Sjukskrivna. Arbetsterapi program

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukskrivna. Arbetsterapi program"

Transkript

1 Sjukskrivna Arbetsterapi program

2 2

3 Arbetsterapiprogram Utredning och intervention för sjukskrivna patienter Primärvården Skåne , version 2 Författare: Ann-Christin Jerrebo, Deltagruppen, Helsingborg Suzanne Johanson, Vårdcentralen S:t Lars, Lund Kristina Lind, Vårdcentralen Tyringe Annika Lundgren, Rehab Sydväst, Malmö Birgitta Wästberg, FoUU Primärvården Skåne Beställning av arbetsterapiprogrammet: 3

4 4

5 Arbetsterapiprogram Utredning och intervention för sjukskrivna patienter INLEDNING Formulering av arbetsterapiprogram är ett led i att utveckla, strukturera och teoretiskt förankra arbetsterapi. Arbetsterapiprogram kan användas för att förtydliga när arbetsterapeutisk utredning och intervention bör äga rum, hur de går till och vad de syftar till. Programmen bör också förtydliga patientens nytta med bedömningen och interventionen samt hur utvärdering ska ske. Syfte Syftet med arbetsterapiprogrammet är att beskriva arbetsterapeutisk utredning, intervention och utvärdering för sjukskrivna och patienter i riskzonen för sjukskrivning, oavsett diagnos. Arbetsterapiprogrammet tar upp generella åtgärder. Bedömningsmetoder och interventioner väljs utifrån patientens problematik samt aktuell vetenskap. Inriktning Programmet vänder sig till arbetsterapeuter i primärvården. FÖRUTSÄTTNINGAR - Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (Socialstyrelsen, 2003). - Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1992:567). - Patientjournallagen (SFS 1985:562). - Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2005:29 (M)). - Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531). - Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:24). - Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter (Socialstyrelsen, 2001a). - Etiska koden för arbetsterapeuter (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2005). - Arbetsmiljölagen (SFS 2005:396). - Teamarbete (Lundgren & Molander, 2008). De största sjukskrivningsgrupperna 2006 och 2007 var personer med diagnoser från rörelseorganens sjukdomar och personer med psykiska sjukdomar. Fler kvinnor än män var sjukskrivna (Försäkringskassan, 2007). Sjukskrivningar är ett omdiskuterat ämne i samhället. En sjukskrivning ska alltid grundas på en objektiv bedömning av läkare och det avgörande är sjukdomens konsekvens för arbetsförmågan, inte 5

6 sjukdomen i sig (Socialstyrelsen, 2008). De skriver vidare att bedömningar av funktionstillstånd och arbetsförmåga kan vinna på att inbegripa team med t ex arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och psykolog. De framhåller också vikten av att patienten är delaktig i sjukskrivningsprocessen, att hans/hennes uppfattning om sina besvär och sin aktivitetsförmåga beaktas och att aktörerna har en bra dialog med patienten (Socialstyrelsen, 2008). Arbetsförmågan ska alltid bedömas i förhållande till kraven i det arbete patienten har ( specifik arbetsförmåga ), eller i de fall han/hon saknar arbete, till kraven i normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden ( generell arbetsförmåga ) (SBU, 2003; Tengland, 2006). När en patient sjukskrivs bedöms han/hon sakna arbetsförmåga helt eller delvis. För att kunna bedöma en patients arbetsförmåga måste man alltså ha en uppfattning om vilka krav arbetsuppgifterna ställer på patientens förmågor (Jackson, Harkess & Ellis, 2004; Joss, 2007), men också vilka egenskaper arbetsmiljön erbjuder (Dunn, Brown & McGuigan, 1994; Kielhofner, 2008; Law, Cooper, Strong, Stewart, Rigby & Letts, 1996; Sandqvist & Henriksson, 2004; Townsend & Polatajko, 2007). I diskussioner om sjukskrivning talas det om sjukdom och ohälsa. Det börjar bli allt vanligare att fokusera på hälsofaktorer i stället för ohälsofaktorer. ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) har utformats bland annat för att skapa ett internationellt och gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. ICF tar upp funktionstillstånd (oproblematiska aspekter av hälsa) respektive funktionshinder (påvisar problem på kroppsnivå, aktivitets- och delaktighetsnivå). ICF poängterar att det sker en interaktion mellan individens förutsättningar och den omgivande miljöns betingelser, vilket påverkar såväl funktionstillstånd som funktionshinder. Omgivningsfaktorerna (fysiska, sociala, attitydmässiga) kan vara både hindrande och underlättande (Socialstyrelsen, 2003). Hälso- och sjukvårdens uppgift är att dokumentera diagnos och att bedöma funktionstillstånd, arbetskrav och arbetsförmåga i ett medicinskt underlag (Socialstyrelsen, 2008). Läkarna har ett övergripande ansvar för sjukskrivningarna, det är de som sjukskriver patienterna och har det yttersta ansvaret. Läkarna ska ta ställning till hur patientens medicinska ohälsa minskar arbetsförmågan. Många av läkarna känner sig dock osäkra på hur patientens sjukdom och symtom påverkar hans/hennes arbetsförmåga. De har också krav på sig att minska sjukskrivningarna (Edlund & Dahlgren, 2002; Löfgren, Hagberg, Arrelöv, Ponzer & Alexanderson, 2007). Socialstyrelsen har konstaterat att det finns brister i arbetet med sjukskrivningar att bedömningar görs och beslut tas på otydliga grunder. Regeringen gav därför Socialstyrelsen och försäkringskassan i uppdrag att formulera riktlinjer för sjukskrivning (Socialstyrelsen, 2006). Detta har resulterat i övergripande principer för alla sjukskrivningsbedömningar och i specifika rekommendationer angående sjukskrivningstid per diagnos. Vad gäller de övergripande principerna så poängteras att hälso- och sjukvårdens medicinska underlag ska baseras på en sjukdoms konsekvenser för funktions- och aktivitetsförmåga, att patienten ska vara delaktig i sjukskrivningsprocessen och att sjukskrivningen i de flesta fall ska kombineras med andra aktiva åtgärder som kan leda till snabbare återgång i arbete. Vidare anges det att ett tidigt engagemang är viktigt för den fortsatta utvecklingen (Socialstyrelsen, 2008). För arbetsterapeutens del kan detta innebära att hon/han kopplas in tidigare och oftare i utredning och intervention. 6

