Kulturhistorisk konsekvensanalys Trollhättan 30, Stockholm

Transkript

1 Kulturhistorisk konsekvensanalys Trollhättan 30, Stockholm

2 Kulturhistorisk konsekvensanalys, Trollhättan 30, Stockholm Utredningen är utförd av Nyréns Arkitektkontor genom Urban Nilsson och Marcus Ågren Beställare: AMF Fastigheter AB genom Bo Wintzell Illustrationerna av nybyggnadsförslaget är framtagna av Lundgaard & Tranberg och White Vyerna är fotograferade av Stadsbyggnadskontoret. Silhuettillustrationer är framtagna av Nyréns.

3 Innehåll Slutsats Inledning 4 6 Förslagets påverkan på det nära stadsrummet Förslagets påverkan på stadsrummet sett på distans Vyer - läsanvisning 7 Vyer - läsanvisning 43 Vy från Sergels torg - analys av befintlig situation Vy från Sergels torg - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Vy från Sergels torg - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön kvällstid Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Vy från Sergels torg - analys av riksintresset Vy från Hamngatan västerut - analys av befintlig situation Vy från Hamngatan västerut - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Vy från Hamngatan västerut - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön kvällstid Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Vy från Hamngatan västerut - analys av riksintresset Vy från Regeringsgatan norrut - analys av befintlig situation Vy från Regeringsgatan norrut - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Vy från Regeringsgatan norrut - analys av riksintresset Vy från Regeringsgatan söderut - analys av befintlig situation Vy från Regeringsgatan söderut - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Vy från Regeringsgatan söderut - analys av riksintresset Vy från Kungsträdgården - analys av befintlig situation Vy från Kungsträdgården - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Vy från Kungsträdgården - analys av riksintresset Vy från Münchenbryggeriet - analys av befintlig situation Vy från Münchenbryggeriet - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Vy från Münchenbryggeriet - analys av riksintresset Vy från Fjällgatan - analys av befintlig situation Vy från Fjällgatan - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Vy från Fjällgatan - analys av riksintresset Vy från Skeppsholmen - analys av befintlig situation Vy från Skeppsholmen - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Vy från Skeppsholmen - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön kvällstid Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Vy från Skeppsholmen - analys av riksintresset Vy från Norrbro - analys av befintlig situation Vy från Norrbro - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Vy från Norrbro - analys av riksintresset Analys av förslagets påverkan på kulturmiljön sett på distans Trollhättan 30 - rivning och nybyggnad Analys av förslagets påverkan på kulturmiljön i det nära stadsrummet 42 Beskrivande och orienterande texter Analyser av befintlig situation Analyser av förslags påverkan och slutsatser Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

4 Slutsats: förslagets påverkan på kulturmiljön Slutsats I det nära stadsrummet odlar den föreslagna gestaltningen ett eget uttryck och tar därmed utgångspunkt i de befintliga byggnadernas fysiskt åtskilda och individuella utformning. På distans syftar gestaltningen dels till att höja fastigheten, dels till ett spel med volymer där den stora skalan bryts upp. Förslagets påverkan på kulturmiljön i det nära stadsrummet Från Hamngatan tornar den nya byggnadsvolymen upp sig. Trots avtrappningen kommer Trollhättan 30 genom sin höjd att dominera över den modernistiska märkesbyggnaden Spektern 13. Genom den höga fasaden mot Hamngatan, högre än övriga byggnader längs gatan, avviker byggnaden från gaturummets relativt sammanhållna utformning. Den föreslagna nybyggnaden skjuter upp med stora volymer bakom den lägre bebyggelsen längs Kungsträdgårdens västra lindallé. Den historiska miljö som parkrummet och den småskaliga bebyggelsen utgör påverkas negativt av att byggnadsskalan i närområdet drivs upp ytterligare. Det faktum att citykvarteren Spektern och Jakob Större redan har en påtaglig visuell inverkan på parkrummet är snarare ett argument emot än för ett tredje stort hus, synligt från Kungsträdgården. Sett ur vyerna från Sergels torg och längs Regeringsgatan söderut är nybyggnadens volym rimlig, under förutsättning att den arkitektoniska verkshöjden hålls hög under såväl planering som projektering och utförande. Mer problematisk blir den föreslagna byggnadens volym sedd från Kungsträdgården, Regeringsgatan norrut och särskilt problematisk sedd från Hamngatan västerut. Byggnadens gestaltning bryter mot de horisontaler som finns i befintliga byggnaders fasadarkitektur som ger en enhetlighet till gaturummen. Dessutom upplevs byggnaden ha en så stor och massiv volym att den riskerar att förrycka bebyggelsens skala i City. Förslagets påverkan på kulturmiljön sett på distans Väsentligt är att de tillägg som görs i City inte tillåts dominera över stadsfrontens många märkesbyggnader, inte heller dölja viktiga motiv i silhuetten eller göra stadens landskapsformer otydliga. Stadsfronten, silhuetten och landskapsformerna riskerar i så fall att bli kulturhistoriskt svårlästa. En övergripande konsekvens av förslaget är att fastigheten Trollhättans 30:s volym kommer att synas betydligt mer än i dag. Höjningen resulterar också i att flera viktiga märkesbyggnader visuellt minskar i betydelse. Förslaget innebär att förhållandet mellan den samlade byggnadsvolymen i staden, dess topografiska former och hur den möter vattenrummet förskjuts något. Vyn från Skeppsholmen är mer problematisk. Den låga vypunkten på Skeppsholmen gör att den planerade volymen tar visuellt utrymme från bebyggelsen runtomkring och längre bort t.ex. Hötorgshusen. Den samlade bilden av påverkan utifrån vyerna är, enligt vår bedömning, att förslaget resulterar i att riksintressets kulturhistoriska värde minskar. Bearbetning Sätt att minska förslagets negativa påverkan på kulturmiljön i City: Stadssilhuetten: En bearbetning av volymen som i vyn från Skeppsholmen medger en friare vy mot första, andra och tredje Hötorgshusen. Det modernistiska stadsrummet: En bearbetning av volymen som i vyn längs Hamngatan västerut, och i viss mån även i vyn längs Regeringsgatan norrut, minskar byggnadens dominans i gaturummet och tar upp dess horisontella linjer. Det historiska stadsrummet: En bearbetning som i vyn från Kungsträdgården gör byggnadsvolymen mer lågmäld. 4 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

