MÅLBESKRIVNINGAR LÄKARPROGRAMMET TERMIN 8/STADIUM II

Transkript

1 MÅLBESKRIVNINGAR LÄKARPROGRAMMET TERMIN 8/STADIUM II KLINISK MEDICIN IV, 19.5 hsp Urinvägarnas sjukdomar Biokemiska laboratorieanalyser och tumörsjukdomar Infektioner och Mikrobiologisk integrering Läkarprogrammet, termin 8/stadium II

2 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 8/stadium II 2 Innehåll Målbeskrivning för blocket Urinvägarnas sjukdomar Sid 3 Målbeskrivningar för blocket Biokemiska laboratorieanalyser och tumörsjukdomar Sid 5 Målbeskrivning för blocken Infektioner och Mikrobiologisk integrering Sid 7 Föreliggande dokument beskriver i detalj målen för vad studenterna ska uppnå inom de undervisningsblock som ingår i klinisk medicin IV, termin 8, stadium II. Det är en utvidgning av de mer övergripande mål för denna undervisning som beskrivs i kursplanen. Blocket Biokemiska laboratorieanalyser och tumörsjukdomar har som framgår av namnet två delkomponenter med varsin målbeskrivning. Blocken Infektioner och Mikrobiologisk integrering är nära besläktade och undervisningsmässig integrerade och har därför en gemensam målbeskrivning.

3 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 8/stadium II 3 Målbeskrivning för blocket Urinvägar Inledning Genom att samordna undervisningen i nefrologi och urologi kan en samlad bild av njurens och urinvägarnas funktioner och sjukdomar erbjudas studenten. Urologin omfattar även manliga genitalia. Nefrologin stammar ur det invärtesmedicinska kunskapsfältet och kursen skall ge kunskap om patofysiologi, diagnostik och behandling av de vanligaste njurmedicinska sjukdomarna liksom kunskap om njursvikt och dess behandling. Både medicinskt och kirurgiskt kunnande (kirurgisk teknik, olika anestesiformer, trombosprofylax, postoperativ vård och smärtbehandling) krävs inom urologin. Målen delas in i teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Teoretiska kunskaper Studenten skall kunna ge en teoretisk bakgrund, bedriva utredning med relevant anamnes och statustagning, ordinera provtagningar och undersökningar samt utvärdera fynd och ta ställning till terapi vid följande sjukdomstillstånd: Tumörsjukdomar: - prostatacancer, såväl lokaliserad som generaliserad - blåscancer, såväl ytlig som muskelinvasiv - njurcancer - testikelcancer Stensjukdom - uretärsten - njursten LUTS (Lower Urinary Tract Symptoms). - BPH (godartad prostataförstoring) - cancer prostata - strikturer - neurologiska sjukdomar med funktionsrubbningar i de nedre urinvägarna Hematuri Infektionsproblematik: - urinvägsinfektion - urosepsis

4 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 8/stadium II 4 - epididymit - prostatit Akut skrotum Erektil dysfunktion Glomerulonefrit - akut glomerulonefrit; snabbt progredierande glomerulonefrit - vaskuliter/systemsjukdomar - njurbiopsi - kronisk glomerulonefrit Nefrotiskt syndrom Interstitiell nefrit -akut/kronisk Diabetes med njurfunktionspåverkan Renovaskulär hypertoni Polycystnjursjukdom Njursvikt - akut/kronisk - dialysmetoder - njurtransplantation Praktiska färdigheter Studenten skall själv ha utfört: - ändtarmsundersökning av patienter med såväl prostatacancer som godartad prostataförstoring - palpation av yttre genitalia på man - bestämning av residualurin med ultraljud (bladder scan) - katetersättning Studenten bör ha deltagit vid: - cystoscopi - TUR-P och TUR-B - ultraljudsundersökning av prostata (TRUL) med biopsi - hemodialys och påsdialys

5 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 8/stadium II 5 Målbeskrivning för blocket Biokemiska laboratorieanalyser och tumörsjukdomar 1. Biokemiska laboratorieanalyser Studenterna ska efter denna placering kunna: Redogöra för de vanligaste analyserna och funktionsundersökningarna som utförs på ett kliniskkemiskt laboratorium och i patientnära verksamhet samt ha kännedom om vilket provmaterial som används för analyserna och vilka analysmetoder som används på ett klinisk-kemiskt laboratorium. Redogöra för hur olika klinisk-kemiska analyter, inklusive blodkroppar, kan variera hos friska individer och vid olika sjukdomstillstånd. Redogöra för basala klinisk-kemiska och statistiska begrepp, möjliga felkällor i samband med provtagning och analys samt ha kännedom om principer för kvalitetssäkring. Ordinera relevanta klinisk-kemiska prover vid olika sjukdomstillstånd och vid hälsoundersökningar och kunna motivera när och varför dessa prover ska tas. Tolka och kritiskt värdera resultaten av klinisk-kemiska analyser och med ledning av resultaten kunna ge rimliga diagnosförslag, ge förslag på vidare utredning/uppföljning och bedöma effekten av insatt behandling. Bedöma informationsvärdet av biokemiska riskmarkörer med hänsyn till diagnostisk sensitivitet och specificitet och sjukdomsprevalensen i populationen. Utföra venös provtagning och bedömning av urinsticka samt ha kännedom om kapillär provtagning och analyser på patientnära instrument. 2. Tumörsjukdomar Inledning I det nya läkarprogrammet har man fört samman onkologi och malign hematologi för att undervisa tumörsjukdomar och deras behandling på ett integrerat sätt. Onkologi är läran om tumörsjukdomar och har traditionellt behandlat solida tumörer medan den maligna hematologin har behandlat både solida hematologiska tumörer såsom maligna lymfom och icke-solida tumörer såsom leukemier. Stora framsteg har gjorts under senare år vad gäller behandling av och överlevnad i olika cancerformer, men alltjämt är cancer en allvarlig och potentiellt livshotande sjukdom. Under denna kurs eftersträvar vi att studenterna skall få större förstående för olika

6 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 8/stadium II 6 aspekter av cancersjukdomen och vilka behandlingar som ges. En viktig aspekt är också de konsekvenser våra behandlingar har och vilka biverkningar patienterna får på kort och lång sikt. Studenterna skall efter denna placering kunna: Diskutera principer för de onkologiska behandlingsmetoderna innefattande cytostatika-, bioterapistrål- och antikroppsbehandling. Ha kännedom om kort-och långtidsbiverkningar av dessa behandlingar. Redogöra för behandlingsprinciper vid cancersmärta och kunna initiera behandling med opiodpreparat. Redogöra vad som innefattas i begreppet palliativ vård samt ha kunskap om behandling av tumörrelaterade symtom såsom illamående, nutritionsproblem, infektioner och klåda. Diskutera principerna för vård av patienter i livets slutskede avseende farmakologisk behandling, omvårdnad samt psykosocialt omhändertagande av patient och närstående. Diskutera behov och möjlighet till psykosocialt stöd under sjukdomstiden samt samtalskonst då cancerbesked och andra svåra besked lämnas. Palpera bröst, lever och mjälte samt lokalisera och palpera lymfkörtelstationer. Redogöra för indikation och beskriva utförande av cristapunktion, sternalpunktion och cristabiopsi. Redogöra för symtom och initial diagnostik samt behärska initialt handläggande av akuta leukemier inkluderande neutropen feber. Redogöra för symtom och initial diagnostik av aggressiva och indolenta lymfom, samt översiktligt kunna beskriva behandling och prognos. Redogöra för symtom och diagnostik av kronisk lymfatisk leukemi samt översiktligt beskriva behandling och prognos. Utföra utredning av patient med M-komponent. Kunna redogöra för symtom och diagnostik för myelom samt skillnader mot andra tillstånd med M-komponenter. Kunna översiktligt beskriva prognos och behandling för myelom samt kunna åtgärda hypercalcemi. Redogöra för symtom och diagnostik av myeloproliferativa sjukdomar samt översiktligt beskriva behandling och prognos. Genomföra en initial utredning med adekvata differentialdiagnostiska övervägande för patienter med mjält- eller lymfkörtelförstoring, eller störningar i blodbilden gällande leukocyter och trombocyter. Redogöra för basala principer för allogen stamcellstransplantation och högdosbehandling samt diskutera behandlingarnas fördelar och risker.

7 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 8/stadium II 7 Känna igen symptom som tyder på en hormonproducerande tumör samt kunna genomföra en basal utredning avseende dessa tumörsjukdomar.

8 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 8/stadium II 8 Målbeskrivning för blocken Infektioner och Mikrobiologisk integrering Då målbeskrivningarna för dessa bägge block delvis är överlappande och undervisningen bedrivs schemamässigt integrerat, beskrivs nedan gemensamma mål för blocken infektioner och mikrobiologisk integrering Studenten ska efter dessa placeringar kunna: Värdera anamnesuppgifter, statusfynd och laboratoriesvar hos patienter med vanligare infektionstillstånd såsom infektioner i luftvägar, urinvägar, hud- och mjukdelar, magtarmkanalen, skelett, leder, lymfkörtlar, nervsystem samt postoperativa infektioner, och kunna tillämpa kunskaper om antibiotika, mikrobiologisk diagnostik, radiologisk utredning och vätsketerapi så att studenten kan föreslå och motivera provtagning och behandling. Urskilja kliniska tecken till livshotande infektioner såsom septisk chock, purulent meningit, nekrotiserande fasciit och malaria, samt föreslå och motivera handläggningsstrategi. Identifiera tecken till endokardit och tuberkulos och skissera principer för mikrobiologisk diagnostik och annan utredning, behandling och profylax. Identifiera tecken till infektion hos patienter med nedsatt infektionsförsvar, förklara samband mellan vanliga immundysfunktioner och ökad infektionskänslighet och skissera principer för mikrobiologisk diagnostik och annan utredning, behandling och profylax. Identifiera tecken på hepatit och HIV och skissera principer för mikrobiologisk diagnostik och annan utredning och profylax. Föreslå och motivera utredningsgång vid oklar feber. Identifiera infektioner och mikrobiologiska fynd som går under smittskyddslagen och kunna tillämpa smittskyddslagen vid bakteriella gastroenteriter och vid infektioner med multiresistenta bakterier. Använda grundläggande vårdhygieniska principerna. Tillämpa barnvaccinationsprogrammet och principer för reseprofylax vid resemedicinsk konsultation före kortare och längre resor till Asien, Sydamerika och Afrika. Skissa principer för utredning av individ som exponerats för smittsam sjukdom Beskriva samspelet mellan diagnostiska mikrobiologiska laboratoriet och den kliniska verksamheten.

9 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 8/stadium II 9 Tillämpa begrepp som sensitivitet, specificitet och prediktiva värden och hur de påverkar diagnostiken. Bedöma resistesbestämning enligt SIR-systemet och MIC. Beskriva mikrobiologiska diagnostiska laboratoriets roll vid empirisk behandling. Beskriva och förstå de relevanta virulensmekanismerna hos viktiga agens som orsakar infektioner i luftvägar, urinvägar, hud- och mjukdelar, mag-tarmkanalen, skelett, leder och lymfkörtlar. Beskriva och förstå samspelet mellan olika agens och patientens medfödda och förvärvade immunrespons. Beskriva, förstå och tillämpa den populationsvariation som finns hos agens (t ex i virulensgrad, nivå och typ av antibiotikaresistens) och hos patienten (t ex immunstatus, infektionskänslighet) och dess betydelse för infektionsförloppet och val av behandling.