7 RESURSER Olika aktörer, såsom försäkringskassa, sjukvård, arbetsgivare, arbetsförmedling, socialförvaltning, företagshälsovård med flera, kan vara ansvariga i rehabiliteringsarbetet. De styrs av olika lagar och har olika målsättningar och målgrupper. Försäkringskassan har ansvar för att initiera och samordna de rehabiliteringsinsatser som behövs (AFL, Lagen om allmän försäkring, SFS 1962:382). Försäkringskassan arbetar enligt arbetsprincipen det vill säga att de försäkrade ska arbeta i största möjliga utsträckning. I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1992:567) anges att målet för hälso- och sjukvården ska vara en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Rehabilitering är en del av sjukvårdens arbete och ansvar. Arbetsgivaren har ansvar för sina anställda (Arbetsmiljölagen, SFS 2005:396), men arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet. För dem som är arbetslösa har arbetsförmedlingen ett ansvar och deras mål är att de arbetslösa ska få arbete. Socialförvaltningens mål är att främja kommuninvånarnas aktiva deltagande i samhället (Socialtjänstlagen, SFS 2001:453). Många arbetsplatser har avtal med företagshälsovård, vilka då arbetar med förebyggande arbete och/eller rehabilitering på uppdrag av företaget. Företagshälsovården saknar ofta arbetsterapeutisk kompetens. Man kan skilja på olika typer av rehabilitering (Vahlne Westerhäll, Bergroth & Ekholm, 2006): - Medicinsk rehabilitering bedrivs av sjukvården och syftet är att i möjligaste mån återställa, förbättra eller bibehålla funktionsförmågan hos individer som drabbats av skada eller sjukdom. - Yrkesinriktad rehabilitering bedrivs av arbetsmarknadsmyndigheterna och syftet är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden så att han/hon kan få eller behålla ett arbete. - Social rehabilitering syftar framför allt till att skapa ekonomisk och social trygghet för individen samt hans/hennes aktiva deltagande i samhället. Detta är huvudsakligen kommunernas ansvar. - Arbetslivsinriktad rehabilitering är i första hand arbetsgivarens ansvar och innebär rehabiliteringsåtgärder som syftar till att underlätta återgången till arbetslivet för individer som varit sjukskrivna. Åtgärderna kan innefatta medicinska, yrkesinriktade och sociala insatser. Arbetsterapeuter kan arbeta inom de olika typerna av rehabilitering. Primärvården ansvarar för sjukvårdsinsatser och rehabilitering som inte kräver sjukhusens speciella kompetens eller utrustning. Detta innebär att primärvården ofta är ansvarig för sjukskrivning och rehabilitering. Till primärvården kommer patienter med uppenbara medicinska diagnoser och problem, men också många med en mera diffus medicinsk problematik. Annat än rent medicinska faktorer kan ligga bakom ohälsan, till exempel ekonomiska och/eller sociala problem. Genom att arbeta i multiprofessionella team kan patientens behov av insatser inom olika områden tillgodoses och samordnas (Lundgren & Molander, 2008). 7

8 Arbetsterapeutens fokus är patientens aktivitetsutförande i de dagliga aktiviteterna och faktorer som påverkar detta. Arbetsterapeuter arbetar bland annat med utredningar, bedömningar och interventioner för sjukskrivna. Arbetsterapeuten kan hjälpa patienten med strategier för att bli effektivare i utförande av arbete och andra aktiviteter, vilket kan leda till ökad tid och ork för arbete. För att kunna arbeta med målgruppen behöver arbetsterapeuten uppdaterad kompetens inom området och tid för fortbildning och utveckling. BESKRIVNING AV MÅLGRUPP Målgruppen för detta arbetsterapiprogram är patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna på grund av ohälsa. Sjukskrivningen kan omfatta 100, 75, 50 eller 25 % av ordinarie arbetstid (till exempel om den ordinarie arbetstiden är 20 timmar/vecka innebär 50 % sjukskrivning 10 timmars arbete/vecka). Arbetsförmågan påverkas dock inte bara av medicinsk ohälsa utan också av psykologisk och social ohälsa (Socialstyrelsen, 2001b). Olika studier visar att motivationen att återgå i arbete och tron på den egna förmågan påverkar möjligheterna till arbetsåtergång (t ex Hansen, Edlund & Henningsson, 2006a; Shaw, Segal, Polatajko & Harburn, 2002a). Det är också viktigt att patienten får vara delaktig i rehabiliteringen (Ekberg, 1995; Fearing, Law & Clark, 1997; Hansen Falkdal, Edlund & Dahlgren, 2006b) och målen i rehabiliteringen måste vara väl förankrade hos individen (Ekberg, 2000; Trombly, 1995). Detta stämmer också väl med Socialstyrelsens Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning (2008). Arbetsförmåga är inget statiskt tillstånd, den kan förändras över tid och variera under dygnet och veckan. Det är därför viktigt att beakta när i tid en bedömning sker (Sandqvist & Henriksson, 2004) och att interventioner görs i rätt tid (Hansen et al, 2006a; Isaksson-Mettävainio & Ahlgren, 2004). Det är viktigt att rehabiliteringsaktörerna kan identifiera och bedöma olika faktorer som kan påverka rehabiliteringen (Marnetoft, Selander, Bergroth & Ekholm, 2001) och att varje individs situation är unik och måste bedömas (Ekbladh, Haglund & Thorell, 2004; Sandqvist & Henriksson, 2004). Målgruppens problem beskrivs nedan utifrån ICF-komponenterna. Aktivitet och delaktighet Sjukskrivningen föranleds av en nedsättning av aktivitetsförmågan i arbete på grund av ohälsa. Individen har ofta också en nedsatt aktivitetsförmåga i personlig och/eller instrumentell ADL och/eller fritidsaktivitet. Nedsatt aktivitetsförmåga i ADL kan också påverka arbetsförmågan då allt för mycket kraft och tid går åt till ADL (Ekberg & Wildhagen, 1996; Jang, Li, Hwang & Chang, 1998; Liedberg & Henriksson, 2002). Att hinna/orka med rekreation och fritidsaktiviteter bidrar till en ökad livskvalitet och ett ökat välbefinnande (Law, 2002). Det stämmer väl överens med Holmgren & Dahlin Ivanoffs (2004) studie, där de kom fram till att dagliga rutiner och möjlighet att utföra fritidsaktiviteter utgjorde grunden för återgång i arbete. För de flesta individer i arbetsför ålder är det viktigt att arbeta: Arbetet ger ekonomisk försörjning (Baker, 8

