Minnesanteckningar från GRUS-möte 16/6 2011

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (10) Datum Minnesanteckningar från GRUS-möte 16/ Närvarande Energimyndigheten: Niklas Notstrand, och Åke Axenbom RUS: Magnus Eriksson, Fredrik Holm och Birgit Nielsen (per telefon) Naturvårdsverket: Tea Alopaeus Energikontoret Skåne: Johan Nyqvist Klimatkommunerna: Filippa Borgström SCB: Ulf Durnell, Lars Werke och Helena Rehn Klimatkommunerna: Filippa Borgström Trafikanalys: Anders Brandén Klang (per telefon) SKL: Andreas Hagnell Ej närvarande Malin Kanth, Naturvårdsverket, Per-Johan Wik, Energikontoret Skåne, Martin E Storm, Boverket Tid Kl. 10:00-15:00 Plats Energimyndigheten, Rosenlundsgatan 9, Stockholm Agenda 1. Föregående minnesanteckningar 2. KÅRE-projektet och vårens publicering av KRE 3. Seminariet i höst och andra informationsinsatser 4. Indikatorutvecklingen. Vilka nya skall tas fram och vem ska göra det? 5. Rekommendationer regionala mål 6. Uppföljning och statistik transporter 7. Höstens arbete inom GRUS och kommande möten 8. Kort om användar hemsidan om kommunal och regional energistatistik (SNIGEL) 9. Övriga frågar 10. Nästa möte Fel! Okänt namn på dokumentegenskap Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

2 (10) 1 Presentationsrunda av deltagare och agenda Anders Brandén Klang, Trafikanalys, deltog för första gången i GRUSsammanhang (per telefon). Sena tillägg till mötets agenda gjorde att Niklas hade med sig en smått reviderad agenda till mötet. Eftersom några av mötets deltagare var tvungna att avvika strax före eller efter lunch så avhandlades agendans punkter inte i ordning. 2 Föregående minnesanteckningar Önskemål om några omformuleringar i föregående mötes minnesanteckningar från mötet i april lyftes och Magnus fick i uppdrag att göra dessa omformuleringar. 3 Uppföljning och statistik transporter Birgit presenterade innehållet det utskickade underlaget om transportindikatorer. Hittills finns ganska bra indikatorer för påverkan (P) och status (S) samt i viss mån för inverkan (I), men inte drivkrafter (D) och respons (R). Ambitionen är att tillgängliga indikatorerna ska spegla hela DPSIR-modellen. Birgit påpekade vikten av basindikatorer för transportarbete (personkm och tonkm) på länsnivå. I dagsläget finns enbart indikatorn Körsträckor med bil per invånare, (kommunnivå) som uppdateras vart tredje år. Fördelningen av (planerade och genomförda) investeringar i infrastruktur (mellan väg, järnväg, GC-vägar m.m.) är också viktiga indikatorer att följa upp på nationell och länsnivå. Birgit berättade vidare om historiken kring arbetet som gjorts tidigare och de diskussioner som varit kring framtagande av transportindikatorer. Läget är nu något förändrat och Trafikanalys framstår som en viktig aktör i arbetet. Anders berättade att Trafikanalys uppföljning huvudsakligen sker på nationell nivå, men viss statistik förs också på regional nivå. Varje år den15 april skall Trafikanalys redovisa utvecklingen mot miljömålen för föregående år. Siffrorna som då tas fram är dock preliminära för det föregående året. Utsläppen från transportsektorn ökade 2010 från Det var ingen stor ökning, men det skedde trots bättre energieffektivitet i fordon och högre andel förnybart fordonsbränsle. Utsläppsökningen ses därför som allvarlig eftersom dessa två faktorer är de viktigaste verktygen för att få ner utsläppen ifrån transportsektorn. Drivkrafter (D) undersöks som kopplingen mellan BNP och mängden transporter. Det finns tydligare koppling på för detta gällande

3 (10) godstransporter än för persontransporter. Birgit: Boverket ansvarar för indikatorn Planering för transporter (R). Tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen har man också påbörjat ett arbete med att ta fram fler indikatorer för att spegla utvecklingen i den bebyggda miljön. Andreas tillade att indikatorer för energieffektivitet i fordonsparken (kwh/km) finns ner på kommunnivå för nyregistrerade bilar, och modellberäknat för den befintliga fordonsparken. Dessa indikatorer kan nås via miljömålsportalen. SCB tar fram en indikator för närhet till livsmedelsbutik och en ny körning skall göras till hösten. Undersökningen har tidigare gjorts för år 2002 och 2006 och tas fram på kommunnivå. Trenden är att avståndet till butik ökar. Närhet till kollektivtrafik skulle vara en önskvärd indikator. Anders tillade att Tillväxtanalys tar fram en indikator för närhet till service vilket inkluderar närhet till livsmedelsbutik, apotek och drivmedelsstation räknat i restid med bil. Åke uttryckte uppskattning av Birgits PM och dess användning av DPSIR-modellen. Man bör kunna gå djupare i drivkrafter (D) och respons (R), via indikatorer för beteende, och policys för fortsatt respons. Det är lite knepigt att undersöka och mäta men man bör kunna arbeta med dessa tankar på något sätt. Birgit: Exempelvis genom parkeringsavgifter m.m. Anders: Även trängselavgifter och koldioxidskatter är mått på detta. Ulf berömde också Birgits PM om transportindikatorer och tillade att det finns två bra publikationer från SCB som bl.a. berör hur DPSIRmodellen används. Ulf skickar dessa dokument till gruppen. Birgit: Är det tänkbart att ge en offertförfrågan till SMED om att ta fram en indikator för transportarbete? Persontransporter och godstransporter på länsnivå. Anders: Svårigheten är att göra om trafikarbete till transportarbete, dvs. hur många personer i varje fordon. Detta kommer man åt genom resvaneundersökningar vilket görs nationellt och på regional nivå genom fördjupat urval i vissa län: (Storstadsregionerna och Västra Götaland). Kommunerna kan också köpa till ett fördjupat urval av resvaneundersökningen precis som länen gör. Resvaneundersökningen genomförs numera varje år. Åke: Kommunerna genomför också egna resvaneundersökningar efter

4 (10) egna modeller. Kan vi följa upp och på något sätt samordna och standardisera detta? Magnus: Ambitionen är flera nya indikatorer som behövs i miljömålssystemet. Det är viktigt att man följer upp miljöeffekter av planeringsarbetet. Indikatorer för transportarbetet är särskilt angeläget. Ulf: Trafikanalys (med SCB som utförare) har statistik på trafikarbete men inte transportarbete. Transportarbetet är osäkert på nationell så det är svårt att göra regional statistik med tillförlitlighet. Det är viktigt att också titta på tillväxtindikatorer. Positivt att Trafikanalys samarbetar med tillväxtanalys. Beslutades att arbetet med transportindikatorer regionalt/lokalt (inte minst miljömålsuppföljningens behov) fortsätter främst drivet av RUS och Trafikanalys och att frågan tas upp kommande möte i GRUS. 4 KÅRE-projektet och vårens publicering av KRE Publicering av KRE är på gång och det presenterades förra mötet. Slutrapport för projektet finns färdig och Ulf skickar ut den till GRUSgruppen. Vissa metodförändringar har införts för att förbättra statistiken. Det är svårt att förändra uppgifter för tidigare år, men man bör inte släppa frågan. Definitioner av anläggningar är också ett fortsatt problemområde. 23 juni publiceras KRE på SCB:s hemsida (för 2009) enligt ny utformning. De kvalitetsförbättringar som genomförts kommer till stor del att gälla först för 2010 års siffror. Diskussion kring granskning av uppgifter bakåt i tiden Granskningen bakåt i tiden (till 2005), hur blir det med det? Ulf: SCB har inga medel för detta, vi avvaktar besked från EM. Filippa: Vid ett nyligen anordnat webbmöte för klimatkommunerna framkom synpunkter från bl.a. Stockholm att man gärna vill ha bättre data för åren 1990, 1995, 2000 och Särskilt med tanke på att många målsättningar och initiativ har dessa år som basår. Andreas: Vi behöver också år 1990 i många fall, hur hanterar vi detta? Kan SCB titta på detta också? Samtliga i gruppen bör undersöka om 2005 är ett särskilt viktigt år. En möjlig väg framåt vore att SCB tar fram en offert för att granska data

5 (10) bakåt till Ulf: Att granska data bakåt i tiden kan vara möjligt på nationell nivå. Nedbrutet till kommunnivå blir det väldigt svårt. Filippa: Hur möter vi kommunernas kommande förvirring när statistiken uppdateras? Ulf: Det här är ett klassiskt problem, tidsseriebrott. Det är svårt att beskriva vad ett tidsseriebrott betyder. Det krävs att man antingen beskriver verbalt vad som hänt och vad det betyder. Eller så får man hitta riktigt bra data för ett år t.ex och använda detta år som referens. Andreas: Kvalitetsbristerna bakåt är värre än tidsseriebrottet. Niklas: Vi måste vara duktiga på att förklara osäkerheterna i statistiken och därför vill vi ha många deltagare på det kommande seminariet. Tea: En tydlig metodbeskrivning av hur den nya tabellplanen skiljer sig från den gamla kommer att vara avgörande för förståelsen av den nya statistiken. Helena: Det kommer att läggas ut en användarhandledning för att beskriva nyheterna. Beslutades att SCB tar fram en offert för framtagande av KRE enligt nya metoden ett år bakåt i tiden (2005 intressant). 5 Indikatorutvecklingen. Vilka nya skall tas fram och vem ska göra det? I den utredning som GRUS beställt från SCB gällande möjligheter att ta fram regionala och kommunala indikatorer för sex indikatorer som finns på nationell nivå, diskuterades på föregående möte behov av kompletteringar. Ulf meddelade på dagens möte att dessa kompletteringar tyvärr ännu inte var färdiga. Bristanalysen Magnus: Det pågår en översyn av miljömålsindikatorerna. i en s.k. bristanalys. Bristanalysen är genomförd men skall f.n. betraktas som en arbetsversion som kommer att fyllas på och bli klar i slutet av året. Bristanalysen belyser vilka indikator som finns på nationell, regional och kommunal för uppföljning av de 16 miljömålen och vilket behov av ytterligare indikatorer som finns. När bristanalysen är färdig kommer det framgå vilket behov av ytterligare utredningsarbete som finns. RUS vill fortlöpande ha GRUS synpunkter på arbetet med bristanalysen.

6 (10) Det finns internationella kopplingar till arbetet med uppföljning med hjälp av indikatorer från bl.a. EEA. Ambitionen är att åstadkomma ett standard-set av indikatorer på alla nivåer, från EU till lokalt. Bristanalysen skall tas upp i Naturvårdsverkets samverkansgrupp med alla 25 miljömålsansvariga myndigheter på ett möte den 6/10. Även någon från Energimyndigheten (EM) borde vara med på det mötet 6/10. Niklas är inte precis rätt person inom EM, men Niklas har förslag på vem mer som skulle bli mer delaktig i arbetet. Möjligen kan denna person från EM bjudas in att delta i GRUS-gruppen. EM:s senaste rapport om indikatorer bör vara intressant för GRUS. GRUS medlemmar uppmuntras att ta del av denna rapport. Indikatorer-for-energieffektivisering/ Filippa: Hur kommer vi åt energianvändning i småhus på kommunal nivå, eftersom vi har insett att den indikatorn inte funkar som den är just nu. Niklas: Det tas fram en modellskattning inom KRE och EM genomför nu sin stora småhusundersökning som kommer att gälla för år Det kommer att ge ett bättre underlag på kommunal nivå. Beslutades att SCB fullföljer arbetet med att komplettera förutsättningarna för de utvalda indikatorerna (beslut från föregående möte). 6 Seminariet i höst och andra informationsinsatser Datum för höstens seminarium är satt till den 7 september. Programmet är i princip färdigt. Målgruppen är kommuner, landsting, energikontor m.fl. och intresset bedöms kunna bli ganska stort. Ingen lokal för seminariet är ännu bokad men SCB:s lokal Garnisonen, Karlavägen 100 föreslogs som lämplig lokal. SCB tillsammans med EM är arrangör för seminariet. Alla var eniga om att inbjudan måste skickas snarast (innan sommarsemestrarna). Sammantaget i gruppen finns goda kontaktnät till berörda målgrupper, bl.a. har Åke kontaktuppgifter till kommunerna inom Uthållig kommun, Energieffektiviseringsstödet och till alla energioch klimatrådgivare i kommunerna. Ett önskemål lyftes om att försöka göra det möjligt att följa seminariet via webben.

7 (10) Eventuellt kan det bli aktuellt med några efterföljande seminarier på regional nivå en turné. 7 Övriga frågor Pilotlänen Tea: Vad händer i pilotlänen? Kan vi inom GRUS dra nytta av arbetet i pilotlänen och/eller vice versa? I pilotlänet Dalarna försöker man ta fram verktyg för analys av energisystem, tillsammans med avdelningen för främjande på EM, ett arbete som Niklas också deltar i. Det är svårt att kombinera miljörapporterna med den officiella statistiken p.g.a. av det skydd (sekretess) som finns för den officiella statistiken. Man skulle kunna fundera på hur miljörapporterna kan standardiseras. GRUS vill gärna ta del av arbetet som pågår i pilotlänet Dalarna. Någon från Dalarna kan bjudas in till ett GRUS-möte för att berätta om detta. I de övriga pilotlänen (Skåne och Norrbotten) pågår f.n. såvitt GRUSgruppen vet inget arbete med relevans för GRUS. Uthållig kommun Åke: En ny etapp av Uthållig kommun (UH) är på gång. 58 kommuner har sökt och den nya etappen av projektet kommer att rymma ca 30 kommuner. Fokus är på kommunernas organisation (ej det geografiska området) och eftersom detta överlappar arbetet inom det statliga energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting, kommer UH att fokusera på områdena fysisk planering och näringslivsutveckling. Projektgrupper skall bildas inom olika områden och UH siktar på att bli en Goda-exempel-fabrik inom särskilda områden för övriga kommuner att inspireras och lära av. UH har relativt låg statistikrelevans. Energieffektiviseringsstödet och öppna jämförelser Andreas: Nyckeltal för energianvändning i kommuner och landsting kommer att presenteras som Öppna jämförelser i ett samarbete mellan SKL och EM. Uppgifterna om energianvändning kommer från kommunernas arbete inom ram för energieffektiviseringsstödet och gäller den kommunala organisationen (ej territoriet). Andreas delade ut preliminära diagram över energianvändning i kommunala byggnader. Än så länge bedöms kvalitén i dessa uppgifter vara ganska låg och de preliminära diagrammen är ej för spridning i nuläget. Andreas delade också ut ett informations-pm om hur arbetet med Öppna jämförelser har drivits och kommer att drivas vidare. Ett möte med en referensgrupp från företrädesvis kommuner hålls den 22/6 där kvalitetssäkring och publicering av siffrorna kommer att

8 (10) diskuteras. Avbrott för lunch Efter lunch medverkade inte längre Birgit och Anders som tidigare varit med per telefon. Ulf och Andreas deltog inte heller efter lunch. 8 Rekommendationer om regionala mål Inom ramen för bristanalysen görs också ett arbete kring rekommendationer för regionala mål. Nya nationella mål är på gång och då skall också de regionala målen revideras. Det behövs samordning av strukturen för de regionala målen. RUS kommer tillsammans med nationella myndigheter leda ett arbete med vägledning inom detta område. Vägledningen skall också gälla uppföljning av målen. Information om detta arbete kommer att tas upp i GRUS. 9 Höstens arbete inom GRUS och kommande möten Nästa möte: Två datum för nästa möte föreslogs: I första hand: 26/9 Reservdatum: 3/10 Tid och plats: 10:00 15:00, Energimyndigheten, Rosenlundsgatan 9, Stockholm. Därtill är sedan tidigare bestämt gemensamt GRUSoch SMED möte i Göteborg den 22 november. Niklas meddelar definitivt datum för nästa möte i god tid inför mötet. Den som har förhinder för något av datumen ombeds meddela Niklas detta så fort som möjligt. Ordet fritt för diskussion kring GRUS fortsatta arbete - Tanken med GRUS är att ha ett helikopterperspektiv inom området statistik och uppföljning av energi- och klimatfrågor regionalt och kommunalt. Dataförsörjning och användarnas synpunkter är viktiga. - Vi ska också vara medvetna om att universitet och högskolor använder tillgänglig data. Det är en användargrupp som vi inte ska glömma bort.

9 (10) - Vi ska inte så breda att vi flyter ut alltför mycket. - Vi ska ta tillvara på den samlade kunskapen inom GRUS även mellan mötena. - GRUS kan vara ett forum för erfarenhetsutbyte, och även till en liten del utföra visst arbete inom indikatorutveckling m.m. - GRUS-gruppen skulle möjligen kunna arbeta mer med att beskriva bakgrund och kvalitet/osäkerheter m.m. i de datakällor som finns. Dokumentation kring datakällor kan förbättras och tydliggöras. Det finns väldigt många initiativ till kvoter och statistik och det är ganska rörigt. - Magnus: Detta var egentligen grundtanken med SNIGELprojektets hemsida. SNIGEL-hemsidan: finns uppe, men länk är inte klart än. Manual finns, men något reviderad. - Arbetet inom KÅRE har varit en bra grund till att utgöra användarhandledning. Det har kommit några steg fram och något steg bakåt. - Det är viktigt att följa utvecklingen inom statistik över regional tillväxt och koppling till energianvändning och utsläpp. Även energiinnehåll i importerade varor bör följas upp på något sätt. Samarbete med pilotlänen kan vara tänkbart. - Kommunerna särskilt de mindre är hårt trängda ekonomiskt och befolkningsmässigt och de har svårt att hitta kompetent personal. Detta arbetet är därför mycket av en pedagogisk utmaning, att hjälpa de minsta. - Att standardisera lokalt arbete med ex. resvaneundersökningar eller sotarregister är också ett viktigt arbete. Här kan SKL var en viktigt språkrör gentemot kommunerna. Fortsatt kreativt idéarbete För att komma vidare med frågan om vad som ska vara GRUS uppgift, roll och funktion framöver kan man anordna exempelvis en workshop där gruppen under kreativa former kan hitta nya vägar framåt. Detta kunde kanske genomföras som ett internat? Fortsatt diskussion och planering kring detta kan ske på nästa möte. Kommande förändringar Åke: Lagkravet om energiplanering är på väg att omarbetas. Detta kan vara en fråga för GRUS att bevaka framöver. Lagen om energiplanering är ganska gammal (1977) och den skrevs för ett annat sammanhang.

10 (10) Fredrik: Det är också förändringar på gång gällande kommunernas arbete med översiktsplaner (ÖP). Det kommer förmodligen bli så att länsstyrelserna en gång per mandatperiod skall yttra sig över kommunernas ÖP, bl.a. om frågor som rör energianvändning och utsläpp. Detta kan bli en drivkraft för energi- och klimatfrågor i det fysiska planeringsarbetet. Andreas: Det statliga stödet till energieffektivisering i kommuner och landsting pågår till år 2014, men vad händer sedan? Än så länge är detta oklart. Frågor Filippa: Kommunerna efterfrågar ständigt emissionsfaktorer för elanvändning. Åke: EM har bestämt sig för att inte ta fram emissionsfaktorer för el. Lars: SCB arbetar med frågan och kommer att redovisa de emissionsfaktorer de kommer att använda. Filippa: Energianvändningen i kommuner ska enligt EU:s energitjänstedirektiv egentligen räknas som primärenergi, men det görs i praktiken som slutanvändning. Vad säger GRUS om detta? Finns det någon lösning på detta? GRUS-gruppen hade inget bra svar på denna fråga. Mötet avslutades Vid protokollet Justeras Johan Nyqvist Magnus Eriksson