Funktionshindersråd tolkanvändare. Minnesanteckningar Tid: Plats: Hörselenheten, St Lars väg 3, Lund

Transkript

1 Charlotta Greiff Funktionshindersråd tolkanvändare Minnesanteckningar Tid: Plats: Hörselenheten, St Lars väg 3, Lund Datum Dnr Närvarande: Ewa Pihl Krabbe (S) ordförande Kjell Stjernholm (MP), Lars Lundberg (KD) Kristina Olsson, HRF Veronica Larsson, HRF Helen Molnar, SDR Patrik Holmström, SDR Krister Weidenmark, VIS Arne Lorentzon, FSDB Hans Lennart Kramer, FSDB Karin Bengtsson, divisionschef Pernille Holck, chef FoU-enheten Helén Holmström, verksamhetschef Syn, Hörsel och Döv. Peter Farkas, tolkchef Charlotta Greiff sekreterare. Ewa Pihl-Krabbe hälsar välkommen till årets första Funktionshindersråd för tolkanvändare och informerar om att Habilitering & Hjälpmedel från den 1 februari 2016 återigen är egen förvaltning. Förvaltningschef sammanfattar Förvaltningschef informera om möte med revisionen, vårdval hörsel rehab gick på nästan 15 miljoner i underskott. Ewa Pihl-Krabbe informerar att dessa underskott måste balanseras ex höjning av avgifter för hjälpmedel. Just nu pågår genomgång av olika förslag. Habilitering & Hjälpmedel Skånehuset, Kristianstad Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon: Fax: E-post: habhjalp@skane.se Hemsida: Bankgiro: Org.nr:

2 2 Inkomna frågor Från VIS Skåne bestäms att inkommen frågeställning Region Skånes regelverk för beviljande av hörselhjälpmedel enligt önskemål från VIS ej tas upp idag utan istället behandlas på mötet till hösten. Från HRF För många hörselskadade räcker det inte med enbart hörapparatutprovning utan det behövs ytterligare insatser. Hur ser det vi kallar för fördjupad rehabilitering ut för närvarande? Vilka insatser finns? Svar: Verksamhetschef Helén Holmström Syn, Hörsel och Döv visar bild avseende utvidgad rehabilitering på Hörselenheten vuxna. (Benämningen är utvidgad rehabilitering ) Individuella insatser likväl som i grupp. Insatser fördelade sig enl följande 2015: Audionom 43% Kurator 23% Hörselped 11% Psykolog 8% Grupp 14% Grupprehabilitering på Hörselenheten vuxna 1. Personer i yrkesverksam ålder med hörselnedsättning 2. Personer med grav hörselnedsättning och CI-användare i yrkesverksam ålder. Skrivtolkas. 3. Aktiv Kommunikation 4. Personer i yrkesverksam ålder med ensidigt hörande 5. CI-användare i yrkesverksam ålder (+ ev. yngre seniorer). Skrivtolkas. 6. Hörselträffar Skrivtolkas. 7. TSS 8. MBSR + e MBSR Hur många av dessa genomfördes under 2015? Hur många deltog i respektive insats? Svar: ca 1700 personer fick insatser via Hörselenheten vuxna Ca 1000 för tinnitusproblematik. Drygt 6800 vårdkontakter genomfördes. Vi för inte statistik över vad varje individ får för insatser. Rehabiliteringsplanering görs tillsammans med patienten och utgår från patientens behov och önskemål. Enheter kommer att börja registrera i kvalitetsregister för personer med grav hörselnedsättning under 2016.

3 3 Hur många remitterades från audionommottagningarna? Hur många kom på egenremiss? Svar: 1329 vårdbegäran (=remisser och egenanmälningar) inkom till Hörselenheten vuxna under var som egenanmälan och 927 som remisser. 13% av remisserna kom från audionommottagningar. Fråga SDR. Inkluderar siffrorna även döva teckenspråkiga? Svar: Siffror gäller patienter som fått insatser via Hörselenheten vuxna. Frågeställningar tema hörapparat. Fråga HRF ang sortiment av hörapparat, ex Widex men som ej ingår i det offentliga sortimentet, kan man få denna utan att betala stora summor? Svar: Region Skåne upphandlar ett sortiment som skall täcka de flestas behov, skall man gå utanför detta så är det audionomen som prövar detta behov om det skulle täcka det specifika behovet. Fråga HRF. När man lämnar in sin hörapparat för service så sägs det att det skall ta 3 dagar men numera tar det 7 dagar! Har fått besked att det är på grund att den skickas utomlands. Svar: Vi har märkt att postgången kan ta längre tid än vad vi räknade med när kravspecifikationen skrevs. Ny upphandling är på gång, nya avtalet planeras träda i kraft 1/5-16. Det som skall gälla är 7 dagar inklusive postgång. Privat fråga. Har ganska nyligen fått hörapparat, funderar just på detta om man kan få lagat den gratis. Svar: När utprovningen är klar äger vuxna själv sin hörapparat och har också ansvar för service och reparationer. Om hörapparaten är från Region Skånes upphandlade sortiment finns en garantitid på 3 år. Kommentar: audionomerna uppmanar privatpersoner att se över sin privata försäkring.

4 4 Frågeställningar tillgänglighet och kommunikation. Fråga HRF. Vi har erfarenhet av att många hörselskadade som ringer vården kommer till en telefonsvarare med en mkt otydlig röst där man skall tala in och be att bli uppringd. Detta fungerar ej för hörselskadade utan vi behöver i stället bli kontaktade via SMS Svar: Detta är ej tillåtet utifrån sekretess lagen. SMS kan verksamheterna endast användas för att skicka påminnelse. Använd tjänsten Mina vårdkontakter på 1177.se, ni kan på detta sätt maila in till vår verksamhet och vi kan också svara er på ett säkert sätt. Där kan man ställa in så att ni får aviserat ett SMS när svar har inkommit. I övrigt måste frågan drivas på nationell nivå, kan ej hanteras inom förvaltningen Habilitering & Hjälpmedel. Fråga FSDB. Finns 1177 också som app? Svar: finns ej förnärvarande. Konstateras att behovet finns och frågeställningen lämnas obesvarad vem som kan kontaktas ang dessa synpunkter. Fråga SDR. Ang tidsbokning hos vårdcentraler. Har lyssnat på andra brukare som använder textelefoni tjänsten. De kan ibland få sitta och vänta i en halvtimme. Sedan får de besked att de kan ringa upp, men det fungerar inte för oss som är hörselskadade. Vi önskar i stället att kunna kommunicera via mail. Men det gör ej personalen av sekretess skäl. Svar: Ja det är riktigt att det ej går att använda sig av mail kontakt, lagen tillåter ej detta. En möjlighet att kommunicera på ett säkert sätt med vården är genom 1177 mina vårdkontakter. Övriga frågeställningar. Fråga HRF. Vilken policy har man när det gäller medverkan av hörselvårdens tjänstemän vid organisationernas konferenser/sammankomster? Svar: Svårt att svara generellt måste väga in verksamhetsskäl eftersom ambitionen är både att vara mer tillgängliga och kunna åka ut/medverka. Svarar därför nej om det är lokalt men kan överväga att delta på distriktsnivå Fråga HRF. Får personer med hörselnedsättning information från arbetsgivare eller FK om hjälpmedel? Jag kan tänka mig att det finns en del som ej får denna info. Svar: Det vet vi inte, verksamheten ger endast information om de kommer till någon av våra enheter.

