STADSBYGGNADSKONTORET

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (37) HANDLÄGGARE: DP INGE ALMQVIST, TFN: DP EVA STRÖMBÄCK, TFN: TDP/DP JOHAN FILIPSSON, TFN: DP DP TDP TDP TDP DP DP DP DP DP Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför utställning av 12 förslag till detaljplaner samt 1 förslag till upphävande av del av generalplan för E4/Förbifart Stockholm, i stadsdelarna Skärholmen, Sätra, Grimsta, Hässelby Gård, Vinsta, Vällingby, Kälvesta, Lunda, Tensta och Akalla. Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och uppdrar åt kontoret att ställa ut planförslagen samt upphävandeförslaget. Susanne Lindh Bo Bergman Bilagor: Remiss- och samrådsredogörelser från plansamrådet, daterade Alla handlingar i ärendet. Länk till projektets hemsida: Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Malin Olsson Sammanfattning Förslagen till detaljplaner för byggande av E4/Förbifart Stockholm mellan Skärholmen i söder och Akalla i norr var under sommaren och hösten 2011 ute på remiss- och plansamråd. Projektet är mycket omfattande. Den nya ledens längd är drygt 21 km och huvudtunnlarna nära 17 respektive 2 km långa. I projektet ingår fyra trafikplatser i markläge, Kungens Kurva med huvuddelen i Huddinge samt Vinsta, Hjulsta och Hansta i Stockholm. Sträckan är inom Stockholms stad uppdelad i 12 detaljplaner och 1 upphävandeplan. Planernas huvudsyfte är att säkerställa och reglera Trafikverkets planerade utbyggnad av leden.

2 SID 2 (37) Plansamrådet har, liksom tidigare genomfört programsamråd, engagerat ett flertal privatpersoner och föreningar. Många ifrågasätter hela projektet men det är framförallt trafikplatsernas placering och utformning som kritiseras. Projektets storskalighet påtalas och oro för buller och avgaser i de näraliggande bostadsområdena framförs. Intrång i värdefulla natur-, kultur- och rekreationsmiljöer kritiseras. Flertalet remissinstanser liksom länsstyrelsen pekar på sakfrågor som är viktiga aspekter i ett så omfattande projekt. Stadsbyggnadskontoret har tidigare ställt sig positivt till förslaget att bygga Förbifart Stockholm. Vägkapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet är hårt ansträngd och Essingeleden används idag av nästan dubbelt så många som den är byggd för. Förbifart Stockholm är en viktig del av Stockholmsregionens framtida infrastruktur och en viktig länk mellan de norra och södra regionhalvorna. Under plansamrådet har det inte framkommit någon omständighet som föranleder kontoret att ändra uppfattning i denna övergripande fråga. I kontorets arbete ingår att verka för att i så stor utsträckning som möjligt mildra trafikledens påverkan på omgivningen. Under arbetet med detaljplanerna har Stockholms stad och Trafikverket haft ett löpande samarbete för att finna så bra lösningar som möjligt, avseende bland annat buller, luftföroreningar och intrång i kultur- och naturlandskap. Kontoret finner att stadens synpunkter i huvudsak har blivit tillgodosedda i det arbetet. Under plansamrådet har det dock framkommit ett par frågor som kvarstår att lösa innan detaljplanerna kan ställas ut för att på så sätt säkerställa en så god lösning som möjligt för boende i närområdet, framtida nyttjare av Förbifarten samt den fortsatta stadsutvecklingen i området. Frågan om bullerproblematiken vid Hjulsta kvarstår och Trafikverket har inför utställningen av detaljplanerna åtagit sig att studera detta ytterligare. Trafikverket menar att bullerfrågor, som uppmärksammats under samrådet, för övriga detaljplaner kommer att vidarestuderas och klarläggs i genomförandeskedet. Kontoret anser dock att även dessa bör studeras innan detaljplanerna ställs ut. Frågan om hantering av dagvatten och rening samt till vilken recipient, måste utredas vidare av Trafikverket inför utställningen av detaljplanerna. Kontoret kan konstatera, efter dialog om tunnelavloppsvattnet med Trafikverket och Stockholm vatten, att denna fråga behöver ytterligare utredas vad gäller alternativa tekniska lösningar samt var det renade vattnet ska ledas. Kontoret efterfrågar en tydligare sammanfattning av resultaten från riskanalyserna samt att Trafikverket motiverar föreslagna skyddsåtgärder, både avseende måtten individ- och samhällsrisk. Risk- och säkerhetsfrågor diskuteras vidare mellan staden och Trafikverket. I övrigt uppdaterar och kompletterar Trafikverket detaljplanernas miljökonsekvensbeskrivningar med text och illustrationer där förändringar sker efter plansamrådet

3 SID 3 (37) Akallalänken är en viktig koppling mellan norra och södra Järva som ett sammanbindande stadsbyggnadselement. Akallalänken ingår som en del i detaljplanerna för Hjulstamotet, Tunnel Hästa och Hanstamotet. Trafikverket önskade i remisssvaret till planförslaget för Hjulstamotet att Akallalänken skulle hanteras i en egen detaljplan. Frågan om att ha kvar Akallalänken i detaljplanerna har diskuterats vidare med Trafikverket. Ett arbete för att hitta ett permanent läge för Akallalänken över Järvafältet, som även kan användas av Trafikverket under byggskedet, görs nu i samverkan mellan staden och Trafikverket. Arbetet bedrivs med sikte på att detaljplanen ska gå ut på utställning i slutet av november detta år. Detaljplaner i Stockholm för Förbifart Stockholm