5 10 Malmskillnadsgatan Orientering: fastighet 30 i kvarteret Trollhättan Trollhättan 30 Trollhättan 30 Hästskon 12 Sergels torg Hamngatan 29 Spektern 13 Skansen 23 Regeringsgatan Spektern 13 Skansen 23 Brunkebergstorg 33 Skansen Jakob Större Jakob Mindre Grundkarta och lodfoto över kvarteret Trollhättan med omgivning. Siffrorna representerar övriga fastighetsbeteckningar i kvarteret - 29, 31, 32 och 33. Vinstocken Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 5

6 Inledning Historisk bakgrund: Kvarteret Trollhättan mellan Brunkebergstorg och Regeringsgatan bestod tidigare av fyra kvarter med två korsande gator. I samband med Norrmalmsregleringen växte ett nytt City fram genom omfattande rivningar söder om Hötorget. I slutet av 1960-talet hade turen kommit till området kring Brunkebergstorg. Kvarteret Storviggen (senare Trollhättan) var den sista stora byggstenen i Cityomvandlingen. För Trollhättan 30 var Åhléns byggherre som nyttjade VBB som arkitekt. Den historiska bakgrunden till kvarteret Trollhättans framväxt på 1970-talet finns skildrat i förundersökningen som är författad av Nyréns 2012 på uppdrag av AMF - Antikvarisk förundersökning och analys av känslighet/tålighet, Kv Trollhättan Norrmalm, Stockholm. Utveckling av kv. Trollhättan: Fastighetsägaren AMF Fastigheter utvecklar kvarteret Trollhättan varför man låtit ta fram denna kulturhistoriska konsekvensanalys för fastigheten Trollhättan 30. Sedan tidigare har en detaljplan tagits fram, och vunnit laga kraft, som avser övriga fastig-heter i kvarteret - Trollhättan 29, 31, 32 och 33. Konsekvensanalysen ska fungera som planeringsunderlag i den av Stockholms stadsbyggnadskontor ledda planprocess som syftar till att ta fram en detaljplan även för Trollhättan 30. Förutsättningar: Då Nyréns påbörjade arbetet med den kulturhistoriska konsekvensanalysen av Trollhättan 29, Kulturhistorisk konsekvensanalys Kv. Trollhättan, Stockholm - var huvudförutsättningarna givna inom projektet och av Stockholms stad. Som byggnadsantikvarier och certifierad sakkunnig kulturvärden bedömde vi förutsättningarna som välfungerande. En disposition var satt för kapitlen Analys av förslagets påverkan på stadsrummet sett på distans och Analys av förslagets påverkan på det nära stadsrummet. Under respektive rubrik bedöms i det förra fallet fem vyer och i det senare fallet fyra vyer. Stockholms stad föreslog en struktur som med smärre modifieringar är den som tillämpats också i detta fall. Då analysen handlar om förslagets påverkan på kulturmiljön utvecklade vi modellen, tillsammans inom projektet, genom att ge analysen av riksintresset större tyngd. Detta ger texterna en resonansbotten som gör att analysen av förslagets påverkan på kulturmiljön kan hållas förhållandevis kortfattade. Konsekvensanalys: I konsekvensanalysen utvärderas det förslag som genom parallelluppdrag tagits fram av arkitektkontoret Lundgaard & Tranberg. I fokus står i synnerhet förslagets inverkan på stadsbilden, kulturmiljön och riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Förslagets påverkan analyseras i två nivåer: påverkan på det nära stadsrummet och påverkan på stadsbilden sett på distans. Konsekvensanalysens struktur: Den är ordnad utifrån nio vyer - fyra på distans och fem i det nära stadsrummet. Varje vy ägnas tre uppslag och eftersom vyn till vänster kommenteras och analyseras på uppslagets högra sida underlättas läsförståelsen av att rapporten läses uppslag för uppslag. Det tredje uppslaget består av riksintressets beskrivningstext på vänstra sidan och analysen av vyn i relation till riksintresset på den högra. Utöver de på vyer baserade analyserna rymmer utredningen en inledning, läsanvisningar, beskrivningen av riksintresset, sammanfattningar av analyserna och en slutsats. Därutöver förekommer ett avsnitt som beskriver det faktum att detaljplanen för Trollhättan 30 syftar till att riva befintlig fastighet och ersätta den med en ny. Analyser och beskrivningar: Texten består dels av analyser gjorda av Nyréns, dels av beskrivande texter t.ex. inledning, som ger förutsättningarna för denna konsekvensanalys samt läsanvisningar, förklaringar av begrepp och orienteringar t.ex. silhuetter och redovisning av fotovinklar. För varje vy finns Riksantikvarieämbetets officiella riksintressebeskrivning Stockholms innerstad med Djurgården - inlyft som referens. I texten återfinns analyser på blekgula fält medan analyserna av förslagets inverkan på kulturmiljön i varje vy, sammanfattningar och slutsats återfinns på blekröda fält. De orienterande texterna däremot återfinns på grått fält. Hur stoffet är ordnat i relation till färgfälten framgår även av innehållsförteckningen. Inom varje vy är analyserna rubricerade som Analys av befintlig situation och Analys av förslagets påverkan på kulturmiljön: dessutom tillkommer t.ex. Vy från Fjällgatan - analys av riksintresset. (d.v.s. från respektive vypunkt). Avsnitten som hanterar förslagets påverkan på distans respektive i det nära stadsrummet avslutas med en sammanfattande analystext vardera Analys av förslagets påverkan på kulturmiljön i det nära stadsrummet och Analys av förslagets påverkan på kulturmiljön sett på distans. Den kulturhistoriska konsekvensanalysen inleds med ett avsnitt benämt Slutsats, som är en sammanfattning av analystexterna. För bedömningen svarar: Urban Nilsson, byggnadsantikvarie certifierad sakkunnig kulturvärden, kvalificerad behörighet KUL2 Marcus Ågren, byggnadsantikvarie certifierad sakkunnig kulturvärden, kvalificerad behörighet KUL2 6 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

