Gemensamt möte mellan GRUS och gruppen för dataförsörjning SMED/NV/STEM den 18 november 2010 kl på Energimyndighetens lokaler i Stockholm

Transkript

1 UTKAST för synpunkter till 10 januari Gemensamt möte mellan GRUS och gruppen för dataförsörjning SMED/NV/STEM den 18 november 2010 kl på Energimyndighetens lokaler i Stockholm Birgit Nielsen var mötesordförande och Magnus Eriksson förde minnesanteckningar, som Birgit sedan fyllt på och skickat för synpunkter och godkännande i gruppen. Närvarande: Birgit Nielsen, RUS/Lst Västra Götaland (mötesordförande) Niklas Notstrand, Energimyndigheten Segersson David, SMED/SMHI Marina Verbova, SMED/SMHI Annika Gerner, SCB Titus Kyrklund, Naturvårdsverket Malin Kanth, Naturvårdsverket Ulf Durnell, SCB Magnus Eriksson, RUS/Lst Dalarna Andreas Hagnell, SKL Per-Johan Wik, Energikontoren (Energikontoret Skåne) Åke Axenbom, Energimyndigheten (Uthållig kommun) Tea Alopaeus, Naturvårdsverket (anlände efter lunch) Olof Jönsson, Lst Dalarna (till mötet inbjuden regional energisamordnare) Adi Musabasic, Stockholms kommun (ersatte Filippa Borgström, Klimatkommunerna) Till anteckningarna bifogas fyra PowerPoint-presentationer och en rapport om icke handlande sektorns utsläpp och en rapport om utsläppsstatistik och sekretess. 1. Presentationsrunda Birgit Nielsen hälsade välkommen och därefter skedde en presentationsrunda. 2. KÅRE förbättring av KRE, lägesrapport. (Ulf Durnell, SCB) Ulf berättade att projektledaren för KÅRE Cecilia Herzman hade förhinder denna gång, men att han skulle ge en lägesrapport. Det gjorde han därefter till en PowerPoint-presentation, se denna. Under presentation gjorde Ulf särskilda nedslag i några frågor och flera synpunkter framfördes också. Här återges några av de frågor som särskilt berördes: SCB hade förhoppning om att sotarregister skulle kunna användas, men vid undersökning av detta visar det sig svårt, då heltäckande sådana ännu saknas. Sådana håller dock på att byggas upp och några län har bra sotarregister. Oljeleveransstatistiken (KomOlj) och dess brister är något KÅRE ägnar särskild kraft. Möte med SPI (Svenska Petroleum Institutet) sker den 9 december. Möjligheterna att använda körsträckestatistik istället för KomOlj diskuteras också och en jämförelse har gjorts. Körsträckedatabasen, som är från 1998, ses över nu (tillsammans med Trafikanalys) och detta arbete slutförs i mars. Problemet med körsträckedatabasen är att nya bilar inte besiktigas förrän efter tre år. 1

2 Småhusundersökningen från 2003 börjar bli gammal. Energimyndigheten kommer beställa en ny som ska göras under Hur nya KRE ska presenteras (output) är en viktig fråga. Helena Rehn på SCB kommer när nya KRE är i funktion att arbeta heltid med KRE (intern funktion). Tidplanen för KÅRE: 7 december. avrapportering till Energimyndigheten Därefter utkast som GRUS-gruppen får ta del av. Januari 2011 seminarium om KÅRE för främst användare. 1:a kvartalet 2011 slutredovisning av projektet. Juni 2011 första publicering av nya KRE delvis med förändringar (med 2009 års uppgifter) Maj 2012 publicering av nya KRE fullt utbyggd. GRUS fortsätter att fungera som referensgrupp för KÅRE. 3. Webbplatsen för energistatistik med användarhandledning för regionalt och lokalt klimat- och energiarbete, lägesrapport (Niklas Notstrand, Energimyndigheten) Niklas redogjorde kort för detta. Utkast till hemsida finns nu. Innehållet har varit på internremiss inom Energimyndigheten. Några kompletteringar ska göras. Hemsidan väntas bli klar till jul. Projekt Snigel, där hemsidan är en del och energiindikatorer (punkt 4) är en del, har finansierats av