9 Jacobs & Tickle-Degnen, 2003; Shaw et al, 2002a) och arbetsrollen ger mening och tillfredsställelse med livet (Brown et al, 2001; Yerxa, 1998), sociala kontakter (Shaw et al, 2002a) samt rutiner och struktur i det dagliga livet (Kielhofner, 2008; Yerxa, 1998). Genom att arbeta och utföra andra aktiviteter blir individen delaktig i olika sammanhang (Sandqvist & Henriksson, 2004; Socialstyrelsen, 2003). Minskad förmåga eller oförmåga att arbeta och/eller utföra andra aktiviteter kan leda till minskad delaktighet hemma, på arbetsplatsen och i samhället, vilket i sin tur kan leda till sämre hälsa. Kroppsfunktion Patienten har nedsättning/-ar i fysiska och/eller kognitiva och/eller affektiva funktioner. Olika arbetsuppgifter ställer olika krav på kroppsfunktioner. Även arbetsmiljöns beskaffenhet kan påverka vilka krav som ställs på kroppsfunktioner. Patientens funktionsförmåga måste därför ställas i relation till krav och förutsättningar i arbetsuppgifterna och arbetsmiljön. Detta illustreras i nedanstående exempel: - En person som drabbats av fraktur i ena benet kan kanske inte arbeta om arbetsuppgifterna kräver att han/hon ska kunna förflytta sig. Om det finns trappor som individen måste gå i kan detta innebär ett hinder för arbete. - En person som drabbats av kognitiva funktionshinder vilka påverkar simultankapaciteten kan kanske inte arbeta om arbetsuppgifterna ställer krav på att hantera flera uppgifter samtidigt. Om det finns många störande stimuli i arbetsmiljön kan detta påverka arbetsförmågan för individer med nedsatt kognitiv förmåga. - En person som ska ha kontakt med kunder eller patienter i arbetet kan inte arbeta om hon/han inte kan hantera sina affektiva funktioner på ett tillfredsställande sätt. Även för individer med denna problematik kan miljön innebära hinder för arbetet. En stressande miljö kan utlösa affektiva utbrott. Omgivning Miljön är betydelsefull eftersom alla aktiviteter utförs i en miljö som påverkar utförandet. Miljöfaktorer kan vara hindrande respektive stödjande (Kielhofner, 2008; Townsend & Polatajko, 2007). Shaw och Polatajko (2002b), samt Sandqvist och Henriksson (2004) delar upp miljön i den privata miljön respektive arbetsmiljön. En stödjande miljö hemma kan öka förmågan att arbeta, medan en hemmiljö som inte stödjer eller som innebär stora krav eller bekymmer kan minska arbetsförmågan. Det sociala stödet från arbetskamrater, arbetsledare, såväl som omgivningen i övrigt, har visat sig vara viktigt för patientens arbetsförmåga (Holmgren & Dahlin Ivanoff, 2004; MacDermid, Geldart, Williams, Westmorland, Lin & Shannon, 2008; Lysaght, Larmour-Trode, 2008; Oxenstierna, Ferrie, Hyde, Westerlund & Theorell, 2005). Även den fysiska arbetsmiljön är viktig och påverkar arbetsförmågan (Ekberg & Wildhagen, 1996; MacDermid, et al, 2008). Flera studier har visat att positivt stöd från rehabiliteringsaktörer i samband med rehabilitering upplevdes som betydelsefullt av de sjukskrivna (Hansen Falkdal et al, 2006b; Klanghed, Svensson & Alexanderson, 2004). De som är arbetslösa kan inte få stöd från arbetsledare och arbetskamrater och flera studier visar att de upplevde stödet från professionella och andra med liknande problem mycket viktigt (Isaksson-Mettävainio & Ahlgren, 2004; Jansson & Björklund, 2007). 9

10 TEORIER OCH PRAXISMODELLER Arbetsterapeutiska modeller - MOHO (Model Of Human Occupation) tar upp individens vilja, vanor och roller, intressen, värderingar. Värderingar, vilja och intressen påverkar motivationen till olika aktiviteter, bland annat arbete. Vanorna påverkar aktivitetsrepertoaren i det dagliga livet. Individen har olika roller, såsom arbetare, förälder, vän etc. Vid en sjukskrivning kan individen mista roller, men också etablera nya roller, till exempel en sjukroll. Även individens utförandekomponenter (förmågor) tas upp i MOHO (Kielhofner, 2008). - CMOP respektive CMOP-E (Canadian Model of Occupational Performance/and Engagement) fokuserar på aktivitetsutförandet och faktorer på personnivå och aktivitetsnivå samt miljöfaktor som påverkar detta. Patientens delaktighet i behandlingen betonas i modellerna (Townsend, 2002; Townsend & Polatajko, 2007). - CMCE (Canadian Model of Client-Centered Enablement) betonar förutsättningar för att möjliggöra aktivitetsutförande. Patientens aktiva medverkan är grunden i den arbetsterapeutiska interventionen (Townsend & Polatajko, 2007). - OCM (Occupation Competence Model) bygger på CMOP (ovan): aktivitetsutförande sker i samspel mellan individ, aktivitet och miljö. Krav och förutsättningar i aktiviteterna tas upp och miljön delas upp i miljö på arbetet respektive utanför arbetet. Modellen ger en möjlighet att förstå hur områdena sammantaget påverkar återgång i arbete efter sjukskrivning och hur multidimensionell denna interaktion kan vara (Shaw & Polatajko, 2002b). - VALMO (VALue, Meaning, and Occupation) visar aktivitetsrepertoaren i ett livsperspektiv och lyfter fram olika värdedimensioner för att utföra aktiviteter. Individen kan uppleva konkreta, symboliska och självbelönande värden i aktivitetsutförandet (Persson, Erlandsson, Eklund & Iwarsson, 2001). Relaterad kunskap - Krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990), respektive krav-kontroll-stöd modellen beskriver hur upplevelse av krav, kontroll och stöd i den psykosociala miljön påverkar hälsa (Theorell, 2003). - KASAM (Känsla av sammanhang) tar upp vikten av att förstå, känna att man kan hantera samt se det meningsfulla i situationer man hamnar i (Antonovsky, 1991). BEHANDLINGSMÅL Patienten formulerar mål tillsammans med arbetsterapeuten. De arbetsterapeutiska målen ska vara på aktivitetsnivå, realistiska och möjliga att utvärdera. När målen formulerats görs en behandlingsplan med strategier och åtgärder som syftar till att nå målen (Townsend, 2002). Målen följs upp och revideras under behandlingens gång. De arbetsterapeutiska åtgärderna syftar till att patienten ska uppnå en tillfredställande aktivitetsbalans. För patienter med arbetsförmåga eller potentiell arbetsförmåga kan målet vara återgång i arbete. För dem som inte bedöms ha en arbetsförmåga kan målen vara att finna andra aktiviteter som upplevs meningsfulla och som ger struktur åt dagen och delaktighet i samhället. Om patienten bedöms och behandlas av ett team, ska de arbetsterapeutiska målen vara i linje med teamets mål. 10