7 Förslagets påverkan på det nära stadsrummet 1. Vy från Sergels torg 2. Vy från Hamngatan västerut 3. Vy från Regeringsgatan norrut 4. Vy från Regeringsgatan söderut 5. Vy från Kungsträdgården Vyer - läsanvisning Här redovisas vilka konsekvenser förslaget får för kulturmiljön i det nära stadsrummet. Analysen har gjorts utifrån fem vyer mot fastigheten Trollhättan 30. Vypunkterna är markerade på lodfotot till höger. För respektive vy görs på första uppslaget en analys av den befintliga situationen - landskapsrummet, stadsfronten, silhuetten och vyns sårbarhet. På andra uppslaget följer den sammanvägda bedömningen för den aktuella vyn - Analys av förslagets påverkan på kulturmiljön. Till vänster på det tredje uppslaget finns hela riksintressebeskrivningen där relevanta delar av beskrivningen strukits under. Varje understrykning har försetts med en not en siffra - som finner sin motsvarighet på motstående sida under rubrik - t.ex. Vy från Kungsträdgården - analys av riksintresset. Då den nya bebyggelsens påverkan diskuteras används begreppen silhuett och kontur. Silhuett avser den stadens linje som avtecknar sig mot himlen medan kontur avser linjer som tecknar bebyggelsevolymer i bebyggelsemassan nedanför silhuetten. Vyerna representerar allmänt tillgängliga platser eller gaturum i staden från vilka den föreslagna nybyggnaden kommer att vara väl synlig. Två vypunkter är från platsbildningar - Sergels torg och Kungsträdgården medan övriga tre är från gaturummen Regeringsgatan och Hamngatan. Analysen av en vy görs från en specifik punkt som får representera en plats eller vyn längs ett gaturum. Då vyerna studeras vill vi påminna om att staden upplevs i sekvenser längs en linje, i ett växelspel mellan rörelse och stillastående. Bilderna är tagna med vidvinkelobjektiv och förslaget som bedömts är insatt i bilden som en volym med renderad exteriör, medan övriga planlagda projekt i City är inlagda som enhetligt färgade volymer. Sammantaget ger det en illustration som syftar till att visa den nya byggnaden så troget som det är möjligt i miljön. För att läsaren ska kunna urskilja vad som är befintligt och vad som är tillägg, är det senare instreckat med rött. Som stöd för seendet finns på första uppslaget en silhuettillustration som dels ger en orientering om olika volymers relation till varandra i djupled, dels ger en hjälp att identifiera konturer i bebyggelsen. Rapporten läses dubbelsidigt i A Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 7

8 8 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

9 Vy från Sergels torg, analys av befintlig situation Glasobelisken SEB-huset Kv. Spektern Trollhättan 30 Trollhättan 29 Kulturhuset Vy från Sergels torg - analys av befintlig situation Stadsrum Sergels Torg är det modernistiska Stockholms Citys nav. Hamngatan mynnar i torgets östra del. Kulturhusets och SEB-husets långsträckta, vilande volymer ger en enhetlighet och en monumentalitet åt denna del av platsen som präglas av och 60-talens arkitektoniska ideal. Stadsrummet är tydligt definierat. Silhuetten är horisontell och skarp mot himmeln. Övergången till Hamngatan förmedlas av Regeringsgatans viadukt vid vilken kvarteret Trollhättan tar vid på Hamgatans södra sida. Genom sin höjd och mot gatan vertikalt stupande fasad accentuerar Trollhättan 29 kvarterets hörn. Den antagna detaljplanen möjliggör en större byggnadsvolym på fastigheten, vilket framgår av illustrationen här intill. Österut längs Hamngatan ansluter den fastighet som här är under bedömning - Trollhättan 30. I denna vy är Trollhättan 29 och Trollhättan 30 de fastigheter i kvarteret som bidrar till att definiera Hamngatans gaturum. Exteriörer Denna del av Sergels torg, vid Hamngatans mynning, utgörs av SEB:s byggnad i kv. Hästskon och Kulturhuset i kv. Skansen, båda vilande volymer i glas och betong av hög arkitektonisk verkshöjd. Till dem fogar sig den föreslagna nya högresta volymen på fastigheten. Sårbarhet Platsen och dess nära omgivning, med fontän och glasobelisk som en omistlig del av kompositionen, är särskilt känslig för arkitektur som inte förhåller sig medvetet till den befintliga helheten och allt för höga byggnadshöjder i sin omedelbara närhet. Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 9

10 10 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

11 Vy från Sergels torg, analys av förslagets påverkan Röd streckad linje visar den föreslagna byggnadsvolymen i stadsmiljön. Vy från Sergels torg - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Bakom den höjda och omgestaltade fastigheten Trollhättan 29 ansluter nybyggnaden Trollhättan 30. Byggnadsvolymen är större men i sin övre del avtrappad mot Hamngatan. Byggnadsvolymen har som många andra citybyggnader den geometriska formen av ett rätblock med den viktiga skillnaden att fasadarkitekturen är varierad genom ett intrikat format växelspel mellan indragna och utspringande fasadpartier. Väl utförd kan en sådan byggnadsvolym bidra till en ny kvalitet i City, snarare än att konkurrera med Kulturhusets både kraftfulla och sofistikerade arkitektur. De båda byggnadsvolymerna har olika karaktär, där volymen för Trollhättan 29 beskriver en vertikal strävan medan Kulturhusets volym är påtagligt vilande och dominerar Sergels torg med sin längd. Förslaget förändrar stadsrummet något genom att kv. Trollhättans volym ökar. I vyn är trots allt Trollhättan 30 underordnad Trollhättan 29 vilket innebär att den negativa inverkan på platsens kulturhistoriska värden är begränsad. Stadsrummet domineras av Kulturhusets kompromisslösa arkitektur och därför bör takfotslinjen för Trollhättan mot Hamgatan underordnas den för Kulturhuset. Detta är än mer viktigt sedan Trollhättan 29:s takfotslinje tillåtits överskrida den för Kulturhuset. Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 11

