Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner

Transkript

1 Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner Dialog om ett förbättrat samspel Kommunförbundet Skåne driver sedan 2014, tillsammans med Skånes kommuner, ett nätverk för planerare. Nätverket träffas två gånger per år där innehållet formas tillsammans med en arbetsgrupp om 5 kommuner. I arbetet med nätverket har Kommunförbundet Skåne fått frågan om att verka som samlande aktör i en dialog om samspelet mellan Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner. På nätverksträffen den 2 november 2015 medverkade därför biträdande länsarkitekt Petter Eiring, Länsstyrelsen Skåne. Petter Eiring inledde förmiddagen med en presentation om Länsstyrelsens- och Enheten för samhällsplanerings övergripande uppdrag. Han var även ombedd att presentera hur Länsstyrelsen Skåne såg på det förtydligande som kom med lagändringen den 1 jan 2015 om Länsstyrelsens rådgivande roll gentemot kommunerna. Presentationen följdes sedan av dialogtid där kommunerna i mindre grupper om 5-8 personer förde diskussioner utifrån följande bild. På följande uppslag är dialogen sammanställd. Kontaktuppgifter Petter Eiring, Länsstyrelsen Skåne, petter.eiring@lansstyrelsen.se Sofia Edward, Kommunförbundet Skåne, sofia.edward@kfsk.se Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Gasverksgatan 3, Lund. Telefon: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: kansliet@kfsk.se Webb:

2 Synpunkter som lyftes fram Länsstyrelsen Skånes samordning med andra myndigheter är bristande kommuner får olika svar från de olika myndigheterna, exempelvis Trafikverket. Intern kommunikation inom Länsstyrelsen Skåne är bristande. Svårt att få tag på handläggare i allmänhet om kommunen har någon fråga - dålig svarsfrekvens på telefon. Det saknas rådgivande dialogformer. Kommuner vittnar om att de drar sig för att kontakta Länsstyrelsen Skåne för att fråga om råd - Länsstyrelsen Skåne uppfattas som att de inte vågar ge råd. Det finns en känsla av att möten hålls allt senare och senare in i planprocesserna. Yttranden varierar beroende på direktiv i regleringsbrev, tidigare ett stort fokus på jämställdhet, nu ett stort fokus på buller. Yttranden om buller känns standardmässiga och inklippta i yttrandet utan grund. Stort bullerfokus tappar övriga folkhälsoperspektiv det saknas ett helhetstänk i yttrandena. Yttranden varierar i stor grad, ger motstridiga besked och är ofta oförutsägbara. Kommunen och Länsstyrelsen Skåne har olika uppfattningar om miljökonsekvensbeskrivningar. Stor personalomsättning påverkar kontakten med kommunerna. Många nya oerfarna tjänstemän. Arbetet med bostadsförsörjning har fungerat bra. Positivt för handläggare på kommunen att använda Länsstyrelsen för att styra utvecklingen när det kommer in mindre lämpliga förslag till kommunen. PBL- akuten ett jättebra initiativ! Övergripande förbättringssynpunkter Samtalsklimatet behöver förbättras mellan kommunerna och länsstyrelsen - ingen av parterna tjänar på att Länsstyrelsen ses som ett problem. Mindre formalitet. Möjliggör rådgivande dialogformer - även informella rådgivande dialogformer efterfrågas. Mer marknadsföring/ information om vilka tjänster (särskilt de rådgivande) Länsstyrelsen Skåne erbjuder kommunerna. 2

3 Verka som en aktiv part i mellankommunal planering i både formella- och informella dialoger, även med regionen som planaktör. Åk på studiebesök till Länsstyrelsen Västra Götaland eller Länsstyrelsen Halland (exempel från Länsstyrelsen Halland om strandskyddet är en specifik diskurs för en plan är en person med särskild kompetens strandskydd med på mötet). Ett generellt stöd verka även rådgivande för mindre planer. Tips på autosvar: Tack för din fråga. Vi svarar positivt inom 24 timmar. Bättre samordning i parallella prövningar: Behövs mer process- och metodutveckling. Möten Positivt med fysiska möten särskilt för att lösa problem i ett specifikt ärende. Informera om vad kommunerna kan vända sig med frågor gällande stort och smått. Informera om möjlighet att ha möten digitalt. Positivt med rådgivning över telefon och mail. Kommunerna behöver svar, inte försiktighet. Notera korta minnesanteckningar från mötena ökar tilliten. Bemanna möten rätt. Öppna (informella) möten där bådas syn (kommunens och länsstyrelsens) redogörs - Malmö har försökt komma framåt i ett antal större ärenden genom att ta initiativ till informella träffar. Möten i ett tidigt skede leder troligtvis till att Länsstyrelsens yttranden är förväntade. Möten i ett tidigt skede kan ge kommunen en förståelse för vad Länsstyrelsen förväntar sig av en plans miljökonsekvensbeskrivning. Möten i ett tidigt skede kan sätta ramarna för behovsbedömning. Yttranden Tydliggör yttranden vad som är rådgivande synpunkter och vad som är grund för inkallelse/ ingripande. När yttranden offentliggörs skapas ibland missförstånd viktigt att kommunikation kan ske via telefon innan för att undvika missförstånd. Förtydliga i yttrandena varför man väljer att titta på de särskilda kriterierna som är valda i respektive yttrande önskemål: resonerande beslut. Konkretisera synpunkterna i yttrandena bättre, förenklar för mottagaren att förstå. 3

4 Lägg tid på att samordna yttrandet internt på Länsstyrelsen Skåne innan det skickas till kommunen. Svårt när Länsstyrelsen Skåne hänvisar till äldre yttranden från översiktsplan eller fördjupad översiktsplan i detaljplaneprocess lösning? Kontaktperson/ Kontaktpersoner Återinför kontaktpersoner att ha en insatt handläggare på Länsstyrelsen Skåne är värdefullt. Fundera på fördelarna med att flera inom Länsstyrelsen Skåne delar på samma kommun (en grupp kontaktpersoner per kommun) kommunen ges möjlighet att vända sig till fler inom Länsstyrelsen, olika kompetenser inom gruppen hjälper till att behandla ärendena, minskar troligtvis problematiken vid stor personalomsättning. Jätteviktigt att det finns en relation samt förståelse för varandra för stor personalomsättning skapar problem, det finns behov av en kontinuerlig process. Viktigt med en bra överlämning när personal slutar/börjar informera berörda kommuner. Viktigt att kontaktpersonen/ -personerna på länsstyrelsen är drivande att boka in exempelvis kommunbesök. Positivt om Länsstyrelsens handläggare följer planen hela vägen från framtagande till laga kraft. Platsbesök/ Kommunbesök Se platsbesök och kommunbesök som vi generellt ser på medborgardialog det tar tid men alla vinner på det i längden. Länsstyrelsens verksamhet är tydligt centrerat till Malmö vilket är en nackdel för övriga Skånes kommuner. Kommunbesök och platsbesök ses därför som något mycket positivt för att minska centreringen. Kom på besök för att bygga upp relationer. Kommunbesök skapar större förståelse för kommunernas särdrag (skillnader mellan stor och liten kommun) bra att kunna diskutera vilka frågor som är viktiga för respektive kommun. Platsbesök behövs för specifika planer - för att kunna motivera kommunens ställningstagande från planhandlingarna, i frågor när olika parter inte är överens. 4

5 Länsstyrelsens synpunkter Det skulle behövas en större diskussion mellan Länsstyrelsen Skåne och kommunerna angående övergripande frågor såsom jordbruksmark, kustområden och miljökvalitetsnormer. Ömsesidig dialog i särskilda ämnesfrågor kommunerna kan lära av Länsstyrelsen Skåne och vice versa. Trender kräver workshopsamarbete - bjud in till workshops/ dialogmöten för/ i de frågor som är mest aktuella, där det finns utrymme för högt i tak. Om buller är frågan på tapeten positivt om Länsstyrelsen Skåne kraftsamlar i frågan. Förenkla informationen för mottagaren är det möjligt att kommunicera den annorlunda? Förbättra helhetstänket Folkhälsoperspektivet är inte bara bullerfrågan. Gestaltning + Länsstyrelsen = sant? Kustkommuner behöver mer stöd i arbetet med erosion. Förtätning av stationsnära lägen är en storstadsfråga - glesbygdskommuner upplever ett fokus på frågor som dessa. Bättre riksintressebeskrivningar - råd vid överlappning. Se över riksintressen. 5