Ekonomin i korthet. Analys av utryckningsstatistik för år Allvarligt olyckstillbud på riksväg 50

Transkript

1 Delårsrapport 2015 Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Lindesberg, Kumla, Hallsberg, Laxå, Nora, Askersund och Lekeberg samverkar om gemensam räddningstjänst

2 2

3 Härmed redovisas delårsrapport för kommunalförbundet Nerikes Brandkår för perioden Ekonomin i korthet Nerikes Brandkår redovisar ett positivt utfall på knappt 1,9 mnkr i delårsrapporten. Prognosen till pekar på ett negativt resultat på 221 tkr, vilket är 705 tkr lägre än budgeterat resultat. Balanskravsresultatet väntas bli negativt med 671 tkr för år Analys av utryckningsstatistik för år 2014 Under år 2014 utfördes räddningsinsatser. Det är en marginell minskning med 28 insatser jämfört med föregående år, men fortfarande över genomsnittet. Brand i byggnad har ökat till 381, vilket är den näst högsta siffran under de senaste 10 åren. Lägenhetsbränderna ökar mest, och det brinner mest under december månad. Ungefär hälften av bränder i byggnader sker i bostäder. Oftast startar bränderna i köket till följd av bortglömd spis i samband med matlagning. Det brinner även en hel del i våra skolor. Nerikes Brandkår jobbar i samverkan med bl.a. kommun och polis för att komma till rätta med problemet anlagda bränder. Glädjande nog är 85 procent av de bränder vi larmas till släckta redan när brandkåren anländer till platsen eller kan hanteras utan större skador, vilket kan bero på ökad kunskap om brandskydd i hemmet hos medborgarna. En person har omkommit och en har blivit svårt skadad under året i samband med brand i byggnad. Antalet lindrigt skadade är fler än tidigare. Under 2014 larmades Nerikes Brandkår till 397 trafikolyckor. Det är färre än året innan, men fortfarande klart över periodens genomsnitt. Personbilsolyckorna har varit färre under Även lastbilsolyckorna har minskat något, vilket kan bero på att vinterväglaget inte varit så svårt. Sett över en tioårsperiod har dock lastbilsolyckorna ökat markant. Riksväg 50, E20 och E18 är de mest olycksdrabbade vägarna i vårt område. De flesta allvarliga olyckorna, med skador på människor, sker på vägar där hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Allvarligt olyckstillbud på riksväg 50 Den 21 januari 2015 inträffade en mycket allvarlig trafikolycka på riksväg 50 vid Mogetorp. Från början var det en singelolycka med en personbil som hanterades rutinmässigt av räddningstjänst, polis och ambulanspersonal. Under tiden som arbetet pågick fick en lastbil sladd och kanade rakt in i olycksområdet. Fordonet kolliderade då med en annan lastbil där chauffören omkom. En av lastbilarna kolliderade sedan med Noras släckbil samt med en ambulans som trycktes ett tjugotal meter in i skogen. Tyvärr kan vi konstatera att respekten är låg hos medtrafikanterna när det gäller att sakta ner farten vid inträffade olyckor. Ingen i utryckningspersonalen skadades den här gången, men med lite otur hade denna händelse kunnat resultera i flera döda eller svårt skadade. 3

