Transfusionsmedicin -målbeskrivning

Transkript

1 Transfusionsmedicin -målbeskrivning Kunna redogöra för de viktigaste hälsokraven och reglerna för blodgivning I stora drag kunna redogöra för framställning, förvaring och hantering av blodkomponenter Känna till de vanligaste resp allvarligaste transfusionsreaktionerna och hur de kan förebyggas Historik I Egypten botades spetälska med blodbad I antikens Grekland beskrivs blodbyte I Romarriket dracks blod från stupade gladiatorer På 1100-talet fick påve Innocentius III dricka blod från tre unga pojkar -alla fyra dog! Under 1600-talet kartlades blodomloppet av W Harvey m fl och transfusioner djur-djur & djurmänniska utfördes med dåligt resultat Historik Blodtransfusioner mellan människor sedan början av 1800-talet: ofta komplikationer! ABO-systemet upptäcktes år 1900 (Landsteiner) Korstest infördes i rutin under 1910-talet enligt olika principer... - konsensus ~1925 Under 1940-talet kartläggs Rh-immunisering m fl irreguljära IgG-antikroppar 1

2 Historik Under 1980-talet införs komponentuppdelning och serologiska virustester Under 1990-talet påbörjas molekylärbiologisk och biokemisk kartläggning av blodgruppsantigen Under senare delen av 1990-talet påbörjas filtrering av blodkomponenter och nukleinsyra-tester införs i industrin för kontroll av blodgivarplasma Produktion vid länets blodcentraler Länsenheten för klinisk kemi Hela Sverige Helblodstappningar 2

3 Hela Sverige Blodgivning Hälsodeklaration tidigare sjukdomar, mediciner, resor, mm Blankett risk för misstag i inmatning av data Elektronisk större säkerhet, spärrar om den fylls i fel Stockholm, gradvis över landet Se Handbok för Blodcentraler kap 2! Nyanmälan Hälsodeklaration tidigare sjukdomar, mediciner, resor, mm Sållningstest på förekomst av smittämnen: HBsAg, anti-hbc, anti-hcv, anti-hiv 1+2 (dvs antikropp + antigen i kombinerat test), anti-htlv I + II, syfilis Hb + ev även ferritin Se Handbok för Blodcentraler kap 2! 3

4 Åtgärder mot blodöverförd smitta Åtgärder mot blodöverförd smitta För att undvika att smittämnen (virus, bakterier, parasiter eller okända agens) i blod överförs vid blodtransfusion ska personer inte godkännas som blodgivare, permanent eller tillfälligt, om de bär på blodsmitta, genom sitt levnadssätt utsätts för ökad risk för blodsmitta, har vistats i områden där det finns risk för blodsmitta eller har råkat ut för en händelse som innebär risk för blodsmitta. Smittämnen som kan överföras med blod kan också ofta överföras sexuellt. Sexuellt beteende som medför ökad risk för blodöverförbar smitta, se bilaga 2. Infektioner och händelser, som kan medföra risk för överföring av blodsmitta, kan medföra permanent eller tillfällig avstängning, se bilaga 1. Uppgift om geografiska områden med ökad risk för bl.a. malaria, se ref 4-6. Infektioner som medför hinder för autolog blodgivning, se bilaga 1 Från Socialstyrelsens författningssamling Åtgärder mot blodöverförd smitta En person får inte godkännas som blodgivare, om han eller hon.. har eller har haft en infektion med hepatit C virus (HCV), humant immunbristvirus 1 eller 2 (HIV 1, HIV 2) eller humant T-cellslymfotropt virus typ I eller II (HTLV I, HTLV II) har eller har haft en infektion med hepatit B virus (HBV). Med undantag av den som är negativ i ett test för hepatit B-ytantigen (HBsAg) och som visat sig vara immun mot HBV (om anti-hbs är minst 100 IU/L bedöms i detta sammanhang immunitet föreligga) missbrukar eller har missbrukat droger intravenöst och utanför hälso- och sjukvården har injicerat sig eller låtit sig injiceras med narkotika, anabola steroider eller något annat preparat Från Socialstyrelsens författningssamling Åtgärder mot blodöverförd smitta har haft sexuellt umgänge i utbyte mot pengar, droger eller annan ersättning; gäller såväl säljare som köpare av sex kan numera prövas igen som blodgivare efter ett års karantän inklusive msm = män som har sex med män (olika blodcentaler) har en misstänkt spongiform encefalopati, eller om en genetisk form av spongiform encefalopati har förekommit i den biologiska familjen har behandlats med humant tillväxthormon eller andra hypofyshormoner av humant ursprung har eller har haft ett transplantat i form av hård hjärnhinna (dura mater) eller hornhinna Från Socialstyrelsens författningssamling 4

