Minnesnoteringar från medverkan av Fredrik von Malmborg, Kerstin Grönman och Stig Hammarsten vid LEKS workshop 26 mars 2014

Transkript

1 Minnesnoteringar från medverkan av Fredrik von Malmborg, Kerstin Grönman och Stig Hammarsten vid LEKS workshop 26 mars 2014 Fredrik von Malmborg, Näringsdepartementet Fredrik arbetar på energienheten på näringsdepartementet, och har bland annat ansvar för länsstyrelsernas arbete med de regionala energistrategierna. Några länsstyrelser fick ett första uppdrag att jobba med energi- och klimatstrategier, vilket sedan blev ett bredare uppdrag vilket utvecklades olika snabbt och i olika omfattning i länen. I samband med den dåvarande regeringens överenskommelse om energi- och klimatpolitiken 2009 sjösattes en femårig satsning med rubriken Energieffektivisering. Man pekade också ut länsstyrelserna som en viktig aktör, med en roll att jobba med frågorna och genomföra energieffektivisering i länen. Genom dialog med Energimyndigheten och Länsstyrelserna framgår att det ekonomiska stödet har haft en avgörande betydelse för länsstyrelsernas arbete och att arbetet har utvecklats mycket. Fredrik och kollegor på miljödepartementet behöver vidareutveckla krav och förväntningar på länsstyrelserna i arbetet. Redan under det femåriga uppdraget har det gjorts förändringar i både uppdrag och återrapporteringskrav, för att tydliggöra förväntningar och underlätta rapporteringen. Förändringarna har genomförts i dialog med länsstyrelserna, regeringskansliet och Energimyndigheten. I årets regleringsbrev har en ändring gjorts, så att arbetet nu inte redovisas till regeringen utan samlat till Energimyndigheten. Detta dels för att undvika dubbelrapportering och dels för att regeringen inte alltid har kunnat dra nytta av det mer omfattande underlag som Energimyndigheten får av länen. Förhoppningsvis ger den nya redovisningsformen ett mer sammanhållet och bättre underlag för myndighetsdialogen. En annan nyhet i regleringsbrevet jämfört med förra året är att behoven av intern samordning på länsstyrelserna lyfts fram, vilket har gjorts mot bakgrund av den dialog som varit med länsstyrelsernas pilotlän. För att få ett ordentligt genomslag har det tydliggjorts i regleringsbreven att man ska verka mer för den interna samverkan, för att få in energi- och klimatfrågorna i tex samhällsplanering och myndighetstutövning kopplat till miljöbalken etc. Det har mellan åren tillförts medel för arbetet i länen. Det går inte att säga vad som kommer att hända i fortsättningen; Fredrik vet inget om utfallet i den processen och de redan påbörjade budgetförhandlingarna. Budgetförhandlingarna avslutas någon gång i augusti/september, men man vet dock inte om det som blir överenskommet i augusti består genom valet. Länsstyrelsernas arbete är viktigt i genomförandet av hela politiken, inte bara kopplat till utsläppsminskningar, och tydligare uppdrag har till exempel lagts för att jobba med klimatanpassning. Det rör även den samordning som sker mellan alla länsstyrelsers arbete LEKS som bygger på förslag från pilotlänen, och som nu också fått finansiering via samma anslag. Frågan ställdes om det totala anslaget rör ungefär samma summor som tidigare, eller om det är andra summor i förhandlingarna nu? Fredrik berättade att man förbereder sig för olika saker och har en utgångsnivå som ligger på ungefär samma som tidigare, men att man inte vet var det

