Brukarsamverkan med Handikapporganisationer, tolkanvändare

Transkript

1 Ulla Mårtensson Datum Dnr Brukarsamverkan med Handikapporganisationer, tolkanvändare Minnesanteckningar Tid: , kl Plats: Hörsel och Döv, St Lars, Lund Närvarande: Kristina Olsson, HRF Per-Thomas Örlegård, SDR Krister Weidenmark, VIS Karin Bengtsson, förvaltningschef Helén Holmström, verksamhetschef Syn-, hörsel och döv Mikael Reingsdahl, verksamhetschef Hjälpmedel Peter Farkas, enhetschef Tolkcentralen Ulla Mårtensson, sekreterare Föreningarnas frågor Skriftliga frågor har inkommit från HRF. Det bestämdes att de frågor som kommer in skall sändas till övriga deltagare innan mötet. Frågor under mötet besvaras också, men eventuellt måste man återkomma med svar senare. Tolkverksamhetens hemsida Hemsidans adress: - Helén Holmström visar att det nu finns omfattande statistik på hemsidan om tolkuppdrag och hur de fördelar sig. - En förtydligande text till myndigheter har lagts ut, som beskriver att tolkcentralen inte kan ta sig an de uppdrag andra myndigheter har ansvar för. Det poängteras också att myndigheter själv ska beställa tolk. Det får inte läggas på brukaren. - Per-Thomas Örlegård tar upp att det även bör finnas en enklare text som riktar sig till brukaren om vem som har ansvar att beställa tolk, typ en lathund. Texten kan vara svår att göra kort och begriplig och därför kommer Peter Farkas och Per-Thomas Örlegård att samarbeta för att få fram en text. Kristina Olsson påpekar att texten till myndigheter gäller teckenspråkstolkning. All vuxendövtolkning görs fortfarande av tolkcentralen eftersom det inte finns några andra entreprenörer att vända sig till. - Under Tolkcentralen informerar finns det nyhetsbrev som alla kan ta del av. Habilitering & Hjälpmedel Skånehuset, Kristianstad Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon: Fax: E-post: habhjalp@skane.se Hemsida: Bankgiro: Org.nr:

2 2 Fråga från Per-Thomas Örlegård om läget när det gäller myndighetstolkning. Peter Farkas svarar att det har kommit igång på många håll. Färre frågor till samordningen och en del myndigheter har etablerat kontakt med tolkar som de använder. Myndigheter kan inte undandra sig sitt ansvar att beställa tolk, även om de inte har hunnit göra någon upphandling. Konsultstöd behovsinventering kommunikation Kommunikatör Peter Farkas berättar att en konsult gör en kartläggning genom intervjuer. Tio tolkar och personal från samordningen samt tolv brukare och brukarrepresentanter intervjuas. Kartläggningen skall vara klar den 1 september. En kommunikatör, Magnus Fallgren, har anställts och börjar den 20 augusti. Personalresurser och kompetensutveckling - Peter Farkas berättar att man har anställt en teckenspråkig person i samordningen på tre månader. En utvärdering skall därefter göras om teckenspråket har fungerat. Beställ därför gärna tolk via bildtelefonen så att det går att utvärdera. - Det har varit ont om tolkar under våren. Det ser bättre ut under sommaren och hösten. Det är dock fortfarande svårt att rekrytera. - Peter Farkas har träffat Önnestads folkhögskola för att diskutera vårt behov av tolkar och vilken utbildning som behövs. I höst ska han träffa dem igen, och då är även Karin Bengtsson och Helén Holmström med, för fortsatta samtal om utbildning. Problem finns i hela Sverige. - Kompetensutveckling görs bland annat genom att tolkar med specialkompetens utbildar sina kolleger. Bland annat har man lärt sig danska tecken. - Man bekostar också auktorisation av anställda tolkar. Finns nu fem st. - Det har diskuterats vidareutbildning av tolkar för att höja kvaliteten. Även trainee-program har diskuterats. Per-Thomas Örlegård talar om att det kan finnas EU-pengar att söka. Samordningen - Peter Farkas berättar att samordningen har organiserats om så att det finns flera som kan fler arbetsuppgifter, t ex lägga schema. Det blir inte så sårbart. Diskussion om att både hörande och döva kan arbeta i samordningen. Vid rekrytering har det hittills inte funnits några döva sökande. Per-Thomas Örlegård föreslår att man sprider annonser även i andra kanaler. Han kan gärna hjälpa till att sprida informationen. - Man utvecklar tolkbokningsprogrammet till att bli webbaserat. Tolkarna kan då få tillgång till sina uppdrag, när de är ute på fältet. Brukare ska också kunna följa sin beställning. Tyvärr har det varit mycket tekniskt strul. Information kommer när det sätts igång. - Krister Weidenmark tar upp att det krävs gatuadress när man beställer tolk. Han lyfter att brukarna inte alltid har adressen. Ibland vet man t ex bara vilken byggnad man ska till. Brukaren får då avbryta beställningen och själv utreda vilken adress det är och sedan ringa upp och beställa igen. Bokningsprogrammet borde kunna ha adresserna till de vanligaste platserna. Peter Farkas tar med sig frågan och ser om det går att lösa. Han poängterar att det är noga att det är exakt rätt adress så att tolken hittar rätt.

3 3 Tolktjänstutredningen Karin Bengtsson har inget nytt att berätta. Hoppas att regionen blir remissinstans och i så fall kommer brukarorganisationerna att involveras på något sätt. Tolkenkät Det finns ca 1000 brukare i Skåne. För att få en helhetsbild av hur Tolkcentralen uppfattas, skall en undersökning göras av Indikator. Man kommer att sända ut en enkät i november till alla som har använt tolk under september och oktober. Vid sin kontakt med samordningen kommer information att lämnas att man senare får svara på en enkät. Det är viktigt att det blir hög svarsfrekvens och det är bra om organisationerna hjälper till. Finns det tips på hur man kan få hög svarsfrekvensen så tas de tacksamt emot. Frågorna i enkäten är samma som har använts i Stockholm. Detta för att man skall kunna jämföra. Frågorna kommer att teckentolkas. Upphandling av tolktjänster Helén Holmström informerar om att nuvarande avtal med tolkbolag går ut i februari, och man har beslutat att göra en ny upphandling. Planen är att upphandlingen annonseras i augusti. Upphandlade tolkar behövs för att täcka toppar när det beställs många tolkuppdrag samtidigt. Karin Bengtsson berättar att man håller på med en genomlysning av produktionen för att kunna möta behovet av tolk på ett bättre sätt. Det har bland annat lett till att fler tolkar har anställts med flexibel årsarbetstid. Prioriteringsordningen Karin Bengtsson tar upp en fråga som väcktes på senaste sammanträdet i Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden. Det hade framförts till ledamöter att samordningen redan vid beställningen gör prioriteringen. Man hade fått uppfattningen att det ibland inte var någon idé att beställa tolk, eftersom det var så lågt prioriterat uppdrag. Helén Holmström förklarar att man vid beställningen tar reda på vad det är för sorts uppdrag och bedömer prioritet. Den informationen använder man endast om det visar sig vara brist på tolkar. Först då används prioriteringen. Det är bra om organisationerna kan sprida den informationen bland sina medlemmar. Informationen ska också skrivas in på hemsidan och även teckentolkas. Hjälpmedelsfrågor HRF får ofta frågor från medlemmar om brandvarnare. Michael Reingsdahl och Helén Holmström svarar att brandvarnare ingår i varseblivningssystem och det kan förskrivas enligt Hjälpmedelshandboken till dem som hör sämre än 60 decibel på det bästa örat. Dessa regler gäller för vuxna. Barn omfattas inte av någon decibelgräns för att få hörhjälpmedel. Om brukaren har behov av hjälpmedel för indikation av brand och omfattas av hjälpmedelsreglerna ingår även själva brandvarnaren i hjälpmedlet. Det bestämdes att Mikael Reingsdahl endast är med på dessa möten med tolkanvändare om det har sänts in några frågor om hjälpmedel. Frågor om hjälpmedel som kommer på mötet får besvaras senare.