4 Förslag till budgetramar Inför budgetarbetet 2016 har uppräkningen av budgeten diskuterats med medlemskommunernas ekonomichefer. Dessa har vid sitt junimöte samtyckt till att Nerikes Brandkår erhåller en uppräkning med 3 procent för att täcka ökade verksamhetskostnader. Kostnaderna beräknas främst öka på grund av lönejusteringar för personal, höjd arbetsgivaravgift för anställda under 26 år och ökade årliga kostnader för Rakeldriften. Lönekostnaderna är uppräknade enligt SKLs prognos Hyres, och driftskostnaderna har räknats upp enligt SKLs inflationsantagande och tros öka under perioden. Direktionens beslut om uppräkning är: ,00 procent, ,75 procent samt ,75 procent. Verksamhetsintäkterna för kommande år beräknas minska beroende på att arbete med skogsbrandutredningar, jämställdhetsarbete åt MSB samt räddningsgymnasiet vid örebrostationen upphör. Övriga intäkter är oförändrade. En till brandstation i Örebro? Diskussioner har inletts med Örebro kommun gällande reservering av mark för ytterligare en brandstation. Örebro tätort expanderar kraftigt och inför framtiden ser man också problem med framkomligheten för brandbilar under utryckning. Trafikintensiteten har ökat och olika åtgärder har dessutom vidtagits för att begränsa framkomligheten för biltrafiken i centrum. Motsvarande orter som Uppsala, Helsingborg, Linköping, Norrköping och Västerås har två eller tre brandstationer i sina tätorter. Behovet för Örebro kanske uppstår inom 5 10 år och redan nu behövs en beredskap för detta. Skogsbrandutredning Nerikes Brandkår har under juni månad 2015 avslutat utredningsarbetet om Västmanlandsbranden. Brandinspektör Ulf Jacobsen och brandingenjör Anna Henningsson har på uppdrag av de drabbade kommunerna Sala Heby, Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund utfört en olycksförloppsutredning av den första delen av branden, och sedan särskilt utrett branden då Länsstyrelsen tog över ledningsansvaret från och med den 4 juli Västmanlandsbranden är unik på många sätt. Det är den största räddningstjänsthändelsen i modern tid. Dessutom berörde den hela nationen då många räddningstjänster, myndigheter och privatpersoner deltog i kris och släckningsarbetet. Kommunernas sätt att agera i kris har åskådliggjorts efter branden. Ny regional larm- och kommunikationscentral för Polisen Från och med den 1 januari 2015 ingår tre län i region Bergslagen vad avser Polisens nya organisation med en myndighet för Sverige. Dessa län är Örebro, Dalarna och Värmland. Region Bergslagen leds från Örebro och i förlängningen behövs en ny ledningscentral för polisverksamheten i regionen. I ett syfte att hitta samverkansfördelar har övriga blåljusorganisationer, SOS Alarm AB, kommuner, försvaret, länsstyrelsen och frivilligorganisationer bjudits in i arbetet med att utreda förutsättningar kring gemensam ledning och samverkan. Om SOS Alarm AB har för avsikt att inleda detta samarbete är det mycket som talar för att även ledningsdelen för Nerikes Brandkår följer med i denna samlokalisering. SOS Alarm har varit i brandkårens lokaler under de senaste tio åren och dessa fördelar kan inte förbises. Polisen arbetar med en mycket snäv tidplan och ambitioner finns att den nya centralen ska stå färdig under

5 Rekryteringsproblem brandmän i beredskap Under senare tid har bekymret med rekrytering av brandmän i beredskap (deltidsbrandmän) uppmärksammats i ökad grad. Detta gäller både vid Nerikes Brandkår och nationellt. Huvudorsaken till rekryteringsproblemen är att det finns för få arbetsplatser på vissa orter där det finns deltidsbrandstationer och att deltidsbrandmän både måste bo och arbeta på orten, för att beredskapstjänstgöring ska kunna äga rum med fem minuters inställelse vid larm. Att ha två statliga skolor, en i Norrland och en i Skåne, har inte heller underlättat rekryteringen då nyanställda brandmän ska utbildas. Det är också viktigt att kommunerna och övriga arbetsgivare är positivt inställda till att ha sin personal som en del i Nerikes Brandkår. Ny brandstation i Lindesberg Arbetet med att uppföra en ny brandstation i Lindesberg pågår planenligt och i slutet av året är denna station inflyttningsklar. Stationen blir mycket funktionell och vissa ytor, såsom lektionssal, grupprum och ett par kontor, kommer även att nyttjas av kommunen. 5

6 Resultat utfall-budget-prognos Område Utfall jan juli 2015 Utfall jan juli 2014 Budget 2015 Prognos helår 2015 Avvikelse prognos budget Ledning, direktion, revision inkl PO pålägg Löner heltid inkl PO pålägg Löner deltid & värn inkl PO pålägg Hyror och lokalvård Övriga driftskostnader Årets avsättning till pensioner inkl löneskatt Avskrivningar Summa kostnader Finansiella kostnader Summa totala kostnader Automatiska Brandlarm Avtal Räddningstjänst och teknisk service Externutbildning Myndighetsutövning Övriga intäkter Krisberedskap Summa intäkter Medlemsbidrag Finansiella intäkter Summa totala intäkter Periodens/årets resultat Omfördelning av budgeten Budgeten är omfördelad på några poster jämfört med den fastställda budgeten. Omfördelningen har dock skett inom den fastställda ramen, och beror på att uppgifter avseende såväl intäkter som kostnader har uppdaterats. Resultat Resultatet för perioden januari juli 2015 är positivt med knappt 1,9 mnkr. Prognosen för hela året visar på ett negativt resultat på 221 tkr, vilket är 705 tkr lägre än det budgeterade resultat som ligger på 484 tkr. 6