4 SID 4 (37) Utlåtande Bakgrund E4/Förbifart Stockholm utgörs av en sexfältig motorväg i huvudsak i tunnel, som sträcker sig genom Stockholm från Kungens kurva i Huddinge och till Häggvik i Sollentuna. Den totala sträckan, inklusive ombyggnader av befintlig E4 i vardera änden, är drygt 25 km. Den nya ledens längd är drygt 21 km och huvudtunnlarna är nära 17 respektive 2 km långa. I projektet ingår även en kortare tunnel på Lindö. E4 Förbifart Stockholm avses bli E4an:s nya sträckning. Vägförslaget har utformats för hastigheten 90 km/tim i huvudsträckningen genom tre trafikplatser i Kungens kurva och upp mot anslutningen till E4 och Norrortsleden i Häggvik. Ytterligare fyra trafikplatser finns på sträckan, trafikplatserna Lovö på Ekerö samt Vinsta, Hjulsta och Akalla i Stockholm. Tidigare ställningstaganden Förbifart Stockholm ingår i den s.k. Stockholmsöverenskommelsen som träffades i december 2007 mellan staten och regionens aktörer avseende prioriterade infrastrukturprojekt. Staden hade redan tidigare tagit ställning för byggandet av Förbifart Stockholm som bästa alternativ för att åstadkomma ny kapacitet över Saltsjö- Mälarsnittet. Regeringen gav den 3 september 2009 Vägverket tillåtlighet för Förbifart Stockholm efter en prövning enligt miljöbalken. Regeringens klartecken innebär att beslutet om ledens sträckning har fattats. Länsstyrelsen tog ställning till fastställese av arbetsplanen. Stockholms kommunstyrelse har vid två tillfällen sedan 2009 fattat beslut i ärendet, samt då staden lämnade remissvar på Trafikverkets samråd och utställelse av arbetsplanen. Planprocessen Programsamråd Efter beslut i stadsbyggnadsnämnden genomfördes programsamråd under tiden 18 augusti - 16 oktober Ca 100 remissvar, brev och e-post inkom till kontoret. Många synpunkter berörde Förbifart Stockholms själva existens och/eller alternativ till leden. Trafikplatsernas lägen och utformning, samt påverkan på natur- och kulturreservat var vanliga synpunkter. Oro för hälsan pga ökat buller och avgaser framfördes. Det fanns även en oro hos många över effekterna av vägbygget, hur det egna huset påverkas av sprängningsarbeten etc. Programsamrådet redovisades för stadsbyggnadsnämnden som beslöt att uppdra kontoret att påbörja planarbete för utbyggnad av Förbifart Stockholm. Plansamråd Plansamråd hölls under tiden 15 augusti 7 oktober Planförslagen Förbifart Stockholm ges planstöd genom 12 detaljplaner och ett upphävande av en del av en generalplan. Där leden går ovan mark eller där detaljplan saknas görs nya planer. För tunneldelarna görs planerna i form av tillägg till befintliga detaljplaner kombinerat med detaljplan för de ovanmarksanläggningar som ligger på kvartersmark eller är av stor omfattning.

5 SID 5 (37) SYNPUNKTER PÅ PROJEKTET I SIN HELHET Plansamrådet liksom det tidigare genomförda programsamrådet har engagerat ett flertal privatpersoner och föreningar. Många ifrågasätter hela projektet men det är framförallt trafikplatsernas placering och utformning som kritiseras. Projektets storskalighet påtalas och man uttrycker oro för buller och avgaser i de näraliggande bostadsområdena. Intrång i värdefulla natur-, kultur- och rekreationsmiljöer kritiseras. redovisas efter respektive ämne. Länsstyrelsens övergripande synpunkter Länsstyrelsen framför planspecifika synpunkter men hänvisar i allt väsentligt till yttrandet till Trafikverkets arbetsplan. Länsstyrelsen anser att Förbifart Stockholm är ett av regionens viktigaste infrastrukturprojekt och behovet av att projektet genomförs är stort. Den nya vägen är en förutsättning för den utveckling av regionen som skisseras i både befintlig och pågående översiktlig planering. Förbifarten kommer att ha en stor påverkan på omgivningarna, såväl under byggskedet som i driftskedet. Det rör sig bland annat om ingrepp i känsliga natur- och kulturvärden, bullerstörningar och påverkan på vattenmiljöer. Länsstyrelsen anser därför att fastställandet av arbetsplanen ska förenas med villkor för projektets genomförande. Arbetsplanens fastställande ska säkerställa genomförandet av ett antal skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Kontrollprogram ska upprättas i god tid före byggoch driftskede. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att länsstyrelsen fastställer arbetsplanen med villkor. Kontoret redovisar och hanterar länsstyrelsens svar på arbetsplanen/- detaljplanen i respektive detaljplan. Protester från sakägare, föreningar och enskilda personer Plansamrådet har, liksom tidigare genomfört programsamråd, engagerat sakägare, föreningar och enskilda personer. Många av dem som lämnat synpunkter anser att Förbifart Stockholm inte bör byggas, bör byggas på annan plats eller ersättas med kollektivtrafiklösningar. Farhågor om att Förbifarten påverkan på människors hälsa på grund av ökade buller och avgaser framförs. De framför att Förbifarten orsakar ökat utsläpp av koldioxid regionalt och framkallar bil- och oljeberoende och är inte förenligt med klimatmålen. Förbifarten anses strida mot Miljöbalken och de nationella och regionala miljömålen. Trafikprognoserna för trafikleden och omkringliggande vägnät ifrågasätts. Tvivel framförs angående den samhällsekonomiska kalkylen. Stadsbyggnadskontoret har tidigare ställt sig positivt till förslaget att bygga Förbifart Stockholm. Under plansamrådet har det inte framkommit synpunkter eller påpekanden som gör att kontoret ändrat sin ställning i denna övergripande fråga. Förbifart Stockholm är en viktig del av Stockholmsregionens framtida infrastruktur och en viktig länk mellan de norra och södra regionhalvorna. En god infrastruktur är avgörande del för en fortsatt livskraftig och väl fungerande region. Kontoret är medvetet om att trafikprognoser ska tolkas med försiktighet.