11 ARBETSTERAPEUTISKA ÅTGÄRDER Olika studier visar på betydelsen av att patienten blir bemött med respekt och får hjälp att se sina möjligheter (t ex Söderberg, Jumisko & Gard, 2004; Klanghed, Svensson & Alexanderson, 2004). Detta poängterar vikten av att arbeta klientcentrerat och utifrån patientens behov och förutsättningar, vilket är i överensstämmelse med arbetsterapeutiska teorier, tex MOHO (Kielhofner, 2008), CMOP (Townsend, 2002) och CMCE (Townsend & Polatajko, 2007). Utredning Arbetsterapeuten har fokus på aktivitetsutförande. Detta påverkas av faktorer på personnivå: motivation och funktioner, aktivitetens krav och förutsättningar, samt miljöfaktorer. CMOP delar in funktionerna i fysiska, kognitiva och affektiva funktioner, aktiviteterna som tas upp är personlig vård, produktivitet och fritidsaktiviteter, medan miljön delas upp i fysisk, social, kulturell och institutionell miljö (Townsend, 2002). MOHO tar upp individens utförandekomponenter, vilja, vanor, roller, värderingar och intressen, vilka alla påverkar individens aktivitetsutförande och val av aktiviteter (Kielhofner, 2008). Patientens egen tro på sin förmåga och uppfattning om hinder för arbetsåtergång är viktiga att beakta (Hansen et al., 2006a; Shaw et al, 2002b; Socialstyrelsen, 2001b). Dessa kan fångas genom självskattningsinstrument och intervjuinstrument. En utredning bör innehålla både subjektiva och objektiva bedömningar (Sandqvist & Henriksson, 2004). Tidsaspekter, det vill säga när (tid på dygnet och hur länge) bedömningen är gjord bör beaktas och anges i dokumentationen (Sandqvist & Henriksson, 2004). Motivationen bedöms vid den inledande intervjun med patienten. Frågor som är viktiga att ställa är: Vad vill patienten? Vad tror patienten? Eftersom arbetsterapiprogrammet är skrivet för sjukskrivna oavsett diagnos så får arbetsterapeuten utgå från patientens problematik vid val av instrument/metoder. Utredningen ska ge en grund för att ta ställning till grad av arbetsförmåga, samt för planering av interventioner och utvärdering av framgång i rehabilitering. Det är därför viktigt att använda bedömningsmetoder och bedömningsinstrument som är valida och reliabla för målgruppen och för det syfte de används (Jerosch-Herold, 2005). Aktivitet och delaktighet Aktivitetsbalans Då arbetsförmågan är nedsatt har patienten ofta en obalans mellan olika aktiviteter och/eller aktivitet och vila. Patienten kan också uppleva att han/hon har tappat kontrollen över sina dagliga aktiviteter (Holmgren & Dahlin-Ivanoff, 2004). För att hjälpa patienten att återta kontrollen, kan det vara av vikt att kartlägga aktivitetsbalansen. En kartläggning visar fördelningen mellan olika aktiviteter, såsom arbete, ADL och fritidsaktiviteter, men också mellan aktiviteter och vila. Kartläggningen kan tydliggöra över- och underaktivering, brist på återhämtning samt aktivitetsprioritering. Instrument som kan användas är: 11