7 Verksamhetens intäkter Verksamhetsintäkterna väntas bli knappt 300 tkr högre än budget. Styrelsen för försäkringsbolaget AFA har beslutat om återbetalning av 2004 års premier för den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS KL och för Avgiftsbefrielseförsäkringen. Därför har en intäkt på ca 950 tkr tagits upp i räkenskaperna. Sannolikt kommer utbetalning till Nerikes Brandkår ske under Däremot väntas intäkterna avseende tillsynsverksamheten bli 500 tkr lägre än budgeterat. Tillsynerna tar längre tid att genomföra än tidigare. Det finns anledning att se över debiteringen, varför vi får återkomma till frågan senare. Verksamhetskostnader och avskrivningar I delårsbokslutet är verksamhetens kostnader knappt 200 tkr lägre än budget. Lönekostnaderna för heltidspersonalen har ökat med löneuppräkning kring 3 procent. Semesterlöneskulden är svår att bedöma, men i helårsprognosen ingår en befarad ökning av skulden med 100 tkr. I juli 2015 kom arbetsgivarrepresentanten Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Brandmännens riksförbund överens om ett nytt avtal för deltidspersonalen. För Nerikes Brandkår innebär avtalet ökade lönekostnader på ca 800 tkr än vad som redan budgeterats för år I helårsprognosen bedöms det emellertid att deltidspersonalens kostnader blir 200 tkr lägre än budget. Däremot kommer det nya avtalet öka deltidens kostnader med drygt 1 mnkr fr.o.m och framåt. Kostnaden för pensioner och löneskatt väntas bli knappt 1,8 mnkr lägre än budgeterat. Beloppet avser såväl pensionsskuldsförändring, finansiell kostnad och löneskatt. Enligt en överenskommelse med medlemskommunerna om pensionsfinansieringen ska pensionskostnaden avräknas mot medlemskommunerna i bokslutet En lägre pensionskostnad innebär en återbetalning till medlemskommunerna och därför har samma belopp dragits bort från medlemsbidragen i prognosen. Avskrivningarna bedöms bli i nivå med budget. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna är 89 tkr lägre än budget. Innehavet i den kortfristiga räntefonden Nordea Institutionell kortränta utdelande, såldes i mars efter beslut av presidiet. Marknadsvärdet understeg anskaffningsvärdet med 163 tkr, p.g.a. att fonden är utdelande. Under 2014 erhöll Nerikes Brandkår 123 tkr i utdelning och 2015 var utdelningen 103 tkr. Nettovinsten blev 63 tkr vilket motsvarar ca 1 procent i avkastning under innehavstiden. Utdelningen var budgeterad men inte det negativa resultatet till följd av försäljningen. De finansiella kostnaderna avseende lån från Nora och Lindesbergs kommuner, ligger helt i nivå med budget. Den ordinarie verksamhetens resultat Vid årets slut beräknas den ordinarie verksamheten uppvisa ett negativt resultat på ca 1,7 mnkr, om man drar ifrån AFA återbetalningen på 950 tkr från det prognostiserade resultatet. Orsaken är främst minskade verksamhetsintäkter, ökade personal och verksamhetskostnader samt en förlust vid försäljning av värdepapper. Den väntade minskningen av pensionskostnaderna motsvaras av lika stor minskning av medlemsintäkter och påverkar inte denna analys. 7

8 Beräknat balanskravsresultat Kommunalförbundet väntas redovisa ett negativt balanskravsresultat för Beräknat balanskravsresultat 2015 Prognostiserat resultat 221 Avgår: Prognostiserade realisationsvinster 450 Årets balanskravsresultat 671 Förslag till åtgärd: Det föreligger särskilda skäl till att inte reglera det befarade negativa balanskravsresultatet. Det egna kapitalet i Nerikes Brandkår överstiger vida det finansiella målet om det egna kapitalets storlek. Skulle det i förlängningen uppstå brist på tillgångar i kommunalförbundet, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen, enligt Kommunallagen (1991:900) 8 kap. 23. Reglering med medel ur Resultatutjämningsreserven (RUR) kan inte ske, eftersom RUR villkoren inte uppfylls. Det befarade negativa balanskravsresultatet beror inte på tillfälligt minskade intäkter till följd av en lågkonjunktur, utan till största delen på ökade kostnader för heltidspersonalen samt minskade intäkter för tillsynsverksamheten p.g.a. längre handläggningstider. Debiteringen för handläggning av tillsynsärenden bör ses över. Resultatredovisning Resultaträkning, tkr Utfall jan juli 2015 Utfall jan juli 2014 Budget 2015 Prognos helår 2015 Avvikelse prognos budget Utfall helår 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader * varav pensionskostnad inkl löneskatt Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiell kostnad för pensionsskuld exkl löneskatt Periodens resultat

