Redan Hippocrates f.kr. notera<de att det fanns personer som blev deprimerade under den mörka årstiden.

Transkript

1 Ljusterapins historia: Redan Hippocrates f.kr. notera<de att det fanns personer som blev deprimerade under den mörka årstiden. En romersk historiker, Jordanes, skrev i sitt verk Getica ca 551 e.kr. om tungsinnet under vintern hos invånarna i de flesta länder i Scandinavien med undantag för de ständigt fiskätande islänningarna. De gick från sommarens glädje in i vinterns lidande. Förutom den ljusterapi som solen stått för på breddgrader där den den lyst klart nog tillräckligt tidigt på dagen så har det inte funnits någon lindring för dem som lider under den mörka årstiden, förrän under de allra senaste årtiondena. Det började med en amerikansk forskningsingejör på Bell s laboratorier, Herb Kern, som mådde så förskräckligt dåligt under stora delar av året. Han var forskare ut i fingertopparna, så han förde noggrann dagbok över hur han mådde. Han upptäckte redan under slutet av 1960-talet att det fanns en cyklicitet i hur habn mådde, och på 1970-talet kom han fram till att dessa växlingar hade en koppling till variartionerna i soltimmar under året Läste han en artikel skriven av Alfred Lewy som beskrev hur melatoninisöndringen i hjärnans tallkottkörtel hämmas av ljus (Lewy AJ, Wehr TA, Goodwin FK, Newsome DA, Markey SP. Light suppresses melatonin secretion in humans. Science. 1980; ). Han tog då kontakt med Alfred Lewy på NIMH (National institute of mental health) och även Norman E Rosenthal, uppfödd i Sydafrika som upptäckt att han påverkades mentalt efter att ha flyttat till betydligt nordligare breddgrader i Bethesda i Maryland. Kontakterna ledde fram till ett experiment att låta Herb Kern sitta i artificiellt solljus ett par timmar på morgonen. Efter 4 dygn mådde Herb Kerns normalt! Den lyckade behandlingen ledde fram till fortsatt forskning där man jämförde effekterna av behandling med verksamt ljus och meningslöst svagt ljus på

2 människor med vinterdepression. Bilden var tydlig att det fanns en årstidsbunden depression som i 80% av fallen framgångsrikt kunde behandlas med en fullspektrumlampa med en ljusstyrka på minst 2500 lux under 2 timmar på morgonen. Som en följd av detta publicerade Norman Rosenthal och medarbetare artikeln: Rosenthal NE, Sack DA, Gillin JC, Lewy AJ, Goodwin FK, Davenport Y, Mueller PS, Newsome DA,Wehr TA (1984) Seasonal affective disorder: A description of the syndrome and preliminary findings with light therapy Archives of General Psychiatry, 41: Det var i denna artikel som begreppet SAD (seasonal affective disorder,) myntades. Den svenska termen är årstidsbunden depression. Under åren sedan starten har man fortsatt att undersöka ljusterapins möjligheter och effekter. Föregångsländer är USA, Canada och Finland. En tongivande person inom forskningen är professor Raymond Lam vid University of British Columbia i Vancouver. I Finland har professor Timo Partonen vid National Institute for Health and Welfare publicerat ny kunskap i den välrenommerade mediocinska tidskriften The Lancet. Ljusterapin verkar genom att ljuset når ljuskänsliga celler i ögonbottnen som via en kärna i hjärnan, nucleus suprachiasmaticus, sänder en signal till tallkottkörteln att det är dag och insöndringen av melatonin ska stoppas. Det är inte bara vakenheten som påverkas utan bl.a. menar forskarna att det påverkar bukspottskörtelns aktivitet att insöndra mera insulin på dagen. Ljus och melatonin styr alltså vår dygnsrytm. Alfred Lewy har undersökt människor med sådana ögonskador så att de ljuskänsliga dygnsrytmspåverkande cellerna i ögonbottnen saknas. Det visade sig då att den biologisk klokca sällan går med 24 timmar per dygn. Ofta tycker den att dygnet är längre än så, upp till 25 timmar och mer. Det leder till en dygnsförskjutning framåt, och ju mer kroppsdygnet avviker från soldygnet, dess sämre mår man. För en del personer är dygnet kortare än 24 timmar. Slutresultatet är detsamma för hur man mår oberoende av åt vilket håll kroppens dygn glider iväg. Rytmen bevaras med hjälp av ljussignalen på morgonen och/eller en melatoninsignal på kvållen då ljusinfallet i ögat upphör eller i form av medicinering med en smula syntetiskt melatonin för att skapa skymningssignalen