6 SID 6 (37) Risk och säkerhet Länsstyrelsen har i remissvaret konstaterat att det saknas underlag för att fastställa Förbifart Stockholms robusthet och säkerhet. Även Storstockholms brandförsvar (SSBF) har påpekat bristen av underlag vad gäller samhällsrisk samt att det saknas tydliga motiveringar för hur de riskreducerande lösningar man valt påverkar riskbilden. SSBF menar att bristen av underlag omöjliggör ett medvetet ställningstagande vad gäller riskhantering i detaljplanerna. Länsstyrelsen hänvisar i sitt remissvar till arbetsplanen till att underlaget i dagsläget inte är så heltäckande vad gäller tunnelsäkerhet så att Länsstyrelsen med säkerhet ska kunna kategorisera tunnlarna till att klara alla transporter med farligt gods. SSBF påpekar att Trafikverkets beräkningar visar att Förbifart Stockholm kommer att drabbas av köer ca två timmar om dagen, vilket medför att en del av farligtgodstrafiken kommer att dirigeras om till omledningsvägnätet. SSBF påpekar att det under byggtiden kommer att transporteras farligt gods till arbetsområdena samt att farligt gods kommer att förvaras och hanteras på dessa platser. SSBF anser att Staden bör utreda riskerna och eventuellt utföra tillfälliga skyddsåtgärder där så krävs. SSBF anser att man efter färdigställande bör följa upp Förbifart Stockholms riskbidrag för att utvärdera behovet av ytterligare riskreduktion. Stadsbyggnadskontoret åberopar ovanstående remissinstansers efterfrågan av förtydligad underlagsinformation, både som ett stöd i nuvarande planprojekt men också som underlag för stadsutveckling i anslutning till Förbifart Stockholm. Stadsbyggnadskontoret efterfrågar en tydligare sammanfattning av resultaten från riskanalyserna samt att Trafikverket motiverar de skyddsåtgärder som man valt att genomföra innan planen förs vidare till utställning. Det är viktigt att de förtydliganden man gör innefattar både individ- och samhällsrisk. En av Förbifart Stockholms viktigaste uppgifter är att leda bort tyngre trafik, i synnerhet transporter av farligt gods, från den del av Essingeleden som passerar de inre delarna av Stockholm. Stadsbyggnadskontoret önskar att Trafikverket visar på att Förbifart Stockholm är den lämpligaste transportvägen för farligt gods genom Stockholms kommun, jämfört med de transportleder som används idag. Stadsbyggnadskontoret önskar ta del av ett underlagsmaterial som beskriver hur omledningen av farligt gods påverkar det omgivande vägnätet, då denna information är en förutsättning för god planering i Stockholm. Kontoret anser att det är utföraren av byggarbetet som svarar för att korrekt hantering av farligt gods i enlighet med rådande lagstiftning sker. Kontoret förutsätter att dessa frågor hanteras inom arbetsplanen och eventuella kontrollprogram. Kontoret håller med SSBF avseende uppföljning av miljöpåverkan men hävdar samtidigt att planinstrumentet är bristande i detta sammanhang. Därför uppmanas Trafikverket, som ägare av anläggningen, att i driftsplaneringen införa motsvarande kontroller. Vattenfrågor Stockholms Vatten AB skriver att vägkorridoren på ett flertal ställen passerar Stockholm Vattens råvattentäkt, Mälaren. Stockholm Vatten anser att konsekvenser samt planerade skyddsåtgärder bör belysas. Stockholm Vatten påpekar att det är konstigt att vattenfrågan inte anses vara en väsentlig miljöaspekt i MKB:n. Pro-

7 SID 7 (37) jektet är inte bara ett av de större infrastrukturprojekten i regionens historia, utan det riskerar även att långsiktigt påverka Sveriges i särklass viktigaste vattentäkt. Stockholm Vatten ifrågasätter påståenden om att föroreningsmängden till dagvattnet blir mindre i utbyggnadsalternativet än i nollalternativet. Generellt för dagvatten gäller att det som avleds enbart från allmän platsmark ska renas så att det uppfyller Stockholm Vattens och tillsynsmyndighetens krav och fördröjas innan det eventuellt kan släppas till det kommunala dagvattensystemet. En översiktlig bild av vilka vatten som genereras efterfrågas. För avledning av dagvatten är det recipientens aktuella status, mål och villkor som bör gälla. Det skall alltså inte göras någon skillnad på reningskraven om dagvattnet leds via kommunalt dagvattensystem. Detta enligt principen att det är förorenaren som betalar och att man inte kan förskjuta väghållarens ansvar till ett VA-kollektiv. Stockholm Vatten påpekar att frågan om omhändertagande av spolvatten inte är tillfredsställande behandlad. Trafikverkets uppfattning är att det är kommunen som ansvarar för investering, drift och underhåll av avledning eller rening av dagvatten. Kommunens skyldighet uppvägs av den rättighet som kommunen har att ta ut en årlig dagvattenavgift för den/de vattentjänster som kommunen tillhandahåller. Avgiften skall även täcka den rening av vattnet som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Länsstyrelsen anser att Trafikverket i egenskap av väghållare är att betrakta som verksamhetsutövare i miljöbalkens mening. Trafikverket har därmed ett ansvar att rena vägdagvattnet, innan det leds vidare till recipient. Utgångspunkten ska vara att utforma dagvattenhanteringen så att vägdagvattnet inte medför att recipientens vattenkvalitet påtagligt försämras och så att inte reglerna för miljökvalitetsnormerna överträds. Bällstaån är ett av länets mest förorenade vattendrag. Edsviken och delar av Mälaren har problem med höga halter miljögifter i sedimenten. Igelbäcken föreslås bli klassad som en vattenförekomst från och med 22 december Stadsbyggnadskontoret förutsätter att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att skydda Mälaren som vattentäkt. Kontoret delar länsstyrelsens syn på att ansvaret för rening av dag-, spol- och släckvatten är Trafikverkets. Förslag till detaljplaner innehåller en bestämmelse om krav på rening för dessa vattenslag innan de leds från planområdena. Den lokala utformningen bör preciseras av Trafikverket och redovisas i MKB:n innan planen förs vidare till utställning. Vattenfrågorna, frånsett spolvattnet, behandlas enligt kontoret i samma utsträckning som andra frågor i MKB:erna även om det inte bedömts som en betydande fråga. Avgränsningen av vad som ska anses vara betydande miljöpåverkan togs upp i samrådet om detaljplaneprogrammet för Förbifarten.

8 SID 8 (37) SAMMANFATTNING AV PLANSPECIFIKA SYNPUNKTER Anslutning till Skärholmsvägen, Dp För handlingar i ärendet: Översiktsbild Miljö- och Hälsoskyddsnämnden anser att bullerskärmarna vid kvarteren Lindholmen, Tallholmen och Stävholmen bör inkluderas i denna detaljplan. Trafikverket saknar de lokala skärmarna vid bostäderna i Skärholmen och förutsätter att staden har gjort avvägningen att dessa kan genomföras utan planändring. De lokala bullerskärmarna som föreslås i arbetsplanens MKB men utanför dess område vid kvarteren Lindholmen Tallholmen är inte studerade varken till läge eller utformning varför kontoret valt att vänta med en detaljplan för dessa till dess att det finns konkreta förslag.