9 Balansräkning Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder STÄLLDA PANTER 0 0 ANSVARSFÖRBINDELSER 0 0 9

10 Redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning. Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är desamma som tillämpades vid senaste årsbokslut. Rekommendation 22 om Delårsrapport utgiven i maj 2014 av Rådet för Kommunal Redovisning har tillämpats. Periodiseringar Fakturor överstigande 50 tkr exklusive moms har periodiserats. Förra året var gränsen 20 tkr. Löner och PO pålägg avseende deltid och värn för juli månad utbetalas i efterföljande månad. Därför har kostnaderna för augusti periodiserats i delårsbokslutet. Skuld för semester, kompensationstid och fridagar samt årets förändring av dito redovisas per juli 2015, men med hänsyn tagen till avvikelser som avser juli men som registreras i augusti. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella påslag i samband med löneredovisningen. De påslag som använts är följande: Kommunalt avtalsområde 38,46% Övriga 31,42% Pensioner Pensionsskuldens förändring, det vill säga avsättning för särskild avtalspension, förmånsbestämd ålderspension, efterlevandepension samt finansiell kostnad, har redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten för denna del. Ränteuppräkningen har redovisats som en finansiell kostnad. Den avgiftsbestämda ålderspensionen har avsatts maximalt och redovisats bland verksamhetens kostnader jämte löneskatten. I bokslutet för 2009 höjdes pensionsåldern i pensionsberäkningen från 59 år till 60 år då det visat sig att den genomsnittliga faktiska pensionsåldern överstiger 60 år. Det medförde att kommunalförbundets avsättningar till framtida pensioner sänktes 2009 och avsättning inklusive löneskatt minskade. Återföringen redovisas i en balansfond inom det egna kapitalet. Medlemskommunerna ansvarar för pensioner intjänade t o m 31/12 året före inträdet. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med årliga avskrivningar. Med anläggningstillgångar avses objekt med en ekonomisk livslängd om minst tre år och med en total utgift på ett prisbasbelopp exklusive moms. 10

11 Avskrivningar I balansräkningen har anläggningstillgångarna tagits upp till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag, avskrivningar och nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt efter tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningarna påbörjas när anläggningarna tas i bruk. Fr.o.m används de avskrivningstider som Rådet för kommunal redovisning rekommenderar, vilket innebär följande ekonomiska avskrivningstider: Avskrivningstid Stora fordon (t ex brand och räddningsfordon) Mindre lastfordon (t ex mindre lastfordon, Pick up) Båtar Mindre fordon (personbilar, mindre bussar samt släpkärror) Hydrauliska räddningsverktyg Maskiner och inventarier Kommunikationsutrustning 20 år 10 år 10 år 7 år 7 år 5 år 3 år Nedskrivningar av tillgångar Om det vid räkenskapsårets utgång kan konstateras att en anläggningstillgång har ett lägre värde än vad som kvarstår efter planenliga avskrivningar, ska tillgången skrivas ned till det lägre värdet om värdenedgången kan antas vara bestående. Kortfristiga placeringar har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på bokslutsdagen. En nedskrivning ska återföras om det inte längre finns skäl för den. Fordringar Fordringar äldre än ett år betraktas som osäkra och har bokföringsmässigt avskrivits. Övrigt Kommunalförbundet använder kontoplanen Kommun Bas

12 Materiella investeringar I delårsbokslutet uppgår pågående investeringar till 2,6 mnkr. Från 2014 års budget har inventarier värda 0,2 mnkr aktiverats. Majoriteten av övriga inventarier är beställda och väntas tas i bruk senare under året. Objekt, tkr Budget 2015 Utfall jan juli 2015 Prognos helår 2015 Avvikelse prognosbudget Stora fordon, s:a Höjdfordon Tankbil Mindre fordon, s:a Pick up Personbil Liten enhet Räddningsmateriel, s:a Hoppkudde, Byrsta 80 Navigatorer (2014) 71 Grovdiskmaskin Byrsta (2014) 131 Övrigt, s:a Städmaskin Oförutsett Pågående investeringar SUMMA