12 12 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

13 Vy från Sergels torg, analys av förslagets påverkan Vy från Sergels torg - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön kvällstid Sergels torg är ett stadsrum delvis omgivet av byggnader vars fasader i hög utsträckning upptas av fönsterytor. Det gäller för Kulturhuset såväl som för det delvis ombyggda SEB-huset och den omgestaltade kontorsbyggnaden på fastigheten Trollhättan 29. Den föreslagna nybyggnaden på Trollhättan 30 får även den fasader med stora fönsterytor. Byggnaden skiljer därför inte ut sig särskilt från övriga byggnader, annat än genom den varierade byggnadsvolymen. Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 13

14 Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Motivering: Storstadsmiljö, präglad av funktionen som landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden 1 och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar. 2 Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden till nutid väl representerade. Residens-, domkyrkooch universitetsstad samt viktig sjöfarts- och industristad. Uttryck för riksintresset: Uttryck för funktionen som huvudstad och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, men särskilt från 1600-talet och framåt. 3 Kungliga miljöer, byggnader för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutioner och annan bebyggelse som sammanhänger med funktionerna som huvudstad och länsstad. 4 Den medeltida storstaden med tät stenbebyggelse. Staden mellan broarna, Gamla Stan som i gatunät och bebyggelse främst speglar Stockholms uppkomst och utvecklingen under olika skeden av medeltiden och 1500-talet, med den äldsta delens planmönster av stora oregelbundna kvarter innanför långgatorna och den senare medeltidens karaktäristiska revbensmönster med små smala gränder ner till vattnet. Kyrkorna och de många husen med medeltida murverk, gaturummens och torgens karaktär. Bevarade rester av det äldsta gatunätet på Södermalm. Kyrkor på malmarna, som genom läge, namn och till en del murverk bevarar minnet av medeltidens och 1500-talets stad talets starkt expansiva stad, med stadsplanestruktur, de offentliga rummen och bebyggelsen. Gamla Stans yttre årsring, med Skeppsbroraden, Nygatskvarteren och slottsområdet. Riddarholmen och Blasieholmen. Det stora reglerings- och utbyggnadsområdet på malmarna, med planstruktur, kyrkor, offentliga byggnader och bostäder. Den förindustriella stadens spridning av verksamheter och sociala skiktning i boendet. Områden med stenhus från 1600-, och första delen av 1800-talet, både för aristokratin, den nya klassen av rika borgare och för ett lägre borgerligt skikt - stadspalats, malmgårdar, borgargårdar samt även äldre parker och inslag av grönska. De lägre samhällsklassernas småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter och otillgängliga delar. Det sena 1800-talets stadsbyggande med esplanadsystemet och gator av olika bredd och karaktär, och byggnader i bestämda hushöjder. Villastaden, nya typer av offentliga byggnader, folkrörelsebyggnader och -miljöer, kommunaltekniska anläggningar och parker. Genombrottsgator och områden planlagda som ny stadsdel i enlighet med 1874 års byggnadsstadga. Den täta och enhetliga stenstadsbebyggelsen talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling. Lärkstaden, Diplomatstaden, Birkastan, Röda Bergen, Kungsgatan och andra miljöer som återspeglar stadsplanering och bebyggelseutvecklingen under århundradets inledande årtionden. Terränganpassade planer, storgårdskvarter, men även fullföljandet av den äldre rutnätsstaden. Parkanläggningar och grönska, innerstadens koloniträdgårdar. Uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande, så som Gärdet, Slussen och Hötorgscity. Smalhusområdet Abessinien i Hjorthagen. Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Skeppsholmen och Kastellholmen, delar av Djurgården, Beckholmen. Kontor, bankpalats, försäkringsbolag, varuhus och andra handelns och näringslivets byggnader. 5 Industrimiljöer som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet, bland annat Barnängen, Kungliga Myntet, Ludvigsberg, Almgrens sidenväveri och de många bryggerierna. Det vetenskapliga, intellektuella och religiösa livets byggnader och miljöer. Observatoriet, den gamla tekniska högskolan och byggnader och miljöer som hör samman med det gamla universitetsområdet. Byggnader för akademier och lärda samfund. Bibliotek, utställningslokaler och de många museerna. Institutionsbältet på Norra Djurgården. Bergianska trädgården. Nöjetslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer. Teatrar 6 och konsertsalar, Gröna Lunds tivoli och andra nöjesetablissemang. Anrika restauranger och värdshus, ordenshus och lokaler för olika sällskap, Skansen, Fåfängan, idrottsanläggningar, parker och flanörstråk. Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Utvärdshus, slott och villor med omgivande parker från och 1700-talen och senare. Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren. Vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång, kontakten med vattnet. De tydligt avläsbara årsringarna i stadsväxten. Stenstadens tydliga yttre gräns. Stadssilhuetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader tillåtits höja sig över mängden. Byggnader och miljöer med anknytning till konstnärliga verk och historiska personer. 14 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

15 Vy från Sergels torg, analys av riksintresset Vy från Sergels torg - analys av riksintresset 1: Sergels torg bär på en stark symbolik. Att torget anläggs som den nya obestridliga centrumpunkten i det moderna folkhemssveriges huvudstad är att betrakta som ett klimax i citysaneringens rivningsoch nybyggnadsvåg. 6: Nöjeslivet, scenkonsten och kulturlivet i vid bemärkelse är representerat vid torget genom caféer, restauranger, Stadsteatern och det utbud som Kulturhuset erbjuder. 2: Sergels torg som Citys nav är ett tydligt uttryck för de modernistiska stadsbyggnadsambitioner som tog fart på 1930-talet och förverkligades under 1950-, och 1970-talen. 3: Enkammarriksdagens införande innebar att Riksdagen mellan 1971 och 1983 inrymdes i provisoriska lokaler, i det som var planerat att bli Kulturhuset och Stadsteatern. Under 1970-talet hade därmed den parlamentariska makten sitt säte i huvudstadens modernistiskt formade mittpunkt. 4, 5: Vid torget möts näringsliv, handel och kultur. Kulturhuset och Stadsteatern har sitt säte vid torget vilket fungerar som en motvikt till det City som annars präglas av handel, arbetsplatser och näringsliv. Sergels torg omges av kontorshus som rymmer företag, banker, försäkringsbolag samt handel i form av butiker, gallerior och varuhus. Aspekter/kommentarer av särskild relevans sett utifrån förslagets påverkan på vyn Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 15

