Forum för intresse- och omvärldsbevakning 23 april Flytande arbetsliv och ständigt uppkopplad

Transkript

1 Forum för intresse- och omvärldsbevakning 23 april 2015 Flytande arbetsliv och ständigt uppkopplad

2 Program Välkomsthälsning och inledning Ulf Bengtsson, generaldirektör för Arbetsgivarverket Gränslöst arbete Gränshantering, livsbalans och hälsa Christin Mellner, Fil.dr Stockholms universitet Paus Arbetsmiljön i staten ökar stressen? Arbetsmiljöexpert Gunnar Sundqvist och utredare Matti Särngren, Arbetsgivarverket Panelsamtal Hur hanterar vi möjligheter och utmaningar med ett flexiblare arbetsliv i kombination med en ökad teknikanvändning och ökad arbetsbörda? I panelen: Ann Follin museidirektör Tekniska museet, Glenn Sundberg ställföreträdande generaldirektör Statens geotekniska institut, Staffan Larsson länsråd Länsstyrelsen i Södermanlands län, Rebecca Källskog personalchef Post- och telestyrelsen och Christin Mellner fil.dr Stockholms universitet Avslutning Ulf Bengtsson Efterföljande mingel

3 Forum för intresse- och omvärldsbevakning 23 april 2015 Flytande arbetsliv och ständigt uppkopplad

4 Gränslöst arbete Gränshantering, livsbalans och hälsa Christin Mellner, Fil.dr Stockholms universitet

5 Gränshantering, livsbalans och hälsa i gränslöst arbete Christin Mellner, Fil.dr., Forskare Avd. för Arbets- och Organisationspsykologi, Stockholms Universitet Copyright för presentationsmaterial: Christin Mellner

6 En accelererande värld Samhället förändras allt snabbare, så snabbt att till och med accelerationen accelererar (Rosa, 2014) Teknisk: teknikbaserade ökningar av tempot för transport, kommunikation och produktion Social: ökningen av själva förändringstakten är central, samtiden krymper kunskaper och erfarenheter det som gäller får allt kortare livslängd, allt mer tillhör allt snabbare dåtiden Livstempot: våra grundläggande val partner, yrke, bostadsort görs nu flera gånger under livet

7 En accelererande värld Vi som individer, organisationer och samhället i stort behöver möta och anpassa oss till ständigt förändrade krav, förutsättningar och möjligheter Utvecklingen går inte att hejda, men det finns inbromsande krafter: Frivillig: att avskärma sig helt, gå i kortare retreat; Ofrivillig: trafikstockning, utmattning/utbrändhet

8 Moderna tider Traditionella gränser mellan arbete och fritid luckras upp alltmer av globalisering, ökad konkurrens, krav på snabba reaktioner på en föränderlig marknad, och inte minst av ny, gränsöverskridande teknik vilket leder till mer flexibla former av arbetsorganisation som flextidsystem och distansarbete

9 Anytime anywhere workforce Ökad individuell frihet i att organisera sitt eget arbete i tid och rum, men även ökad arbetsintensifiering och ansvar/skyldighet vilket ställer krav på anställda att själva kunna hantera gränsen mellan arbete och privatliv och skapa en välfungerande balans dem emellan

10 På gott. Man kan anta att möjligheterna att kontrollera både sin arbets- och privata situation ökar när den yttre regleringen i arbetet avtar, t ex att själv kunna bestämma när och var man ska jobba så att det överensstämmer med både egna önskemål/preferenser och med hänsyn till sin totala livssituation

11 eller ont? Ökad flexibilitet har dock kopplats till en intensifiering av arbetskraven och mer övertid vilket gör att flexibelt arbete kan ses som ett tveeggat svärd beskrivet som flexible hours, but boundless time demands (Ellingsaeter, 2003, p. 436)

12 Så, vad innebär det för livsbalans och hälsa? Man kan anta att om individer inte förmår hantera gränsen mellan arbete och privatliv så kan deras livsbalans, sömn, återhämtning och hälsa drabbas

13 Varför då rå? Bristande gränshantering kan leda till att man arbetar inte bara anytime anywhere utan all the time everywhere Långa arbetsdagar och hög veckoarbetstid Minskad tid för vila och återhämtning Leder till förhöjd fysiologisk aktivitet (stress)=brist på nedvarvning; avgörande för återuppbyggnad av kroppens resurser/energidepåer och immunförsvar Påverkar sömn och hälsa Bristande återhämtning relaterat till hjärtkärlsjukdom, sömnproblem, nedsatt välbefinnande och reducerad arbetsprestation!