5 5 Christer Sörliden, vice ordf Handikappberedningen och ledamot i Habilitering & Hjälpmedelsnämnden berättar om det Funktionshinderspolitiska programmet Allas delaktighet i samhället, Region Skånes funktionshinderspolitiska program Antaget i Regionfullmäktige ( aktighet_i_samhallet.pdf (Eller gå in via hemsidan under 1) Politik och organisation 2) Om Region Skåne 3) Styrande dokument 4) Funktionshinder + finns både som lättläst och bläddbar pdf) Det Funktionshinderspolitiska programmet gäller alla verksamheter inom Region Skåne samt även externa aktörer som vi köper varor och tjänster av. Alla skall sträva och leva upp till programmets målsättningar och intentioner: Nationella och internationella mål (FN-konvention, EU m.fl). Fyra huvudområden: Bemötande, Regionen som arbetsgivare, Tillgänglighet, Ökad självständighet och värdighet i vården. Riva hinder och öka oberoendet och livskvaliteten för medborgare i Skåne. Kontinuerlig uppföljning Bemötandefrågor ska vara en självklar del i ordinarie utbildningar. Årliga brukarrevisioner. Frågeställningar i samband med Christer Sörlidens genomgång av Allas delaktighet, det Funktionshinderspolitiska programmet. Fråga FSDB. Vad ingår i begreppet bemötande? Svar. bemötande handlar om att få kunskap och skapa förståelse så skapas också förutsättningar för att kunna ge ett gott bemötande. Frågeställningen inför förarbetet tillfrågades både politiker och personal vilket som var det viktigaste begreppet att utgå ifrån. Respektive förvaltning behöver arbeta med hur just deras verksamhet skall arbeta med bemötande. Fråga HRF. Hur arbetar man med bemötande vad gäller kommunikation ex vid besök på primärvården ropar personal till den en person som är hörselskadad? Svar. hänvisar till att programmet är ett styrdokument som skall gälla för alla går inte in och detaljstyr hur de enskilda enheterna arbetar. Förslag från Kjell Stjernholm ang revisorerna om de skulle kunna se just på hur verksamheter arbetar med bemötande avseende kommunikation. Frågeställning FSDB. Sker uppföljning? Hur verksamheterna tar till sig kunskapen som finns i det funktionshinderspolitiska programmet. Svar. som ex tas upp vid ombyggnationen av en akutmottagning inom Region Skåne så satte man sig ner med de som ansvarade för byggnationen och gick igenom aspekter utifrån det funktionshinderspolitiska programmet. Alla hinder

6 6 gick ej att ändra eftersom det är komplext men det blev ändå en minskning av antalet hinder efter genomgången. Fråga VIS. Ang revision det finns ju också en brukarrevision, frågar ang tidsplan för detta? Svar vet ej tidsperspektiv på grund av ekonomiska skäl. Nationella Patent enkäten Pernille Holck Presentation utifrån förvaltningsnivå. Patientupplevd kvalite (PUK) räknar ut genomsnittligt på hur personer har svarat. Förvaltningen ligger några enheter över rikets resultat, där HH ligger lägst är helhetsintrycket. Det gjordes 4500 utskick och svarsfrekvensen var ca 50%. Synskadade personer blev uppringda. När Habilitering & Hjälpmedel (H&H) jämför med oss själva så hade vi blivit lite bättre. H&H utmärker sig särskilt bra när det gäller delaktighet och upplevd nytta. Under 2016 har verksamhetscheferna fria händer att lägga upp brukar undersökningar på olika sätt. Så har ni som brukarorganisationer några tankar kring detta så hör av er till Fou enheten Pernille Holck. Tolkenheten kommer med hjälp av Fou-enheten att utföra en undersökning i enkät form som kommer att ställas i samband med uppdrag som genomförs. De önskar även intervjua några tolkanvändare. Detta kommer att göras istället för indikator som ej kommer att genomföras under 2016 utan Aktuell information från Peter Farkas, Enhetschef, Tolkcentralen Ökat tryck på tolkcentralen. Tolkcentralen ser en ökning av antalet beställda uppdrag med 13-14% mellan åren 2015 och Samma tendens sågs mellan åren 2014 och Tolkcentralen har ökat antalet utförda i ungefär samma grad och ser ut att hålla en bristsiffra på ungefär 5 % Tolkcentralen kommer under 2016 ha en översyn på sina arbetstidssystem för att se om dessa är optimala för verksamhetens behov. Tolkcentralen har inlett ett arbete att införa distanstolkning som en metod att arbeta i. Målet att få ut och utföra fler uppdrag och hålla så liten brist som möjligt. Tolkcentralen identifierar vilka tolkuppdrag som lämpar sig för tolkning på distans. Tolkcentralen önskar hjälp av tolkanvändare för att kunna få råd kring vilka uppdrag som skulle kunna vara lämpliga som distansuppdrag. Framöver vill Peter Farkas att en focusgrupp tolkanvändare och en focusgrupp tolkar bildas för ändamålet. En riskbedömning genomförs utifrån arbetsmiljöhänseende. En upphandling av externa tolktjänster kommer att påbörjas under 2016 med tolkbolag. Nuvarande avtal går ut början av Nuvarande avtal med tolkbolag har varat i 4 år. Detta avser enbart teckenspråkstolkar.

7 7 Inom tolkcentralen pågår ett större utvecklingsarbete under året, med focus på att tolkarna skall analysera sitt arbete. Tolkcentralens utvecklingsledare leder detta arbete. Peter Farkas önskar att brukarorganisationer hör av sig om det finns synpunkter i olika till tolkcentralen kopplade frågor. Tolkcentralen arbetar även med vardagstolkning i utlandet. För kännedom vill betonas att organisationerna inte ska informera ut till sina medlemmar att tolkar följer med på diverse evenemang innan tolkcentralen meddelat att det är godkänt. Peter Farkas har fått uppdraget att leda en arbetsgrupp för att försöka samordna Sveriges tolkverksamheter utifrån frågeställningar med en ingång för beställningar, en gemensam distanstolkningsförmedling och en gemensam IT funktion. Detta ska vara klart i februari Pengar har ställts till förfogande från Socialdepartementet. Förvaltningschefen KB ingår i styrgruppen. Det finns även en arbetsgrupp för IT samt en grupp för juridik. Frågeställningar beställning av tolk. Fråga HRF. Ibland fungerar det inte alltid att man får bekräftande besked om att man får den tolkning som man beställt? Svar. En beställningsbekräftelse ska alltid ges. Men besked om att ngn tolk kommer till uppdraget ges inte. Man får endast besked om man inte får tolk. Man kan följa sin tolkbokning i T9K (beställningsprogram). Detta program har dock svajat pga tekniska problem Om man inte vet hur man gör så hjälper samordningen till hur man skall använda detta T9K. Fråga. Ibland känner inte tolkarna till varandras bokningar när de skall tjänstgöra på ett och samma möte. Svar. Tolkarna behöver alla namnen som är beställda till samma möte. Fråga FSDB. Är det problem med telefoni och tillgänglighet ofta återkommande vid beställning av tolk? Fungerar det att få ett meddelande med besked om sms påminnelse avseende tolk? Svar. Ja det har varit lite problem men inga återkommande och sms påminnelse skall fungera igen.

8 8 ÖVRIGT. Uppföljning tillgänglighet kultur. HRF har varit i uppföljande kontakt med Malmö opera avseende tolkning och hörselslingan det har skett bra utveckling. Medlemmar i HRF hör av sig direkt till Malmö opera avseende synpunkter. Utskick till Funktionshindersråd med tolkanvändare. FSDB påpekar att de fortsättningsvis önskar att kommande utskick till gruppen sker så att inga mailadresser är synliga för övriga medverkande i funktionshindersrådet på grund av oro för SPAM etc. Nästa möte 6 september Funktionhinderspolitiska programmet Allas delaktighet kommer att delas ut i samband med detta möte. Sekr kommer också efter önskemål att skicka bildmaterial som visats igenom idag (Nationella Patient enkäten samt Funktionshinderspolitiska programmet) Vid pennan Charlotta Greiff Charlotta.greiff@skane.se