Habilitering och hjälpmedel

Transkript

1 Habilitering och hjälpmedel Annelie Carlberg Chefssekreterare Telefon: Mobil: E-post: Datum (4) Minnesanteckningar , Funktionshindersråd tolkanvändare Tid: 13:00 15:30 Plats: Hörselenheten, Salen, St Lars väg 3, Lund Närvarande: Ewa Pihl Krabbe (S) Lars Lundberg (KD) Kjell Stjernholm (MP) Hedvig Ledung, SDDF Linda Jonsson, SDDF Christer Eklund, SDDF Arne Lorentzon, FSDB Hans Lennart Kramer, FSDB Kristina Olsson, HRF Krister Weidenmark, VIS Veronica Larsson, HRF Peter Farkas, enhetschef Tolkcentralen Helén Holmström, verksamhetschef Syn, hörsel- och dövverksamheten Annelie Carlberg, sekreterare Ewa Pihl Krabbe hälsar välkommen och presenterar dagordningen Uppföljning: Lån av hörapparat Vid förra mötet ställde förvaltningen frågan till föreningen VIS hur ofta det händer att personer står helt utan hörapparat när den egna repareras. VIS säger att efter förfrågan har inte många svar inkommit. På audionommottagningarna försöker man lösa situationen, åtminstone om man står helt utan hörapparat. HRF ställer en fråga till förvaltningen: hur många söker sig till den offentligt drivna audionommottagningen och kommer patienterna från olika orter? Svar: Helén tar med sig frågorna och undersöker, svar lämnas vid nästa möte. Uppföljning: Ledtider alternativ telefoni Svar: Vid beställning har förskrivaren tre dagar på sig att administrera ärendet, sen ska företaget leverera produkten inom 21 arbetsdagar, enligt avtal. Det kan ta totalt 24 dagar om alla dagar behövs. Fakta ledtider 2016: 92 % fick produkten inom 24 dagar och 4 % inom 28 dagar och för 4 % tog det mer än 28 dagar. Se bilaga 1 som beskriver hur förskrivningen går till Kristianstad Telefon: Fax: Webbplats: Organisationsnummer:

2 2 (4) Inkomna frågor HRF 1) Angående hörselslingor i sjukvårdens receptioner på sjukhus och inom primärvården. Svar: Ewa Pihl Krabbe har skickat brev till ordförande i respektive sjukvårdsnämnder SUS, Sund och Kryh, men inget svar än. 2) Önskan om att tjänstemän från hörselvården medverkar vid sina konferenser. Svar: När det gäller tekniker från CI-teamet så berör det sjukvården och frågan är vidarebefordrad till Ingrid Lennerwald. I den mån vi kan och det berör ett större evenemang så försöker vi delta om den enskilde medarbetaren kan. VIS 1) Flera audionommottagningar har under senare tid gått samman/köpts upp och agerar nu under nya företagsnamn. Vilken innebörd får detta för valfriheten? Finns det några negativa konsekvenser för kunden? Svar: Ändrat varunamn och företagsnamn kan förvirra om patienten inte känner igen eller hittar namnet på mottagningen man gått till tidigare. Hittills har inte valet för patienten begränsats varken geografiskt eller gällande väntetid pga företagsuppköp. Valfriheten av hjälpmedel kan påverkas om ägaren av företaget ingår i koncern som också äger hjälpmedelsleverantör. Det är troligt att förskrivare ibland hellre väljer hjälpmedel från samma koncern. Samma hjälpmedelsregler, avtal, förskrivaransvar för audionom gäller oavsett val av produkt. Det finns signaler att mindre företag vill öppna eftersom man anser att det finns för stora aktörer. Om detta blir verklighet är det troligt konkurrensen/utbudet blir större. SDDF 1) Undrar varför distanstolkning har införts utan samråd med de som berörs av distanstolkning på svenskt teckenspråk Svar: Tolkcentralen har uppgift precis som andra verksamheter att följa RS arbete med e- hälsa och digitala möjligheter. Peter Farkas har vid upprepade tillfällen berättat om detta i rådet och även efterlyst deltagare bland tolkanvändarrepresentanterna. Med ganska svagt mött intresse. Tolkcentralen undersöker omvärlden och har kontakt med många regioner i arbetet. Bland annat har representanter besökt Örebro för att se på deras variant. Peter Farkas har ingått i nationellt arbete en väg in var man sett på möjligheter att samarbete landsting och regioner emellan. I detta arbete skrevs en slutlig rapport som betonar att första steget till samarbete skulle kunna vara distanstolkning. Tolkcentralen fortsätter sitt arbete med att försöka utveckla distanstolkning. Vi kommer ha samarbete med tolkanvändare för att komma fram till hur vi ska göra på bästa sätt men att vi måste utveckla distanstolkning är något som är klart för att kunna bibehålla en god tillgänglighet. Uppdragen ökar och distanstolkning som komplement till tolk på plats behöver prövas. SDDF: Ewa Pihl Crabbe föreslår att brukarorganisationen SDDF och tolkcentralen träffas för att diskutera frågan. SDDF har reservationer mot svaret - då de utredningar som finns i frågan, har haft fokus på skrivtolkning på distans. Där har tekniken varit ett återkommande problem. Därmed önskar SDDF att projekt, eller tester påbörjas i samarbete med SDDF, innan tolkmetoden omsätts i praktiken. Region Skåne Minnesanteckning tolkanv funktionshindersråd