14 Tre samverkande utvecklingar Den nya ekonomin Den nya tekniken Nya organisationsformer

15 Den nya ekonomin Nya marknader globalt i spåren efter 70-talskrisen Expandera verksamhet utomlands, först i övriga västvärlden, senare även Asien, Latinamerika, Kina och Indien Mellan investerade svenska företag över 22 miljarder utomlands På mitten av 90-talet utgjorde mer än 90% av alla finansiella transaktioner spekulativ handel

16 Den nya tekniken Utveckling av information- och kommunikations teknologi (IKT): mikroelektronik, datorer, mobiltelefoner, satellitöverföring, fiberoptik Alltfler har bärbar IKT-utrustning: lap-top, Ipad och Smartphone Sverige ett av de länder där användningen av Smartphones är mest utbrett (många har mer än en): nr 3 i världen efter Singapore och Hong Kong

17 Nya organisationsformer Effektivitet Produktivitet Snabba omställningar Flexibilitet

18 Flexibilitet Flexibilitet via utbytbarhet: ökad reglering, centralisering och standardisering: oflexibelt arbete Flexibilitet via förtroende: avreglering, decentralisering, delegering, självstyre: gränslöst arbete Överföring av ansvar från organisationen till individen som alltmer får stå till svars för sitt eget arbete och sin anställningsbarhet

19 Gränslöst arbete: upp till individen att själv avgöra när, hur ofta, hur mycket och var hon ska arbeta initiera, definiera, planera och ansvara för arbetets genomförande söka, etablera och vidmakthålla de kontakter som krävs för arbetet konkurrera på arbetsmarknaden genom att göra sig attraktiv, anställningsbar, med ständiga prestationer och kompetensutveckling

20 Gränslöst arbete 2005: n=1,700 anställda (SCB) Grad av reglering/i vilken grad individen själv kan bestämma Tid: när man jobbar under dygnet; veckan; de närmaste 6 månaderna Rum: var man utför sitt arbete Genomförande: vad och hur man gör sitt arbete Samarbete: med vem/vilka man samarbetar Gränslöst arbete: låg reglering i minst 3 dimensioner (23%; tid-rum=45%)

21 Gränslöst arbete i tid och rum n=5,546

22 Flexibilitet win-win Employee friendly Company friendly Ökad livsbalans Lägre lokalkostnader Minskad trötthet Lägre resekostnader Bättre återhämtning Ökad prestation

23 Flexibilitet i tid och rum Uppskattat, främst bland småbarnsföräldrar Högre krav Arbetsintensifiering Konstant tillgänglighet Mer negativ överspridning arbete-privatliv Mer konflikt mellan arbete-privatliv Sämre livsbalans Paradox: Ju mer frihet i arbetet desto svårare att göra sig fri från arbetet!

24 Gränsteori När den yttre regleringen i arbetet avtar blir det mer upp till individen att själv reglera sitt arbetsåtagande och sin arbetsinsats Individen skapar gränser, starka eller genomträngliga, i tid och rum, i samspel med omgivningen, vilka hon försöker upprätthålla på olika sätt Förutsättningarna och möjligheterna att hantera gränslösheten skiljer sig åt beroende på individuella olikheter men också omgivningsförhållanden/livssituation

25 Clark S. Human Relations, 2000; 5, p. 747

26 Balansakt Skolledare (n=614, 41%) Präster, kyrkoherdar, diakoner (n=1,314, 54%) Medlemmar i Unionen (n=883, 25%) Alla anställda vid två enheter på ett internationellt verksamt IT/Telekom företag (n=1,035, 55%) n=3,846 (42%: män 62%; ålder 48) 5 par-intervjuer inom IT/telekom

27 Gränspreferens och gränskontroll 80% föredrar att i hög grad separera arbete och privatliv (segmenterare); 20% föredrar integrering 74% uppger hög gränskontroll Båda grupper arbetar lika ofta kontorstid och på arbetsplatsen Integrerare arbetar även mer på andra tider (vardagkvällar, helger) och på andra platser, särskilt hemifrån Integrerare har högre faktisk veckoarbetstid