3 och ställa kroppsklockan rätt. Ny kunskap har visat att nyttan av ljusterpai inte begränsas enbart till årtidsbunden depression, där det just är problemet med att kroppsklockan inte går rätt då den inte får de rätta ljussignalerna. Det föreslås att ljusterapi även kan ha effekt vid icke årstidsbunden depression, vilket stöds av merittyngda Cochrane Collaboration, starkt tongivande då det gäller evidensbaserad sjukvård, ett begrepp som blivit ett slags mantra inom modern hälso- och sjukvård. ( A metaanalysis by the Cochrane Collaboration concluded that "for patients suffering from non-seasonal depression, light therapy offers modest though promising antidepressive efficacy ). Graviditetsdepression har behandlats framgångsrikt med ljusterapi av t.ex. prof. CN Epperson m.fl. PMS/PMDD: Ett par lovande studier har gjorts, bl.a. av Raymond Lam ADHD: Man har studerat ljusterapi hos vuxna med ADHD och funnit att vissa av försökspersonerna haft god hälp av ljusterapi mot sina symptom. Alzheimerdepression har även behandlats med ljusterapi. Det finns naturligtvis många situationer då det är av värde att få ordning på den biologiska klockan. Jet lag är en klassiker, liksom skiftarbete och studenters oregelbundna sovvanor, inte minst på helgerna. Mörka arbetsplatser skapar även problem för kroppen att bevara rimlig kontroll på dag och natt. Har Du årstidsbunden depression? Risken finns även om Du lever ett regelbundet liv i normal livsmiljö. Siffrorna varierar lite, men man kan räkna med att 4-5% av alla som bor i Sverige drabbas av depression bara för att det blir mörkt på vintern. Ytterligare ca 15 % känner sig håglösa och energifattiga, lider av winter blues.

4 Symptom på årstidsbunden nedstämdhet: En första förutsättning är att man mår bra under den ljusa delen av året (under förutsättning att man har en sund livsrytm ) och börjar må dåligt ungefär vid samma tid varje år och bra igen (eller t.o.m. lite för bra, blir hypoman som Herb Kern) ungefär samma tid år efter år. Dålig koncentrationsförmåga Låg energi eller utmattning Minskat intresse för vanliga aktiviteter, speciellt sociala aktiviteter. Håglöshet (nedstämd, sorgsen eller ovanligt tyst) Ökad aptit Sug efter komplexa kolhydrater såsom pasta och bröd Viktökning (som ofta går tillbaka på sommaren) Ökad sömn aldrig riktigt utvilad Förlorat intresse för sex Irritabilitet Behandling: American Psychiatric Association rekommenderar ljusterapi som första åtgärd. Svenska myndigheter är ambivalenta även om många psykiatriker av erfarenhet vet vilken betydelse ljusterapin har. SSRI-mediciner ( lyckopiller ), rekommenderas som tillägg till ljusterapi Melatoninaktiverande medicin till natten som tillägg till ljusterpai KBT (kognitiv beteendeterapi), som tillägg till ljusterapi Sunda,, regelbundna levnadsvanor. Ljusterapi: De celler i ögat som ska aktiveras med ljus är mest känsliga för ljus med en våglängd på ca 480 nm. Det är ganska blått ljus, och professor Alfred Lewy slår fast att det inte kan rekommenderas innan man vet mer om vad så intensivt blått kan ge för biverkningar på ögat i övrigt på lång sikt. Därför rekommenderas i första hand fullspektrumljus där det ultravioletta ljuset är bortfiltrerat för att inte

5 riskera t.ex. utveckling av gråstarr (cataract). Enligt konsensus inom den medicinska världen baserad på all forskning som gjorts så innebär medicinsk ljusterapi fullspektrumljus med en ljusintensitet på minst 2500 lux på aktuellt behandlingsavstånd (observera att ljusintensiteten sjunker rätt dramatiskt med ökat avstånd, eller med kvadraten på avståndet). Behandlingstiden är då ca 2 timmar. I många aktuella studier används intensivare ljus upp till lux och bara 30 minuters behandlingstid. Det som hur som s.g.s alltid gäller är morgonljus före klockan 10 på morgonen. I vissa fall kan man komplettera med ljus även senare på dagen. Som tidigare beskrivits så sker mycket av forskningen inom ljusterapi i den nya världen och i Finland. Därför ter det sig naturligt att sälja Innosol ljusterapiutrustning tillverkad i vårt grannland Finland. Utvecklingsarbetet på Innojok baserar sig på insikten om att en utrustning för medicinskt bruk som kommer att ha så stor inverkan på miljön i hemmet både p.g.a. utrustningens storlek och på behovet av s.g.s. daglig anvädning under en lång period av året även måste vara estetiskt tilltalande och smälta in i eller till och med förhöja miljöns estetiska uttryck. Därför är det naturligt att Innosol är ett av de tre största märkena inom ljusterapiområdet i Europa och är störst förutom i Finland även i Frankrike. Med förhoppning om ett allt ljusare liv! Bengt Häggqvist Med. Lic., Leg. Läk. Specialist i psykiatri Specialist i neurologi

6