4 4 Förskrivare bildtelefoni Fråga från Per-Thomas Örlegård angående förskrivare av bildtelefoni. Helén Holmström svarar att man håller på att rekrytera en ny person där teckenspråk är en kvalifikation. Tips på lämplig person tas tacksamt emot. Frågor från HRF - Har man utvärderat förändringen av hörapparatutprovningen, dvs utfallet av rekvisition? Hur många väljer att gå utanför det offentliga sortimentet? Ser man någon skillnad mellan olika företag? Karin Bengtsson svarar: Man följer utvecklingen månad för månad. Andelen rekvisition har sakta ökat och ligger idag på ca 30 %. Det är skillnad mellan olika företag. Man kontrollerar att företagen har gett brukarna rätt information. Regionens sortiment täcker brukarnas behov utifrån regionens uppdrag. - Görs rehabiliteringsplan för alla som provar ut hörapparat? Får hörapparatanvändaren automatiskt ett eget ex? Hur arbetar ni med rehabiliteringsplanen? Vad är innehållet i planen? Helén Holmström svarar att för de privata audionommottagningarna finns det inskrivet att de skall göra upp en skriftlig plan tillsammans med brukaren. Det följs också upp att det verkligen finns en plan. Om brukaren begär det, så kan man få den utskriven liksom journalen vid läkarbesök. När det gäller den egna verksamheten finns högre krav. Då ingår planen i en rehabiliteringsplaneringsprocess där mål, insatser och uppföljning skriv in. - Vad finns det för kriterier för fördjupad rehabilitering? Var går gränsen mellan basal och fördjupad rehabilitering? Hur många fick fördjupad rehabilitering i Skåne 2011? Helén Holmström svarar: När audionommottagningen inte kan tillgodose behovet skrivs remiss till hörselenheten. Om det är medicinska skäl skrivs remiss till audiologisk avdelning och om det är rehabiliteringsbehov som är mer omfattande och kräver flera kompetenser skrivs remiss till Hörselenheten. Under 2011 fick personer fördjupad rehabilitering varav ca 900 var nya. Under 2010 var det personer varav 750 var nya. Kristina Olsson undrar över antalet som remitteras från audionommottagningarna till fördjupad rehabilitering. Svar lämnas vid senare tillfälle. - Många hörapparatbärare är äldre och har svårt att ta sig till en annan ort med tåg eller buss för enklare justeringar av hörapparaten, slangbyte etc. Finns det någon möjlighet för hörsel- o dövenheten att möta detta behov på plats, t ex genom att regelbundet åka ut till vissa orter, som saknar audionommottagning? Helen Holmström svarar att enheter inom Syn-, hörsel och dövverksamheten inte åker ut. Om audionommottagningarna vill åka ut så finns det inget hinder för det. Kommunerna har också ansvar för de äldre som finns på äldreboende eller som bor hemma och anlitar hemtjänst.

5 5 Plats för möte Inför mötet idag gjordes förfrågan till deltagarna om mötet kunde vara i Lund. Eftersom det inte kom några negativa svar, inbjöds till möte i Lund. Det har sedan kommit synpunkter att det är smidigare att vara i Malmö. På mötet framkom inga invändningar mot att ha mötena i Malmö i fortsättningen kommer de att hållas i Malmö. Inställt möte Om det inte går att ordna tolk för någon deltagare eller tekniken inte fungerar så kommer mötet att ställas in. Nästa möte Nästa möte är den 24 augusti på eftermiddagen och det är planerat till Börshuset i Malmö. Då deltar även de brukarorganisationer som inte är tolkanvändare. (På förmiddagen har Brukarpanelen en konferens i samma lokal.)