28 Gränspreferens och gränskontroll Segmenterare n=2,117 Integrerare n=526 Hög gränskontroll Män Kvinnor Låg gränskontroll Procentuell fördelning

29 Vad avgör låg eller hög gränskontroll? Segmenterare Negativt Jobba vardagkvällar Jobba helger Integrerare Negativt Jobba dagtid Att vara yngre Jobba hemifrån Hög veckoarbetstid Positivt Positivt Socialt stöd Återkoppling Tydliga mål Självreglering Socialt stöd Återkoppling Tydliga mål Ansvarstydlighet Självreglering

30 Gränskontroll Individ: Självreglering (gränskompetens) Själv kunna avgöra när en arbetsuppgift är slutförd Förmåga att arbeta självständigt Själv kunna organisera sitt arbete effektivt Kunna säga nej och sätta gränser Utifrån: Socialt stöd Återkoppling Tydliga mål

31 Och det här med balans..?

32 Gränspreferens, gränskontroll och livsbalans Mkt ofta nöjd med livsbalans Låg kontroll segmentering Hög kontroll segmentering Låg kontroll integrering Hög kontroll integrering Män Kvinnor

33 Vad leder till låg livsbalans? I arbetet: Individen: Otydliga mål Lågt inflytande Hög tidspress Låg employee-friendly flexibilitet Krav på tillgänglighet Mycket IKT-arbete (kolla jobbmail i mobilen utanför arbetstid) Hög prestationsbaserad självkänsla Att föredra segmentering Många övergångar arbete privatliv Låg gränskontroll

34 Arbete i tid och rum Avtalad arbetstid: 39,5 timmar/vecka Faktisk arbetstid: 41,5 timmar/vecka (chefer 46 tim) 66% övertid senaste månaden (chefer 84%) 6% beordrad övertid 27% på eget initiativ pga tillfällig arbetstopp 41% på eget initiativ för att få ordinarie arbete gjort (chefer 66%) 14% på eget initiativ för att man gillar sitt jobb 6% har tillgänglighetspolicy/överenskommelse 26% uppger att det mycket ofta/ofta är viktigt att de är tillgängliga i arbetsfrågor på fritiden; 31% ibland

35 IKT-arbete 79% har fått en Smartphone från arbetsgivaren 39% har en privat Smartphone (34% har dubbla Smartphones) n=3,397 40% kollar ofta sina jobbmail i mobilen utanför arbetstid 31% på resor till och från jobbet 29% på kvällar, t.ex i reklampauser framför TV n 15% i stort sett det sista innan man går och lägger sig 28% på helger 16% på semestern

36 Hantera hög arbetsbelastning 75% undviker inte att jobba mer än avtalad tid 71% tar med jobb hem 25% jobbar på semestern 55% säger inte ifrån när belastningen blir för hög eller svår 53% lyfter inte problem till en högre beslutsnivå 47% begränsar inte sina uppgifter till mer än de tror att de klarar av 50% har ingen möjlighet att bli avlastade av arbetsgrupp eller ledning 66% kan inte återföra ansvar eller uppgifter till sina överordnade

37 Varför jobbar man så gränslöst? I arbetet: Hög problemlösning Hög koncentration Hög mental ansträngning Hög tidspress (belastning) Hårt styrd av tids/ resultatredovisning Lågt inflytande Oersättlig vid frånvaro Krav på tillgänglighet Individen: Mycket IKT-arbete på fritiden Hög prestationsbaserad självkänsla Låg självreglering/gränskompeten s Kompensatoriska strategier för hantering av hög arbetsbelastning Låg ansvarstydlighet Lågt socialt stöd Låg återkoppling

38 Jobbar anytime Vad händer och hur mår man? _ Hög veckoarbetstid Not switching off Sömn problem Hälsoproblem (vanligaste inom primärvården) Jobbar anywhere Kort sömnlängd Bristande återhämtning (förhöjt kortisol) Kvinna Ålder Sambo Barn

39 Gränser, IKT och switching off Låg gränskontroll segmentering Preferens för integrering Jobba vardagkvällar Not switching off IKT-arbete Låg gränskontroll integrering Hög veckoarbetstid

40 Nya arbetskrav och gränskontroll Höga förväntningar på tillgänglighet i arbetsfrågor utanför ordinarie arbetstid OCH mycket IKT-arbete via sin Smartphone på fritiden negativt för både livsbalans och möjlighet att kunna switching off Hög gränskontroll mildrar dessa negativa effekter!