9 SID 9 (37) Del av Sätra 2:1, Dp För handlingar i ärendet: Översiktsbild Storstockholms Lokaltrafik AB anser att upphävandet inte på något sätt får påverka tunnelbanan. Upphävandet av generalplanen påverkar i sig inte tunnelbanan. Relationen till tunnelbanan kommer att regleras i kommande detaljplan för reningsverk och mottagningsstation. Gemensamma synpunkter på alla tunnelplaner; Norr om trafikplats Kungens Kurva TDp , Tunnel Sätra Dp , Tunnel Grimsta Dp , Tunnel Vinsta TDp , Tunnel Kälvesta TDp , Tunnel Lunda TDp , Tunnel Lunda Hjulsta Dp och Tunnel Hästa Dp Förslag till gestaltning av tunneln

10 SID 10 (37) Länsstyrelsen förutsätter att Trafikverket utreder möjligheterna att genomföra åtgärder som bland annat partikelrening, trafikstyrning, realtidsinformation om luftkvaliteten i tunneln och åtgärder för minskad dubbdäcksanvändning. Länsstyrelsen bedömer att arbetsplanen möjliggör att tunneln får godtagbar säkerhetsnivå. Dock återstår flera väsentliga frågor att hantera och utreda vidare. Länsstyrelsen anser även att en lämplig inriktning i kontrollprogrammet för buller under byggtiden kan vara att klara Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller. StorStockholms brandförsvar kan inte tydligt se hur risker avseende olyckor i tunneln kan påverka omgivningen ovan tunneln. Storstockholms Lokaltrafik förutsätter att hälsorisker inte uppstår för bussförare. Trafikverket kräver att en översyn av indelning, höjder och bredd måste göras innan detaljplanerna ställs ut. Skönhetsrådet kommenterar att det är angeläget med en dagsljusbelysning i tunnelmiljön samt att det är viktigt att detaljanpassa läget och utformningen för ovanmarksanläggningarna i naturmiljön såväl som i stadsmiljön. Stockholms Stadsmuseum önskar att noggranna förundersökningar och att kontrollsystem upprättas i flera planer för att minimera risken av skador på bebyggelse av kulturhistoriskt värde ovan tunnlarna. De påtalar även att flera plankartor saknar registrerade fornlämningar. Stockholm Vatten ställer följande krav på att renat tunnelavloppsvatten inte får avledas till Östra Mälarens vattenskyddsområde eller till avloppsnät anslutet till reningsverk eller till en känslig recipient, utan ska i första hand avledas till Saltsjön. De vill även att befintliga skyddsområden för deras tunnlar inritats på plankartorna. Flera fastighetsägare påpekar att detaljplanen inskränker nyttjanderätten av fastigheter genom att man t ex inte kommer att kunna installera bergvärme samt känner oro för skador på byggnader i samband med sprängningsarbeten. Flera föreningar och närboende påtalar faran för höga partikelhalter i Förbifartens tunnlar, med eventuella hälsorisker för de som vistas i dessa regelbundet. Kontoret konstaterar att detaljplanerna saknar möjlighet att reglera tunnelluften. Säkerheten i tunneln är godtagbar, varför detaljplanerna kan föras vidare, men säkerhetsanalyserna bör utvecklas ytterligare efter hand. Det är dock av stor betydelse för hela Stockholms vägnät och framtida stadsutveckling att Förbifarten härvid kommer att behålla sin funktion som primär transportled för farligt gods. Diskussion har förts med Trafikverket som har föranlett ett antal förändringar av detaljplanerna och deras bestämmelser. Detaljplanerna anvisar platsen och anger byggrätten för ovanmarkanläggningarna. Gestaltningen styrs av gestaltningsprogrammet som görs av Trafikverket i samråd med staden. Denna del av gestaltningsprogrammet beräknas först preciseras om några år. Kontoret kan konstatera, efter dialog om tunnelavloppsvattnet med Trafikverket och Stockholm vatten, att denna fråga behöver ytterligare utredas vad gäller alternativa tekniska lösningar samt var det renade vattnet ska ledas. Frågan bör slutgiltigt lösas i samband med detaljplanen för reningsverket i Sätra, som avses planläggas om några år.

11 SID 11 (37) Plankartorna bör kompletteras med fornlämningar samt skyddzoner för Stockholm vattens tunnlar. Kontoret konstaterar att skador med anledning av byggnation inte är en planfråga, utan regleras med annan lagstiftning. Norr om trafikplats Kungens Kurva TDp För handlingar i ärendet: Översiktsbild SL påpekar även det är viktigt att detaljplanen inte omöjliggör Spårväg Syds olika sträckningar som presenterats i Förstudie Spårväg Syd Kontoret ser inga konflikter inom planområdet mellan Förbifarten och Spårväg syd.

12 SID 12 (37) Tunnel Sätra, Dp För handlingar i ärendet: Översiktsbild Stockholms Stadsmuseum påtalar att området kring Sätra varv har bedömts ha särskilda och synnerligen stora kulturhistoriska värden som bör skyddas från skador. Idrottsförvaltningen ser det som viktigt att sprängningsarbetena i anslutning till kv. Ridhästen genomförs på ett sådant sätt så att arbetena inte skrämmer hästarna på Sätra ridanläggning och vill ha ett avtal mellan Trafikverket och Sätra varvsförening för den planerade tillfälliga hamnen. Kontorets delar idrottsförvaltningens samt stadsmuseets synpunkter. Störningar under byggtiden regleras dock av annan lagstiftning. Exploateringskontoret avser att sluta avtal med trafikverket om den tillfälliga hamnen.

13 SID 13 (37) Tunnel Grimsta, Dp För handlingar i ärendet: Översiktsbild Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att planbestämmelserna bör kompletteras med bestämmelse som reglerar ljudnivåer från installationer. Mirabellens bostadsrättsförening, Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen och Hässelby- Vällingby Stadsdelsnämnd befarar att installation av ett friskluftsintag, ett 60 meter djupt ventilationsschakt vid strandpromenaden i Grimstaskogen kan påverka boendemiljö och rekreationsmöjligheter för fastighetsägarna. Mirabellens bostadsrättsförening påpekar problem som bullerstörningar från hamn och arbetsplats på Norra Lovö kommer att orsaka, både dag- och nattetid. De anser att frågor om stomljud, skakningar, grundvatten mm fortlöpande måste följas upp. Planbestämmelse om ljudnivå bedömer kontoret som överflödigt då fläktarna för friskluftsintagen befinner sig djupt ner i marken och inte bedöms förorsaka några störningar. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att eventuella störningar under byggtiden regleras i annan lagstiftning samt hänvisar till länsstyrelsens yttrande i denna fråga.

14 SID 14 (37) Tunnel Vinsta TDp För handlingar i ärendet: Översiktsbild Byggplanering Fastigheter i Stockholm AB kräver att stadsplanen skall föreskriva att frånlufttornets höjd sätts till 22m, dvs. nivå + 55 m.ö.h. Skönhetsrådet finner att det är otydligt vilken påverkan de föreslagna frånluftstornen får på närmiljön i stort, i synnerhet vad gäller buller. Några närboende befarar att ökad trafik på Skattegårdsvägen medför avsevärd ökad störning av bostadsbebyggelsen på båda sidor om vägen och kräver aktiv rening av luften i tunnlar och i avgastorn.

15 SID 15 (37) Kontoret föreslår att ovanmarksanläggningarna görs i form av detaljplan och inte i form av tilläggsplan där underliggande plan inte kan gälla parallellt. Frånluftstornet i kv Skutkrossen föreslås ges en ökad höjd till 22 m över mark. Plankartan föreslås kompletteras med en planbestämmelse om maximal bullernivå för luftutbytes- och frånluftsstationerna. Kontoret förutsätter att Trafikverket följer fastställda riktlinjer för luftkvalitet. Trafikökningar på det omgivande vägnätet följer naturligt av den nya målpunkt som påfartsramperna utgör. Kontoret bedömer dock att dessa är av en omfattning som inte föranleder trafikreglerande åtgärder. Tunnel Kälvesta TDp För handlingar i ärendet: Flera företagare vid Plaisirvägen protesterar mot att det byggs från- och tilluftstorn i Vinsta industriområde. Skönhetsrådet vill särskilt kommentera det tio meter höga frånluftstornet i nära anslutning till villabebyggelsen. Rådet anser att det är av yttersta vikt att anpassa placeringen och minska dess påverkan i stadsmiljön. Rådet undrar även om inte ett lågfrekvent fläktbuller kan höras i området och försämra rekreationsvärdet. Vinsta Villaägareförening kräver att få vara med och yttra sig om det slutgiltiga lösningsförslaget på avgastornens utformande ovan mark. BRF Kapprocken, påtalar att Kirunagatan och Skattegårdsvägen måste göras mindre tillgänglig för genomfartstrafik. Många fastighetsägare känner oro för skador på byggnader i samband med sprängningsarbeten och/eller i händelse av grundvattenförändringar. Bergvärmebrunnar som leder ned i tunnlarna eller så nära tunnlarna att de blir obrukbara måste identifieras och ersättning utgå Kontoret föreslår att ovanmarksanläggningarna görs i form av detaljplan och inte i form av tilläggsplan där underliggande plan inte kan gälla parallellt. Det frånluftstorn som ligger öster om Plaisirvägen föreslås ges en ökad höjd till 20 m över mark för att det säkert ska överstiga intilliggande skogsbacke. Plankartan föreslås kompletterad med en planbestämmelse om maximal bullernivå för luftutbytesoch frånluftsstationerna. Av flera alternativ för placering av till- och frånluftstorn som prövats har detta framstått som den bästa kompromissen mellan krav på miljöbelastning för omgivningen, kostnad för anläggning och åtkomst för skötsel under drift. Gestaltningen styrs av gestaltningsprogrammet som görs av Trafikverket i samråd med staden. Skador med anledning av byggnation som grundvattensänkning och vibrationsskador inte är en planfråga, utan regleras med annan lagstiftning. Trafikökningar på det omgivande vägnätet följer naturligt av den nya målpunkt som påfartsramperna utgör. Kontoret bedömer dock att dessa är av en omfattning som inte föranleder trafikreglerande åtgärder.

16 SID 16 (37) Översiktsbild

17 SID 17 (37) Tunnel Lunda, TDp För handlingar i ärendet: Översiktsbild Stockholms Stadsmuseum påpekar att ett friskluftsintag med en angöringsväg kommer att ligga inom fornlämningen Lunda bytomt. Boende framför sin oro för den tunga trafiken från Lunda industriområde, och att det därför är viktigt att Trafikplats Lunda byggs. Kontoret förutsätter att Trafikverket tar nödvändig hänsyn alternativt gör erforderliga utgrävningar av Lunda bytomt. Kontoret har accepterat att Lunda trafikplats stryks ur planeringen, då nyttan inte står i proportion till kostnaden. Bergslagsvägen har bedömts ha tillräcklig kapacitet för att hantera denna trafikmängd.

18 SID 18 (37) Tunnel Lunda-Hjulsta, Dp För handlingar i ärendet: Översiktsbild Stockholms Stadsmuseum påpekar att fornlämningen Breda bytomt berörs på ett sådant sätt att den troligen måste undersökas och tas bort. Fastighetsägare och boende anser att ytterligare åtgärder för bland annat rening av den luft som kommer ut vid tunnelmynningen bör redovisas, hur miljökvalitetsnormer uppfylls och på vilket sätt. Fastighetsägaren till Lunda 7:3 påpekar att den fastighet han äger har ändrats till parkområde och har till dagens datum ej ingått i någon överenskommelse.. Kontoret förutsätter att Trafikverket tar nödvändig hänsyn alternativt gör erforderliga utgrävningar av Breda bytomt. Trafikverket har till kontoret framfört att förhandlingar pågår och att man önskar fullfölja denna detaljplans intentioner att omvandla fastigheten Lunda 7:3 till parkmark. Kontoret förutsätter att Trafikverket kommer till en uppgörelse med fastighetsägaren till Lunda 7:3. Kontoret förutsätter även att Trafikverket kan visa hur miljökvalitetsnormen för luft ska klaras vid tunnelmynningen.