12 - Kartläggning av aktivitet (FSA*): dagbok i form av en självrapport över ett dygn. Patienten skriver fritt ned vad hon/han gör samt inom vilket aktivitetsområde detta är. Patienten skattar också nöje, betydelse och kompetens i sina aktiviteter. - Tidsgeografisk dagbok: Patienten skriver vad han/hon gör, var och när aktiviteten utförs, samt hur den upplevs i en dagbok. Resultatet sammanställs grafiskt (Ellegård & Nordell, 1997). - SDO-PV (Satisfaction with Daily Occupations-PrimärVård): är ett instrument som testas i primärvården Skåne. Patienten får avgöra om han/hon utför vissa aktiviteter och hur nöjd han/hon är med detta. - Aktivitetslogg (Martinsson & Hallquist, 2001): Dagbok med notering om vad patienten gör och hur han/hon mår, förs under en vecka för att medvetandegöra personen om hans/hennes aktivitetsmönster. Bedömning av ADL: Denna bedömning görs alltid. Arbetsterapeuten kan använda olika metoder/ instrument beroende på patientens problematik: - AMPS (Assessment of Motor and Process Skills): Arbetsterapeuten bedömer motoriska färdigheter och processfärdigheter i aktivitet. Genom deltagande observation där patientens utförande i aktivitet bedöms. Utbildning krävs. - ADL-taxonomin (FSA*): Översikt över olika aktivitetsområden. Instrumentet kan användas vid observation eller som intervju till alla patienter oavsett diagnos. - DASH (Disabilities of the Arm, Shoulder & Hand) (Atroshi, Gummesson, Andersson, Dahlgren & Johansson, 2000). Självskattningsinstrument, som mäter konsekvenser av patientens nedsatta hand/arm/axel-funktion, vad gäller de dagliga aktiviteterna. Målgrupp; personer med nedsatt funktion i axel/arm/hand. - COPM (Canadian Occupational Performance Measurement) (FSA * ): är ett individanpassat frågeformulär utformat i syfte att användas av arbetsterapeuter för att kartlägga en patients uppfattning om sin aktivitetsförmåga vid utförande av olika aktiviteter, samt hur nöjd patienten är med sitt utförande och hur viktig aktiviteten är. - Min Mening (FSA * ): är ett självskattningsinstrument med fokus på aktivitetsförmåga, värderingar och prioriteringar: Hur tycker patienten att utförandet av ett antal angivna uppgifter och aktiviteter fungerar, samt vilka uppgifter/aktiviteter som är viktigast och vad han/hon vill prioritera. Bedömning av arbetsförmåga: Utförs med hjälp av olika instrument i kombination med intervju. Det är viktigt att ange när i tid bedömningen är gjord (datum, tid på dygnet, under hur lång tid). - AWP (Assessment of Work Performance) (Sandqvist, Törnquist & Henriksson, 2006). Observationsinstrument som bedömer individens arbetsfärdigheter inom tre områden: motoriska färdigheter, processfärdigheter samt kommunikationsoch interaktionsfärdigheter. Kan användas till patienter med olika typer av arbetsrelaterad problematik (Sandqvist, 2008a). - WRI (Worker Role Interview) (FSA * ): Semistrukturerad intervju med fyrgradig skattningsskala i syfte att identifiera hur psykosociala och miljömässiga faktorer påverkar möjligheten att stanna kvar eller återgå i arbete. Det ger en uppfattning om patientens inställning och förväntning på sin arbetsroll och andra roller som påverkar arbetsrollen (Ekbladh & Haglund, 2000a). - WRS (Worker Role Self-assessment): En självskattningsversion av WRI som är under utarbetande och testas psykometriskt (validitet och reliabilitet). 12

13 - DOA (Dialog om arbetsförmåga): (FSA*) DOA fokuserar på delaktighet genom patientens egen skattning av sin arbetsförmåga samt dialog med arbetsterapeut om resultatet av skattningen (Norrby & Linddahl, 2006). Bedömning av arbetsuppgifternas krav Att bedöma kraven i de arbetsuppgifter patienten ska utföra och jämföra dem med patientens förmågor är en viktig del av utredningen (Jackson et al, 2004; Joss, 2007). Arbetsterapeuten bedömer vilka förmågor som behövs för att klara att utföra arbetsuppgifterna: fysiska funktioner, kognitiva funktioner, sociala funktioner. Instrument som kan användas är: - AWC (Assessment of Work Characteristics): Bedömningsinstrument som används för att beskriva vilka krav på färdigheter en arbetsuppgift ställer (Sandqvist, 2008b; Sandqvist, 2007). AWC bygger på begreppen i bedömningsinstrumentet AWP och instrumenten är tänkta att komplettera varandra, genom att en arbetsuppgifts kravprofil, matchas mot en klients färdighetsprofil vilken man fått fram genom en bedömning med AWP (Sandqvist, 2008b). - JCQ (Job Content Questionnaire): Självskattningsformulär som baseras på kravkontroll-stöd modellen, utvecklat av Töres Theorell och medarbetare, Karolinska Institutet. Kroppsfunktion Bedömning av fysisk och kognitiv funktion Vid bedömning av funktion i arm hand och bedömning av kognitiva funktioner hänvisas till befintliga bedömningsmetoder och bedömningsinstrument. Miljö/omgivning Bedömning av arbetsmiljö: - WEIS (Worker Environment Impact Scale) (FSA*): WEIS är ett intervjuinstrument som kan användas till de patienter som har en arbetsplats att relatera till. Instrumentet ger information om hur patienten uppfattar sina arbetsuppgifter och sin arbetsmiljö (Ekbladh & Haglund, 2000b). - WEIS-SR (Work Environment Impact Scale Self Rating): En självskattningsversion av WEIS vilken håller på att testas i primärvården i Skåne. Även detta instrument vänder sig till dem som har ett arbete att relatera till. - Min Mening (FSA*): Innehåller ett avsnitt om arbete. - Checklista för arbetsplatsbesök utarbetad av arbetsterapeuter primärvården i Skåne. (Bilaga 1) * Instrument markerade med FSA* kan hämtas av medlemmar på FSA:s hemsida. Boendemiljö: I de fall en bedömning av boendemiljön behöver göras, kontaktas arbetsterapeuten i kommunen. I den arbetsterapeutiska utredningen identifieras resurser och hinder för patientens aktivitetsutförande. Stor vikt läggs vid patientens upplevelse och synpunkter. Insamlad data analyseras och en problemidentifikation görs. Patienten formulerar därefter individuella mål i samråd med arbetsterapeuten. Målen ska vara 13