41 Slutsatser Starkaste riskfaktorerna för låg livsbalans samt en mängd negativa hälsoutfall återfinns i arbetet Inverkan av riskfaktorer går via svårigheter att stänga av tankar på arbete under fritid Sömnproblem inkörsport till ohälsa Gränskontroll: socialt stöd, återkoppling, tydliga mål samt självreglering (gränskompetens) Gränskontroll avgörande för både livsbalans och switching off

42 Hålla ut.

43 eller hålla? Organisation: Kontroll i arbetet: inflytande, tydliga mål, socialt stöd, återkoppling, ömsesidig flexibilitet=arbetstid/belastning (Åter-)skapa tidsresurser för ordinarie arbete Mobil (tillgänglighets) policy för ostörd fritid?: kontroll över ledig tid Medarbetarsamtal: individuella gränspreferenser; vad främjar/hindrar gränskontroll? Individ: Minska IKT-arbete Proaktiva strategier Verktyg för gränskontr oll Gränskompetens

44 Tack för att ni lyssnade!

45 Referenser * Allvin M, Aronsson G, Hagström T, Johansson G, Lundberg U. (2011). Work without boundaries: psychological perspectives on the new working life. Oxford: Wiley-Blackwell. * Allvin M, Mellner C, Movitz F, Aronsson G. (2013). The diffusion of flexibility: Estimating the incidence of low-regulated working conditions. Nordic Journal of Work Life Studies, 3(3), * Aronsson G, Gustafsson K, Mellner C. (2011). Sickness presenteeism, sickness absenteeism and selfrated health in the Swedish working population. International Journal of Workplace Health Management, 4(3), * Baltzer M, Mellner C. (in progr.). Borders and balance: A qualitative study of boundary management and work-life balance among dual earner couples in Sweden. * Binnewies C, Sonnentag S, Mojza EJ. (2009). Feeling recovered and thinking about the good sides of one s work. Journal of Occupational Health Psychology, 14(3), * Clark, S. (2000). Work/family border theory: A new theory of work/family balance. Human Relations, 53, * Ellingsaeter, A L. (2003). The complexity of family policy reform. The case of Norway. European Societies, 5(4), * Geurts, S. & Sonnentag, S. (2006). Recovery as an explanatory mechanism in the relation between acute stress reactions and chronic health impairment. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 32(6), * Gustafsson K, Lindfors P, Aronsson G, Lundberg U. (2008). Relationships between self-rating of recovery from work and morning salivary cortisol. Journal of Occupational Health, 50(1), * Kecklund G, Dahlgren A, Åkerstedt T. (2002). Undersökning av förtroendearbetstid: Vad betyder inflytande över arbetstiden för stress, hälsa och välmående? Rapport 305, IPM och Avdelningen för Stressforskning, Karolinska Institutet. Akademitryck: Edsbruk. ISSN * Kivimäki M, Leino-Arjas P, Kaila-Kangas L, Liukkonen R, Vahtera J. et al. (2006). Is incomplete recovery from work a risk marker of cardiovascular death? Prospective evidence from industrial employees. Psychosomatic Medicine, 68, * Mellner C, Aronsson G, Kecklund G. (2014). Boundary management preferences, boundary control and work-life balance among full-time employed professionals in knowledge intensive, flexible work. * Nordic Journal of Working Life Studies, 4(4), * Mellner C. Implications of after-hours availability expectations, ICT use during leisure, and boundary control for psychological detachment. (in revision, International Journal of Workplace Health and Management). * Mellner C, Aronsson G, Kecklund G. (in progr.). Boundary management preferences, boundary control and work-life balance among full-time employed professionals. The Swedish case.