13 Finansiella investeringar Placerade medel, tkr Anskaffningsdatum Förfallodatum Anskaffningsvärde Marknadsvärde Kapitalskyddat belopp Nordea Likviditetsinvest, kort räntef Inget Carnegie Corporate Bond, kort räntef Inget Lannebo Corporate Bond (pension) Inget AIO Europeiska Småbolag AIO VAL Carnegie Corporate Bond AIO GB Penser Bank Lannebo Corporate bond, (invest) Inget AIO Europa vs USA SUMMA AIO = Aktieindexobligation Medelsförvaltningens utveckling, tkr Förändring Aktuell likviditet Företagskonton, inkl korta ränteplaceringar Placeringsportföljen, värdepapper Kortfristiga placeringar Kortfristiga räntefonder Värdereglering kortfristiga placeringar Placerade pensionsmedel strukturerade produkter Summa placeringsportföljen Summa likvida medel och placeringar Placeringsportföljen, avkastning och mål Genomsnittlig löptid, AIO (år) 3,5 4 0,5 Lägsta avkastning AIO (tkr), avser kurtage Lägsta avkastning, räntebärande värdepapper Avkastn.mål pensioner SLR + 0,5 % (%) 1,1% 1,4% 0,3% Årets avkastning real och oreal., (tkr) *) Årets avkastning real och oreal., (%) *) 2,4% 0,3% 1,6% *) Årets avkastning dividerat med genomsnittligt värde för placeringsportföljen Andel placerade medel av pensionsskuld 60% 58% 2% andel placerade i kortfristig räntefond 39% 37% 2% andel placerade i strukturerade produkter 21% 21% 0% 13

14 Finansiella mål I kommunalförbundet Nerikes Brandkår uttolkas god ekonomisk hushållning som att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar. Direktionen har beslutat om fyra finansiella målsättningar: Kommunalförbundet ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona. 1) Mål: Verksamhetens nettokostnad ska understiga medlemsbidraget, redovisas i procent i förvaltningsberättelsen med 1 2 jämförelse år. Utfall: Verksamhetens nettokostnad i förhållande till medlemsbidraget, % Jan juli 2015 Helår 2014 Jan juli 2014 Verksamhetens nettokostnader, tkr Medlemsbidrag, tkr ,65% 98,90% 98,50% Kommentar: Målet är uppfyllt. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. 2) Mål: Förmögenheten ska inte urholkas; årlig avkastning på finansiella tillgångar ska överstiga inflationen, mätt som statslåneräntan + 0,5 % i enligt kommunalförbundets finanspolicy. Utfall: Avkastning på finansiella tillgångar och inflation, % Jan juli 2015 Helår 2014 Jan juli 2014 Årets avkastning real och oreal., (tkr) Avkastningsmål pensioner, SLR + 0,5, % 1,1% 1,4% 2,0% Årets avkastning, real. o. oreal. (%) 2,4% 0,3% 0,5% Kommentar: Målet är uppfyllt : För att undvika att avkastning blir dubbelt redovisad justerades årlig avkastning för tidigare års ackumulerade orealiserade vinster. Under vintern 2013/2014 påbörjades arbetet med att placera om andelar i räntefonder till värdepapper som har möjlighet att ge högre avkastning (andra räntefonder samt strukturerade produkter). Under 2014 omplacerades totalt 29 mnkr. Löptiden för dessa strukturerade produkter är i genomsnitt fem år. De första åren drabbas strukturerade produkter av kostnader för kurtage och förvaltningsavgifter, därför var avkastningen negativ del av året. 14