16 16 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

17 Vy längs Hamngatan västerut, analys av befintlig situation Sverigehuset NK Kv. Spektern Trollhättan 30 Trollhättan 29 Kulturhuset Sergels torg Glasobelisken Malmskillnadsgatan Vy längs Hamngatan västerut - analys av befintlig situation Stadsrum Vyn är tagen längs Hamngatan västerut med Sergels torg i fonden. Söderut flankeras gatan av modernistiska, rationalistiskt utformade byggnader och åt norr bl.a. av NK:s anspråksfullt formade varuhusfasad. Hamngatans breddade gaturum är en modern aveny mot Citys kärna Sergels torg. Ett resultat av modernistisk stadsplanering med höga ambitioner. Vyn uppvisar storskaliga byggnadskomplex med individuella karaktärer. Fasadmaterial och kulörer varierar. Hamngatans södra sida är balanserad med satta, horisontella fasader i kv. Spektern och Trollhättan 30, mellan högre vertikala fasader i kv. Kungsträdgården (Sverigehuset) och Trollhättan 29. Vid torget blickar Kulturhuset fram med sin skarpa glasfasad med bjälklagskanter av exponerad betong. Fasader Kvarterets byggnader Trollhättan 30 och Trollhättan 29 ingår i den sträcka av byggnader som består av Sverigehuset vid Kungsträdgården, f.d. Första Sparbanken kv. Spektern, Trollhättan 30, Trollhättan 29 (med planerad lagakraftvunnen påbyggnad) och sist i raden Kulturhuset vars nordöstra hörn skjuter fram i bildens fond. Sverigehusets fasader av betongelement och sinnrikt grupperade glaspartier, Spekterns höga fönsterband med bröstningar i grönlackerad stålplåt, en fasad som hänger i den strukturalistiskt formade konstruktionens pelar-balksystem samt Kulturhusets glasade våningar med exponerade betonghorisontaler är medvetna materialval sprungna ur en hög arkitektonisk ambition. Här faller Trollhättan 30 ur bilden med sina små fönster, klumpiga detaljer och fasader klädda med aluminiumkassetter. Sårbarhet Fasaderna i Trollhättan 30 är vyns arkitektoniskt svaga punkt. Det gäller även Trollhättan 29, vars fasader ska omgestaltas och volymen byggas på. Verkshöjden är inte så hög som vore önskvärt i huvudstadens absoluta centrum. Trots Trollhättan 29:s höga höjd utgör dock byggnaderna en välproportionerad ensemble som samspelar väl med med övriga fastigheter i gatusekvensen. Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 17

18 18 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

19 Vy längs Hamngatan västerut, analys av förslagets påverkan Röd streckad linje visar den föreslagna byggnadsvolymen i stadsmiljön. Vy längs Hamngatan västerut - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Genom nybyggnaden i fastigheten 30 och omgestaltningen av fastigheten 29 ökar fastigheternas byggda volym. Kvarteret Trollhättan kommer därmed att ta större plats i Hamngatans gaturum vilket motiverar en hög arkitektonisk ambition som måste följa projektet i alla led till färdig byggnad. För Trollhättan 29 finns ett lagakraftvunnet förslag som innebär att befintlig stomme bibehålls, att byggnaden byggs på och att fasaderna omgestaltas. Ur stadsbyggnadssynpunkt bör fastigheten 30 bidra till upplevelsen av stadsdelen och gaturummet. Byggnadens stora mått innebär en skalförskjutning i City som försvårar relationen till intilliggande fastigheter och påverkar upplevelsen av staden från gaturummet. Liksom i vyn från Sergels torg blir det tydligt att kvarterets nya, större skala skapar - 30 och 29 - en tydligare uppdelning mellan Hamngatans och Sergels torgs stadsrum. Gaturummet mellan Kungsträdgården och Sergels torg har en sammanhållen gestaltning där takfotslinjer och taklinjer varit styrande för hur byggnadernas volymer formats. Det äldsta huset i gaturummet är NK till vilket övriga byggnaders höjder förhållit sig. Två högre hus finns i gaturummet - Trollhättan 29 och SEB-huset i kvarteret Hästskon - vilka genom sitt nordsydliga läge uppe på åskrönet bildar en högre rygg och något av ett portmotiv till Sergels torg. De fasader i Trollhättan 30 som vetter mot Hamngatan trappas av i de övre våningarna. Trots det är fasaderna mot Regeringsgatan och Hamngatan höga och inordnar sig inte i gaturummets gemensamma tak- och takfotslinjer. Därmed riskerar Trollhättan 30 att dominera t.ex. över grannfastigheten Spektern som tidigare haft en gemensam takfotslinje med Trollhättan 30. Styrande för takfotslinjen har också takkanten på Kulturhuset varit genom dess arkitektoniskt normgivande roll i stadsdelen. I vyn längs Hamngatan skjuter Kulturhusets hörn ut som ett mycket medvetet gestaltat blickfång. Den föreslagna volym som skjuter ut i gaturummet, som en ersättning för skärmtaket vid Gallerians entré, påverkar också relationerna mellan fasaderna och hur mycket de tar i anspråk av gaturummet. Volymen förtar något upplevelsen av Kulturhuset som den till delar skymmer. Sammantaget riskerar den föreslagna utformningen av Trollhättan 30 att sätta ett så stort fokus på fastigheten att dess omgivning riskerar att blekna, däribland Kulturhuset med sin för stadsbyggandet normgivande roll i City. Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 19

20 20 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

21 Vy längs Hamngatan västerut, analys av förslagets påverkan Vy längs Hamngatan västerut - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön kvällstid Den förslagna nybyggnadens påverkan på stadsbilden vid Hamngatan blir samma kvällstid som dagtid. Påverkan på vyn sker inte genom nybyggnadens specifika fasadarkitektur eller andel fönsterytor, utan genom volymens uppbyggnad. Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 21

22 Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Motivering: Storstadsmiljö, präglad av funktionen som landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden 1 och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar. Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden till nutid väl representerade. 2 Residens-, domkyrkooch universitetsstad samt viktig sjöfarts- och industristad. Uttryck för riksintresset: Uttryck för funktionen som huvudstad och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, men särskilt från 1600-talet och framåt. Kungliga miljöer, byggnader för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutioner 3 och annan bebyggelse som sammanhänger med funktionerna som huvudstad och länsstad. Den medeltida storstaden med tät stenbebyggelse. Staden mellan broarna, Gamla Stan som i gatunät och bebyggelse främst speglar Stockholms uppkomst och utvecklingen under olika skeden av medeltiden och 1500-talet, med den äldsta delens planmönster av stora oregelbundna kvarter innanför långgatorna och den senare medeltidens karaktäristiska revbensmönster med små smala gränder ner till vattnet. Kyrkorna och de många husen med medeltida murverk, gaturummens och torgens karaktär. Bevarade rester av det äldsta gatunätet på Södermalm. Kyrkor på malmarna, som genom läge, namn och till en del murverk bevarar minnet av medeltidens och 1500-talets stad talets starkt expansiva stad, med stadsplanestruktur, de offentliga rummen och bebyggelsen. 4 Gamla Stans yttre årsring, med Skeppsbroraden, Nygatskvarteren och slottsområdet. Riddarholmen och Blasieholmen. Det stora reglerings- och utbyggnadsområdet på malmarna, med planstruktur, kyrkor, offentliga byggnader och bostäder. Den förindustriella stadens spridning av verksamheter och sociala skiktning i boendet. Områden med stenhus från 1600-, och första delen av 1800-talet, både för aristokratin, den nya klassen av rika borgare och för ett lägre borgerligt skikt - stadspalats, malmgårdar, borgargårdar samt även äldre parker och inslag av grönska. De lägre samhällsklassernas småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter och otillgängliga delar. Det sena 1800-talets stadsbyggande med esplanadsystemet och gator av olika bredd och karaktär, och byggnader i bestämda hushöjder. Villastaden, nya typer av offentliga byggnader, folkrörelsebyggnader och -miljöer, kommunaltekniska anläggningar och parker. Genombrottsgator och områden planlagda som ny stadsdel i enlighet med 1874 års byggnadsstadga. Den täta och enhetliga stenstadsbebyggelsen talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling. Lärkstaden, Diplomatstaden, Birkastan, Röda Bergen, Kungsgatan och andra miljöer som återspeglar stadsplanering och bebyggelseutvecklingen under århundradets inledande årtionden. Terränganpassade planer, storgårdskvarter, men även fullföljandet av den äldre rutnätsstaden. Parkanläggningar och grönska, innerstadens koloniträdgårdar. Uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande, så som Gärdet, Slussen och Hötorgscity. 5 Smalhusområdet Abessinien i Hjorthagen. Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Skeppsholmen och Kastellholmen, delar av Djurgården, Beckholmen. Kontor, bankpalats, försäkringsbolag, varuhus och andra handelns och näringslivets byggnader. 6 Industrimiljöer som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet, bland annat Barnängen, Kungliga Myntet, Ludvigsberg, Almgrens sidenväveri och de många bryggerierna. Det vetenskapliga, intellektuella och religiösa livets byggnader och miljöer. Observatoriet, den gamla tekniska högskolan och byggnader och miljöer som hör samman med det gamla universitetsområdet. Byggnader för akademier och lärda samfund. Bibliotek, utställningslokaler och de många museerna. Institutionsbältet på Norra Djurgården. Bergianska trädgården. Nöjetslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer. Teatrar 7 och konsertsalar, Gröna Lunds tivoli och andra nöjesetablissemang. Anrika restauranger och värdshus, ordenshus och lokaler för olika sällskap, Skansen, Fåfängan, idrottsanläggningar, parker och flanörstråk. Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Utvärdshus, slott och villor med omgivande parker från och 1700-talen och senare. Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren. Vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång, kontakten med vattnet. De tydligt avläsbara årsringarna i stadsväxten. Stenstadens tydliga yttre gräns. Stadssiluetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader tillåtits höja sig över mängden. Byggnader och miljöer med anknytning till konstnärliga verk och historiska personer. 22 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

23 Vy från Hamngatan västerut, analys av riksintresset Vy från Hamngatan västerut - analys av riksintresset 1: Sveriges politiska makt utgick mellan 1971 och 1984 från det Provisoriska riksdagshuset vid Sergels torg, nuvarande Kulturhuset och stadsteatern. 2, 4: Hamngatan och de korsande Regeringsgatan och Malmskillnadsgatan är tre av de gator som ingick i gaturegleringen för Stockholm från 1640-talet. Sergels torg i bildens fond är navet i det modernistiska City som växte fram från 1950-talet t.o.m talet. Bebyggelsen i vyn, inklusive kv. Trollhättan, är från och 70-talen bortsett från NK (1910-tal) och kv. Hästskon 9 bortom NK (1930- tal). 3, 7: Även om Stockholms kulturhus och stadsteater vid Sergels torg är kommunala verksamheter bedrivs det där kulturverksamhet av nationell räckvidd. 5: Gatumrummet präglas till sin utformning av stadsbyggandets modernistiska ideal med storskalig volymhantering i kombination med stora gatubredder för god framkomlighet för buss och biltrafik. Den befintliga stadens takfotslinje har samtidigt fungerat som utgångspunkt vilket resulterat i ett uttryck där gatorna är breda och gatuvolymerna långa, vilande och relativt låga. 6: I det nya City etablerade sig näringslivet t.ex. genom huvudkontor. I kvarteret Trollhättan har många företag varit hyresgäster t.ex. Swebank till Utvecklingen var en fortsättning på näringslivsetableringar i Kungsträdgårdens närhet. Detaljhandelns tillväxt i City var också fortsättningen på framväxten av varuhusen där NK syns till höger i bild. Aspekter/kommentarer av särskild relevans sett utifrån förslagets påverkan på vyn Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 23

24 24 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

25 Vy från Regeringsgatan norrut, analys av befintlig situation Trollhättan 31 Jakob Större 18 Trollhättan 30 Spektern 13 Hästskopalatset Vy från Regeringsgatan norrut - analys av befintlig situation Stadsrum Regeringsgatan är en nordsydlig huvudaxel på Norrmalm som kom till genom 1640-talets gatureglering. Det gatuavsnitt som sträcker sig längs kv. Trollhättan breddades som en följd av cityomvandlingen, där ett stycke av kvarterets mark i stället blev gata. I vyn framgår det tydligt att gatan har kvar sitt gamla, smalare breddmått från Hamngatan och norrut, vid kv. Hästskon. I dag är detta avsnitt ett påtagligt modernistiskt stadsrum där flertalet kvarter är byggda på 1970-talet - Jakob Större, Spektern och Trollhättan. Påbyggnaderna på Trollhättan 31 och Jakob Större 18 är tillägg från vår tid som inverkar på upplevelsen av stadsrummet. Exteriörer Byggnadernas volymer är liggande. Fasaderna är genomgående indelade med vertikala och horisontella linjer varav de senare dominerar. Även fasadernas avslutning uppåt är horisontell och men med viss variation. Fastigheterna Trollhättan 30 och Jakob större 18 är klädda med tidstypiska plåtkassetter i dova kulörer. Trollhättan 31 och Spektern 13 bryter av mot dessa med kulörstarka fasadglas (Trollhättan 31) och kulörstark fasadputs (Spektern 13). En övergripande uppdelning av fasaderna finns också, vilket sannolikt var en följd av den kritik mot 1960-talets monotona fasader som förekom vid tiden, och ett försök att bryta ner byggnadernas stora skala. Detta märks såväl i Trollhättan som i Spektern 13. Trollhättan 30 är subtilt uppdelad i tre kortare hus genom skiftande fasadkulörer och ett burspråk. Trollhättan 31 är uppdelad genom två utskjutande burspråk/ risaliter i hela byggnadens höjd. Spektern 13 har fyra skänklar som är tvärställda mot gatan med mellanliggande avskärmade gårdar. Varje skänkel har ett utskjutande burspråk i trä och koppar på övre delen av fasaden. Denna del av Regeringsgatan präglas sammanfattningsvis av en modernistisk arkitektur tidstypisk för 1970-talet. Byggnaderna har ett lugn i de liggande rektangulära volymerna och horisontella linjerna, vilket utgör en ram för en återhållsam och repetitiv variationsrikedom såsom burspråk och kulörskillnader. Sårbarhet Vyn är sårbar för stora förändringar som bryter upp den liggande volymverkan och sammanhållna skalan som, trots påbyggnader, präglar denna del av Regeringsgatan. Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 25

26 26 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

27 Vy längs Regeringsgatan norrut, analys av förslagets påverkan Röd streckad linje visar den föreslagna byggnadsvolymen i stadsmiljön. Vy längs Regeringsgatan norrut - analys av förslagets påverkan på kulturmiljön Påbyggnaderna på Jakob Större 18 och Trollhättan 31 inverkar i viss mån på upplevelsen av det modernistiska gaturummet. De ursprungliga byggnaderna är dock alltjämt bevarade till volym och fasader. Den sammanhållna volymverkan och den tidstypiska horisontaliteten i arkitekturen rår alltså fortfarande i vyn. Förslaget ändrar på detta förhållande. Istället för att som befintlig bebyggelse uppvisa viss variation, såsom burspråk och skillnader i kulörer och materialval, inom en bestämd och lätt avläsbar ram, d.v.s dess volymer, så bygger förslaget på det motsatta: det uppvisar en variationsrikedom vad gäller dess volym och avslut mot himlen, med utspringande och indragna delar, men har genomgående en enkelhet och enhetlighet när det kommer till det arkitektoniska formspråket i övrigt. Kontrasten mot de modernistiska byggnaderna på var sida Regeringsgatan blir alltså stor, både vad gäller förslagets storlek och dess arkitektur. En horisontalitet finns i de synliga bjälklagskanterna men upplevs inte som tydlig, som en följd av de utskjutande fasadpartierna som bryter upp linjerna. En horisontell takfot saknas, däremot uttrycker de två nedersta våningarna ett större lugn genom sin släta fasad. Förslagets inverkan på stadsrummet gör dock att detta försvagas som uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande. Kockstorget, mellan Trollhättan 30 och 31, tillkom samtidigt med Gallerian och var ett led i ett försök att balansera upp den kommersiella dominansen i kvarteret genom att skapa offentliga rum och platsbildningar inom kvarteret. Den konstnärliga utsmyckningen och avsaknaden av kommers i galleriagången, liksom den s.k. vinterträdgården, var andra sådana inslag. Torget har senare byggts in till två tredjedelar vilka nu ingår i gallerian. Värdet av Kockstorget som en offentlig platsbildning är alltså redan i stort sett borta. Gattet mellan Trollhättan 30 och 31 är svårläst som rest efter en offentlig plats. Detta gatt ingår dock som del i den strukturella uppbyggnaden av kvarteret på och 70-talet, när fyra äldre stenstadskvarter ersattes med fem moderna kontorsbyggnader. Det planerade bostadshusets i viss mån avvikande arkitektur, den lägre byggnadshöjden och släppen mot Trollhättan 30 och 31 gör dock att strukturen fortsatt kommer att vara avläsbar. Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 27

28 Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården - riksintressebeskrivning Motivering: Storstadsmiljö 1, präglad av funktionen som landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar. Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden till nutid väl representerade. 2 Residens-, domkyrkooch universitetsstad samt viktig sjöfarts- och industristad. Uttryck för riksintresset: Uttryck för funktionen som huvudstad och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, men särskilt från 1600-talet och framåt. Kungliga miljöer, byggnader för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutioner och annan bebyggelse som sammanhänger med funktionerna som huvudstad och länsstad. Den medeltida storstaden med tät stenbebyggelse. Staden mellan broarna, Gamla Stan som i gatunät och bebyggelse främst speglar Stockholms uppkomst och utvecklingen under olika skeden av medeltiden och 1500-talet, med den äldsta delens planmönster av stora oregelbundna kvarter innanför långgatorna och den senare medeltidens karaktäristiska revbensmönster med små smala gränder ner till vattnet. Kyrkorna och de många husen med medeltida murverk, gaturummens och torgens karaktär. Bevarade rester av det äldsta gatunätet på Södermalm. Kyrkor på malmarna, som genom läge, namn och till en del murverk bevarar minnet av medeltidens och 1500-talets stad talets starkt expansiva stad, med stadsplanestruktur, de offentliga rummen och bebyggelsen. 3 Gamla Stans yttre årsring, med Skeppsbroraden, Nygatskvarteren och slottsområdet. Riddarholmen och Blasieholmen. Det stora reglerings- och utbyggnadsområdet på malmarna, med planstruktur, kyrkor, offentliga byggnader och bostäder. 4 Den förindustriella stadens spridning av verksamheter och sociala skiktning i boendet. Områden med stenhus från 1600-, och första delen av 1800-talet, både för aristokratin, den nya klassen av rika borgare och för ett lägre borgerligt skikt - stadspalats, malmgårdar, borgargårdar samt även äldre parker och inslag av grönska. De lägre samhällsklassernas småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter och otillgängliga delar. Det sena 1800-talets stadsbyggande med esplanadsystemet och gator av olika bredd och karaktär, och byggnader i bestämda hushöjder. Villastaden, nya typer av offentliga byggnader, folkrörelsebyggnader och -miljöer, kommunaltekniska anläggningar och parker. Genombrottsgator och områden planlagda som ny stadsdel i enlighet med 1874 års byggnadsstadga. Den täta och enhetliga stenstadsbebyggelsen talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling. 5 Lärkstaden, Diplomatstaden, Birkastan, Röda Bergen, Kungsgatan och andra miljöer som återspeglar stadsplanering och bebyggelseutvecklingen under århundradets inledande årtionden. Terränganpassade planer, storgårdskvarter, men även fullföljandet av den äldre rutnätsstaden. Parkanläggningar och grönska, innerstadens koloniträdgårdar. Uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande, så som Gärdet, Slussen och Hötorgscity. Smalhusområdet Abessinien i Hjorthagen. 6 Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Skeppsholmen och Kastellholmen, delar av Djurgården, Beckholmen. Kontor, bankpalats, försäkringsbolag, varuhus och andra handelns och näringslivets byggnader. 7 Industrimiljöer som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet, bland annat Barnängen, Kungliga Myntet, Ludvigsberg, Almgrens sidenväveri och de många bryggerierna. Det vetenskapliga, intellektuella och religiösa livets byggnader och miljöer. Observatoriet, den gamla tekniska högskolan och byggnader och miljöer som hör samman med det gamla universitetsområdet. Byggnader för akademier och lärda samfund. Bibliotek, utställningslokaler och de många museerna. Institutionsbältet på Norra Djurgården. Bergianska trädgården. Nöjetslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer. Teatrar och konsertsalar, Gröna Lunds tivoli och andra nöjesetablissemang. Anrika restauranger och värdshus, ordenshus och lokaler för olika sällskap, Skansen, Fåfängan, idrottsanläggningar, parker och flanörstråk. Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Utvärdshus, slott och villor med omgivande parker från och 1700-talen och senare. Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren. Vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång, kontakten med vattnet. De tydligt avläsbara årsringarna i stadsväxten. Stenstadens tydliga yttre gräns. Stadssiluetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader tillåtits höja sig över mängden. 8 Byggnader och miljöer med anknytning till konstnärliga verk och historiska personer. 28 Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys

29 Vy längs Regeringsgatan norrut, analys av riksintresset Vy från Regeringsgatan norrut - analys av riksintresset 1, 2: Nedre delen av Regeringsgatan har tillhört stadens mest centrala delar sedan 1600-talet. Regeringsgatan var en av 1600-talets viktiga nya nord-sydliga huvudgator vid sidan av Drottninggatan och Malmskillnadsgatan. Från mitten av 1900-talet blev den en modern storstadsgata kantad av förhållandevis storskaliga citybebyggelse. I dag är framförallt modernismens stadsbyggnad representerad i vyn med kontorsbyggnader från 1970-talet, utmed en kring 400 meter lång sträcka, mellan kvarteren Trollhättan och Spektern. 3, 4: Gatunätet med Regeringsgatan, Kocksgränd som mynnar till höger i vyn och den korsande Hamngatan, är delar av 1600-talets stadsutvidgning. Dessa gator behölls vid citysaneringen, i motsats till fyra äldre kvarter med mellanliggande gator som låg på platsen för dagens kv. Trollhättan. 7: Genom citysaneringen breddes plats för näringslivets byggnader i stadens centrum. I vyn är det kontorsbyggnader med handel i bottenvåningarna som dominerar helt. 8: Cityomvandlingen innebar en skalökning i City, dock med en med jämn hushöjd inordnad i stadens siluett. Hötorgshusen bildade accenter och undantag. Undantagna var också bebyggelsen uppe på åsen, d.v.s. utmed Malmskillnadsgatan, som tilläts ligga några våningar över övrig citybebyggelse. Bebyggelsen i vyn utgör del i stadens horisontella siluett där i stort sett endast kyrkor och offentliga byggnader sticker upp. 5, 6: Vyn representerar väl 1900-talets bebyggelseutveckling så som den gestaltades i City. Till denna hör gatubreddningen, sammanslagningen av kvarter till större enheter (kv. Trollhättan) och de senmodernistiska kontorsbyggnaderna med liggande volymer och horisontella linjer i fasaderna. Som en del av citysaneringen är detta avsnitt av Regeringsgatan ett tydligt uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande. Aspekter/kommentarer av särskild relevans sett utifrån förslagets påverkan på vyn Trollhättan 30, Stockholm Kulturhistorisk konsekvensanalys 29