46 Referenser * Mellner C, Kecklund G, Kompier M, Sariaslan M, Aronsson G. (in progr.). Boundaryless work, psychological detachment and sleep: Does working anytime anywhere equals employees being always on? * Mellner C, Peters P, Toivanen S, Harter-Griep R. (in progr.). You ve got mail : After-hours availability expectations, connectivity behavior and boundary management and their implications for work-life balance. * Mellner C, Peters P, Toivanen S. The potential moderating role of boundary control between enacted and preferred boundary management and work-life-interference among full-time employed professionals. (in revision, Community, Work & Family). * Mellner C, Toivanen S, Keller-Celeste R. (in progr.). Boundaryless work in time and space: The role of switching off for employee sleep, recovery and health. * Peters P, Den Dulk L, Van der Lippe T. (2009). The effects of time-spatial flexibility on employees work-life balance: the Dutch case. Community, Work & Family, 12, * Peters P, Poutsma E, Van der Heijden BIJM, Bakker AB, De Bruijn, T. (2014). Enjoying New Ways to Work: An HRM-Process Approach to Study Flow. Human Resource Management, 53, * Rosa H. (2014). Acceleration, modernitet och identitet. Tre essäer. Daidalos AB. * Sonnentag S, Kuttler I, Fritz C. (2010). Job stressors, emotional exhaustion, and need for recovery: A multisource study on the benefits of psychological detachment. Journal of Vocational Behavior, 76, * Taris T, Beckers D. Verhoeven L, Geurts S, Kompier M, van der Linden. (2006). Recovery opportunities, work-home interference, and well-being among managers. European Journal of Work and Organizational Psychology, 15, * Van Echtelt P, Glebbeek A, Wielers R, Lindenberg S. (2007) The puzzle of unpaid overtime: Can the time greediness of post-fordist work be explained? In Van der Lippe T, Peters P. (Eds.), Competing claims in work and family life, Edward Elgar, Cheltenham and Northampton, MA, pp

47 Forum för intresse- och omvärldsbevakning 23 april 2015 Flytande arbetsliv och ständigt uppkopplad

48 Arbetsmiljön i staten ökar stressen? Gunnar Sundqvist, Arbetsmiljöexpert och Matti Särngren, utredare Arbetsgivarverket

49 Krav och kontrollmodellen Karasek & Theorell, 1990

50 KASAM i arbetsmiljön Källa: Bearbetad utifrån Hanson, Hälsopromotion i arbetslivet, 2004 och Antonovsky Hälsans mysterium,1991

51 Kontroll och hanterbarhet Kan för det mesta bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras Är med och beslutar om uppläggning av det egna arbetet Får besked om vad som ska göras i första hand

52 Andel som för det mesta kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras , procent

53 Andel som är med och beslutar om uppläggningen av det egna arbetet , procent

54 Andel som får besked om vad som i första hand ska göras , procent

55 Krav Upplever att de har alldeles för mycket att göra

56 Andel som upplever att de har alldeles för mycket att göra , procent

57 Meningsfullhet Har ett meningsfullt arbete

58 Andel som har ett meningsfullt arbete , procent

59 Begriplighet Har för svåra arbetsuppgifter

60 Andel som har för svåra arbetsuppgifter , procent

61 Socialt stöd Får råd och hjälp om arbetsuppgifterna är svåra

62 Andel som får råd och hjälp om arbetsuppgifterna är svåra , procent

63 Slutsatser Förhållandevis små upplevda förändringar sedan 1991 av faktorer som påverkar arbetslivsrelaterad stress! Den psykiska ohälsan är ett samhällsproblem som måste tas på allvar! Psykiska problemens andel som orsak till sjukskrivningar har ökat. Psykiska folkhälsan har försämrats - speciellt för kvinnor ned i åldrarna.

64 Forum för intresse- och omvärldsbevakning 23 april 2015 Flytande arbetsliv och ständigt uppkopplad

65 Panelsamtal Hur hanterar vi möjligheter och utmaningar med ett flexiblare arbetsliv i kombination med en ökad teknikanvändning och ökad arbetsbörda? I panelen: Ann Follin museidirektör, Tekniska museet, Glenn Sundberg ställföreträdande generaldirektör, Statens geotekniska institut, Staffan Larsson länsråd, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Rebecca Källskog personalchef, Post- och telestyrelsen och Christin Mellner fil.dr, Stockholms universitet.

66 Forum för intresse- och omvärldsbevakning 23 april 2015 Flytande arbetsliv och ständigt uppkopplad

67 Telefon: Besöksadress: Sveavägen 44, Stockholm E-post: Tack för idag!