5 Nyanmälan sållningstester Smittämne HIV 1 och HIV 2 HBV (hepatit B) HCV (hepatit C) HTLV I och HTLV II Treponema palladium (Syfilis) Markör HIV 1 och 2 antikropp och antigen i kombinerat test HBsAg, anti-hbc anti-hcv anti-htlv I och anti-htlv II antikroppar mot syfilisspirocheter Bara test första gången: om allt är OK registreras man som blodgivare och kallas till blodgivning Inför blodtappning Laboratorieundersökning vid varje blodtappning Vid varje blodtappning ska sållningstester utföras på blodprov från blodgivaren i enlighet med minimikraven i 5 med undantag för kraven på tester för anti-hbc, anti-htlv I och anti-htlv II. + blodgruppering på prov direkt från påsen Om ett sållningstest utfaller med reaktivitet, ska testet upprepas två gånger med samma testmetod. Om något av de upprepade testerna, eller båda, utfaller med reaktivitet, får blod eller blodkomponenter från den aktuella blodtappningen inte frisläppas och användas vid transfusion. Blodet och blodkomponenterna ska förvaras på ett sådant sätt att de inte kan förväxlas med frisläppta blodenheter. Jämför med A-prov o B-prov vid misstänkt doping inom idrotten. Här finns dock även ett C-prov Inför blodtappning Resultaten av sållningstesterna vid varje blodtappning får överföras till blodcentralens register efter en godkänd validering av förfarandet som säkerställer att uppgifter om resultaten inte kan förväxlas. Vid varje blodtappning ska blodprov tas från blodgivaren för att kontrollera att blodgruppen överensstämmer med 1. registeruppgifterna om blodgivarens blodgrupp, 2. märkningsuppgiften på blodenheten, och 3. tidigare uppgifter om blodgruppen. 5

6 Lämna ut blodprodukt före sållningstest? Användning innan resultat av sållningstester föreligger Om det finns synnerliga skäl, får den ansvarige läkaren besluta att blod och blodkomponenter får användas innan resultaten av sållningstesterna föreligger. I sådana fall ska testerna ha utförts på blodprov från samma blodgivare under de senaste fyra veckorna och varit utan anmärkning. Beslutet ska dokumenteras. Så ofta får man ge blod endast om det gäller trombocyter (som ofta patogen-inaktiveras) Olika regler i olika länder: i Tyskland får man ge trombocyter 5 dagar i rad! Den läkare som har ansvaret för hälso- och sjukvården av blodmottagaren ska informeras om att något resultat av sållningstesterna inte föreligger. Exlusionskriterier Hepatit A får godkännas 6 månader efter tillfrisknande Hepatit B får endast godkännas för plasmafraktionering om utläkt, HBsAg-test är negativ och anti-hbs kan påvisas med titer 100 IE/L Hepatit C godkänns inte Hepatit D godkänns inte Hepatit E får godkännas 6 månader efter tillfrisknande CMV-infektion får godkännas 6 månader efter tillfrisknande Exlusionskriterier Herpes genitalis får godkännas 2 veckor efter symtomens upphörande; vid debut (förstagångsinfektion) får godkännas 3 månader efter tillfrisknande Herpes labialis (munsår) får godkännas Herpes zoster (bältros) får godkännas 2 veckor efter tillfrisknande. HIV/AIDS godkänns inte 6

7 Exlusionskriterier Röda hund (rubella) får godkännas 4 veckor efter tillfrisknande eller efter kontakt med infekterad Syfilis (lues) får godkännas 1 år efter avslutad behandling och tillfrisknande. Toxoplasmos får godkännas 6 månader efter utläkning Vattkoppor (varicellae) får godkännas 4 veckor efter tillfrisknande eller kontakt med infekterad Exlusionskriterier Mediciner Antibiotika: Nej! kan ge allergisk reaktion hos mottagaren + indikerar att givaren är sjuk! Immunsuppressiva läkemedel: Nej! indikerar att givaren är under behandling! Blodtrycksmedicin: OK Blodgivning Blodgivning: 450 ml, 3 (kvinnor) 4 (män) ggr per år Aferes, (plasma OK oftare) Trombaferes (trombocyter OK oftare) Autolog blodgivning, minskar Riktad blodgivning rekommenderas ej! pga möjlig subjektivitet! 7

8 Blodgivning Får man betalt? Nej! Inte nu för tiden (enligt EUs regelverk) Bara presenter: kaffemugg, T-shirt etc Resekostnader (t ex i Tyskland 20) Komponentframställning genom centrifugering ger: Erytrocyt-koncentrat (förvaras i 2 6 C < 42 dygn) Trombocytkoncentrat (förvaras i C < 7 dygn) Plasma (förvaras i -70 C frys < 3 år) Handboken kap 4 Blodförvaring Förvaring av blodkomponenter kräver särskilda temperaturreglerade skåp -vanliga kylar/frysar duger ej! Transfusion av erytrocyter ska påbörjas inom 2 timmar och avslutas inom 4 timmar -återtages ej efter >15 min förvaring i transportväska Trombocytkoncentrat transfunderas snarast och ev återlämning bedöms från fall till fall 8

9 O kan ges till alla A kan ges till A och AB B kan ges till B och AB AB kan bara ges till AB Erytrocyter RhD-neg blodkomponenter kan ges till RhD-pos personer OBS: antigener sitter på erytrocyterna! Plasma AB kan ges till alla (teoretisk men beskrivet biverkningar) A kan ges till A och O B kan ges till B och O O kan bara ges till O OBS: antikroppar finns i plasman! Möjlig ABO-transfusion A: 47%; O: 38%; B:10%; AB: 5% (Sverige) 9

10 Trombocyter Som erytrocyter men undantag kan göras i vissa fall Mycket lite ABO på trombocyter men de kan binda ABOsubstans från plasma Kan leda till kortare livstid för transfunderade trombocyter (läkarbeslut) Filtrering av blodkomponenter -kan förebygga: Icke-hemolytisk transfusionsreaktion HLA-immunisering Virus-överföring (CMV!) Immunmodulering? Bestrålning av blodkomponenter Skall förhindra Graft-Vs-Host -reaktion Ges till pat med gravt nedsatt immunförsvar Kan även vara aktuellt vid transfusion av HLAlika blodkomponenter (& släktingar) Vanligast i samband med stamcells- och benmärgstransplantationer Prematura barn < 30 grav.veckor 10

11 Tvättade blodkomponenter Ges om pat har antikroppar mot IgA (pat med IgA-brist), eller misstänks vara överkänslig för givarens plasmaproteiner Transfusionkomplikationer Hemolytisk transfusionsreaktion: blodgruppsoförenlighet NHFTR: leukocyter, (filtrering) Non-Haemolytic Febrile Transfusion Reactions Anafylaxi/Urtikaria: IgA eller annat plasmaprotein Infektioner: sepsis (akut), virus (kronisk) TRALI: plasma från multi-para kvinnor Transfusion-related acute lung injury Cirkulationssvikt GVH: (bestrålning) Posttransfusionspurpura (trc-antikroppar) Transfusionshemosideros (kroniskt transfusionsbehov) Akuta transfusionkomplikationer Intravasal hemolys av transfunderade erytrocyter (1: ) ABO-inkompatibilitet (m fl), ev förväxling Ses vanligen efter transfusion av några ml Ca 10% mortalitet (chock, DIC, njursvikt) Understöd cirkulation och njurfunktion 11

12 Akuta transfusionkomplikationer Icke-hemolytisk febril reaktion, NHFTR (0,5-1% av erytrocyt-transfusioner) Antikroppar mot leukocyter (alt cytokiner) Ses vanligen mot slutet av transfusionen eller efter några timmar Förebyggs genom filtrering av blodkomponenter Ej livshotande -kan behandlas m paracetamol el steroider Akuta transfusionkomplikationer Allergi/överkänslighet Urtikaria (1-2% av transfusioner) Antikroppar mot plasmaproteiner/läkemedel Ses vanligen under pågående transfusion Ej livshotande -antihistamin, steroider (?) Anafylaxi (sällsynt) Ibland anti-iga -tvättade blodkomponenter! Ibland livshotande -adrenalin mm Akuta transfusionkomplikationer Sepsis (sällsynt, 2: ) Pseudomonas, Yersinia, Stafylokocker Vanligen under pågående transfusion Trombocyter (förvaras i rumstemp) Hög mortalitet Sepsisbehandling 12

13 Akuta transfusionkomplikationer Transfusion-related acute lung injury, TRALI (sällsynt) Plasma (från multipara kvinnor) med HLAantikroppar mot mottagarens leukocyter ger aggregat i lungcirkulationen Under eller strax efter transfusion (Ev livshotande -ARDS-behandling) Akuta transfusionkomplikationer Cirkulationssvikt Volym-överbelastning Sviktbehandling (diureetika, syrgas) Identifiera riskpatienter Utredning på blodcentralen Kontrollgruppering av ABO och RhD på blodkomponent, samt pat före & efter Ak-undersökning, på prov före & efter DAT, på prov före & efter Ev odling på påsen 13

14 Sena transfusionkomplikationer Virusinfektioner -incidens rapporterad i internationell litteratur HIV (1: ) Hepatit B (1: ?) Hepatit C (1: ) Screening av samtliga enheter Regelverk för godkännande av blodgivare Sena transfusionkomplikationer Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion (< 1:500 erytrocyttransfusioner) IgG-antikroppar (immunsvar) mot erytrocytantigen, med erytrocyterna kvar 5-10 dagar efter transfusion Svarar ej med Hb-stegring, DAT-positiv Antikroppsundersökning & korstest Sena transfusionkomplikationer Graft vs host disease (GvD, sällsynt) Givarens T-celler reagerar mot mottagaren (feber, hudutslag, lever- och njursvikt, pancytopeni) Immunsupprimerad patient 4-30 dagar efter transfusion Hög mortalitet -förebyggs genom strålning av blodkomponenter 14

15 Sena transfusionkomplikationer Post-transfusionspurpura (sällsynt) Antikroppar mot trombocyter (ofta kvinnor, jfr Rh-immunisering) t ex anti-hpa-1a (GPIIIa=CD61) 5-12 dagar efter transfusion Svår trombocytopeni -högdos iv Ig (?) (trombocyttransfusioner vanligen ej effekt) Helst HPA-1a-neg blodkomponenter Sena transfusionkomplikationer Transfusionshemosideros Ca 250 mg järn/erytrocytenhet, risk efter >100 enheter Skador på hjärta och lever Desferal R Sena transfusionkomplikationer Fe 3+ 15