19 SID 19 (37) Tunnel Hästa, Dp För handlingar i ärendet: Översiktsbild Stadsmuseet påpekar att det finns ett stort antal fornlämningar som kommer att behöva undersökas och tas bort. Stadsmuseet anser att möjligheten att förlägga Akallalänken till annat läge, helst ovanpå tunneln måste prövas. Stockholm Vatten påpekar att Järva dagvattentunnel är avsedd för dagvatten, vilket inte är likställigt med tvätt- och spolvatten från en vägtunnel. Avledning av renat tvätt- och spolvatten från tunneln under Järvafältet till Järva dagvattentunnel kan innebära krav på ny vattendom. Stockholm Vatten och Miljö- och hälsoskyddsnämnden påpekar att Igelbäcken är ett skyddsvärt vattendrag och känslig för förändringar och då speciellt minskningar av vattenflödet. Det bör påpekas att Igelbäcken inte är en lämplig recipient varken för orenat eller renat dag- eller spolvatten. Förore-

20 SID 20 (37) nat dagvatten får inte tillföras Bällstaån. Alternativa lösningar för dagvattenhantering måste utredas. Järfälla kommun poängterar att det i delen Tunnel Hästa måste säkras att tillräckligt utrymme finns för en framtida spårväg i Norrviksvägens förlängning. SL vill gardera möjligheten att i en framtid korsa Förbifarten med en förlängning av tunnelbanan till Barkaby station. Kontoret har tillsammans med trafikkontoret startat en förprojektering av Akallalänken för att kunna minimera intrånget i natur- och kulturvärdena. Förprojekteringen avses ligga till grund för utställningsförslaget av denna detaljplan samt för detaljplanen för Hjulstamotet. Kontoret kan konstatera att det idag saknas erforderliga utredningar för hur dränvatten och tunnelavloppsvatten ska hanteras och vart det ska ledas. Kontoret utgår från att Trafikverket kommer att utföra kompletterande utredningar i samråd med Stockholm Vatten. Kontoret konstaterar att tillräckligt utrymme för en eventuell spårväg finns i Norrortsleden. Några geometriska hinder finns ej för en korsning med en framtida tunnelbana till Barkaby även om korsningen förmodligen kräver förstärkningsarbeten. Kontoret ser denna fråga som en avtalsfråga mellan Trafikverket och SL. Vinstamotet Dp För handlingar i ärendet: Vid trafikplats Vinsta är Förbifart Stockholms huvudsträckning helt tunnelförlagd. I Vinsta ansluter ramper till huvudtunneln från två nya cirkulationsplatser på Bergslagsvägen. Ca 500 meter av Skattegårdsvägen byggs om. Bergslagsvägen breddas mellan cirkulationsplatserna och kommer även att inrymma kollektivtrafikkörfält. Gång- och cykelvägnätet kring cirkulationsplatserna byggs om och bullerskyddsåtgärder tillkommer utmed Bergslagsvägen. Nedan redovisas inkomna synpunkter och kontorets ställningstagande ämnesvis. Översiktskarta Vinstamotet

21 SID 21 (37) Boendemiljö - buller och luftkvalitet Länsstyrelsen anser att arbetsplanens fastställande ska säkerställa att projektet utifrån vad som, är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt, vidtar bullerskyddsåtgärder, för att klara de av riksdagen antagna riktvärden för driftsskedet. Åtgärder ska vidtas för att buller från luftutbytes- och frånluftsstationer klarar riktvärden för externt industribuller. Länsstyrelsen förutsätter att Trafikverket utreder hur bullerskydden kan utformas för att återskapa känslan av grönstråk öster om Bergslagsvägen. Även möjligheten att använda bullerdämpande beläggning bör utredas. Länsstyrelsen konstaterar att projektet gör bedömningen att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft klaras vid tunnelmynningarna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att planbestämmelsen gällande bullerskydd formuleras om, att skyddens höjd anges på plankartan, att bullerskydd uppförs vid tunnelbaneperrong samt att det prövas om det är möjligt att förlänga bullerskydd. Flertalet sakägare, närboende och föreningar påtalar att ökad trafik på lokalvägnätet medför störning och att dagens bullersituation kommer att försämras ytterligare. Frågor kring skärmars placering och höjd lyfts. Flera föreningar och närboende har farhågor avseende hälsorisker p.g.a. försämrad luftkvalitet. Aktiv rening av luften krävs. Frågor kring frånluftsstationers placering och utformning lyfts. Bullernivåerna vid bostäderna i Vinsta är en viktig fråga för kontoret. Kontoret delar länsstyrelsens åsikter. Hela grönområdet och samtliga bostäder öster om Bergslagsvägen mellan Bergslagsplan och norra cirkulationsplatsen får bullerskydd. Idag har cirka 60 boende 55 db(a) eller högre bullernivåer vid sin bostad. Med föreslagna åtgärder minskar dessa till cirka 25 i utbyggnadsförslaget. Mindre delar av övervåningarna på några närliggande bostäder beräknas ha över 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasaderna. Kompletterande fönsteråtgärder kan i dessa fall bli aktuella. Denna åtgärd erbjuder Trafikverket berörda fastighetsägare. Det åligger Trafikverket att redovisa effekten av förhöjda skärmar eller andra åtgärder. Möjligheten att förlänga bullerskärmen närmast radhusen på Kirunagatan kommer att utredas av Trafikverket i den fortsatta projekteringen. Detta för att undersöka om bullernivån vid de två nordligast radhusen kan komma under 55 db(a) i markplan. Kontoret anser dock att detta bör studeras innan detaljplanen ställs ut. Detaljplanen möjliggör bullerskyddsåtgärderna. Planen hindrar inte att ytterligare åtgärder genomförs eller att högre bullerskärmar anordnas. Brandskyddsskärmen som planeras på t-baneperrongen kommer att medföra att bullernivån på den östra delen av perrongen blir lägre. Om studier visar att nya åtgärder, som är teknisk, ekonomiskt och utformningsmässigt rimliga, kan förbättra ljudmiljön bör MKB:n uppdateras vad gäller beskrivningar och illustrationer. Kontoret omformulerar bestämmelsen avseende bullerskydden. Möjligheten att använda bullerdämpande beläggning bör absolut övervägas. En sådan åtgärd regleras dock inte i detaljplanen. Ett stort ansvar i frågan vilar på Trafikverket. De bullernivåer som antagits av riksdagen anger riktvärden och inte gränsvärden. En planbestämmelse med funktionskrav eller skärmarnas höjd för att uppnå riktvärdena kommer därmed inte att införas på plankartan.

22 SID 22 (37) Störst påverkan på luftföroreningshalterna kommer att vara de två tunnelmynningarna. Trafikverket gör bedömningen att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft klaras vid tunnelmynningarna genom föreslagna åtgärder. För att minska negativ påverkan på luftkvaliteten i närområdet kommer frånlufts- respektive luftutbytesstationer att anläggas. För kontorets inställning i frågor kring placering och utformning av stationerna hänvisas till tidigare redovisat ställningstagande för tilläggsplanerna TDp och TDp Länsstyrelsen har ålagt Trafikverket att studera vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att förbättra tunnelluften. Ytterligare åtgärder som kan bli aktuella är enligt Trafikverket bl.a. val av vägbeläggning, sänkt hastighet, dammbindning och partikelfilter. Kontoret delar länsstyrelsen bedömning att flera av de tänkbara åtgärderna för att förbättra tunnelluften även förbättrar luftkvaliteten utanför tunneln. Om studier visar att nya åtgärder kan förbättra luftkvaliteten bör detta redovisas i MKB till detaljplanen. Kontoret bedömer dock inte att frågor kring luftkvalitet föranleder någon förändring i plankartan. Lokala trafikkopplingar, norra cirkulationsplatsen m.m. Flera privatpersoner och föreningar har kritiska synpunkter avseende placering och utformning av den norra cirkulationsplatsen och förslagets konsekvenser på anslutande gator. Åtgärder krävs för att förhindra smittrafik/genomfartstrafik på Skattegårdsvägen, Kirunagatan och Vinstavägen. Vidare krävs åtgärder för att minska antalet lastbilar på Bergslagsvägen. Studier på hur trafiken på anslutande gator kommer att påverkas efterfrågas. Trafikökningar på det omgivande vägnätet följer naturligt av den nya målpunkt som påfartsramperna utgör. Stadsbyggnadskontoret förstår oron men bedömer inte att de förändrade trafikrörelserna kommer innebära något betydande problem för omgivningen. Lokaliseringen av trafikplats Vinsta och utformningen av både trafikplatsen och anslutande gatunät har skett i samarbete mellan Trafikverket och staden. De trafiksimuleringar som Trafikverket låtit utföra påvisar inte några större trafikökningar på Skattegårdsvägen öster om Bergslagsvägen. Studierna visar inte heller på någon ökad andel tunga fordon. Dock kan befintliga trafikströmmar till och från Lunda industriområde komma att ändras i och med Förbifart Stockholms öppnande. Vid ett sådant scenario ansvarar Trafikverket tillsammans med Stockholm stad för att vidta nödvändiga åtgärder för att minimera störningar för boende i området. Enligt Trafikverket ska kompletterande och detaljerade trafikberäkningar utföras inför detaljprojekteringen. Trafikverket skall även presentera en bättre analys av förslagets påverkan på Bergslagsplan. Om nya beräkningar visar på problem för lokalvägnätet kan staden ta ställning till om ytterligare åtgärder behövs. Det finns inget som hindrar att åtgärder vidtas om olägenheter för närboende uppstår i framtiden. Frågan om begränsad genomfartstrafik eller ett framtida genomfartsförbud bör dock inte regleras i detaljplanen utan avgörs lämpligen på annat sätt, t.ex. genom lokal trafikföreskrift eller gatubyggnadsåtgärd etc. Vatten Miljö och hälsoskyddsnämnden framför att det är olämpligt att tillföra förorenat dagvatten till Råcksta träsk. MHN anser att ytterligare rening eller alternativa lös-

23 SID 23 (37) ningar för dagvattnet utreds vidare. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att rening av dagvatten utöver oljeavskiljare och haveriskydd måste utformas till skydd av Råcksta Träsk. Stockholm Vatten AB framhåller att dagvatten från trafikytor ovan mark avleds och renas via täta diken utformade så att de blir en aktiv del av reningssystemet med efterföljande dagvattendamm och oljefälla. Trafikverket påtalar att planområdet inte har förutsättningar för LOD. Frågan om hantering av dagvatten och dess rening innan avledning till recipient behöver utredas vidare av Trafikverket och en lösning presenteras. Kontoret delar Stockholm Vattens och länsstyrelsens uppfattning att det är verksamhetsutövaren dvs Trafikverket som ansvarar för omhändertagande av dagvattnet. Dagvattenhanteringen kan mycket väl lösas utanför planområdet. Frågan om hur det ska tas omhand bör dock lösas i samråd med miljöförvaltningen, Stockholm Vatten och länsstyrelsen. Riskaspekt samt tunnelns skyddszon Trafikverket framhåller att ytan Torg bör utformas så att inte stadigvarande vistelse uppmuntras både av riskskäl och eftersom luftkvaliteten i omedelbar anslutning till tunnelmynningen är sämre än på intilliggande platser. Trafikverket anser att tunnelns skyddszon behöver ses över så att nivån överensstämmer med hela konstruktionens behov. Länsstyrelsen betonar vikten av att Trafikverkets synpunkter på skyddszoner kring tunnelmynningarna inklusive ytan markerad som "Torg" beaktas. Synpunkter från Trafikverket avseende tunnelns skyddszon har lösts i en dialog mellan staden och Trafikverket efter samrådet. Diskussionerna har föranlett vissa förändringar av detaljplanen som båda parter är överens om. Kontoret avser ändra användningsbestämmelsen PARK till SKYDD för de områden som ligger inom riskområdet, dvs. även för den yta som i samrådsplanen angavs som TORG. Vinsta företagsområde och Coop Stockholm Business Region framhåller att Förbifart Stockholm kommer att medföra en avsevärd förbättring av kommunikationer till förmån för företagare. KF fastigheter (Coop) påtalar att planförslaget medför flera betydande inskränkningar på KF:s tomträtt. KF saknar en utredning om detaljplanens konsekvenser för näringslivet och anser att ett detaljplanearbete för Vinsta företagsområde bör startas. Vinsta Företagsgrupp meddelar att man innehar ett infosystem (informationstorn m.m.) som berörs av planen. AB Svensk Bilprovning framhåller att det är av stor vikt att till- och frånfartsvägar hålls tillgängliga samt att övriga störningar under byggnation inte får begränsa det dagliga arbetet. Möjligheten att behålla goda förutsättningar för företagen i Vinsta är av stor vikt. Företagsområdets läge i direkt anslutning till Förbifarten är utmärkt. Kontoret

24 SID 24 (37) arbetar för att minimera inskränkningarna för befintliga företag. Genomförandet av planen innebär dock oundvikligen inskränkningar för vissa fastigheter. KF fastigheter (Coop) bedriver sin handelsverksamhet med lov för tillfällig åtgärd t.o.m Fastigheten är planlagd för industriändamål. Lovet beslutades 2005 vilket innebär att det inte kan förlängas efter lovets giltighet. Efter lovets utgång behöver KF återgå till den planenliga markanvändningen. Kontoret tar inte ställning till fastighetens långsiktiga markanvändning i detaljplanearbetet för Vinstamotet. Ett eventuellt planarbete för företagsområdet bör startas först efter att detaljplaneringen av Förbifarten har behandlats i kommunfullmäktige. Staden har fört diskussion med KF fastigheter, Trafikverket och brandförsvaret avseende möjligheten att minska inskränkningen på KF:s tomträttsfastighet. Dessa diskussioner har föranlett förändringar i detaljplanen som parterna är överens om. Kontoret avser bekräfta den del av KF:s befintliga byggnad som ligger inom planområdet och riskområdet. På så vis får KF behålla byggrätt för industriändamål (som var fråntagen i samrådsförslaget). Plankartan kompletteras med störningsskydd. Trafikverket erbjuder skyddsåtgärder i form av fasadombyggnad. Därutöver skall ett avtal om genomförandet av skyddsåtgärderna upprättas. Vid ett framtida planarbete för Johannelund 4 kommer riskfrågan att hanteras på nytt. En framtida etablering anpassas till rådande risknivå. Enligt Trafikverket kommer Coops tomträttsfastighet och verksamheterna på bilprovningen kunna bedrivas utan begränsningar i tillgänglighet. Kollektivtrafik Länsstyrelsen förutsätter att de av SL påtalade frågorna löses i samförstånd mellan staden, Trafikverket och SL. AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) meddelar att Vällingby centrum är en betydligt bättre bytespunkt än den av Trafikverket planerade vid Johannelund station. Då skulle hållplatser behövas vid de södra påoch avfartsramperna. SL framhåller att man p.g.a. säkerhets-, drift- och underhållsaspekter inte vill ha konstruktioner och/eller dagvattenmagasin under och bredvid tunnelbanebron. SL önskar utredning som visar att föreslagen placering av brandskyddsskärm på perrongen är möjlig. Efter plansamrådet har kontoret fört en diskussion med SL och Trafikverket. Dessa diskussioner har föranlett vissa förändringar av detaljplanen som berörda parter är överens om. Att anlägga hållplatser på Förbifart Stockholms ramper är inte aktuellt. Trafikverket och SL samverkar om att upprätta ett avtal som reglerar parternas gemensamma beröringspunkter såsom anläggningarnas utförande liksom arbetenas utförande på och invid SLs anläggningar. På grund av närheten till Förbifart Stockholms ramper finns även en förhöjd risknivå på tunnelbaneperrongen och därför kommer Trafikverket att erbjuda SL att det uppförs en 3 meter hög skärm mot rampen. Brandskyddsskärmen kommer att uppföras i samverkan med SL. Brandskydds- och/eller bullerskyddsskärm liksom busskörfält på Bergslagsvägen möjliggörs i detaljplanen.

25 SID 25 (37) Johannelunds infartsparkering Stockholm Parkering vill framföra att infartsparkeringen vid Johannelunds T- bana bör finnas kvar antingen på nuvarande plats eller på alternativ plats. Skönhetsrådet anser att parkering i anslutning till tunnelbanestationen bör anordnas i större utsträckning. Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen undrar hur Trafikverket och Stadsbyggnadskontoret planerar beträffande ersättning av nuvarande infartsparkering. Utbyggnadsförslagets södergående ramper övergår i ytläge där dagens infartsparkering ligger. Parkeringen kommer inte att kunna behållas på nuvarande plats. Parkeringen är idag anlagd på parkmark, dvs. i strid mot gällande plan. Kontoret instämmer i värdet av infartsparkeringen, men det finns ingen plan för ersättning. En eventuell framtida och permanent infartsparkering bör sökas utanför planområdet för Vinstamotet. Hjulstamotet, Dp För handlingar i ärendet: I trafikplats Hjulsta ansluter Förbifart Stockholm till väg E18 och till det lokala vägnätet genom Bergslagsvägen. I E18-projektet byggs trafikplatsen som en stor cirkulationsplats i markplan som placeras över E18. Till cirkulationen ansluts också Bergslagsvägen och Akallalänken. När sedan ramper från E4 Förbifart Stockholm ansluts till cirkulationen utgår anslutningen till Akallalänken vilken istället dras om och ansluts till Hjulstavägen vid Hjulstastråket. Nedan redovisas inkomna synpunkter och kontorets ställningstagande ämnesvis. Kartöversikt: Hjulsta trafikplats.

26 SID 26 (37) Illustration: Perspektiv från väster Stadsbyggnadsfrågor, barriäreffekter, intrång i Järvafältet, gestaltning. Ett flertal privatpersoner och föreningar är starkt kritiska till att Förbifarten inte förläggs i tunnel förbi Hjulsta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN), Skönhetsrådet, och ett flertal andra anser att förslaget till utformning av landskapet samt nya vägar för lokal trafik innebär ett stort intrång i det befintliga landskapet där stora natur-, kultur- och rekreationsvärden påverkas alltför negativt. Ett flertal ifrågasätter Stockholmssfären som är ett förslag till ny landskapsutformning och trafiklösning som tagits fram i en internationell tävling som staden och Trafikverket genomfört. Enligt Stadsmuseet strider ytterligare vägar mot kulturreseervatets syfte och föreskrifter och de bedöms ge stor påverkan på natur- och kulturlandskapet. Enligt miljöbalken kan dispens ges från ett naturreservats föreskrifter om särskilda skäl finns. Finns synnerliga skäl kan ett naturreservat upphävas. Förvaltningen anser att gestaltning och estetisk utformning inte ska bedömas som särskilda eller synnerliga skäl. Stadsbyggnadskontoret ställningstagande Förbifart Stockholm är ett av de stora infrastrukturprojekt som kommer att prägla huvudstadens tillväxt och utveckling. Genom projekten nya E18 och Förbifart Stockholm skapas i Hjulstakorset regionens största trafikplats där två europavägar kommer att korsa varandra. Förbifarten kommer genom sin storlek och omfattning att på ett påtagligt sätt förändra landskapet. Den förändringen har staden accepterat i och med att ytläget förbi Hjulsta godtagits. I planarbetet ingår därför att verka för att i så stor utsträckning som möjligt mildra och i viss mån kompensera den påverkan som trafikleden innebär. Tunnelförläggning Kontoret kan konstatera att i dagsläget är en tunnelförläggning inte aktuell. Ett antal beslut har tagits som stödjer detta. Regeringen har i sin tillåtlighetsprövning godkänt projektet med nuvarande läge och utformning. I beslutet från ställdes visserligen villkoret att vägen ska planers och utformas så att negativa