3 3 (4) 2) Upphandling nytt avtal med tolkbolag. Svar: Tolkcentralen har fr.o.m. 1 mars nytt avtal med tolkbolag. Istället för 11 bolag har vi nu avtal med 2 bolag. Avtalet är nytt och inte möjligt att utvärdera ännu. Tolkcentralen kommer arbeta aktivt mot bolagen och förväntar att dessa kommer kunna leverera tolktimmar som tolkcentralen har budgeterat för. Tolkcentralen kommer följa utvecklingen och hantera uppkomna situationer. Vi tror på ett bra samarbete med dessa entreprenörer. SDDF: är oroliga att det finns risk för att färre uppdrag kommer utföras, då avtalet endast omfattas av två bolag - vilket leder till tolkbrist. Därför önskas statistik, för att kunna följa upp detta. 3) Dövtolk och tolkning från andra språk Svar: Region Skånes uppdrag är att tolka mellan svenskt tal och svensk teckenspråk/svensk skrift. Uppdraget omfattar inte annan tolkning. Tolkcentralen har därmed inte för avsikt att anställa eller kontraktera vare sig dövtolk eller tolk i annat språk. Ur ett samhällsperspektiv kan man se ett behov av detta men det är trots det inte tolkcentralens ansvar att lösa dessa situationer. Tolkcentralen bemannar för sitt uppdrag och inte för uppgifter som inte tillhör detta. Tolkcentralen arbetar ifrån professionalism och specialisering utifrån sitt område. SDDF: reserverar sig för svaret, då det innebär en exkludering från en samhällsutveckling som går mot globalisering. Det innebär att talad engelska blir allt mer vanlig i dövas vardagsliv. Dövtolk, eller anställa tolkar som kan tolka från talad engelska, eller danska till svenskt teckenspråk bör ses som ett sätt att utveckla tolkcentralens verksamhet. VIS kommenterar SDDF fråga, ställ kravet på samhället och inte på tolkcentralen. 4) Statistik Svar: Verksamheten lämnar inte längre statistik generellt utan koppling till syfte och uppgift om vad denna ska visa. Helén Holmström visade en kurva på mötet om utveckling över tid, behov och utförda uppdrag samt kring ekonomins utveckling för tolkverksamheten. Vid mer specifik fråga kan statistik eventuellt plockas fram framöver, om det blir ett bra komplement till svar. Information från förvaltningen Verksamhetsberättelse 2016 är klar och beslutad av nämnden. Se länk Verksamhetsberättelsen finns till höger på sidan under rubriken, relaterat. Information från handikappföreningarna VIS nyligen haft årsmöte. En TSS helg arrangeras efter påsk i Valjeviken. Den 20 maj på riksnivå arrangeras en dag för vuxendöva, plats ej bestämd ännu. HRF det blir ingen TSS-vecka under sommaren i år, eftersom Sundsgården renoverar. Istället blir det två TSS-helger, den maj och den november. Dessutom planerar vi en friskvårdsdag i september. SDDF har mycket utbildningsverksamhet, IT för nybörjare. Medborgarserviceprojekt där man söker samarbete mellan kommuner. FSDB på Ystads konstmuseum visas nu projektet kännbart. Årsmöte 8 april. Region Skåne Minnesanteckning tolkanv funktionshindersråd

4 4 (4) Avslutning Ordförande Ewa Pihl Krabbe avslutar mötet och önskar alla en trevlig sommar. Funktionshindersråd 2017: 21 september och 13 november Annelie Carlberg Sekreterare Bilagor: 1)Alternativ telefoni Region Skåne Minnesanteckning tolkanv funktionshindersråd

5 ALTERNATIV TELEFONI Dövenheten ansvarar för förskrivning Hjälpmedel ansvarar för teknisk support

6 För vem? Den som inte klarar samtal med vanlig telefon, inte ens med hörapparat och slinga. Hur? Personal på Dövenheten möter den person som önskar alternativ telefoni och utreder behov. Personalen har i uppdrag från Region Skåne att bedöma vilken av de olika alternativa telefonerna (bildtelefoner) som passar bäst för personen. Vad? Stationära bildtelefoner (upphandlat sortiment) Surfplatta (s k Friare Val) Båda är utrustade med programvara för alternativ telefoni

7 Fakta januari skåningar har alternativ telefoni Det är personer som är döva, har nedsatt hörsel eller har dövblindhet. Största gruppen som har alt. tel. är döva teckenspråkiga Fakta helår st förskrivningar, stationär bildtelefon 76 st förskrivningar, surfplattor

8 Hur går förskrivningen till? Patienten kontaktar Dövenheten och bokar tid för besök Besök 1 olika produkter visas och beskrivs Besök 2 bäst produkt för patienten bestäms Besök 3 programmet installeras och tid för uppföljning bokas in Uppföljning genom bildtelefonkontakt Ibland blir det fler besök om patienten behöver mer tid för att lära sig olika saker eller vill prova olika produkter.

9 Våra system Vi följer produkterna som förskrivs i våra system från beslut om att man ska få alternativ telefoni till att den finns hos patienten.

10 Hur lång tid? Stationär bildtelefon förskrivaren, tre arbetsdagar för att administrera ärendet företaget som levererar produkten, 21 arbetsdagar enligt avtal 24 dagar att vänta som patient om alla dagar behövs. Fakta ledtid 92% inom 24 dagar 4% inom 28 dagar 4% mer än 28 dagar

11 Hur lång tid? Fria valet Patienten kan själv påverka tiden Patienten får en rekvisition som ska användas inom 3 månader Om man köper produkten snabbt kan man snabbt få programmet installerat.

12 Reparationer Målsättning reparationen avslutad inom 5 arbetsdagar från att det blev anmält Fakta % avslutades inom 5 arbetsdagar Förbättringsarbete pågår utreder vilket måltal som är rimligt. 66% sannolikt för lågt och bör öka men kan aldrig nå 100%.