14 aktivitetsinriktade och konkreta och tidsbestämda. Mindre delmål som ska leda mot de övergripande målen kan sättas upp för att ge möjlighet att stämma av efterhand. Utredningen och de uppsatta målen ger en grund för att välja lämpliga interventioner samt möjlighet att utvärdera genomförda interventioner. Intervention Arbetsterapeuten har ett klientcentrerat arbetssätt och samtliga interventioner sker i nära samarbete med patienten. Arbetsterapeuten har kunskap om vilka interventioner som är lämpliga och diskuterar och motiverar dessa för patienten. I rehabiliteringsarbetet är det viktigt att arbeta klientcentrerat och lägga över det mesta ansvaret på patienten och arbetsterapeuten fungerar som stöd. Information om t ex stress, smärta, aktivitetsbalans och prioritering av aktiviteter kan ges i grupper. Grupperna ger också möjlighet att låta patienterna utbyta och diskutera erfarenheter och lösningar. Att få uppleva att man inte är ensam i sin situation och att dela erfarenheter med andra i samma situation i en grupp upplevs ofta positivt (Jansson & Björklund, 2007; Mårtensson & Dahlin-Ivanoff, 2006). Instrumenten som använts i utredningen kan hjälpa patienten att bli medveten om sin situation. Denna medvetenhet är ofta starkt motiverande och blir första steget i en förändringsprocess. I de fall patienten bedöms ha en arbetsförmåga, men inte tror på sin arbetsförmåga eller är omotiverad att gå tillbaka/stanna kvar i arbete, får arbetsterapeuten och/eller annan behandlare arbeta med motivationen och patientens tro på sin egen förmåga. Det kan också vara så att arbetsterapeuten och teamet inte bedömer det som rimligt eller lämpligt att patienten ska återgå i arbete/fortsätta arbeta. Då kan det vara viktigt att patienten får stöd i att hitta andra aktiviteter och roller som upplevs viktiga. Nedan ges förslag till fortsatta arbetsterapeutiska interventioner. Aktivitetsbalans - Information om aktivitetsbalans och aktivitetsstruktur, vikten av att ha balans mellan olika aktiviteter och vila, samt diskussion om vad aktivitetsbalans och aktivitetsstruktur är för patienten. - Om patienten har fyllt i kartläggning av aktiviteter, rollchecklista eller på annat sätt kartlagt sina aktiviteter och roller vid den inledande utredningen, så har troligen han/hon börjat reflektera kring om det är så han/hon vill att det ska vara. - Arbetsterapeuten stödjer patienten i att prioritera aktiviteter och roller som upplevs viktiga i syfte att uppnå en för patienten tillfredsställande aktivitetsbalans. Aktivitet och delaktighet - Informera om strategier för att förbättra aktivitetsutförande, t ex att arbeta i kortare pass samt vikten av att ta pauser. - Anpassa krav och förutsättningar i aktiviteter. - Stödja patienten i det han/hon kan. - Träna aktivitetsutförande (personlig ADL, instrumentell ADL, arbete/studier) på mottagningen eller i reell miljö. - Mindre krävande aktiviteter i början för att sedan successivt öka kraven. - Att tillsammans med patienten och andra rehabiliteringsaktörer göra ett realistiskt schema och en plan för arbetsträning och arbetsåtergång. 14

15 - Hemuppgifter i form av t ex arbetsteknikträning kan användas. - Stödja patienten vid arbetsåtergång i form av kontinuerliga uppföljningar. - Om det inte är realistiskt att patienten ska kunna återgå i arbete kan arbetsterapeuten tillsammans med patienten diskutera alternativa meningsfulla sysselsättningar i syfte att patienten ska bibehålla aktivitetsförmåga och delaktighet och därigenom hälsa. Som stöd kan följande instrument användas: o Intressechecklista (FSA*): består av ett 70-tal aktiviteter som delats in i olika kategorier. Patienten får skatta hur utvecklade intressena varit, om han/hon utöver aktiviteten för närvarande samt om han/hon skulle vilja utöva den i framtiden. Kroppsfunktion - Fysiska funktionshinder: träning av rörlighet, styrka, sensibilitet. - Utprovning av och/eller tillverkning av ortos. - Information om ledskydd och ergonomi. - Kognitiva funktionshinder: träning av kognitiva funktionshinder. - Strategier för att kompensera kognitiva svårigheter. Omgivning Arbetsmiljö: - Stödja patienten genom att följa upp delmålen. - Anpassa arbetsmiljön så att den passar patientens fysiska och kognitiva förutsättningar. - Informera arbetsledare och arbetskamrater om restriktioner, rekommendationer, ergonomi, anpassning av krav och arbetstider. Detta görs efter överenskommelse med patienten. Respektera patienten och tänk på tystnadsplikten! - Arbetsplatsbesök kan bli aktuellt. - För de patienter vars arbetsgivare har avtal med företagshälsovården, hänvisas till dem i första hand. Hemmiljö: I de fall då boendemiljön behöver anpassa kontaktas/hänvisas till kommunens arbetsterapeut. Övriga insatser - Teamarbete på den egna vårdcentralen/enheten. - Samverkan och kontakter med andra aktörer till exempel försäkringskassa, arbetsgivare, arbetsförmedling, företagshälsovård. - Dokumentation av utredning och vidtagna och/eller föreslagna åtgärder. Intyg ska vara objektivt skrivna på begripligt språk så att den aktuella patienten samt mottagaren av intyget förstår förhållandena (SOSFS 2005:29, Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.). Intyget delges berörda rehabiliteringsaktörer med kopia till patienten. - Vid behov remittera till annan aktör. 15

16 RESULTAT OCH UTVÄRDERING Patientens mål utvärderas. Arbetsterapeutens mål är att patienten ska må bra och vara så aktiv och delaktig i samhället som möjligt. I detta kan ingå att patienten ska återgå i arbete. Patienten ska ha en tillfredsställande balans mellan aktiviteter. Den arbetsterapeutiska behandlingen/åtgärderna utvärderas: Har patienten uppnått sina mål/delmål? De instrument som använts för kartläggning och målformulering kan utnyttjas för utvärdering av behandlingsmål. Resultatet före/efter kan jämföras. Har patienten återgått i arbete? Intervju. Är patienten aktiv och delaktig i samhället i den mån han/hon önskar? Intervju. Har patientens besvär/symtom förbättrats? Intervju. Genom utvärderingen får arbetsterapeuten feedback på sina interventioner och patienten får reflektera kring sin egen process. Om patienten nått sina mål, kan behandlingen avslutas. Om inte, får arbetsterapeuten och patienten analysera varför och planera hur målen ska kunna nås. REFERENSER Antonovsky, A. (1991). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Atroshi, I., Gummesson, C., Andersson, B., Dahlgren, E., & Johansson, A. (2000). The disabilities of the arm, shoulder and hand (DASH) outcome questionnaire: reliability and validity of the Swedish version evaluated in 176 patients. Acta orthopaedica Scandinavica, 71, (6), Baker, N.A., Jacobs, K., & Tickle-Degnen, L. (2003). A methodology for developing evidence about meaning in occupation: Exploring the meaning of working. OTJR: Occupation Participation Health, 23, Brown, A., Kitchell, M., O Neill, T., Lockliear, J., Vosler, A., Kubek, D., & Dale, L. (2001). Identifying meaning and perceived level of satisfaction within the context of work. Work, 16, Dunn, W., Brown, C., & McGuigan, A. (1994). The ecology of human performance: A framework for considering the effect of context. American Journal of Occupational Therapy, 48, (7), Edlund, C., & Dahlgren, L. (2002). The physician s role in the vocational rehabilitation process. Disability and rehabilitation, 24, (14), Ekberg, K. (1995). Workplace changes in successful rehabilitation. Journal of Occupational Rehabilitation, 5, (4), Ekberg, K. (2000). Arbetslivsinriktad rehabilitering synsätt och utvecklingsbehov. Socialmedicinsk tidskrift, 5,

