Habilitering och hjälpmedel

Transkript

1 Habilitering och hjälpmedel Annelie Carlberg Chefssekreterare Telefon: Mobil: E-post: Datum (5) Minnesanteckningar , Funktionshindersråd tolkanvändare Tid: 13:00 15:30 Plats: Regionhuset Dockplatsen 26 Malmö, Skånevåningen plan 6 Närvarande: Ewa Pihl Krabbe (S) Lars Lundberg (KD) Kjell Stjernholm (MP) Karin Bengtsson Förvaltningschef Linda Jonsson, SDDF Jenny Brönmark, SDDF Arne Lorentzon, FSDB Hans Lennart Kramer, FSDB Kristina Olsson, HRF Krister Weidenmark, VIS Kerstin Kjellberg VIS Peter Farkas, enhetschef Tolkcentralen Helén Holmström, verksamhetschef Syn, hörsel- och dövverksamheten Mikael Reingsdahl, divisionschef Hjälpmedel Skåne Jeanette Ekberg, sekreterare Ewa Pihl Krabbe hälsar välkommen och presenterar dagordningen för årets sista möte. Samtligas deltagare presenterade sig. Testade hörslinga och mikrofoner, övergav enskild mikrofon och använde bara den allmänna ljudupptagningen till slingan. Information från nämnd och förvaltning Ordförande informerade från regionfullmäktiges budgetmöte den oktober 2017, då de hade att fördela 38,5 miljarder kronor. Habilitering och hjälpmedel fick den budget man begärde för år 2018, nästan 770 miljoner kronor. I budgeten ingår 2 miljoner till arbetet med autism och autismspektrumstörning, 9 miljoner till fortsatt uppbyggnad av Hjälpmedel Skåne, 1 miljon för utlåning av fritidshjälpmedel till barn och unga, 1 miljon till investeringar, 1,5 miljon för ny verksamhet riktad till personer med dyskalkyli. Karin Bengtsson, förvaltningschef, lyfte fram delar av, och visade verksamhetsplan och budget för 2018 med plan för , som ett av de viktigaste dokumenten från politiken till tjänstemännen inför kommande år. Länk; Kristianstad Telefon: Fax: Webbplats: Organisationsnummer:

2 2 (5) Nämnden för Habilitering och hjälpmedel har nu att besluta om hur budgeten ska fördelas till de olika verksamheterna inom förvaltningen. Är överens att avsätta pengar till investering av utveckling för att möta framtiden för att kunna ge stöd till fler och effektivisera. Bidrag till handikapporganisationerna beslutas i februari månad. Från förra mötet Tolk svenska till svenska Arne Lorentzon, FSDB, lyfter frågan från förra mötet då det meddelades att teckenspråkstolk tolkar från svenska till svenska. Han har erfarit att det inom sjukhusvård funnits läkare som pratar danska. Hans Lennart Kramer, FSDB säger att eftersom de inom vården ofta talar engelska innebär det svårighet för tolkar. Konstaterar att vi lever i ett samhälle i förändring när det gäller språk. Karin Bengtsson betonar att sjukvården har i uppdrag att prata svenska med patienterna. Brister det är det inte på grund av en brist hos våra tolkar. Peter Farkas, enhetschef Tolkcentralen understryker att det är viktigt att tolken förstår vad han ska tolka och att vården måste tala svenska, sen tolkar tolken svenska. Han menar också att det är skillnad på att bryta på danska eller att prata danska. Tolken har i uppgift att säga ifrån och avbryta om uppdraget inte är korrekt. Det är väldigt ovanligt att tolk avbryter uppdrag. Linda Jonsson, SDDF ställer frågan om vem som betalar patientavgiften om tolkningen avbryts. Peter svarar att i de fall det skulle hända får man vända sig till vårdgivaren. Helén Holmström, verksamhetschef Syn, hörsel- och dövverksamheten förtydligar att i den politisk beslutade prioriteringsordningen i Skåne och i uppdraget till tolkcentralen om vardagstolkning finns det angivet att det ges mellan svenskt teckenspråk och svenska. Karin återkopplar till det uppdrag hon tidigare fått och återkommer med förslag i frågan. Svar på inkomna frågor Frågor från SDDF Statistik SDDF vill ha statistisk på tolkuppdrag för det gångna året. Karin svarar att de får all den statistik de önskar. Karin föreslår att de träffar Peter Farkas och kommer överens om vad de vill ha. Därefter följde diskussion om önskemål statistik. Flera framförde att de önskar sammanställning av statistik men lyfter samtidigt fram tidigare erfarenhet om att rådsmöten tidigare kom att handla för mycket om statistik, varför man lyfte bort det. Mötet är efter diskussionen överens om att i samband med årsberättelsen också redovisa statistik över året, detta görs vid årets första rådsmöte. Förvaltningen sammanställer statistik som då redovisas. I övrigt kommer respektive förening överens med Peter Farkas om vad de önskar. Beställa tolk Frågan är; Vilka får beställa tolk? Får vem som helst beställa tolk? Linda Jonsson, SDDF förtydligar att hon i sitt arbeta ofta hjälper äldre döva som inte kan boka tolk, för att de saknar hjälpmedel för detta. Då hon bokar som äldrevägledare läggs kostnaden på verksamheten.

3 3 (5) Peter Farkas förklarar att det viktiga är vad det är för uppdrag, inte vem som beställer. Bedömningen för vem som ska betala görs utifrån om det är vardagstolkning eller ej. Har man ett beslut om särskilt boende har alltid kommunen ansvar för att betala. Bor man i eget boende är det vardagstolkning. Avgörande är inte vem som tar initiativ till samtalet, det är en gränsdragning vem som är betalningsansvarig. Karin Bengtsson bjuder in till särskilt möte för att hantera gränsdragning i denna fråga. Frågor från VIS Ej utförda tolkbeställningar Tolkbeställningar som inte kan effektueras meddelas brukaren eller beställaren. Kerstin Kjellberg berättar att det ofta händer att man bokar men inte får tolkning, får aldrig besked förrän dagen före, tycker att det saknas framförhållning. Hon tycker att man borde få besked ett par dagar före. Peter Farkas berättar att det är ett dilemma, de försöker in i sista stund att ordna tolkning. I grunden finns det en prioriteringsordning att förhålla sig till. Helen Holmström förklarar att det är ett problem, kommer det in beställning sent med högre prioritering slår den ut tidigare beställning och att stänga för sena beställningar gillas inte. Karin Bengtsson berättar att i 95 av 100 fall utför de beställt uppdrag, i 8 fall av 100 finns det ingen att tolka till. Hade detta kunnat mötas hade vi kunnat leverera fler tolktjänster. Hade varit bra om vi kunnat minimera sena beställningar. Helén berättar att i prioriteringsordning så prioriteras det om den enskilde har kostnader i samband med tolkning, till exempel resor. Det finns tolk i beredskap för 112 och akut sjukdom i nödläge. Vardagstolkning betraktas inte som nödläge. Ibland blir den tilldelade tolken sjuk, då är det svårt att göra något åt det. Vi arbetar för att få ut så många beställningar som möjligt. Prioriteringsordningen är något de tar till vid hög efterfrågan. Peter berättar en hög andel tolkningar är sent inkomna beställningar. De schemalägger personal torsdag eftermiddag för kommande vecka. Därefter inkommer många nya beställningar. Linda frågar om tolk vid resa? Peter svarar att får man ja till tolk får man det också i god tid, får man avslag får man också det tidigt, sen håller de fast vid det. Det ska inte jämföras med vardagstolkning. Frågor från HRF Är riktigt att man måste ha fast telefon för att kunna använda vissa varseblivningshjälpmedel, till exempel en lampa som blinkar, när det ringer på dörr eller telefon medan man tittar på TV? Mikael Reingsdahl svarar; nej man behöver inte ha fast telefoni. Det ska gå att lösa med mobiltelefon. Förskrivaren kan ange trådlöst portabelt system som det måste paras ihop med. Audionommottagning är rätt ställe att gå till. Teknikdag HRF ställer frågan om det skulle det vara möjligt för hörselvården att, gärna i samarbete med organisationer, anordna en teknikdag med föreläsningar och information med medverkan av olika aktörer inom vårt område? Helén Holmström svarar att verksamheten inte kan ta på sig att vara huvudarrangör. Inom synområdet är det leverantörsföreningen Svensk syn som arrangerar denna typ av mässor.

4 4 (5) Helén föreslår därför att HRF kontaktar hörselområdets motsvarighet, leverantörsföreningen Svensk hörsel och ställer frågan till dem om de vill arrangera en teknikmässa tillsammans med HRF. I så fall kan hörselvården medverka vid föreläsningar, utställningar eller liknande. Övrigt Lokal för mötet, dålig utrustning för hörselskadade, kan vara här men det är dålig teknisk utrustning. Karin, vi har fått till oss att utrustning inte duger, överväger lokal. Medeon i Malmö nytt konferensrum i Malmö. Karin tycker att vi flyttar till Medeon. Krister Weidenmark, efterfrågar tidigare Nyhetsbrev. Peter Farkas berättar att fram till i vintras kom regelbundet ett nyhetsbrev från TC. Vid utvärdering visade det sig vara få som läste brevet därför upphörde det. Hans Lennart Kramer, berättar att texten inte blir bra när de beställer tolk via 1177, han framför önskemål om att se över typsnitt och teckensnitt. Tecken blir mycket tunna och svaga. Vid ett visst moment uppmanas man i beställningen skicka underlag via epost till 1177, detta borde kunna skickas med i anmälan och inte separat vi epost. Önskemål framfördes också om att i beställning enklare kunna lägga in flera dagar genom att till exempel kopiera tidigare beställning. Peter tar emot Peter Farkas lovar titta vidare på detta. Peter berättar att 1177 är komplement, man kan fortfarande ringa in och beställa, de har kvar alla andra vägar in. Brister på 1177 har uppmärksammats och förvaltningschefer i de stora regionerna kommer att tillskriva ledningen för 1177 och påtala detta. Information från handikappföreningarna HRF berättar att de hade ett distriktsmöte för ett par veckor sedan då HRF:s nye förbundsordförande var på besök och berättade om förbundets arbete. Hade även med 1177 information vid mötet. Planerar också för distriktets kommande 20 års jubileum. VIS har haft höstmöte och planerat för nästkommande år samt förberedelser inför årsmöte. Näst helg är det TSS i Lund, planerar även in en TSS-dag i februari. SDDF berättar att de fortsätter att informera om tolkfrågor, de har höstmöte kommande söndag. FSDB arbetar mycket med mina vårdkontakter, har kontakt med systemoperatör då det finns svårigheter att skriva där som synskadad. De tar även upp frågan om dålig utrustning i möteslokalen. De erbjuder sig att ta med utrustning nästa gång då de inte tycker att den utrustning som tillhör lokalen är tillräckligt bra, många kringljud. Avslutning Karin Bengtsson bjuder in till enskilda möte med var och en förening om det finns frågor som de vill diskutera. Ordförande Ewa Pihl Krabbe avslutar mötet och önskar alla en god jul.

5 5 (5) Funktionshindersråd 2018: 5 april 3 september 21 november Jeanette Ekberg Sekreterare