2 landar i diskussionerna. Energimyndigheten som administrerar mycket av insatserna/medel har inte bara utvärderat länsstyrelsernas del (regionala energi- och klimatstrategier) utan alla olika insatser som görs på regional och lokal nivå. Man tittar på en mängd olika saker, såsom hur de insatser som funnits kan de förändras/förlängas och tas vidare på olika sätt. I slutändan är det politikerna som beslutar vad som faller ut av det hela. Även för stödet till kommuner och landsting har länsstyrelserna en viktig roll, samt för de medel (pengar för regionala projekt) som kan sökas hos Energimyndigheten. Energimyndigheten har också programmet Uthållig kommun där man i senaste perioden fokuserat mer på metodutveckling. Fredrik berättade att politikerna i år börjat tidigare med budgetprocessen och just nu sitter och diskuterar energi- och klimatsatsningar, men att diskussionerna är ett stort program som också rör kemikalier, havsmiljö etc. En fråga ställdes om det stora programmet är av ungefär samma storleksordning som tidigare. Fredrik svarade Ja, minst, och hänvisade till att pengar exempelvis tillförts inom den kommunala energi- och klimatrådgivningen, men samtidigt är det många andra saker där pengarna tar slut vid årsskiftet. På frågan om vad Fredrik anser unikt, av det som länsstyrelserna gör, svarade han att sett till de regionala aktörerna, så har länsstyrelserna en bredd i sin verksamhet som ingen annan har, vilket gör att man naturligt kommer in på många av frågorna kring energiomställningen. Strategiarbetet är en sak, men även styrmedel är en viktig sak som länsstyrelserna jobbar med. Energikontoren är betydligt smalare i sin verksamhet och har inte samma verktyg/ muskler men fyller ändå en viktig funktion. Annat som påverkar och/eller har koppling till energiomställningsarbetet är propositionen om genomförandet av EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv. Den innehåller ett antal saker som kommer att beröra länsstyrelserna på olika sätt. En av de mest direkta är att länsstyrelsen som statlig myndighet får krav på att jobba mer med att ställa krav på energiprestanda vid upphandling av varor och tjänster. Den frågan ska jobbas in tydligare i förordningen om miljöledning. Tanken är att energifrågorna ska komma in bättre i hela ledningssystemet, och att kopplingen till de olika delarna och verksamheterna tydliggörs. Naturvårdsverket arbetar nu, på uppdrag av miljödepartementet med hur förordningen ska ändras vad gäller miljöledningen, och även näringsdepartementet är delaktigt. Miljöledning handlar mycket om den interna verksamheten, men för länsstyrelserna har den indirekta påverkan (t.ex. via de beslut som fattas) kanske ännu större påverkan, och det behöver tydliggöras. Frågan ställdes om det innebär en samlad rapportering? Ja. Både för strategierna och för energieffektiva myndigheter går rapporteringarna bort. I propositionen föreslås också att krav införs på verksamheter som har koppling till el- och värmeproduktion (energibolag och industrier) att göra kostnads-nyttoanalyser för användning av restvärme. Detta ska inkluderas i tillståndsansökningar vilket i vissa fall kan påverka länsstyrelsernas arbete. En del av strukturfondsprogrammet är riktat mot energi-klimat, och förhoppningsvis fattar regeringen beslut om programmen i morgon. Av den nationella delen är det dels en grön investeringsfond och dels energieffektivisering, med inriktning främst mot SMF. Det har funnits stöd för energikartläggning som nu ska kanaliseras den vägen istället, och det pågår arbete på

3 Energimyndigheten med att koppla stöd till nätverksinsatser. Det ska i viss utsträckning även finnas möjlighet att få rena investeringsstöd gäller alla sektorer, inte bara tillverkningsindustrin. Andra saker som kan påverka på sikt är arbete med nya målsättningar nationellt och på EU-nivå. På regeringskansliet pågår förhandlingar fortfarande, och på EU-nivå diskuterade man i förra veckan energi- och klimatområdet till 2030 (inga beslut togs dock). I samband med toppmötet i oktober la kommissionen ett förslag om att sätta mål för klimat och förnybar energi, och sannolikt kommer man även fram med mål om energieffektivisering. Fredrik sammanfattade att länsstyrelserna har en viktig roll i energiomställningen och behövs. Utöver energieffektivisering finns det även andra viktiga delar såsom främjandet av förnybar energi. Länsstyrelsernas årsredovisningar visar att det gjorts mycket, t.ex. inom vindkraft och på det området för Fredrik med kollegor en ständig diskussion med försvarsmakten. Frågan lyftes hur man tänker kring långsiktighet i arbetet. Fredrik instämde i att det är något som behöver lösas, att det är jobbigt med samma förhandlingar varje år, men samtidigt har budgeten ofta ett begränsat tidsperspektiv. Man kan fundera över att om vissa uppgifter är mer av grundkaraktär så bör den typen av medel också vara permanenta exempel finns. För budgetproppen 2013 permanentade man t.ex. anslaget för energiforskning. Generellt vill man ha så lång framförhållning som möjligt; t.ex. när man ser saker nu som behöver göras till följd av eneffektiviseringsdirektivet, då måste pengar finnas åtminstone till Kerstin Grönman, Miljödepartementet (se även ppt-presentation på Kerstin Grönman arbetar på klimatenheten på miljödepartementet och jobbar bland annat med länsstyrelsernas klimatstrategier. Kerstin inledde med att hon instämmer i mycket av det som framförts av tidigare talare. EU har en färdplan för att minska utsläppen med 80-95% till 2050, och ska sätta upp mål till 2030 för hur man når dit. Regionala klimat- och energistrategier och ett samordnat strategiskt arbete är viktigt. Det är viktigt att skapa delaktighet och dialog kring de mest miljöpåverkande sektorerna: bostäder, transporter, livsmedel och ett samordnat strategiskt arbete. Där har länsstyrelserna en viktig roll, inte minst via sin kontakt med kommunerna, vilka i sin tur har ansvar för t.ex. mark och planfrågor. Kerstin tog också upp uppdragen i regleringsbrevet, och att hela uppdraget är brett men speglar väl hur man ser på länsstyrelsernas möjligheter i energiomställningen. Där finns stora möjligheter att genomföra insatser och få genomslag inom olika sakområden, bland annat kopplat till resurseffektivitet. Regleringsbrevets formulering i uppdraget kring innovativa och resurseffektiva handlar också om att man i större utsträckning ska kunna använda det arbete som ingår inom EU, och Ett resurseffektivt Europa Om vi ska förändra produktion och konsumtion, är näringslivet en viktig del och rent krasst finns det också finansiering i de områdena.

4 Länsstyrelserna har kommit långt i arbetet med att utveckla och genomföra de regionala energioch klimatstrategierna och alla bedriver ett aktivt åtgärdsarbete. Även om det kvarstår en del arbete när det gäller metoder för uppföljning, så har en utveckling i positiv riktning skett sedan föregående år. Länsstyrelsernas arbete med samverkan har utvecklats och man ser möjligheterna som samverkan kan medföra. Kerstin instämmer i pilotlänens slutsats att nationella myndigheter bör använda sig mer av länsstyrelsernas kompetens, erfarenhet, bedömningar och kontaktvägar det är en styrka länsstyrelserna har och som nationella myndigheter borde bli bättre på att dra nytta av. Vad gäller utvecklingsmöjligheter finns det olikheter mellan länsstyrelserna; dels är det olika förutsättningar för samverkan i länet och dels kan intresset för energi- och klimatfrågor hos andra aktörer variera. Det finns även olikheter i hur länsstyrelserna arbetat med energi- och klimatfrågorna internt, samt att länsstyrelser i mindre län har mindre resurser att fördela inom organisationen. Aktuella frågor; just nu pågår arbetet med att bereda FP2050 och regeringen kommer att återkomma under våren kring fortsatt arbete. Utredningen kring FFF (fossiloberoende fordonsflotta) har gått ut på remiss. Inom Kontrollstation 2015 (vilken görs utifrån klimatenergipropositionen 2009) ser man över hur långt man kommit för att nå målen, och om kunskapsläget har förändrats osv. Inom ramen för uppdraget kan styrmedel och instrument komma att justeras. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram underlag, även SMHI. EU:s klimat- och energiramverk till 2030 kommer också påverka arbetet framöver. I början av året tog man fram förslag på mål gällande klimatutsläpp respektive förnybar energi, och ska återkomma om mål för energieffektivisiering. Ämnet behandlades i EU förra veckan, och i september/oktober kan man förvänta sig besked. Kanske kan energieffektiviseringsmål om 40 procent förväntas. Frågan kom upp om hur styrande EU är i färdplan 2050? det måste vara förenligt, skulle vara svårt för Sverige att ha lägre mål än EU, det måste åtminstone vara i paritet med EU:s mål. EU styr inte hur vi ska jobba med färdplansuppdraget. Färdplaner finns inom EU för många områden; transporter etc. Blir det några propositioner av Färdplan 2050 och FFF? Vet ej. FFF är på remiss och där ansvarar näringsdepartementet. Kontrollstationsuppdraget mynnar sannolikt i en propositione., dock inte detta år. Naturvårdsverket och Energimyndigheten redovisar sitt uppdrag den 1 oktober. Frågan lyftes att fördelningen av 1:1-medlen skiljer sig åt mellan länen (bland annat beroende av om man har region eller inte) och att det innebär stora olikheter i möjligheterna till medfinansiering av olika insatser. Det gör att det blir svårarbetat för flera län, och det borde finnas ett intresse inom departementen att dessa bitar stärks. Stig Hammarsten, Länsstyrelsen i Gävleborg Stig Hammarsten avrundade dagen med att resonera kring hur man kan se på energiomställningen utifrån att vi har olika roller inom Länsstyrelsen och dess

5 verksamhetsområden. Teknik, juridik och helhetssyn innebär emellanåt olika förhållningssätt till samma fråga. Andra förhållningssätt som de mer konstnärliga och religiösa, kommer vi inte så ofta in på via länsstyrelsernas verksamhet. Stig sammanfattade resonemanget med att vi länsstyrelser inte har en politisk roll, men vi har en juridisk roll samt en uppgift att kunna återberätta samhällsvetenskapliga/naturvetenskapliga samband samt vad som kan fungera tekniskt osv.