17 Ekberg, K., & Wildhagen, I. (1996). Long-term sickness absence due to musculoskeletal disorders: the necessary intervention of work conditions. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, 28, Ekbladh, E. & Haglund, L. (2000a). WRI-S version 2. The Worker Role Interview. Institutionen för nervsystem och sinnesorgan. Avdelningen för arbetsterapi. Linköping: Hälsouniversitetet. Ekbladh, E., & Haglund, L. (2000b). WEIS-S version 2. The Work Environment Impact Scale. Institutionen för nervsystem och sinnesorgan. Avdelningen för arbetsterapi. Linköping: Hälsouniversitetet. Ekbladh, E., Haglund, L., & Thorell, L.-H. (2004). The Worker Role Interview Preliminary data on the predictive validity of return to work of clients after an insurance medicine investigation. Journal of Occupational Rehabilitation, 14, (2), Ellegård, K., & Nordell, K. (1997). Att byta vanmakt mot egenmakt. Självreflektion och förändringsarbete i rehabiliteringsprocesser. Stockholm: Johansson & Skyttmo. Fearing, V.G., Law, M., & Clark, J. (1997). An Occupational Performance Process Model: Fostering client and therapist alliances. Canadian Journal of Occupational Therapy. Feb, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). (2005). FSAs etiska kod. Stockholm: Författaren. Försäkringskassan. (2007). Sjukskrivningstid per diagnos. PM Stockholm: Författaren. Hansen, A., Edlund, C., & Henningsson, M. (2006a). Factors relevant to a return to work: A multivariate approach. Work, 26, Hansen Falkdal, A., Edlund, C., & Dahlgren, L. (2006b). Experiences within the process of sick-leave. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 13, Holmgren, K., & Dahlin Ivanoff, S. (2004). Women on sickness absence views of possibilities and obstacles for returning to work. A focus group study. Disability and Rehabilitation, 26, (4), Isaksson-Mettävainio, B., & Ahlgren, C. (2004). Facilitating factors for work return in employment with disabilities: A qualitative study. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 11, Jackson, M., Harkess, J., & Ellis, J. (2004). Reporting patients work abilities: How the use of standardised work assessments improved clinical practice in Fife. British Journal of Occupational Therapy, 67, (3),

18 Jang, Y., Li, W., Hwang, M.T., & Chang, W.Y. (1998). Factors related to returning to work following a work-oriented occupational therapy program for individuals with physical disabilities. Journal of Occupational Rehabilitation, 8, (2), Jansson, I., & Björklund, A. (2007). The experience of returning to work. Work, 28, Jerosch-Herold, C. (2005). An evidence-based approach to choosing outcome measures: a checklist for the critical appraisal of validity, reliability and responsiveness studies. British Journal of Occupational Therapy 68, (8), Joss, M. (2007). The importance of job analysis in occupational therapy. British Journal of Occupational Therapy, 70, (7), Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy Work. New York: Basic Books. Kielhofner, G. (2008). Model of Human Occupation. (4th ed). Baltimore: Williams & Wilkins. Klanghed, U., Svensson, T., & Alexanderson, K. (2004). Positive encounters with rehabilitation professionals reported by persons with experiences of sickness absence. Work, 22, Law, M. (2002). Participation in the occupations in everyday life. American Journal of Occupational Therapy, 56, (6), Law, M., Cooper, B., Strong, S., Stewart, D., Rigby, P., & Letts, L. (1996). The Person-Environment-Occupation Model: A transactive approach to occupational performance. Canadian Journal of Occupational Therapy, 63, (1), Liedberg, G. M., & Henriksson, C. M. (2002). Factors of importance for work disability in women with fibromyalgia: An interview study. Arthritis & Rheumatism, 47, (3), Lundgren, C., & Molander, C. (2008). Teamarbete i medicinsk rehabilitering. Stockholm: Liber. Lysaght, R.M., & Larmour-Trode, S. (2008). An exploration of social support as a factor in the return to work process. Work, 30, Löfgren, A., Hagberg, J., Arrelöv, B., Ponzer, S., & Alexanderson, K. (2007). Frequency and nature of problems associated with sickness certification tasks: A cross-sectional questionnaire study of 5455 physicians. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25, MacDermid, J.C., Geldart, S., Williams, R.M., Westmorland, M., Lin, C.-Y.A., & Shannon, H. (2008). Work organisation and health: A qualitative study of the perceptions of workers. Work, 30,

