Minnesanteckningar från GRUS-möte 15/4 2011

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (8) Datum Minnesanteckningar från GRUS-möte 15/ Närvarande Johan Nykvist, Energikontoret Skåne, Tea Alopaeus, Naturvårdsverket, Åke Axenbom, Energimyndigheten (per telefon) Birgit Nielsen, Länsstyrelsen Västra Götaland (per telefon), Ulf Durnell, Statistiska centralbyrån, Magnus Eriksson RUS (Länsstyrelsen Dalarna), Fredrik Holm RUS (Länsstyrelsen Värmland), Niklas Notstrand, Energimyndigheten Ej närvarande Andreas Hagnell,Sveriges Kommuner och Landsting, Filippa Borgström Klimatkommunerna, Malin Kanth Naturvårdsverket, Per-Johan Wik Energikontoret Skåne, Anders Brandenklang Trafikanalys, Martin E Storm Boverket och Helena Rehn SCB Tid Kl. 10:00-15:00 Plats Energimyndigheten, Rosenlundsgatan 9, Stockholm Agenda 1. Uppföljning, anteckningar, höstens möten. 2. KÅRE-projektet och vårens publicering av KRE statistiken 3. Indikatorer, SCB:s studie - hur vi går vidare? 4. Webbsidan och informationssatsning, statistik och uppföljning, energi och klimat. 5. Kopplingar till olika uppdrag/processer/aktiviteter: miljömålssystemet, pilotlänen/länsstyrelsernas energiuppdrag, uthållig kommun m.fl. 6. Uppföljning och statistiktransporter - inledande diskussion och information 7. Kort om luftutsläpp och deras möte 22 mars 8. GRUS kommande möten 1 Presentationsrunda Ny i gruppen Fredrik Holm, RUS, energiansvarig på Länsstyrelsen Värmland kommer att ingå i gruppen. 2 Föregående minnesanteckningar Föregående mötes minnesanteckningar från september 2010 gicks Fel! Okänt namn på dokumentegenskap Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

2 (8) igenom som en rekapitulering. Viktiga punkter var avrapporteringen av KÅRE projektet, Snigelprojektets beställning av indikatorer från SCB, handboken om kommunal och regional energistatistik som skulle läggas på Energimyndighetens hemsida samt presentationen från arbetsgruppen om sekretess för energi- och utsläppsstatistik. Minnesanteckningar godkändes och lades till handlingarna. 3 KÅRE-projektet och vårens publiceringar av den kommunala och regionala energistatistiken Den kommunala och regionala energistatistiken (Kre) görs på uppdrag från Energimyndigheten. Statistiken ska ge en översiktlig bild av tillförsel, omvandling och slutlig användning av energi i Sveriges samtliga kommuner. Kre finns framtagen för åren 1990, 1995 och Underlaget till statistiken baserar sig på data från tre energistatistikundersökningar som är avsedda att redovisa resultat på nationell nivå. Dessa undersökningar är Årlig El-, gas- och fjärrvärmestatistik (Arel), Industrins energianvändning (Isen) och den kommunala oljeleveransstatistiken (Komolj). Den kommunala och regionala energistatistiken används som underlag för kommunernas energiplanering, miljömålsuppföljning och klimatstrategiarbete. Projektet Kåre har varit ett uppdrag till Statistiska centralbyrån (SCB) från Energimyndigheten för översyn av kvaliteten i den kommunala och regionala energistatistiken och de underliggande undersökningarna. Dessa används för att ta fram statistiken på kommunal nivå. Projektets inriktning har varit de problemområden som tidigare översyner kartlagt. Problemområdena är följande: Problem med ramtäckning Mätproblem Bearbetningen (granskning m.m.) Urval, bortfall och modellantaganden Sekretess och röjande risk. Projektet har utrett möjligheten att ta fram ett definierat register på anläggningar på regionalnivå som kan användas i statistiken. I detta arbete har man varit i kontakt med flera källor såsom MSB, SSR och EI för att kartlägga anläggningarna hos respektive ansvarig organisation. Problemen har varit avgränsningar, olika kvalitet i olika län m.m. Det man utrett vidare är elcertifikatregistret som numera levereras till SCB:s företagsregister så att anläggningarna kopplas mot rätt ekonomisk aktivitet. Det kommer att behövas ett antal leveranser innan man analyserat kvaliteten i anläggningarna.

3 (8) I undersökningen månatliga kommunala oljeleveranser har man länge misstänkt att de leveranser av bränslen som noteras snarare är faktureringar. Det har visat sig från olika kommunala analytiker att oljeleveranserna i Stockholm är mycket större än i riket i genomsnitt. Detta beror på att de flesta stora företag har sina huvudkontor i Stockholm där de faktureras för leveransen. Projektet har varit i kontakt med trafikanalys för att se om en framkomlig väg är kan vara körsträckedatabasen. Där är problemet företagens leasingbilar som också faktureras i storstadsregionerna. I de underliggande undersökningar som används för de kommunala och regionala energibalanserna ska granskningen ändra fokus och ske på en kommunal nivå direkt. Tidsseriegranskning ska implementeras som ett komplement till mikrogranskningen. Undersökningen ISEN har gjort modellantaganden för att beräkna energianvändningen i arbetsställen till företag med 1-9 anställda för att öka antal objekt. Implementering av en funktion med en anställd som arbetar med kommunala och regionala frågor på heltid. Modellerna som används för de kommunala och regionala energibalanserna är för jordbrukssektorn den skattade dieselanvändningen. Denna görs med hjälp av undersökningen energianvändning i jordbruk och genomfördes senast Den utökade småhusundersökningens bränsleanvändning för uppvärmning gjordes 2003 på småhus och ska göras av Energimyndigheten under 2011 med urvalsstorlek på småhus. Projektet har varit i kontakt med Boverket angående GRIPEN som innehåller fler småhus. Där kan det dock finnas ett problem med att bäst före datum gått ut på energideklarationen, men som hjälpinformation kan det vara en framkomlig väg. Projektet ska också implementera SCB:s system för sekretess och röjande kontroll vilket kommer att behövas när de nationella siffrorna ska fördelas ned på kommun och region. Arbetet ska inriktas mot att få medgivande från företag som har stor betydelse ur ett regionalt och kommunalt perspektiv. KRE statistiken för 2009 är klar i mitten av juni KRE statistiken behöver förbättra dokumentationen av de ingående delarna som t.ex. bakomliggande undersökningar och modeller. Projektet har sett över tabellplanen för redovisningen från KRE statistiken. Detta kan leda till att tidsserien måste revideras bakåt i tiden och frågan blir hur långt bakåt. Revideringen kommer att ske i samråd med beställaren Energimyndigheten och andra viktiga användare. Den slutliga KRE statistiken med alla implementeringar från projektet kommer att redovisas år 2012 med KRE statistiken avseende år 2010 som publiceras i juni 2012.

4 (8) Tea: Hur kommer förändringarna göras bakåt i tiden för KRE statistiken när det gäller implementeringar av de förbättringar av statistiken som leder till trend brott i tidsserierna? Ulf: Det kommer att vara viktigt att kommunicera ut förändringarna som förbättrat KRE statistiken till användarna. Det gäller såväl metodförändringar, tabellplan m.m. Det kommer dessutom vara viktigt att bestämma i dialog med beställaren och användare hur långt man ska revidera tillbaka i tiden. 4 Energiindikatorer, SCB:s kartläggning hur går vi vidare? Bakgrund till SNIGEL Inom ramen för SNIGEL-projektet har Magnus tagit fram en indikatorrapport med sex nationella indikatorer som är länkade till Energimyndighetens rapport energiindikatorer. Magnus kommer att skicka en uppdaterad version till GRUS-gruppen till nästa möte 16 juni. GRUS beställde från SCB en utredning om möjligheten att skapa indikatorer på kommunal och regional nivå samt att ta fram data för två av de sex nationella indikatorerna på kommunal och regional nivå. Rapporten skulle beskriva förutsättningarna och möjligheten för alla sex nationella indikatorerna. Följande indikatorer skulle beskrivas och utredas: Byggnader- Energianvändning per ytenhet för småhus, flerbostadshus och lokaler (motsvarar Energimyndighetens grundindikator 12) Industrins energianvändning per förädlingsvärde (motsvarar Energimyndighetens grundindikator 8) Transporter- Förnybart fordonsbränsle, använd mängd biodrivmedel och antal fordon (motsvarar Energimyndighetens grundindikator 20) Energitillförsel och produktion- Andel förnybar energi i förhållande till annan typ av användning (motsvarar Energimyndighetens grundindikator 1) Total tillförd energi för elproduktion- fördelad på energibärare (motsvarar Energimyndighetens bakgrundsindikator D) Energitillförsel och produktion- insatt bränsle för kraftvärmeproduktion (motsvarar Energimyndighetens grundindikator 4)

5 (8) SCB data för två indikatorer dels grundindikator 12 för byggnader på länsnivå och dels grundindikator 20 för förnybara drivmedel på kommunnivå. Flera mötesdeltagare tyckte att grundindikator 12 d.v.s. indikatorn för energianvändning i byggnader var magert beskriven och kartlagd i rapporten t.ex. saknades information om den metod som användes i kartläggningen. Beskrivningen av grundindikator 8 industrins energianvändning per förädlingsvärde ansågs bra beskriven men även här efterfrågades en metodbeskrivning av indikatorn energianvändning/förädlingsvärde. Man kan beställa data från SCB för ett antal olika industribranscher och utvecklingen för ett antal år för t.ex. olja, biobränslen och elanvändning fördelat på de 21 regionerna och för totala energianvändningen för kommuner. Data över förädlingsvärde från den företagsstatistiken på SCB håller en hög nivå. Den är huvudkälla vid fastställandet av den ekonomiska aktivitetens huvudnäringsgren i företagsregistret på SCB. På mötet beslutades att GRUS ska beställa data för denna indikator. Det beslutades också att Ulf tar med sig de kompletteringar som mötet påpekade. Det handlade i första hand om bättre beskrivningar av metoderna och av själva indikatorn d.v.s. den statistiska kvoten. Återstående uppgifter för GRUS-gruppen. Godkänna indikatorrapporten efter tilläggen från SCB. Gå vidare med beställning av övriga grundindikatorer förutom energianvändning/byggnad. Magnus uppdaterar bruttolistan över indikatorer och skickar den till oss innan nästa möte 16 juni. Frågan kommer att diskuteras i GRUS-gruppen framöver. Slutredovisning av pengarna till Miljömålsrådet. Rapport för utvärdering av projektet. Indikatorarbetet som gjorts i snigelprojektet och projektet KÅRE är värdefull input i den stora miljömålsanalys som ska göras i länsstyrelsernas RUS miljömålsarbete d.v.s. bristanalyser, pilotlänsinsatser m.m. Det ingår också i den nationella översyn som Naturvårdsverket ska göra i miljöinformationsuppdraget. Där finns en styrgrupp bestående av RUS, EM, NV m.fl. Det är ett paraplyprojekt bestående av flera delprojekt med olika ansvariga som syftar till samverkan mellan de nationella ansvariga myndigheterna och de regionalt ansvariga myndigheterna inom miljöområdet. Insatserna som gjorts på nationella myndigheter d.v.s. utveckling av KRE statistiken hänger ihop med energieffektiviseringsarbetet inom uthållig kommun, webbsidan för manual i arbetet med kommunal och regionalstatistik, indikatorlista och indikator handbok hänger ihop. Magnus: Zofia Lublin från Energimyndigheten sitter i samverkansgruppen för miljömålen. Ulf: Det gäller att se hela bilden av miljömålsinformationsuppdrag till

6 (8) officiell statistik och Kre statistik, till hur man ska utnyttja pilotlänen på ett smart sätt i förbättring av KRE statistik m.m. Vi måste på ett tydligt sätt marknadsföra rollen för denna grupp såväl externt som internt om vi ska försöka få ett helikopterperspektiv inom detta breda område. Fredrik: Samordning och användarvänlighet kopplat med utbildningsinsatser inom alla dessa områden är nödvändigt. Hur snabbt kan vi rigga en tidsplan för en beställning med resurser för SCB att identifiera indikatorer och lämna data på de indikatorerna som återstår? Det påverkar län/kommun klimat och strategi arbete samt även EU arbetet. 5 Webbsidan och informationssatsning statistik och uppföljning energi och klimat Snigelprojektet gjorde en beställning på en interaktiv manual för hjälp i arbetet med klimat och strategier på regional och kommunalnivå. Det beslutades att den skulle placeras på Energimyndighetens hemsida. Sedan senaste mötet har att Energimyndigheten börjat förändra sin hemsidestruktur och i och med det arbetet ligger denna länk till manualen svåråtkomlig för användare. Indikatorerna har tagits bort i första versionen då Energimyndigheten anser att de måste diskuteras internt på myndigheten först. Däremot kan sedan januari länken förmedlas till alla som efterfrågar den. Dock ser inte manualen ut som den är tänkt att göra. Det återstår att utvärdera manualen och Niklas ska skapa en gruppbrevlåda där man kan lämna synpunkter för att utveckla manualen. Det är viktigt att deltagarna i GRUS sprider informationen om länken och lämnar synpunkter på den där. Eventuellt publiceras artikel om GRUS i Dagens samhälle. Det krävs samlade informationsinsatser via utbildningar och seminarier. Det är viktigt att man i informationsspridningen inväntar nya KRE statistiken och att budskapet som sprids är samverkat i GRUS gruppen. Flera mötesdeltagare tyckte att att KRE seminariet ska skjutas till september helst i vecka 36 eller vecka 37. Ulf tar med sig den synpunkten hem. Det beslutades också på mötet att synpunkter på inbjudan till KRE seminariet ska skickas från deltagarna i GRUS i början av maj. Ulf tar kontakt med SKL och hör om de har bokat in någon aktivitet i de föreslagna veckorna. Åke nämnde att uthållig kommun på Energimyndigheten också ska ha någon heldag i september han återkommer med exakt information när heldagen är bestämd. Fredrik: Det är oerhört viktigt att besluta vem som ska göra vad till kommande möten. Vad ska vi i GRUS göra själva eller vad som ska beställas ifrån externa konsulter? Vad för resurser har vi i gruppen att förfoga över? Måste vi äska resurser från våra egna organisationer?

7 (8) Ulf: Via Pilotlänsprojektet kan ett arbete göras för att kartlägga och analysera vilken statistik är möjlig att årligen sammanställa på region och kommun och hur användbar den är för användarna. 6 Kopplingar till olika uppdrag/processer/aktiviteter: miljömålssystemet, pilotlänen/lst energiuppdrag, uthållig kommun m.fl. Miljömålssystemet Magnus berättade om pågående fördjupade utvärdering av miljömålen (FU 2012) som NV samordnar. NV har även i uppdrag att samordna miljöinformationsförsörjning. Pilotlän Tea är Naturvårdsverkets kontakt i regeringsuppdraget till tre pilotlän. I pilotlänens planer ingår bl.a projekt som handlar om energisystemanalys, utvecklingsarbete kring regional statistik, stöd till kommunerna. Det syftar till att skapa effektiva verktyg, tillförlitliga metoder för analyser och prognoser samt samverka med andra myndigheter som arbetar med klimat, energi och tillväxt. Uthållig kommun Uthållig kommuns nästa projekt 3 som ska se till kommun som geografiskavgränsad kommun. Här finns det fallgropar med avvägning mellan tillsyn på ena sidan och officiell energistatistik på andra sidan. Det är i det projektet viktigt att samverka internt på Energimyndigheten för att man inte ska göra fel i hanteringen av tillsyn från uthållig kommun och den officiella energistatistiken som nationellt ska fördelas på region och kommun. Det handlar om att man ska använda statistiken på rätt sätt och inte öka uppgiftslämnarbördan. 7 Uppföljning och statistik transporter - inledande diskussion och information Birgit N föreslog att frågan behandlas senare helst 16 juni och att man ber Anders närvara vid mötet i Stockholm. Frågan är så pass stor att han behöver vara på plats. Det finns olika behov av statistik på olika länsstyrelser. 8 Kort om luftutsläpp och deras möte 22 mars Mötet diskuterades nya sektorer i utsläppsdata. Det krävs rigorös granskning av utsläppsuppgifterna, medgivande från de officiella statistikundersökningarna som används som bakgrundsdata. Dessa undersökningar är dels Industrins energianvändning och dels

8 (8) kvartalsvisa bränslestatistiken. Det handlar om ett antal större företag i vissa regioner något Birgit redan mejlat om till kontaktperson på SCB och Niklas som statistikansvarig. Svaret är att några medgivande för de företagen som Birgit velat få data från, varken finns för ISEN eller för KVBr utan man måste själv se om man har något nätverk dit från kommunal eller regional nivå. 9 Grus kommande möte: Torsdag 16:e juni kl 10-14, Energimyndigheten, Rosenlundsgatan 9, Stockholm. Till nästa gång Magnus lämnar uppdaterad bruttolista sam sonderar om möten som ligger nära vårt arbete i GRUS. Magnus kollar huruvida Niklas kan ingå närmare i översynsarbetet. Niklas tar kontakt med de personer som är med från Energimyndigheten i olika delar i Naturvårdsverkets översyn. Niklas tar kontakt med uthållig kommun för att vara med som metodstatistiker från början i nästa steg i projekt uthållig kommun 3. Niklas skapar en mejllåda och färdigställer ett frågeformulär när detta är klart. Han kontaktar Fredrik som har ett nätverk som kan lämna synpunkter på handboken. Ulf lämnar nytt förslag på inbjudan i höst som Grus-gruppen får lämna synpunkter på innan den fastställs. Åke får i uppdrag till nästa gång att presentera uthållig kommun projekt 3. Alla måste fundera på detta, om GRUS ska vara helikopter i arbetet med regional och kommunal energi, utsläppsstatistik, så måste vi finna vägen för att på ett bra sätt nå ut externt och i våra organisationer, så resurserna används mer effektivt än nu. Vid protokollet Justeras Niklas Notstrand Magnus Eriksson