miljömålsmedel och ska nu slutredovisas. Magnus och Niklas ansvarar för det. 4. Energiindikatorer för regionalt och kommunalt, lägesrapport och resultat av beställningen till SCB. (Magnus Eriksson RUS) Magnus gav en lägesrapport. Detta är en del i projektet Snigel och ska bli en grund för fortsatt arbete med att utveckla indikatorer lokalt och regionalt utifrån främst Energimyndighetens energiindikatorer. Magnus kommer att färdigställa den bruttolista över indikatorbehovet han tagit fram och även arbeta in de synpunkter som lämnats under sommaren. För sju indikatorer har SCB under hösten fått ett uppdrag, som finansieras av projektmedlen från Miljömålsrådet ( kr), nämligen att utreda förutsättningarna för att få fram indikatorer regionalt och lokalt för dessa och även framtagande av två (förnybart fordonsbränsle kommunalt och regionalt och energi per byggnadsyta regionalt). Magnus redovisade det SCB rapporterat inför mötet. Magnus och Niklas önskar en fylligare redovisning och detta hade kommunicerats med SCB innan mötet och de är helt med på detta. SCB ska nu slutföra uppdraget och kommunicerar vidare med Magnus. Indikatorer kommer även tas upp på webbplatsen (punkt 3). Niklas och Magnus talar vidare om det. 5. Nyheter i projektspecen för 2009 års utsläppsdata David gav en rapport till en PowerPoint-presentation, se denna. Nyheterna jämfört med föregående år är i korthet: 2

3 RUS har bekostat ett verktyg som gör det möjligt att varje år göra retroaktiva uppdateringar. Det innebär att utsläppsuppgifter återkommande kvalitetssäkras bakåt i tiden, så att de metodförändringar som görs vid den senaste uppdateringen även görs för äldre data. För att lindra effekten av statistiksekretessen har SMED hittills använt utsläppsuppgifter från ett stort antal miljörapporter när den geografiska fördelningen av utsläppsdata ska göras. I fortsättningen kommer man också att använda uppgifter från miljörapporterna. Men för att göra uppgifterna mer konsistenta med energistatistiken kommer SMED nu istället att använda sig av bränsleförbrukning och sedan göra beräkningar med hjälp av emissionsfaktorer. De kommungrupper som skapats till följd av statistiksekretessen kommer i fortsättningen att vara konstanta och inte skifta sammansättningen mellan olika år. Vidare kommer grupperna att hållas inom länsgränserna för att öka kvaliteten på länssiffrorna, bland annat inom sektorn Energiförsörjning via el- och värmeverk samt inom industri. Under presentation som David gjorde uppkom en diskussion om Borgmästaravtalet. Andreas tog upp önskemål om att räkna om koldioxidutsläpp till energi. Magnus påminde om att Borgmästaravtalet tagits upp föregående GRUS-möte och att det är viktigt att vi ger samma vägledning när kommuner hör av sig om detta. 6. Erfarenheter av ett halvår med den nya databasen för luftutsläpp på läns och kommunnivå (Birgit Nielsen RUS). Det är framför allt otroligt lätt att snabbt göra jämförelser mellan t.ex. olika län. Detta underlättar också möjligheten att granska rimligheten i de uppgifter som presenteras. Exempelvis kan man via diagramfunktionen lätt jämföra trenden i ett län med den nationella trenden och också snabbt få fram vilken undersektor som eventuellt avviker och kan då fundera över rimligheten i detta. Detta har bland annat redan lett till att några direkta fel har kunnat korrigeras och att beställningen till SMED kompletterats när det gäller hur kommungrupperna ska sättas ihop. Vidare underlättas databasen kommunikationen av utsläppsdata, om t.ex. en länsstyrelsen diskuterar trafikens utsläpp med sin region eller med det regionala trafikverket är det lätt att på sittande möte få upp ett diagram som beskriver utvecklingen de senaste decennierna. Det är förstås en särskild poäng att den som visar utsläppsuppgifterna kan säga att uppgifterna är konsistenta med Sveriges internationella rapportering till FN och EU. Flera olika aktörer, kommuner men även andra, visar intresse för den nationella luftdatabasen. Vägledning och bra information om statistiken på webben är viktigt för att slippa alltför mycket telefonsamtal. Länkar till databasen på RUS hemsida finns från Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SKL. Det kom upp en fråga om hur ISEN används och om data därifrån kan tillhandahållas tidigare. Det går trodde Ulf. Niklas tar frågan med sig. Bakgrunden var att man i ISEN frågar efter medgivande från uppgiftslämnarna att släppa på statistiksekretessen. Men inom den internationella rapporteringen av utsläppsdata använder man kvartalsstatistiken eftersom den finns framme tidigare. Här frågar man inte efter medgivande. 7. Diskussion om ytterligare informationsspridning om att databasen finns, ev. kurser för användare. 3

4 Birgit framförde en tanke att samla länen för en utbildning i vår. Magnus frågade om det inte är idé att gå ut med en samlad information/utbildning om såväl luftdata, KRE, indikatorer och webbsidan med vägledning hur man använder uppgifterna. Detta tyckte mötet var en bra idé. Något annat som framfördes är att det är bra om vi vid olika tillfällen och tillgängliga kanaler där det passar berättar om detta och gärna med ett gemensamt budskap. Energimyndighetens arrangemang Energiutblick i Göteborg i mars nämndes. Andreas nämnde SKL:s arbete med öppna jämförelser i syfte att nå kommunledningar. Den 31 mars ska kommunerna redovisa uppgifter med anledning av energieffektiviseringsavtalen första gången. Energimyndigheten funderar kring arrangemang för kommunerna kopplat till detta berättade Åke. Mötet kom fram till att en gemensam satsning på information och arrangemang lämpligast sker till hösten. Det beslutades att en arbetsgrupp med Niklas, Birgit, Åke, någon från SCB och ev. Andreas får i uppdrag att ta fram ett förslag till någon form av arrangemang i höst till användare av olika slag som inbegriper allt utvecklingsarbete för energi-, klimat- och luftdata. Gruppen funderar också över hur information kan ges i sammanhang där olika av oss ändå deltar under året. Gruppen rapporterar tillbaka till både GRUS och gruppen för luftdata. 8. Hantering av frågor om fel och brister Birgit lyfte frågan hur ska hantera bristerna i vårt underlag. Ska vi t.ex. när det gäller sektorn Energiförsörjning uppmana till egna sammanställningar, dvs att säga till kommunerna att de kan hämta data från Miljörapporterna istället? På Klimatkommunernas hemsida uppmanar man till egna omräkningar, vad tycker vi om det? Det konstaterades här att olika kommuner har olika förutsättningar. 9. Utsläpp inom den icke handlande sektorn, nästa steg Annika rapporterade från detta särskilda utvecklingsprojekt till en PowerPoint-presentation, se denna. För att komma vidare behövs insatser från Naturvårdsverket. Birgit hoppades att för 2010 års data (som alltså kommer 2012) är denna uppdelning gjord. Niklas berättade att Energimyndigheten gör en parallell undersökning för energistatistiken att se över handlande och icke-handlande sektor och att frågan även ska tas upp i den fortsatta utvecklingen av KRE. 10. Transportindikatorer inom miljömålsuppföljningen, läge och utvecklingsbehov Birgit redogjorde för RUS tankar kring detta. RUS har tagit kontakt med Trafikanalys. De har bland annat till uppgift att följa upp de transportpolitiska målen. En mängd indikatorer diskuteras för detta men tyvärr inte trafikarbete uppdelat på trafikslag, som är ett gammalt önskemål från länen. Vidare har det kommit fram att de uppgifter som idag används inom internationell rapportering för beräkning av trafikens utsläpp grundar sig på uppgifter om trafikarbetet som tas fram vart tredje till fjärde år. Det skulle behövas årliga uppgifter på såväl riks- som länsnivå, särskilt med tanke på att vägtrafikens står för nästan häften av utsläppen inom den icke handlande sektorn. Andra önskemål när det gäller utsläppen från transportsektorn är att utsläppen delas upp på fler undersektorer, det som diskuterats är att skilja från undersektorn Tunga fordon skilja ut 4

5 tunga lastbilar och bussar. (Ett annat viktigt önskemål som gäller Arbetsmaskiner som tidigare framförts är att skilja ut snöskotrarna från riktiga arbetsmaskiner.) Vid tidigare möte i GRUS beslutades att Trafikanalys ska bjudas in till GRUS. Det beslutades att Birgit till nästa möte i GRUS tar fram ett underlag som ger en första övergripande bild av utvecklingsbehoven för dataförsörjning och indikatorer för transporter regionalt och lokalt. 11. PM från arbetsgruppen om statistiksekretess och utsläpp i miljö. Niklas gav en lägesrapport till en PowerPoint-presentation, se denna liksom dito rapport. Han sa att gruppen försökt analysera, men att det mer blivit en beskrivning. Det handlar om juristers tolkning och ingen kan idag säga att det ena utesluter det andra. Två intressen står emot varandra: sekretess för att skydda uppgiftslämnare å ena sidan och tillgång till miljöinformation å andra sidan. En idé som framförts är att en kommun överklagar så att man får en rättslig prövning av detta. Mer medgivanden är också en idé som ingår i tankarna i KÅRE-projektet. Niklas berättade att han tagit upp detta med sin GD och att frågan tagits upp i Rådet för officiell statistik. 12. Laget runt - vad har hänt mer sen sist i de båda grupperna Olof och Magnus berättade om pilotlänsuppdraget till Dalarna, Skåne och Norrbotten. Det konstaterades att uppföljning/indikatorer/statistik borde ingå på något sätt. Pilotlänen skulle kunna användas för någon form av utvecklingsinsatser för att ta ytterligare steg utifrån det utvecklingsarbete som redan pågår. Samtidigt konstaterades att uppföljning kanske inte är den fråga pilotlänen främst behöver fokusera på, då utvecklingsarbete redan pågår. Magnus berättade att pilotlänen inom kort skulle träffa de sju myndigheter som ska utgöra särskilt stöd. Niklas skulle ta upp frågan på Energimyndigheten. Frågan om goda exempel och spridning av dessa diskuterades också. Åke framförde att han diskuterat myndighetsgemensam plattform för detta med Naturvårdsverket (Ulf E Andersson) Niklas berättade om nästa års energiting som alltså kommer att heta Energiutblick och ske i Göteborg den mars. Per-Johan berättade om det arrangemang energikontorens REKLIM-projekt skulle ha i Stockholm nästkommande dag. Möjligheterna att ta upp vårt arbete på möte med Energieffektiviseringsrådet togs upp. Deras nästa möte är 10 december. Det konstaterades att det vore en bra idé. Magnus, Titus och Tea informerade kort om miljömålsarbetet och den pågående fördjupade utvärderingen där bl.a. nya preciseringar till miljökvalitetsmålen tas fram. 14. Kommande möte Luftdata-gruppen har sitt nästa möte i mars. Birgit återkommer till gruppen. GRUS har nästa möte i februari, Niklas återkommer till gruppen Nästa gemensamma möte hålls i oktober/november i Göteborg, Birgit återkommer till de båda grupperna. 5