15 3) Mål: Investeringarnas självfinansieringsgrad ska överstiga 100 procent, d v s finansieras med egna medel. Självfinansieringsgraden mäts som den löpande verksamhetens kassaflöden i relation till totalt kapitalbehov, redovisas i procent. Utfall: Investeringarnas självfinansieringsgrad, % Jan juli 2015 Helår 2014 Jan juli 2014 Den löpande verksamhetens kassaflöden, tkr Totalt kapitalbehov, tkr 1) Självfinansieringsgrad investeringar, % 137% 144% 182% Kommentar: Målet är uppfyllt. 1) Exkl investeringsbudget tillhörande annat år. Storleken på det egna kapitalet. 4) Mål: Det egna kapitalet bör minst motsvara självrisken för den största medlemskommunen då staten täcker kostnadskrävande insatser, enligt lagen om skydd mot olyckor. Utfall: Enligt reglerna i lag (2003:788) om skydd mot olyckor uppgick självrisken för Örebro kommun, som är förbundets största medlemskommun, till 4,8 mnkr i dec Nerikes Brandkårs egna kapital uppgår till 14,8 mnkr per Kommentar: Målet är uppfyllt. 15

16 Uppföljning av verksamheten 2015 Säkerhetsmål och prestationsmål för räddningsverksamheten R1 Anna Henningsson Räddningsinsatserna ska planeras så att effektiva insatser kan genomföras. Nuläge Prognos R1.1 Tillsammans med SOS Alarm utveckla larmrutiner så att förlarm erhålls inom 1 minut och ordinarie larm inom högst 2 minuter. Ett av de sämsta utfallen sedan mätningarna började. Förbättringsåtgärder måste till i samverkan mellan SOS Alarm och Nerikes Brandkår. Hösten och normalbemanning brukar normalt innebära att svarstiderna förbättras något. Fortsatt dialog och kravställning från NB behövs under hösten. R1.2 Årligen utföra insatsplanering och övning på två av våra Sevesoanläggningar av högre graden. R1.3 Stödet för Inre befäl ska utvecklas och anpassas till Rakel. Så gott som samtliga objekt har försetts med insatsstöd. Övningsplanering tillsammans med utbildningsavdelningen fortgår. Utrustningen är i drift och samtliga berörda befäl har utbildats i handhavandet. Samtliga Sevesoanläggningar ska finnas med i insatsstödet. Två övningar ska ha genomförts. Utrustning och rutiner ska fungera som det är tänkt. 16

17 R2 Per Lindgren Räddningsinsatser ska utföras på ett tryggt och säkert sätt och med rätt kompetens. Nuläge Prognos R2.1 Vid behov genomföra halkkörnings, preparand, värn, rökdykarledar och körkortsutbildningar. Vi har genomfört 2 preparandutbildningar. Vi har genomfört 2 rökdykarledarutbilningar. Några värn eller C kortsutbildningar har ännu inte genomförts. Vi kommer starta upp en C kortsutbildning med start i oktober. Halkkörning kommer genomföras under v 35 för IL och RCB och under v 38 kommer 40 brandmän genomföra halkkörning. Värnutbildning kommer starta när underlag finns, just nu är det bara 2 nyanställda som inte fått utbildning. Det kommer genomföras en rökdykarledarutbildning i slutet av året och minst 1 preparandutbildning till innan årets slut. R2.2 Upprätta målplan för övningsverksamheten. Just nu har vi startat upp målplanen och presenterat övningsbanken för övningsverksamheten i grupperna. Det fattas fortfarande en del övningar i övningsbanken för att få den komplett, p.g.a. hög arbetsbelastning. Vi får vi se hur mycket som vi hinner med. R2.3 Registrera övningsnärvaro för samtlig personal. Vårt uppdrag är att registrera övningsnärvaro för deltid och värn, ej heltidspersonal. Den görs med lite fördröjning p.g.a. att vi blir effektivare i arbetet på detta sätt. Övningsperiod jan jun registreras i juli. Vi ligger inte efter med någon registrering. Registreringen kommer göras fortlöpande halvårsvis. R2.4 Planera sex befälsutbildningar för heltiden under året. Det bör även planeras befälsövningar för deltiden. Vi har genomfört 3 befälsutbildningsdagar för IL, IB och RCB. Bl.a. Sjustegsmodellen. Alla NB:s befäl hel som deltid ska ha genomgått utbildningen Sjustegsmodellen. Vi kommer att genomföra ytterligare 3 befälsutbildningar för IL, IB och RCB. 17

