Minnesanteckningar från GRUS-möte 11/3 2010

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Datum Minnesanteckningar från GRUS-möte 11/ Närvarande Per Johan Wik, Energikontoret Skåne, Åke Axenbom, Energimyndigheten, Hans Elfsberg, Statistiska centralbyrån, Ulf Durnell, Statistiska centralbyrån, Andreas Hagnell, Sveriges Kommuner och Landsting Andreas Lamppa Klimat kommunerna Per Anders Paulson, Energimyndigheten Niklas Notstrand, Energimyndigheten Magnus Eriksson RUS (Länsstyrelsen Dalarna) Ylva Gjetrang (Länsstyrelsen Örebro). Närvarande per telefon Birgit Nielsen, RUS (Länsstyrelsen Västra Götaland). Ej närvarande Tea Alopaeus, Naturvårdsverket, Tid Kl. 10 Plats Energimyndigheten, Rosenlundsgatan 9, Stockholm Förslag till dagordning 1. Presentationsrunda 2. Föregående minnesanteckningar 3. Arbetet med indikatorer (Magnus Eriksson, RUS) 4. Presentation av utvecklingsarbete och förändring av produktionsarbete (Ulf Durnell, SCB) 5. Arbetet med handledning (Per-Johan Wiik, Energikontor Syd) 6. Kan GRUS tillföra något i arbetet med sekretessfrågan? 7. Övrigt 8. Nästa möte 1 Presentationsrunda Nya i gruppen är, Niklas Notstrand, Energimyndigheten som tar över efter Per Anders Paulsson. Per- Anders kommer att övergå till Data Warehouse projektet och slutar således i gruppen. STEM069 ver.w-3.2, Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

2 (5) Ulf Durnell, SCB, ny chef för enheten energi och transportstatistik. Åke Axenbom, Energimyndigheten, Uthållig kommun indikatorer m.m. 2 Föregående minnesanteckningar Lades till handlingarna utan kommentarer. 3 3 Arbetet med Indikatorer (Magnus Eriksson, RUS) Magnus Eriksson beskrev utkastet till sin rapport indikatorer energi klimat bilaga1. Med utgångspunkt från tabellmatriserna visade han på vilka indikatorer som behövs vilka som finns och skillnaderna mellan dem samt förklaringar på vad för indikatorer inom energi- klimat området som behöver göras på sikt om användarna regionalt och kommunalt skall kunna göra sin egen energi och klimat strategi och sedan göra uppföljningar på denna. Tabellmatriserna var uppdelade i kolumn över vilka områden som skall följas upp, indikatorer för respektive område fördelade på kategorierna a befintliga, b bedöms behövas och c osäkert hur det ligger till. Magnus frågade sedan hur länge vi får ha pengarna då han inte haft tid att ge SCB en uppdragsförfrågan om att ta fram ett antal prioriterade indikatorer inom olika områden för att se om det överhuvudtaget är möjligt att beställa dessa och om de således kan levereras. Per Anders lovade att ta med sig frågan till Miljömålsrådet som har gett oss pengarna. En synpunkt som kom upp finns det möjligt att samarbeta med KÅRE projektet? När prioriterade indikatorer så som energianvändning/m 2 diskuterades visade Ylva Gjetrang upp Örebro länsstyrelses rapport som var mycket väl genomarbetat på en hög ambitionsnivå. Örebro har beställt data direkt ifrån SCB för att göra sina indikatorer. Indikatorer inom området förnybar energi tyckte alla på mötet att det är svårt att veta kvalitén på den levererade datat inom regionerna och då blir det således svårt att ta fram tillförlitliga indikatorer inom detta område. Utsläpp och energianvändningen från hushåll skulle kunna fångas upp med hjälp av alternativa källor så som sotar registren. Ylva från Örebros länsstyrelse talade om att de inom den regionen anser sig ha tillförlitlig data från år 2007 om pannorna inom regionen således också de miljögodkända pannorna. Indikatorer inom transportsektorns fordonsflotta av miljöbilar inom regionen och kommunen diskuterades hur man bäst skulle kunna fånga in dem. Birgit Nielsen berättade att körsträcka/bil redan används både regionalt och kommunalt för att fånga upp hur invånarna i regionen kör. Hon nämnde också att via bilprovningnen borde man kunna fånga in miljöfordonen. Ulf Durnell, SCB att det finns ett problem som han diskuterat med SIKA. Hur SIKA tillsammans med SCB skall kunna

3 (5) utveckla körsträcke databasen. Alla fordon besiktas inte varje år. Magnus beställde utifrån tabellen i bilaga1 ett antal indikatorer hos SCB, Dessa skall vara klar i god tid till nästa möte. 4. Presentation av utvecklingsarbete och förändring av produktionsarbete, en beskrivning av projektet KÅRE. Ulf Durnell Kåre projektet är ett samarbetsprojekt mellan SCB och beställaren Energimyndigheten. Syftet med projektet är att förbättra grundundersökningarna som idag används som input till den kommunala och regionala energibalansen samt om tiden medger se över tabellplanen över redovisningen. KÅRE består av tre stycken energiundersökningar och två intermittenta energiundersökningar: 1. Årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik (årlig) 2. Industrins energianvändning (årlig) 3. Oljeleveranser kommunvis (månadsvis) 4. Utökade Energianvändningen i småhus år 2003 (intermittent) 5. Energianvändningen i jordbruket 2007 (intermittent) Ulf berättade att projektet skall analysera vilken hjälpinformation som behövs för att göra statistiken mer tillförlitlig, vilken typ och var den finns. Magnus E framhöll att upplägget med 2 000tkr i utvecklingskostnad och sedan 1 900tkr årligen verkade bra. Det är verkligen viktigt att få högre kvalitet i den kommunala och regionala energibalansen. Magnus påpekade även att det är viktigt att kunna backcasta så att kvaliteten även blir bättre bakåt i tiden. Andreas Laampa påpekade att det var viktigt att han blir informerad om projektet kommer fram till nya skärningar i sektorer eller bränsletyper. 43 stycken kommuner har skrivit under Borgmästare avtalet och de redovisningarna bygger på dagens SCB statistik. Ulf underströk att det i projektet kommer vara viktigt med öppenhet gentemot uppgiftslämnarna samt att projektet utgår ifrån de fem kommuners kvalitetsrapporter som gjordes vid den senaste översynen av KÅRE. Dock bedöms inget vara hundra procent klart till år 2011.

4 (5) Per Anders påpekade att Energimyndigheten är försiktig med att backcasta dvs räkna tillbaka. Magnus och Birgit menade att det är viktigt för det regionala och kommunala perspektivet att kunna göra detta för åren 1990, 1995, Energimyndigheten har emellertid inte data som sträcker sig längre tillbaka än till 1998 då myndigheten fick statistikansvaret för energistatistiken. Ulf berättade att projektet kommer ha en intern styrgrupp och en extern styrgrupp. Projektet kommer vara uppdelade i fyra delprojekt. Man håller på att tillsätta en projektledare och delprojektledare, metodansvarig och deltagare. Vid nästa möte 21/5 kommer projektet att ha startats och då kommer projektledaren att berätta mer i detalj om projektet. 5. Arbetet med handledning (Per-Johan Wiik, Energikontor Syd) Per-Johan informerade om det pågående arbetet med handboken. Denna skall hjälpa kommuner och regioner i arbetet med att inventera energianvändningen och utsläppen, göra energistrategier och sedermera uppföljningen av dessa strategier. Slutrapporten kommer att vara en guide i form av länkad information med definitioner av sektorer för kommunala och regionala energistatistiken samt detsamma för utsläppsstatistiken. Den innehåller även en skrivning om skillnaden mellan dem sinsemellan. Den kommer att innehålla definitioner av bränsleslag länkar till officiellstatistik och publikationer emissionsfaktorer m.m. Den skall vara en levande hemsida med enkel struktur där det finns länkar, sektorer, definitioner, sektors indelningar, bränsleslag, förslag på indikatorer m.m. Man kommer att ha en Workshop om handledningen och strukturen på hemsidan för ca 10 användare. Syftet med denna är att få användarnas synpunkter på handledningen samt vetskap om hur de arbetar idag. Niklas kommer att närvara för att få reda på vad användarna tycker samt redovisa webbstrukturen. 6. Kan GRUS tillföra något i arbetet med sekretessfrågan? Niklas informerade om den nya arbetsgruppen med deltagare från Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Statistiska Centralbyrån som skall arbeta fram en vägledning för hanteringen av sekretess. Om GRUS kan hjälpa till att få medgivande från uppgiftslämnarna inom kommuner och regioner så skulle det hjälpa till avsevärt. Vägledningen kommer endast att vara ett dokument som skall hjälpa till vid avvägningen inom sekretess. och man kommer fortfarande att göra särskilda prövningar vid enskilda fall.

5 (5) 7. Övrigt Övriga frågor som diskuterades var; Prioritering av sex indikatorer som Magnus Eriksson skall beställa från SCB för de som finns kvar från Miljömålsrådet. Går det att koppla KÅRE till detta arbete och således kunna få loss ytterligare resurser? Möjligheten att regionalisera Energimyndighetens indikatorer som är på gång. Slutdatum för att använda de medel som finns kvar. Per Anders tar upp frågan med Miljömålsrådet. RUS arbetar vidare med indikatorer inom transportsektorn Boverket har en egen grupp för indikatorer. Kanske borde man försöka bjuda in dem till ett möte. Per Anders berättade att de har varit inbjudna under en längre tid men aldrig kommit. Hans Elfsberg önskade hjälp av deltagarna i mötet för att få företagens medgivande. Slutligen tackade alla Per Anders för ett mycket bra jobb som samordnare av mötena i GRUS. 8. Nästa möte Torsdag 21 maj kl , Energimyndigheten, Rosenlundsgatan 9, Stockholm. Vid protokollet Justeras Niklas Notstrand [Klicka här och skriv]