19 Marnetoft, S.U., Selander, J., Bergroth, A., & Ekholm, J. (2001). Factors associated with successful vocational rehabilitation in a Swedish rural area. Journal of Rehabilitation Medicine, 33, Martinsson, M., & Hallquist, E. (2001). Aktivitetslogg. Södra Älvsborgs sjukhus. Borås lasarett. Arbetsterapiavdelningen. Rehabiliteringskliniken. Mårtensson, L., & Dahlin-Ivanoff, S. (2006). Experiences of a primary health care rehabilitation programme. A focus group study of persons with chronic pain. Disability and rehabilitation, 28, (16), Norrby, E., & Linddahl, I. (2006). Reliability of the instrument DOA: Dialogue about ability related to work. Work, 26, Oxenstierna, G., Ferrie, J., Hyde, M., Westerlund, H., & Theorell, T. (2005). Dual source support and control at work in relation to poor health. Scandinavian Journal of Public Health, 33, Persson, D., Erlandsson, L.-K., Eklund, M., & Iwarsson, S. (2001). Value Dimensions, Meaning, and Complexity in Human Occupation - A Tentative Structure for Analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 8, Sandqvist, J. (2007). Development and evaluation of validity and utility of the instrument Assessment of Work Performance (AWP). Avhandling för doktorsexamen. Linköpings universitet. Sandqvist, J. (2008a). Manual för AWP version 2.0, Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier, Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. Sandqvist, J. (2008b). Manual för AWC version 1.1, Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier, Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. Sandqvist, J.L., & Henriksson, C.M. (2004). Work functioning: A conceptual framework. Work, 23, Sandqvist, J.L., Törnquist, K.B., & Henriksson, C.M. (2006). Assessment of Work Performance (AWP) development of an instrument. Work, 26, SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). (2003). Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU. Shaw, L., Segal, R., Polatajko, H., & Harburn, K. (2002a). Understanding return to work behaviours: Promoting the importance of individual perceptions in the study of return to work. Disability and Rehabilitation, 24, (4), Shaw, L., & Polatajko, H. (2002b). An application of the Competence Model to organizing factors associated with return to work. Canadian Journal of Occupational Therapy, June,

20 Socialstyrelsen. (2001a). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Stockholm: Författaren. Socialstyrelsen. (2001b). Samverkan för särskilt utsatta. Utvärdering av frivillig samverkan. Frisam. Stockholm: Författaren Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Författaren. Socialstyrelsen. (2006). Beslutsstöd I form av försäkringsmedicinska riktlinjer. En del av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Stockholm: Författaren. Socialstyrelsen. (2008). Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning. Stockholm: Författaren. Söderberg, S., Jumisko, E., & Gard, G. (2004). Clients experiences of a work rehabilitation process. Disability and rehabilitation, 26, (7), Tengland, P.-A. (2006). Begreppet arbetsförmåga. IHS Rapport 2006:1. Institutionen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet. Theorell, T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur. Townsend, E. (Ed). (2002). Enabling occupation. An occupational therapy perspective. (2nd ed.) Ottawa: CAOT Publications. Townsend, E. A., & Polatajko, H.J. (2007). Enabling occupation II: Advancing an occupational therapy vision for health, well-being, & justice through occupation. Ottawa: CAOT. Trombly, C.A. (1995). Occupation: Purposefulness and meaningfulness as therapeutic mechanisms. American Journal of Occupational Therapy, 49, (10), Vahlne Westerhäll, L., Bergroth, A., & Ekholm, J. (2006) Rehabiliteringsvetenskap. Rehabilitering till arbete i ett flerdisciplinärt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Yerxa, E. J. (1998). Health and the human spirit for occupation. American Journal of Occupational Therapy, 52, (6), Lagar och förordningar SFS (Svensk författningssamling) SOSFS (Socialstyrelsens författningssamling) 20

Stress. Arbetsterapi program

Stress. Arbetsterapi program Stress Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram Stress Primärvården Region Skåne 081001 Författare: Ingrid Amri, Vårdcentralen Måsen, Lund Karin Hermansson, Vårdcentralen, Broby Carita Håkansson, Vårdcentralen

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Framtaget av (förf) Susanne Svantesson Delprojektledare Sjukskrivningsprocessen Dalarna Gäller för: Arbetsterapeuter i sjukskrivningsprocessen Hälso- och Sjukvård

Läs mer

Arbetsterapi program Demenssjukdom

Arbetsterapi program Demenssjukdom Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning?

Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning? Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning? En pilotstudie med 9 patienter 2005 Författare Kerstin Nilsson, leg arbetsterapeut Birgitta Johansson,

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering -

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering - Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering - 2015 Från och med den 1 januari 2012 driver Trollhättans Stads avdelning för arbetsmarknad och försörjningsstöd en insats som omfattar

Läs mer

Prövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AWP-FK

Prövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AWP-FK rövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AW-FK Jan Sandqvist ed. Dr., universitetslektor Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier Linköpings universitet Björn Gerdle rofessor

Läs mer

Utvärdering av Projekt Arbetsterapeuter inom två psykiatriska specialistmottagningar inom Psykiatri Stockholm Södra.

Utvärdering av Projekt Arbetsterapeuter inom två psykiatriska specialistmottagningar inom Psykiatri Stockholm Södra. Utvärdering av Projekt Arbetsterapeuter inom två psykiatriska specialistmottagningar inom Psykiatri Stockholm Södra. PSM Enskede-Årsta-Vantör och PSM Farsta-Skarpnäck. En utvärdering av ett Finsamprojekt

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Barns psykiska hälsa Enligt Ambition och ansvar (SOU, 2006) innebär psykisk ohälsa hos barn och ungdom att individen inte upplever att hon/han

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.

Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena. Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TFMU)

Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TFMU) 2010-09-27 1 (14) Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TFMU) Bakgrund För att kunna bedöma rätten till sjukpenning har Försäkringskassan (FK) under åren haft behov av fördjupad

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk undersökning 1 (10) 2 (10) Innehållsförteckning Utvidgad

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Rehabilitering inom Alvesta Kommun Rehabilitering inom Alvesta Kommun Innehållsförteckning Innehåll: Rehabilitering rutin 3 Friskfaktorer och tidiga signaler 3 Rutiner i samband med sjukfrånvaro 4 Rehabiliteringskedjan 5 Rutiner i samband

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun Dnr: KS 2013-335 Typ av dokument: Rutin Handläggare: Personalutvecklare

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga En jämförande studie mellan olika rehabiliteringsaktörers arbetslivsinriktade utredningar

Bedömning av arbetsförmåga En jämförande studie mellan olika rehabiliteringsaktörers arbetslivsinriktade utredningar Bedömning av arbetsförmåga En jämförande studie mellan olika rehabiliteringsaktörers arbetslivsinriktade utredningar Författare Kristina Karlén Arbetsförmedlingen rehabilitering Box 36 541 21 Skövde Projektarbete

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer