3: Dalarna - pilotlän för energi- och klimatomställningen. Håkan delade ut ett papper med de synpunkter som har kommit in från styrgruppen:

Transkript

1 MinnesanteckningarAU-gruppens möte Närvarande: Anders Sundvall, Åke Persson, Lennart Färje, Magnus Eriksson, Per-Erik Sandberg, Håkan Sternberg 1. Mötet öppnas 2. Minnesanteckningar från förra mötet Minnesanteckningarna från mötet den 23/3 gicks igenom. Inga ändringar noterades. Beslutades att lägga dem till handlingarna. 3: Dalarna - pilotlän för energi- och klimatomställningen. Håkan delade ut ett papper med de synpunkter som har kommit in från styrgruppen: 1. Bilda ett Centrum för Energieffektivt byggande kring Högskolan Dalarna. jfr de Centrumbildningar som tex finns på Chalmers och KTH där akademi och bransch samverkar. Här utvecklar vi ett program för Energieffektiva byggnader för att stärka marknadens ambitioner kring energieffektivt byggande och energieffektivisering i byggd miljö. Vi utformar en Dala praxis för energieffektivt byggande som sträcker sig från planeringsskede över design till genomförande och förvaltning. Mycket av detta är på gång i Byggdialogen men det behöver stadfästas och samverkan med akademin behöver befästas. 2. Sen tycker vi att vi ska få etablera ett stödsystem där incitament finns för genomförande baserat på Totalkoncepotet enligt Belok 3. Vi vill vara pilot för omställning av allmännyttans bostäder. Ett liknande stödsystem behöver utformas till denna kategori tillsammans med Dalarna. 4. Vi vill ha stöd för att regionalt ta över Bygga Bo dialogens utbildningspaket. Detta får INTE förkommas innan samtliga aktörer i Dalarna har fått kompetensstödet. 5. Vi vill tillsammans med finanssektorn forma spelregler för finansiering av energieffektiva investeringar och miljövänligt byggande. Detta baseras på miljöklassningssytemet 6. Energitekniskt centrum vid Högskolan Dalarna. 7. Samverkan med folkbildningen som redskap för omställningsarbetet! 8. Krister Söderstam har föreslagit att vi ska ta upp de åtgärder som finns i Strategin för miljöanpassade transporter, och se vilka av dem som kan lämpa sig att arbeta med i pilotlänet Vi diskuterade utifrån de här förslagen: Vad är det för sorts frågor vi rimligtvis kan räkna med att ha med i pilotlänsutnämningen? Några synpunkter från diskussionen: - Pilotlänet betyder att vi får en direktkontakt med regering och departement förbi sektorsmyndigheterna.

2 - Vi ska ha fingertoppskänsla ut i våra nätverk. Kanske göra någon mindre utredning i frågor som dyker upp. Föra en dialog med centrala myndigheter. - Peka på möjligheter att ändra vissa bestämmelser, och testa nya styrmedel. Kanske får vi då testa nya angreppssätt - Utvärdera vår verksamhet som vi har bedrivit ett antal år sprida våra erfarenheter, både de lyckade och de mindre lyckade. - Föra fram våra synpunkter och kanske få testa olika saker. - Ska vi bara bli en remissinstans till regeringen, där de kan skicka tjocka luntor med utredningar - då kan vi nog ställa in pilotlänet och mötet den 2 juni - Vi kanske kan få en särskild väg in till de andra myndigheterna, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Boverket. Men det viktiga är att nå fram till företagarna, verksamhetsutövarna, butikerna, industrierna. Föra vidare deras erfarenheter, vad som är hinder, om de har hittat vägar förbi olika hinder, vilka vägar som leder framåt, osv.. Vilket är uppdraget från regeringen? Hur kan vi få våra verksamheter att lyfta? Hur får vi stadga i verksamheterna? Långsiktiga jobb är huvudsaken Anders: Det räcker inte med kunskap för att saker ska hända. Det måste finnas motivation också, och att man ser tydliga möjligheter Åke: Vilka målgrupper siktar vi på? Olika målgrupper fordrar olika insatser. Per-Erik: Vi behöver forma en verksamhetsidé för pilotlänet. Från ord till handling är ett exempel. Vi har byggt upp en plattform för det fortsatta arbetet, den samverkan vi har genom EID. Lennart: Vad vi själva tycker att vi ska göra är den viktigaste ingången. Per-Erik: Det är väl någorlunda troligt att vi kan få en 2,5 3 milj kr per år i tre år. Anders: I vissa kommuner händer mycket, i andra inget. Eldsjälar behövs. Är det något mer? Per-Erik: Plantskola för eldsjälar är det det vi ska göra? Åke: Vi kan inte bygga ett system på att det ska finnas entusiaster... Lennart: Att bygga kluster är viktigt. Företagen måste vara med och driva fram innehållet 2 3 milj kr kan räcka för att hålla igång våra tre processer Per-Erik: Vi måste göra specifika saker i de här processerna för dessa pengar Får vi bara lite pengar så kan vi kanske peta in en del i de befintliga processerna. Lennart: Att starta projekt det kräver hela tiden en massa tid att administrera dem. Magnus: Trafikverket vill vara med. Pilotlänspengarna kan stärka de processer vi redan har Per-Erik: Vi har drivit våra tre processer i stort sett med en person i varje. Kan vi få in en person till i varje process med pilotlänspengarna? Vi behöver en kärnkompetens som kan arbeta

3 långsiktigt inom processerna, som år efter år kan jobba som blåslampor, puffa på och se till att det händer saker. Anders: Vara katalysator för att få igång processer. Många företag ser positivt på de utvecklingsmöjligheter energi- och klimatomställningen skapar. Ta reda på vilka möjligheter, drivkrafter och problem företagen ser. Affärsutveckling måste stå i fokus. Lennart: Energikraft, den nya processen för att stimulera näringslivets utveckling. Här behöver vi formulera grundläggande verksamhetsidéer. Hur får vi olika processer inom näringslivsutveckling att fungera ihop? Varje process har så mycket att göra inom sig att de inte har tid att se vad som händer runt omkring. Per-Erik: Hur ser vi till att hela tiden ligga i frontlinjen? Lennart: Vi behöver visa på en första prioritering av åtgärderna för miljöanpassade transporter. Anders: Vi kommer troligen att bli en nod för referensanläggningar för olika typer av anläggningar spillvärme, kraftvärme, etc som kan presenteras för besökare. Kraftvärmeverket i Falun t ex. Per-Erik: Regeringen kommer sannolikt med ett beslut om pilotlänet före sommaren. 4: Diskussion om innehåll och upplägg av seminariet den 2 juni om Dalarna som pilotlän. Hur använder vi det tillfället på bästa sätt, med medverkan av Anders Wijkman och Tomas Kåberger. Vi såg att mycket av diskussionen under den förra punkten (pkt 3) också berör denna pkt om innehållet i seminariet den 2 juni. Per-Erik: Claes Västerteg kommer den 2 juni som representant för regeringen. Han är vice ordf i miljö- och jordbruksutskottet. Dessutom Anders Wijkman och Tomas Kåberger. I inbjudan har vi angivit följande utgångspunkter: Vilket är uppdraget från regeringen? Vad vill vi i Dalarna använda detta tillfälle till? Vilka möjligheter öppnar det för utvecklingen i länet, för miljön och för sysselsättningen? Inledning av en representant för regeringen om vad uppdraget omfattar. Därefter 10 min presentation från varje process. Med lite diskussioner och kommentarer från Anders Wijkman och Tomas Kåberger efter varje punkt. Möjligen med olika infallsvinklar: Kåberger vad kan EM ställa upp med? Wijkman hur stämmer detta med internationella tendenser och skeenden. 5: Energiseminariet 25 maj 2010, kort info om anmälningsläget Håkan berättade kort om läget. C:a 200 pers anmälda 6: Regionala klimat- och energistrategin. Vad händer?

4 Inget vi tar tag i detta i höst. 7: Kommunala klimatstrategierna och de statliga medlen för energieffektivisering. Hur går det för kommunerna i länet att söka dessa medel? Per-Erik: Länsstyrelserna kommer att få en roll i det regionala arbetet med stödet för energieffektivisering till kommuner och landsting som infördes vid årsskiftet. En viktig del under den första tiden är att som aktiva processledare stötta kommuner och landsting i länet i arbetet med att ta fram en energieffektiviseringsstrategi som ligger i linje med förordningens och föreskifternas krav. Framöver omfattar arbetet stöd i implementering av strategi och genomförande av åtgärder. Vi kan dessutom hjälpa kommunerna i deras arbete med olika stödinsatser, t ex att få fram relevant statistik. Nu puffar vi på kommunerna så att alla söker. Vi diskuterade sedan energikontorets roll: Per-Erik: Energikontoret behöver finna en tydlig roll. EK:s kompetens ligger någonstans mellan folkbildning och högskolan vad gäller energikunskaper. Handfast rådgivning till olika aktörer bör vara en del av deras kärnverksamhet Magnus: Energimyndighetens stöd förutsätter att man även får stöd från regionen! Per-Erik: Rådgivningen behöver ett samhällsstöd. Energirådgivarna är Energimyndighetens förlängda arm, och energikontoret är en del av den armen. 8: Vad händer i samverkande processer/organisationer under 2010 Ingen hade någon ytterligare information att berätta under denna punkt 9: Övriga frågor Diskussion om transportfrågorna: Vi har utlovat ett seminarium om transporter i höst. Innan dess har vi en WS på energiseminariet den 25 maj. Lennart: Samhällsekonomisk analys bestämmer i vilken ordning vi ska jobba med åtgärderna i transportstrategin. Åke: WSP:s analys av strategin är en viktig utgångspunkt. Fler spelkort har kommit till. IKEAs etablering i Borlänge, t ex. Lennart: En konsekvensanalys av extern handel Åke: Försöksinsatsen kring hållbar handel. Anders: IKEA jobbar för att använda järnväg mer. I Borlänge ligger man alldeles intill järnvägen. Lennart: Viktigt med långsiktigt arbete och att det finns möjligheter att spela in nya kort. Men det får ske efterhand. Först behöver vi bygga upp organisationen. Magnus: Miljökvalitetsnormerna överskrids med IKEAs etablering. Lennart: Det blir problematiskt om vi bakar ihop för många problem i en sakfråga.

5 Åke: Samhällsplanering är ett långsiktigt arbete har inte kommit på banan någonstans. Transporterna ökar, och ambitionen att minska CO2 blir allt viktigare Magnus: Transportfrågan och handelsfrågan hänger ihop. Vi på Länsstyrelsen måste ha ett helhetsperspektiv. Miljöfrågan måste in i alla sammanhang. Lennart: Vi måste se var vi får det effektivaste utbytet. Var behandlar vi den frågan effektivast? 10: Nästa AU-möte: Tisdag 8 juni kl Beslut om AU-möten under hösten 2010 tas vid nästa möte. 11: Mötet avslutas Anteckningar förda av Håkan Sternberg