18 R3 Anna Henningsson Vi ska utreda och ta tillvara på erfarenheter från inträffade händelser. Nuläge Prognos R3.1 Utvärdera upprättad statistik för utryckningsverksamheten och föreslå åtgärder för att minska olyckorna och dess konsekvenser. Statistiken för 2014 endast grovt framtagen. Dokumentet Utryckningsstatistik 2014 ska finnas färdigt. R3.2 Utreda samtliga dödsolyckor. Två händelser av intresse utreds. Pulverbreven och Mogetorpsolyckan. Dödsolyckor i trafiken har utretts av Trafikverket där NB deltar i arbetet. Mogetorp och pulverhändelsen ska var klara. Fortsatt samverkan med Trafikverket kring dödsolyckorna i trafiken. R3.3 Implementera föreslagna åtgärder från olycksutredningar. Pågående arbete med att implementera föreslagna åtgärder baserade efter den första delen av utredningen efter skogsbranden i Västmanland. Följa upp även skogsbrandsutredningen del två och lämna förslag på åtgärder att implementeras inför kommande skogsbrandssäsong. Magnus Bern R4 Utrustning och fordon ska vårdas så att en hög tillgänglighet upprätthålls. Nuläge Prognos R4.1 Ny radio för rökdykning införskaffas under Tester pågår. Målet uppfyllt i slutet på året. R4.2 För att minska risken för kontaminering bör möjligheterna att rengöra materiel förbättras. R4.4 Logistiken för omhändertagandet av kontaminerad materiel ska förbättras på Byrstaoch Örebrostationerna. Byrsta station klar, Lindesberg färdigt hösten Örebro färdigställs under hösten. Byrsta station klar, Lindesberg färdigt hösten Örebro färdigställs under hösten. Målet uppfyllt innan årets slut. Målet uppfyllt innan årets slut. 18

19 Anders Larsson R5 Mångfalden inom Nerikes Brandkår ska öka så att vi blir fler kvinnor och fler med utländsk bakgrund, vilket innebär att den samlade kompetensen breddas. Nuläge Prognos R5.1 Lediga tjänster annonseras internt och externt för att möjliggöra största mångfald. Genomförs redan på lediga tjänster. Målet uppfyllt. Säkerhetsmål och prestationsmål för olycksförebyggande verksamheten F1 Ulf Smedberg Nerikes Brandkår ska verka för att medborgarna inom medlemskommunerna erhåller ett likvärdigt skydd mot olyckor genom förebyggande verksamhet. Nuläge Prognos F1.1 Utföra 450 tillsyner enligt LSO och LBE. F1.2 Handlägga 120 tillståndsärenden enligt LBE Målet uppfylls F1.3 Medverka i samhällsplaneringen avseende 80 ärenden. 32 Målet uppfylls. F1.4 Vara byggnadsnämnderna behjälpliga med 80 byggnadsärenden. 109 Målet uppfylls. F1.5 Delta i kommunernas risk och säkerhetsarbete. Medverkar i kommunernas säkerhetsarbete genom deltagande i olika arbetsgrupper och projekt Målet uppfylls. 19

20 F2 Mattias Ermanbrix Underlätta för medborgarna och andra att själva kunna förebygga och minska effekterna av oönskade händelser Nuläge Prognos F2.1 Utbildningar: Allmän brandkunskap, 150 tillfällen. Allmän brandkunskap, vård och omsorg, 10 tillfällen. Skolprojekt Örebro ca 45 kurser. Skolprojekt Askersund ca 40 kurser. Ytterligare runt 50 kurser under hösten. Räknar med ca 15 kurser. Skolprojektet Örebro fortskrider. Större utbildningsinsatser kommer göras mot en del företag, annars kontinuerlig efterfrågan tillfällen. Heta arbeten, 30 tillfällen utbildningar. Större antal utbildningar förväntas efter årsskiftet då ny utbildning tagits fram. Intern brandskyddskontrollant, 10 tillfällen. Anläggningsskötare automatiskt brandlarm, 2 tillfällen. Övrigt (HLR, Utrymningsövning etc.), 130 tillfällen. F2.2 Information till bostads och hyresgästföreningar vid 20 tillfällen. F2.3 Minst 75 % av besökarna på hemsidan ska vara nöjda med informationen. Runt 5 kurser och ytterligare ca 100 personer från Örebro kommun. Inget inbokat inför hösten. Tillsammans med skolprojektet i Örebro och Askersund plus övriga bokningar ca: tillfällen. Ca: 10 tillfällen utöver olika seminarium där NBRK deltar och informerar. Inga uppgifter i den frågan tillfällen. 1 2 utbildningar. Relativt stor efterfrågan på HLR utbildningar generellt, men kommer vara något färre efter den stora utbildningsinsatsen i Askersund. Större informationsinsats runt första advent. Ett arbete har inletts med att förbättra hemsidan. Under tiden avvaktar vi med en mätning av kundnyttan och utför den istället när det arbetet nått längre. 20

