Balansakt Gränshantering, livsbalans och hälsa i gränslöst arbete

Transkript

1 Balansakt Gränshantering, livsbalans och hälsa i gränslöst arbete Christin Mellner, Fil.dr., Forskare Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet Copyright för presentationsmaterial: Christin Mellner

2 Moderna tider Traditionella gränser mellan arbete och fritid luckras upp alltmer av globalisering, ökad konkurrens, krav på snabba reaktioner på en föränderlig marknad, och inte minst av ny, gränsöverskridande teknik vilket leder till mer flexibla former av arbetsorganisation som flextidsystem och distansarbete

3 Anytime anywhere workforce Ökad individuell frihet i att organisera sitt eget arbete i tid och rum, men även ökad arbetsintensifiering och ansvar/skyldighet vilket ställer krav på anställda att själva kunna hantera gränsen mellan arbete och privatliv och skapa en välfungerande balans dem emellan

4 Vad innebär det för livsbalans och hälsa? Man kan anta att om individer inte förmår hantera gränsen mellan arbete och privatliv så kan deras livsbalans, sömn, återhämtning och hälsa påverkas

5 Det nya arbetslivet: Tre samverkande utvecklingar Den nya ekonomin Den nya tekniken Nya organisationsformer

6 Former för flexibilitet Flexibilitet via utbytbarhet: ökad reglering, centralisering och standardisering: oflexibelt arbete Flexibilitet via förtroende: avreglering, decentralisering, delegering, självstyre: gränslöst arbete Överföring av ansvar från organisationen till individen som alltmer får stå till svars för sitt eget arbete och sin anställningsbarhet

7 Gränslöst arbete: upp till individen att själv avgöra när, hur ofta, hur mycket och var hon ska arbeta initiera, definiera, planera och ansvara för arbetets genomförande söka, etablera och vidmakthålla de kontakter som krävs för arbetet konkurrera på arbetsmarknaden genom att göra sig attraktiv, anställningsbar, med ständiga prestationer och kompetensutveckling

8 Ömsesidig win-win flexibilitet Employee friendly Company friendly Ökad livsbalans Lägre lokalkostnader Minskad trötthet Lägre resekostnader Bättre återhämtning Ökad prestation

9 Flexibilitet i tid och rum Uppskattat, främst bland småbarnsföräldrar Högre krav Arbetsintensifiering Konstant tillgänglighet Mer negativ överspridning arbete-privatliv Mer konflikt mellan arbete-privatliv Sämre livsbalans Paradox: Ju mer frihet i arbetet desto svårare att göra sig fri från arbetet!

10 Balansakt Skolledare (n=614, 41%) Präster, kyrkoherdar, diakoner (n=1,314, 54%) Medlemmar i Unionen (n=883, 25%) Alla anställda vid två enheter på ett internationellt verksamt IT/Telekom företag (n=1,035, 55%) n=3,846 (42%: män 62%; ålder 48) 5 par-intervjuer inom IT/telekom

11 Övertid Genomsnittlig arbetstid: 44,5 tim/vecka (chefer 46 tim - övr anställda 41,5 tim) 66% övertid senaste månaden (chefer 84%) 6% beordrad övertid 27% på eget initiativ p.g.a tillfällig arbetstopp 41% på eget initiativ för att få ordinarie arbete gjort (chefer 66%) 14% på eget initiativ för att man gillar sitt jobb 6% har tillgänglighetspolicy/överenskommelse 26% uppger att det mycket ofta/ofta är viktigt att de är tillgängliga i arbetsfrågor på fritiden; 31% ibland

12 När och var jobbar man? 80% varje dag under dagtid 21% vardagkvällar varje dag till 3-4 kvällar/vecka 29% 3-4 helger per månad 63% varje dag på arbetsplatsen 21% olika platser varje dag till 3-4 dar/vecka 21% hemifrån varje dag till 3-4 dar/vecka 59% sätter inte tidsgränser för hur mycket man läser och besvarar jobbmail vardagkvällar/64% helger

13 IKT-arbete 79% har fått en Smartphone från arbetsgivaren 39% har en privat Smartphone (34% har dubbla Smartphones) n=3,397 40% kollar ofta sina jobbmail i mobilen utanför arbetstid 31% på resor till och från jobbet 29% på kvällar, t ex i reklampauser framför TV n 15% i stort sett det sista innan man går och lägger sig 28% på helger 16% på semestern

14 Strategier vid hög arbetsbelastning 75% undviker inte att jobba mer än avtalad tid 71% tar med jobb hem 25% jobbar på semestern 55% säger inte ifrån när belastningen blir för hög eller svår 53% lyfter inte problem till en högre beslutsnivå 47% begränsar inte sina uppgifter till mer än de tror att de klarar av 50% har ingen möjlighet att bli avlastade av arbetsgrupp eller ledning 66% kan inte återföra ansvar eller uppgifter till sina överordnade

15 Gränspreferens och gränskontroll 80% föredrar att i hög grad separera arbete och privatliv (segmenterare); 20% föredrar integrering 74% uppger hög gränskontroll Båda grupper arbetar lika ofta kontorstid och på arbetsplatsen Integrerare arbetar även mer på andra tider (vardagkvällar, helger) och på andra platser, särskilt hemifrån Integrerare har högre faktisk veckoarbetstid

16 Gränspreferens och gränskontroll Segmenterare n=2,117 Integrerare n=526 Hög gränskontroll Män Kvinnor Låg gränskontroll Procentuell fördelning

17 Vad avgör låg eller hög gränskontroll? Segmenterare Negativt Jobba vardagkvällar Jobba helger Integrerare Negativt Jobba dagtid Att vara yngre Jobba hemifrån Hög veckoarbetstid Positivt Socialt stöd Positivt Socialt stöd Återkoppling Tydliga mål Återkoppling Tydliga mål Ansvarstydlighet Självreglering Självreglering

18 Gränskontroll Individ: Självregleringsförmåga (gränskompetens) Avgöra när en arbetsuppgift är slutförd Arbeta självständigt Organisera sitt arbete effektivt Säga nej och sätta gränser Organisation/ledarskap: Socialt stöd Återkoppling Tydliga mål

19 Gränspreferens, gränskontroll och livsbalans Mkt ofta nöjd med livsbalans Låg kontroll segmentering Hög kontroll segmentering Låg kontroll integrering Hög kontroll integrering Män Kvinnor Procentuell fördelning

20 Vad predicerar låg livsbalans? I arbetet: Individen: Otydliga mål Lågt inflytande Hög tidspress Låg employee-friendly flexibilitet Krav på tillgänglighet Mycket IKT-arbete (kolla jobbmail i mobilen utanför arbetstid) Hög prestationsbaserad självkänsla Att föredra segmentering Många övergångar arbete privatliv Låg gränskontroll

21 Varför jobbar man så gränslöst? I arbetet: Hög problemlösning Hög koncentration Hög mental ansträngning Hög tidspress (belastning) Hårt styrd av tids/ resultatredovisning Individen: Mycket IKT-arbete på fritiden Hög prestationsbaserad självkänsla Låg självreglering Kompensatoriska strategier Lågt inflytande Oersättlig vid frånvaro Krav på tillgänglighet Låg ansvarstydlighet Lågt socialt stöd Låg återkoppling

22 Jobbar anytime Vad händer och hur mår man? - Hälso problem Veckoarbetstid Not switching off Sömn problem - Bristande återhämtning Jobbar anywhere - Kort sömnlängd Kvinna Ålder Sambo Barn

23 Gränser i gränslöst arbete, IKT och switching off Jobba vardagkvällar Låg gränskontroll segmentering Preferens för integrering Not switching off IKT-arbete Låg gränskontroll integrering Hög veckoarbetstid

24 Slutsatser Starkaste riskfaktorerna för låg livsbalans, bristande återhämtning och ohälsa återfinns i arbetet Inverkan av riskfaktorer går via svårigheter att stänga av tankar på arbete under fritid: not switching off Sömnproblem inkörsport till ohälsa Gränskontroll: socialt stöd, återkoppling, tydliga mål samt självreglering (avgörande yrkeskompetens) Gränskontroll avgörande för både livsbalans och switching off

25 Hållbart arbete, livsbalans och hälsa Organisation: Kontroll i arbetet: inflytande, tydliga mål, socialt stöd, återkoppling, ömsesidig flexibilitet=arbetstid/belastning (Åter-)skapa tidsresurser för ordinarie arbete Mobil (tillgänglighets) policy för ostörd fritid?: kontroll över ledig tid Medarbetarsamtal: individuella gränspreferenser; vad främjar/hindrar gränskontroll? Individ: Minska IKT-arbete Proaktiva strategier Verktyg för gränskontroll Gränskompetens

26 Referenser * Allvin M, Aronsson G, Hagström T, Johansson G, Lundberg U. (2011). Work without boundaries: psychological perspectives on the new working life. Oxford: Wiley-Blackwell. * Allvin M, Mellner C, Movitz F, Aronsson G. (2013). The diffusion of flexibility: Estimating the incidence of low-regulated working conditions. Nordic Journal of Working Life Studies, 3(3), * Aronsson G, Gustafsson K, Mellner C. (2011). Sickness presenteeism, sickness absenteeism and selfrated health in the Swedish working population. International Journal of Workplace Health Management, 4(3), * Bannai A, Tamakoshi A. (2014). The association between long working hours and health: A systematic review of epidemiological evidence. Scandinavian Journal of Work Environment and Health, 40(1), * Baltzer M, Mellner C. (in progr.). Borders and balance: A qualitative study of boundary management and work-life balance among dual-earner couples in Sweden. * Barber, L.K., & Jenkins, J.D. (2013). Examining work-home boundary management, psychological detachment and sleep. Stress & Health, 30, * Barber L, Santuzzi AM. (2015). Please respond ASAP: Workplace telepressure and employee recovery. Journal of Occupational Health Psychology, 20(2), * Binnewies C, Sonnentag S, Mojza EJ. (2009). Feeling recovered and thinking about the good sides of one s work. Journal of Occupational Health Psychology, 14(3), * Brosschot JF, Pieper S, Thayer JF. (2005). Expanding stress theory: Prolonged activation and perseverative cognition. Psychoneuroendocrinology, 30, * Brosschot JF., Gerin W, Thayer JF. (2006). The perseverative cognition hypothesis: A review of worry, prolonged stress-related physiological activation, and health. Journal of Psychosomatic Research, 60,

27 * Brosschot JF, Verkuil B, Thayer JF. (2010). Conscious and unconscious perseverative cognition: Is a large part of prolonged physiological activity due to unconscious stress? Journal of Psychosomatic Research, 69, * Clark, S. (2000). Work/family border theory: A new theory of work/family balance. Human Relations, 53, * Costa G, et al. (2004). Flexible working hours, health and well-being in Europe: Some considerations from a SALTSA project. Chronobiology International, 21(6), * Dahlgren A, Kecklund G, Åkerstedt, T. (2007). Overtime work and its effects on sleep, sleepiness and cortisol and blood pressure in an experimental field study. Scandinavian Journal of Work Environment and Health, 32, * Duxbury, L., & Smart, R. (2011). The myth of separate worlds : An exploration of how mobile technology has redefined work-life balance. In S. Kaiser, M.J. Ringlstetter, D.R. Eikhof, & M.P. Cunha (Eds.), Creating balance? International perspectives on the work-life integration of professionals (pp ). Berlin/ Heidelberg, Germany: Springer. * Ellingsaeter AL. (2003). The complexity of family policy reform. The case of Norway. European Societies, 5 (4), * Fenner GH, Renn RW. (2010). Technology-assisted supplemental work and work-to-family conflict: The role of instrumentality beliefs, organizational expectations and time management. Human Relations, 63(1), * Fritz C, Yankelevich M, Zarubin A, Barger P. (2010). Happy, healthy, and productive: The role of detachment from work during nonwork time. Journal of Applied Psychology, 95(5), * Geurts S, Sonnentag S. (2006). Recovery as an explanatory mechanism in the relation between acute stress reactions and chronic health impairment. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 32(6), * Gustafsson K, Lindfors P, Aronsson G, Lundberg U. (2008). Relationships between self-rating of recovery from work and morning salivary cortisol. Journal of Occupational Health, 50(1),

28 * Kecklund G, Dahlgren A, Åkerstedt T. (2002). Undersökning av förtroendearbetstid: Vad betyder inflytande över arbetstiden för stress, hälsa och välmående? Rapport 305, IPM och Avdelningen för Stressforskning, Karolinska Institutet. Akademitryck: Edsbruk. ISSN * Kivimäki M, Leino-Arjas P, Kaila-Kangas L, Liukkonen R, Vahtera J. et al. (2006). Is incomplete recovery from work a risk marker of cardiovascular death? Prospective evidence from industrial employees. Psychosomatic Medicine, 68, * Kompier MAJ, Taris TW, van Veldhoven M. (2012). Tossing and turning-insomnia in relation to occupational stress, rumination, fatigue and well-being. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 38, * Mellner C, Aronsson G, Kecklund G. (2014). Boundary management preferences, boundary control and work-life balance among full-time employed professionals in knowledge intensive, flexible work. Nordic Journal of Working Life Studies, 4(4), * Mellner C. (2015). Implications of after-hours availability expectations, work-related ICT use during leisure, and boundary control for psychological detachment. (revised and re-submitted, International Journal of Workplace Health and Management). * Mellner C, Aronsson G, Kecklund G. (in progr.). Boundary management preferences, boundary control and work-life balance among full-time employed professionals. A replication study. * Mellner C, Kecklund G, Kompier MAJ, Sariaslan M, Aronsson G. (2015). Boundaryless work, psychological detachment and sleep: Does working anytime anywhere equals employees being always on? (submitted, Work & Stress). * Mellner C, Peters P, Toivanen S. (in progr.). You ve got mail : After-hours availability expectations, connectivity behavior and boundary management - Implications for work-life balance. * Mellner C, Peters P, Toivanen S. (2015). The potential moderating role of boundary control between enacted and preferred boundary management and work-life-interference among full-time employed professionals:. (revised and re-submitted, Community, Work & Family). * Mellner C, Toivanen S, Keller-Celeste R. (2015). Boundaryless work in time and space: The role of switching off for employee sleep, recovery and health. (submitted, Scandinavian Journal of Work, Environment and Health). * Park YA, Fritz C, Jex SM. (2011). Relationships between work-home segmentation and psychological detachment from work: The role of communication technology use at home. Journal of Occupational Health Psychology, 16(4),

29 * Peters P, Den Dulk L, Van der Lippe T. (2009). The effects of time-spatial flexibility on employees work-life balance: the Dutch case. Community, Work & Family, 12, * Peters P, Poutsma E, Van der Heijden BIJM, Bakker AB, De Bruijn, T. (2014). Enjoying New Ways to Work: An HRM-process approach to study flow. Human Resource Management, 53, * Rosa H. (2014). Acceleration, modernitet och identitet. Tre essäer. Daidalos AB. * Sonnentag S, Kuttler I, Fritz C. (2010). Job stressors, emotional exhaustion, and need for recovery: A multisource study on the benefits of psychological detachment. Journal of Vocational Behavior, 76, * Sonnentag S, Fritz C. (2015). Recovery from job stress: The stressor-detachment model as an integrative framework. Journal of Organizational Behavior, 36, * Söderström M, Jeding K, Ekstedt M, Perski A, Åkerstedt T. (2012). Insufficient sleep predicts clinical burnout. Journal of Occupational Health Psychology, 17, * Taris T, Beckers D. Verhoeven L, Geurts S, Kompier MAJ, van der Linden. (2006). Recovery opportunities, work-home interference, and well-being among managers. European Journal of Work and Organizational Psychology, 15, * Taris TW, Ybema JF, Beckers DGJ, Verheijden MW, Geurtz SAE, Kompier MAJ. (2011). Investigating the associations among overtime work, health behaviors, and health: A longitudinal study among full-time employees. International Journal of Behavioral Medicine, 18, * Van Echtelt P, Glebbeek A, Wielers R, Lindenberg S. (2007) The puzzle of unpaid overtime: Can the time greediness of post-fordist work be explained? In Van der Lippe T, Peters P. (Eds.), Competing claims in work and family life, Edward Elgar, Cheltenham and Northampton, MA, pp * Wajcman, J, Bittman M, Brown J. (2008). Families without borders: Mobile phones, connectedness and workhome divisions. Sociology, 40(4),