21 F3 Anna Henningsson Identifiera och analysera risker i vår omvärld och samt ta lärdom av inträffade händelser. Nuläge Prognos F3.1 Olycksundersökningar, undersöka alla dödsolyckor samt större eller speciella händelser. Två händelser av intresse utreds. Pulverbreven och Mogetorpsolyckan. Dödsolyckor i trafiken har utretts av Trafikverket där NB deltar i arbetet. Mycket tid har gått åt till utredningen av skogsbranden i Västmanland. Utredningarna efter Mogetorp och pulverhändelsen ska vara klara och värdefulla lärdomar kommunicerade inom NB. Fortsatt samverkan med Trafikverket kring dödsolyckorna i trafiken. F4 Skador på människors liv, hälsa och egendom och på miljön till följd av brand ska minimeras. Nuläge Prognos F4.1 Utföra 450 tillsyner enligt LSO och LBE Ulf Smedberg F4.2 Ge riktad information till hushåll om hur man förebygger brand. F4.3 Antalet besökare på hemsidan ska uppgå till per år. Målet uppfylls i samband med kursverksamhet samt via info vid sotning och brandskyddskontroll. Målet ej statistiskt säkerställt via mätning. Målet uppfylls. 21

22 F5 Ulf Smedberg Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning. Nuläge Prognos F5.1 Utföra sotning på sotningspliktiga objekt enligt fastställd frist. F5.2 Utföra brandskyddskontroll på objekt enligt fastställd frist, ca per år. F5.3 Handlägga ansökningar från privatpersoner som själva vill utföra sotning. Enligt plan Enligt plan Målet uppfylls Målet uppfylls 26 Målet uppfylls 22

23 Aktiviteter för arbetsmiljöarbete Anders Larsson Det systematiska arbetsmiljöarbetet - Efter samråd med huvudskydds-ombudet ska bland annat följande aktiviteter prioriteras under Nuläge Prognos SAM 1 Förbättra arbetsmiljön enligt konceptet "Friska brandmän" vilket innebär att smittorisker (rök och kontaminering) ska undvikas under hela tidsaxeln från brandbekämpning tills materiel och skyddsutrustning är återställda. SAM 2 SAM 3 Öka trafiksäkerheten samt skydd av personalen vid arbete på väg (fokus på säkerhetsbälten, få bort lös utrustning i fordonshytter samt ex. avspärrning/ reflexvästar, rutiner m m). Revidera rökdykarreglementet för Nerikes Brandkår. I anslutning till detta bör en del närliggande frågor ses över. Byrsta station klar, Lindesberg färdigt hösten Örebro färdigställs under hösten. Projektgrupp tillsatt som räknar med åtgärder under hösten Ett utkast till nytt rökdykarreglemente är framtaget. Målet uppfyllt vid årets slut. Målet uppfyllt vid årets slut. Målet uppfyllt vid årets slut. 23

24 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Operativ planering Mål för god ekonomisk hushållning Målsättning Mätning Förlarm ska erhållas inom 1 minut. Inom 60 sek 72 sek (median) Mätning Anna Henningsson 91 sek (median) Andel förlarm Öka andelen 72% 60% Ordinarie larm ska erhållas inom högst 2 minuter huvudlarm Ordinarie larm ska erhållas inom högst 2 minuter förstalarm Inom 120 sek Inom 120 sek 127 sek (median) 92 sek (median) 142 sek (median) 105 sek (median) Kommentar: Fortsatt förbättringsarbete måste till. Ett av de sämre resultaten sedan tiderna började följas upp. Övningsverksamhet Mål för god ekonomisk hushållning Minska slitaget på ordinarie larmställ. Bygga upp garderob med övningslarmställ. Målsättning Mätning Mätning st 50 st 50 st Anders Larsson Måluppfyllelse Måluppfyllelse Förändrad kostnad för skyddskläder, jämfört med föregående mätning. Minska kostnaden 809 tkr (12 mån), motsvarar 472 tkr för 7 mån 487 tkr (7 mån) Kommentar: Målet avseende en garderob med övningslarmställ uppnåddes Kostnaden för larmställ är ungefär lika stor nu som för ett år sedan. 24

25 Nerikes Brandkår Org nr Box , ÖREBRO Tel: