Blodövervakning under
|
|
- Jörgen Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(16) Blodövervakning under Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok för blodcentraler som Standardiserad insamling och bedömning av information om avvikelser vid insamling, testning, framställning, lagring och distribution av blod och blodkomponenter samt ogynnsamma och oväntade effekter av utförd blodtransfusion. Avsikt Hemovigilans skall förbättra kvaliteten inom transfusionsmedicin - inte enbart kvaliteten av blodkomponenterna - och skall täcka hela kedjan från ven till ven. Erfarenheter från tidigare etablerade utländska hemovigilanssystem visar att ett bra blodövervakningssystem bör vara utformad enligt följande: inte vara bestraffande vara konfidentiellt vara oberoende ha experter som bedömer avvikelserna vara systemorienterat, dvs inriktat på ändringar i system visa ansvar, dvs utfärda rekommendationer när så är behövligt vara enkelt att rapportera till Svensk Förening för Transfusionsmedicin inrättade i september 2002 en arbetsgrupp för hemovigilans. Gruppen består av en specialistläkare i transfusionsmedicin från varje regionblodcentral. Under andra halvåret 2003 påbörjades provdrift och sedan 2004 är systemet i drift. Aktuella instruktioner, blanketter och namn på läkare finns publicerade på BlodLänk Sverige. Medverkan i BIS är frivilligt, Svensk Förening för Transfusionsmedicin är ingen myndighet. Rapporteringsbenägenhet Under 2004, när preanalytiska avvikelser inventeras kvartalsvis, blir detta en påminnelse om BIS existens och övriga avvikelser kommer in i rimlig tid. Under 2005 och 2006 har det varit betydligt svårare att få in uppgifter i rimlig tid. Flera av de datorstödda avvikelsehanteringssystemen bidrar till förseningarna. Antalet rapporter ökar med åren. Det finns dock blodcentraler som är osolidariska och inte rapporterar allt som borde rapporteras till BIS. Förbättringar Stringent formulering Blanketterna finns på BlodLänk Sverige under fliken Nationellt. Förutom ett antal rutor att pricka i finns plats för fri text. Förhoppningen är att man där stringent sammanfattar vad som
2 2(16) verkligen inträffat, hur det upptäckts och omständigheterna kring det hela. Har det brustit i mer än ett led? Vad blev utfallet/konsekvenserna? Ange gärna vilka åtgärder som planeras för att förhindra ett upprepande. Hemovigilans skall vara ett komplement till befintliga avvikelserapporteringssystem. God spårbarhet och kunskap om transfusionsmedicin är viktiga förutsättningar för en väl fungerande hemovigilans. Avvikelser skall alltid redovisas i den lokala avvikelsehanteringen så snart avvikelsen är utredd och rimligt snabbt efter händelsen
3 3(16) Blodgivning Totalt 110 rapporter fördelade på tre avsnitt. Blodgivaren behövde få vård eller undersökas av läkare utanför blodcentralen pga blodgivning, 83 rapporter Med utanför blodcentralen menas att läkarinsatsen inte ingår i blodcentralens vanliga rutiner. Ingen blodgivare avliden. Vasovagal reaktion, 49 rapporter: Svårighetsgrad enligt rapporten: Lätt 2, måttlig 23, svår 21, ej angiven 3 32 vasovagala reaktioner på blodcentral 9 svimmar efter att ha lämnat blodcentral/blodbuss, varav en på busshållplats med sår på hakan och 7 skadade tänder 3 sårskador (sys med många stygn), skadad svanskota (sjukskriven 1 vecka) 3 legat på akuten över natten, varav en sjukskriven 10 dagar, en hemma 1 vecka med huvudvärk, yrsel och förlorat luktsinne förmaksflimmer blodtrycksfall pga övertappning (>500 g) handhavandefel vid aferes Stickskada, 31 rapporter: Svårighetsgrad enligt rapporten: Lätt 2, måttlig 16, svår 7, ej angiven 6 17 hematom varav 4 med flebit. 1 sjukskriven 2 veckor. 1 skadad vid provtagning i samband med nyanmälning 9 nervskador 3 artärpunktioner varav en med brännande smärta, 3 veckors sjukskrivning muskelinflammation och ledvärk ledskada Annan komplikation, 3 rapporter: Svårighetsgrad enligt rapporten: Måttlig 2, svår 1 panikångest ärrskada, bildats besvärande ärrkaka i armvecket. Remiss till operation allergisk reaktion, rinnande ögon och andningsbesvär i samband med aferes noga dokumentera uppkommen skada i givarens journalhandling (datoriserad givarjournal eller registerkort), ev anmäla till personskadeförsäkring följa upp skada och dokumentera organisera, t ex via transfusionskommitté, så att skadad blodgivare inom rimlig tid kan undersökas av specialistläkare, t ex neurolog blodgivaren inte lämnar blodcentralen för tidigt. De värsta sår- och tandskadorna drabbar givare som svimmar sedan de lämnat blodcentralen alternera stickställe. I Danmark har man propagerat för att inte använda medialt kärl i armvecket i det området föreligger risk för att skada Nervus medianus avbryt tappningen direkt vid smärta eller misstanke om artärpunktion
4 4(16) Annan händelse som i samband med blodgivning kunnat medföra allvarlig risk för blodgivarens hälsa, 18 rapporter 17 givare tappas för tidigt - tappas efter 3 veckor - versionsbyte av datasystem - tappas efter 3 veckor - reducerad tappning felregistreras - tappas efter 2 veckor - misslyckad tappning felregistreras - tappas efter 6 veckor - felregistrering i datorn - 11 givare tappas för tidigt - mognadsdatum ej uppdaterats sedan föregående tappning - tappas 2 månader för tidigt - tilldelad mognadsdatum efter trombocytgivning utan hänsyn till tidigare blodgivning - plasmagivare tappas på helblod efter för kort intervall 2 givare tappas på för stor mängd ml. Vågen startas på minus g tappas trots Hb 80 g/l före blodgivning. Fick tillbaka sin påse samt ytterligare 3! tappas trots lågt Hb (130) vid föregående tappning Hb efter tappning 89g/L. Undersöks på akutmottagningen. Vegetarian registreras som blodgivare vid 16 års ålder. Har tappats 3 gånger när han fyller 18 år givare fått hemolyserade erytrocyter i retur vid aferes. Larm från maskin och aferesen avbröts från autolab felöverfört svar venesectio - ofullständiga protokoll ger oklarhet om intervall diabetiker ~ 2 år. Tappats 6 gånger under pågående plasmagivning överges 6 givare av all personal det hände något som krävde aktivitet i angränsande rum följa urvalskriterierna vad gäller ålder och tappningsintervall vara noggrann vid dataregistrering Blodgivare som inte skulle ha godkänts har tappats med påföljd att detta kunnat medföra allvarlig risk för blodmottagaren, 9 rapporter 3 givare uppger tatuering som inte beaktas/sannolikt inte beaktas 2 givare tappas trots ej godkänd medicinering uppger piercing som inte beaktas uppger akupunktur som inte beaktas givaren uppger ej tatuering givaren uppger ej injektion av anabola steroider följa urvalskriterierna vad gäller medicinering, extra provtagning och karenser
5 5(16) Blodkomponenter Totalt 53 rapporter fördelade på tre avsnitt. Ingen av dessa blodkomponenter har transfunderats det stannar vid allvarlig händelse (tillbud). Under avsnitt Transfusion, inga kliniska symtom, redovisas flera avvikelser där felet gäller blodkomponenten, undermålig kvalitet 16 st och felaktigt frisläppta komponenter 11 st. Felaktigt provsvar avseende sållningstest (blodsmitta), 8 rapporter repeterbart positiv i HBsAg och i bekräftande test på grund av kontaminering från annat positivt patientprov i mikrobiologens pipetteringsrobot positiv i HBsAg och anti-hbc på grund av kontamination i mikrobiologens pipetteringsrobot (samma laboratorium som ovan) förväxling av prov vid sållningstest och PCR ledde till remiss till infektion. Anmäld enl Lex Maria begärt akutsvar på trombocyter (BC) kom via fax och enheterna frisläpptes. Cirka en timme senare ringer mikrobiologen och meddelar att en enhet är svagt positiv i HBsAg blodgivare är positiv i HCV screening men konfirmerande test utförs på fel prov. En siffra i tappningsnumret skiljer 2 givare informeras felaktigt att de är positiva i virustester från kemlab överfört felaktigt negativt Lues screening resultat. Lues screening var positiv, men konfirmerande test var negativ det svar man får verkligen är slutsvaret - om inte annat tydligt anges falskt positiva svar beträffande blodsållning får stora konsekvenser för blodgivaren Blodkomponentframställning, 32 rapporter Blodkomponenten har av misstag frisläppts till fritt lager 20 undermålig kvalitet, t ex inte utfört/eller inlagt bevakning för i sammanhanget obligatorisk test 7 fel komponentkod/fenotyp 3 fel tappningsnummer varav 2 på komponentetikett och 1 på etikett för PCR inläst fel blodgrupp vid ommärkning av Octaplas onödig ommärkning som det inte fanns rutiner för
6 6(16) ha en säker och validerad rutin så att man aldrig kan få olika tappningsnummer på en blodenhets tappningsetikett och journaletikett/komponentetikett. I detta läge kan allt bli fel: blodgrupp, fenotyper och blodsållning vid fel komponentkod kan blodenheten få särskilda egenskaper som inte motsvarar verkligheten, t ex anges som leukocytbefriad utan att vara det samtliga blodkomponenter med samma tappningsnummer kasseras vid risk för blodsmitta Övrigt, 13 rapporter 5 övrigt, bl a lämnat dörr till blodkyl öppen avvikande temperatur. 5 avvikelser där blodenheter felaktigt fysiskt placerats i fritt lager utan att vara frisläppta i datasystemet. 4 av avvikelserna gäller plasma våtlagrad plasma hämtas på blodcentralen. Personalen på avdelningen värmer den i mikrovågsugn! Anmäld enl Lex Maria transport av navelsträngsceller i behållare utan flytande kväve och med avstängt larm. Cellerna fick kasseras rör till sållningstest saknas - stack om givaren istället för ta prov från komponent upptäcka felaktig hantering av blodkomponenter på avdelningar/mottagningar/blodcentral och att beivra detta
7 7(16) Preanalys 2004 se tidigare omfattande rapport i Blodövervakning i Sverige , 25 rapporter Grov underrapportering jämfört med Fel identifiering/patientförväxling vid transfusion Under avsnitt Transfusion, inga kliniska symtom, redovisas 5 avvikelser av denna typ. Analys, Reservation/Blodutlämning Totalt 124 rapporter fördelade på tre avsnitt. I analys särredovisas blodgruppering och förenlighetsprövning. Avvikelserna har upptäckts innan transfusion utförts. Det har alltså stannat vid allvarlig händelse (tillbud). Blodgruppering, 64 rapporter 19 felaktiga akutsvar bl a - 7 feltolkade ABO - 4 feltolkade RhD - DAT ej utförd 10 felaktiga slutsvar bl a - 4 felaktiga blodgrupperingar/fenotypssvar - 3 felaktiga antikroppssvar 10 tillgänglig information beaktas ej 7 svar med fel identitet trots att korrekta uppgifter finns tillgängliga 2 ej utförd beställd analys 2 ej beaktat positiv screening 4 felaktigt besvarade DAT 1 manuellt överföringsfel 3 tekniskt fel vid analys 6 felaktigt transfusionsråd beträffande - ABO - Kell - Saknar uppgiften tvättat blod skilja mellan avläsning (och dokumentation) av reaktioner och uttolkning (och dokumentation) av resultat validera avläsningsutrustning definiera vad som skall kunna utföras under jourtid och säkerställa behörighet På RhD neg blodgivare utförs alltid anti-d med IAT
8 8(16) Förenlighetsprövning, 19 rapporter 2 feltolkar ABO beaktar ej varning för fel blodgrupp 3 felaktigt negativ antikroppsscreening vid BAS-test 4 BAS-tester utförs ej korrekt bl a bristande dokumentation, ej signerat och fel giltighetstid screening bedöms negativ pga datatekniskt fel 6 BAS-tester utförs trots ej intygad Id-kontroll BAS-test utförds trots att personnummer saknas på remiss bristande rutiner för oväntad positiv BAS-test veta vilka antikroppar som är kliniskt viktiga Reservation/utlämning, 41 rapporter Under avsnitt Transfusion, inga kliniska symtom, redovisas 15 avvikelser där felet gäller fel blodutlämning 2 fel ABO grupp på stamcellstransplanterade patienter 2 utlämningar av ej rekommenderad blodgrupp stamcellstransplanterade patienter 13 rätt blodkomponent men utan avsedda särskilda egenskaper 6 missar av särskilda krav på blodkomponent felaktig utlämning av autologblod. 3 enheter blev liggande i kylväska på avdelningen från morgon till kväll. Enheterna kasserades 4 felaktig förenlighetsprövning 6 förväxling mellan följesedel och blodenhet trombocytenhet avsedd för en patient utlämnas till en annan muntlig beställning där fel personnummer skrivs. Vid namnhämtning hämtas ett annat fel personnummer reservation av fel RhD grupp och packar i transportbox, men glömmer ringa transport. Annan BMA hittar lådan och upptäcker felet 3 förväxlingar felaktig beställning av erytrocyter istället för blodutbytesblod
9 veta hur blodspärrar i datasystemet fungerar strukturera den information som finns rensa skärmen så att viktig information inte drunknar i annan information läs på beställningssedeln - när ska beställningen vara klar? - speciella blodgruppsserologiska krav? - särskilda krav på komponenten? kontrollera att hållbarhetstiden ej är passerad att följesedel fästs på avsedd enhet, kan kontrolläsas med datorn öva regelbundet på reservrutin granska blodenheter i samband med utlämning - färgförändring? - bristande swirling? - koagel? 9(16)
10 10(16) Transfusion Totalt 209 rapporter fördelade på elva avsnitt. En patient avliden, orsakssamband: Säkert. Inga kliniska symptom, 65 rapporter I denna grupp hamnar transfusioner som inte avslöjas genom transfusionsreaktion men där det visar sig att fel eller förväxling har förekommit. Avvikelserna är av samma typ som rapporteras under rubrikerna Blodkomponenter, Preanalys och Analys, reservation/ blodutlämning. Om en patient som skall ha leukocytbefriade komponenter men inte får detta och blir immuniserad får vi inte vetskap om detta. Vi tillämpar inte aktiv hemovigilans, dvs ny provtagning och analys viss tid efter en transfusion. 16 undermålig kvalitet 15 fel utlämnad komponent 11 fel frisläppt komponent 18 handhavande fel 5 fel identifiering/patientförväxling (se Blodövervakning i Sverige ) Akut hemolytisk reaktion, 12 rapporter Reaktionen observeras inom 24 timmar efter transfusionen. anti-b, A RhD pos patient får AB RhD pos erytrocytenhet. Hel enhet given ingen kontroll före transfusionen anti-a, O RhD pos patient får A RhD pos erytrocytenhet. Liten mängd ingen kontroll före transfusionen anti-a, O RhD pos patient får 2-3 ml A RhD pos erytrocyter anti-a, O RhD pos patient får 200 ml A RhD pos erytrocyter anti-a, O RhD pos patient får 90 ml A RhD pos erytrocyter anti-a, O RhD pos patient får A RhD pos erytrocyter. Hel enhet given, troligen som nr 3 av 15 enheter anti-a, A RhD pos patient (13 år gammal) får aferestrombocyter av blodgrupp O med hög titer, IgG anti-a 1:400 anti-vel anti-c anti-jkb patient med negativ BAS-test reagerar på erytrocytenhet enl WHO:s referenslaboratorium ett anti-anwj (tillhör Lutheran-systemet). patient med AIHA av köldtyp reagerar med dyspne, feber, frossa och hemoglobinuri.
11 11(16) Fördröjd hemolytisk reaktion, 16 rapporter Reaktionen observeras 2-28 dygn efter transfusionen. Samtliga förenlighetsprövade: 4 MG-tester och 12 BAS-tester. 4 st anti-jka 4 st anti-fya 2 st anti-e anti-e och anti-k anti-k anti-c och anti-e anti-c anti-c och anti-s anti-c, anti-s och anti-jkb Anafylaktisk reaktion/överkänslighet, 63 rapporter 48 anafylaktisk reaktion 10 kraftig allergisk reaktion inget blodtrycksfall 5 kraftigt blodtrycksfall
12 12(16) Transfusionsrelaterad akut lungskada (TRALI), 27 rapporter TRALI är en klinisk diagnos. Här redovisas också fall med stark misstanke DIAGNOS KOMPONENT UTGÅNG UTREDNING KOMMENTAR 1. Pancreas abscess 2 Plasma (FFP) U.a Granulocyt ak påvisade hos båda givarna Redan varit intuberad 2. Postop kirurgi Plasma U.a. HLA klass II ak Rtg- ej lungödem? 3. Mb Waldenström + polyneuropati Plasma U.a Inga HLA ak Leukoagglutinationstest Granulocyt ak hos pat. 25% 4. Malign hematologisk sjukdom 5. Hematologisk patient 6. Malign hematologisk sjukdom 7. Postop kirurgi 8. Prostatectomi (cancer?) 9. Postop kirurgi pos (ej viktigt) Trc (BC) U.a Inga HLA ak Granulocyt ak ej testade Misstänkt TRALI? Trc (aferes?) Vet ej Inga HLA ak hos patienten eller givaren Trc (BC) Vet ej Inga HLA ak hos patienten Ery Plasma cell saver 4 Ery 3 Plasma (FFP) Granulocyt ak ej testade Misstänkt TRALI? Granulocyt ak ej testade Misstänkt TRALI? U.a Ak utredning ej utförd Rtg: vita lungor respirator vårdat U.a Inga HLA eller granulocyt ak hos 7 givare Rtg: bild som vid ARDS ( snöbollar ) 2 Plasma U.a Ak utredning ej utförd? Rtg: TRALI bild Obs växt av koagulasneg staph (kontamination av påse efter transf? 10. Hypovolemi? Plasma Död 4 dagar efter transf 11. Postop 11 Ery bukkirurgi 13 Plasma Ak utredning ej utförd Ak utredning ej utförd Capillary leak syndrom-ards Vita lungor snabb regress
13 13(16) 2005 DIAGNOS KOMPONENT UTGÅNG UTREDNING KOMMENTAR Plasma U.a. Klinisk typiska TRALI symtom 1 15-år pojke Duchenens atrofi op för skolios 2 Postop patient efter stor bukoperation 3 Postop elektiv kirurgi 4 Postop rygg kirurgi 5 40-årig man Stor elektiv kirurgi 6 Multirauma pat efter trafikolycka 7 74-årig kvinna postop 8 71-årig kvinna inför op levertumör 9 63-årig man ortoped op Plasma U.a. Leukoagglutinationstest pos Plasma U.a. Leukoagglutinationstest pos, inga HLA ak 39 Ery U.a. Leukoagglutinationstest 39 Plasma pos 5 Trc 11 Ery U.a. 18 Plasma 25 Ery 19 Plasma 5 Trc ECMO beh. ok efter 3 dygn Granulocyt ak påvisade hos kvinnlig givare (2 testade) 3 Ery U.a. Inga granulocyt eller HLA ak hos 3 givare och patienten! 2 Plasma Hjärtinfarkt vid nedsövning inför op HLA ak klass I påvisade hos 1 kvinnlig givare Klinisk typiska TRALI symtom Kvinnlig givare Möjligen TRALI Ev. TACO TRALI bild Vita lungor Vita lungor Klinisk typiska TRALI symtom Sannolikt TRALI Ev. TACO? 1 Ery U.a. Ev svår allergisk reaktion
14 14(16) 2006 DIAGNOS KOMPONENT UTGÅNG UTREDNING KOMMENTAR 1 67-årig kvinna 1 Ery U.a. Plasmor från Kliniskt typisk TRALI malignitet leverresection 2 Plasma kvinnliga givare HLA-ak klass I och II påvisades hos patienten 2 Urakut sectio 22 Ery U.a. Utbredda lunginfiltrat 3 29-årig man Perioperativ reaktion 4 62-årig man pancreasresection pga cancer 5 76-årig man med aspirationspneumoni vårdas på IVA 6?-årig kvinna elektiv op. pga rectalcancer 14 Plasma 6 Ery 4 Plasma 11 Ery 18 Plasma U.a. U.a. Inga HLA ak hos patienten. Givare testas ev i efterhand Ak utr pågår hos givaren, utredning på patienten ej gjord Respiratorvård 5 dygn Saturationsbekymmer Rtg bilateral lungödem, drastisk fall i vita. Hög kvot av protein i lungsekret jmf med blodet Andnöd, cyanos, frossa BT, puls, arytmi, andningsstillestånd 1 Ery U.a. Andningssvårigheter, rosa skum ur lungorna. Svår reaktion, fick 100% syrgas 7 Ery 6 Plasma Svår hypoxi pga TRALI, hjärnskada, Pat avlidit 37 dagar efter på rehab. klin. Orsakssamband: Säkert 7 57-årig man Plasma Svår reaktion på FFP. Symtom: Cyanos, feber 40º, illamående, puls 12/13 giv negativa för HLA-ak. Ett prov positiv för leukocytagglutininer, även patienten positiv för leukoagglutininer! Ak utredning visar förekomst av HLA klass I antikroppar. Granulocytagglutinationstest positiv Efter denna TRALI reaktion ges endast manlig plasma till patienter i regionen Pat behövde 10 L O 2 för att hålla syresaturation
15 15(16) Transfusionsöverförd bakterieinfektion, 16 rapporter Svårighetsgrad enligt rapporten: Lätt 1, måttlig 10, svår 5 Bakterieväxt: 7 st med koagulasnegativa stafylokocker koagulasnegativa stafylokocker och Streptococcus oralis koagulasnegativa stafylokocker och Propionibacterium acnes 3 st Staphyloccocus epidermidis Bacillus cereus Streptococcus mitis Escherichia coli Enterobacter aerogenes Transfusionsöverförd virusinfektion, 1 rapport Mottagare smittad av Hepatit B. Givaren var negativ vid blodsållning 29/9 men positiv i december Transfusionsöverförd parasitinfektion Ingen rapport Posttransfusionspurpura (PTP) Ingen rapport Transfusionsrelaterad Graft-versus-host reaktion Ingen rapport Transfusionsrelaterad cirkulatorisk överbelastning (TACO), 3 rapporter Rubriken ny för 2006 Annan allvarlig reaktion, 6 rapporter 2 fel indikation för blodtransfusion fel identifiering av medvetslös patient blod förvarades på vårdcentrum i kylskåp utan temperaturkontroll eller hygienregler 5 minuter efter påbörjad transfusion ventrikelflimmer. Avlider. Orsakssamband: Inte troligt cirkulationsöverbelastningoch hjärtsjukdom för att sätta blod krävs behörighetsbevis genom nationell layout för blodbeställningssedel, följesedel och blodförteckning/ transfusionsjournal, underlättar för personal som sätter blod
16 16(16) Avvikelser per aktiviteter 2004 Antal Per aktiviteter Blodgivning 32 6,8 Blodkomponenter* 14 2,3 Blodgruppering och Förenlighetsprövning** 13 1,3 Transfusioner - Inga kliniska symtom - Med reaktion 60 (13) (47) 10 Avvikelser per aktiviteter 2005 Antal Per aktiviteter Blodgivning 38 7,9 Blodkomponenter * 13 2,2 Blodgruppering och Förenlighetsprövning ** 25 2,5 Transfusioner - Inga kliniska syntom - Med reaktion 67 (21) (46) 11,2 Avvikelser per aktiviteter 2006 Antal Per aktiviteter Blodgivning 40 8,3 Blodkomponenter * 5 0,8 Blodgruppering och Förenlighetsprövning ** 45 4,5 Transfusioner - Inga kliniska symtom - Med reaktion 82 (31) (51) 13,7 * Fel upptäckta efter frisläppning ** Inkluderar ej fel vid reservation/utlämning eller falsk identitet/förväxling
Blodövervakning i Sverige 2004-2005
1(15) Blodövervakning i Sverige 2004-2005 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok
Läs merBlodövervakning under 2004-2007
1(21) Blodövervakning under 2004-2007 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok
Läs merBlodövervakning under 2004-2008
1(24) Blodövervakning under 2004-2008 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok
Läs merPatientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen
788 Nr 258 1. RAPPORT OM ALLVARLIG SKADLIG VERKNING TILL FÖLJD AV TRANSFUSION AV BLODPREPARAT OCH TRANSFUSION AV FEL BLODPREPARAT (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård) Blanketten används även som
Läs merHemovigilans i Sverige
Hemovigilans i Sverige 2015-2017 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Miodrag Palfi Jan Säfwenberg BIS-arbetsgrupp
Läs merHemovigilans i Sverige 2012-2014
Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan
Läs merHemovigilans i Sverige 2009-2011
Hemovigilans i Sverige 2009-20 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg
Läs merHemovigilans i Sverige 2008-2010
Hemovigilans i Sverige 2008-200 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg
Läs merTransfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod
Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)
Läs merHemovigilans i Sverige 2011-2013
Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)
Läs merTransfusionsmedicin. Anna Willman
Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)
Läs merHemovigilans i Sverige 2010-2012
Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan
Läs merAkut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m
Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Equalis användarmöte 2015-10-15 Gunilla Gryfelt Anti-M Anti-M är vanligtvis en ofarlig antikropp och M-negativa erytrocyter behöver inte väljas
Läs mer4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)
Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,
Läs merCentrala funktioner på region Öst
Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser
Läs merTRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER
Barn och ungdoms Blodtransfusion 1(8) Barn och ungdoms i TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER 1. BLODGRUPPERING 2. BAS-TEST 3. BK(S)-TEST OCH MG-TEST 4. BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER 5. TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER
Läs merTRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN
TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning
Läs merUppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum
4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare
Läs merAtt öppna InterInfo via Cosmic:
InterInfo är Transfusionsmedicins webbaserade gränssnitt där all relevant information kring blodtransfusioner och blodgruppsserologiska analyser samlas. Åtkomst till InterInfo sker via uthopp från journalsystemet
Läs merPositiv direkt antiglobulintest (DAT)
Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Direkt antiglobulintest, DAT Förr ofta kallad Coombs prov eller Coombs direkta test Robin
Läs merInstruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering
InterInfo Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund I EU-direktiv 2002/98/EC, kommissionsdirektiv och SOSFS 2009:29 finns krav på att en vårdgivare
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering på Sida
Läs merKAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter
KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter Version 1.0, utgiven 2016-02-17 Förslag till ändringar vid nästa revision lämnas till: helena.lof@akademiska.se HB-kap10-v1r0-2016.pdf
Läs merPatientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid
Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören
Läs merKompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala
Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompetens Ingår transfusionsmedicin i arbetsuppgifterna måste man ha kunskap och rutin för detta!
Läs merFullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17
FÖRESKRIFT 2/2008 LL Dnr 7098/0.6.1./2008 3.12.2008 KVALITETSSYSTEM FÖR INRÄTTNINGARNA FÖR BLODTJÄNST Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17 Målgrupper Inrättningarna
Läs merRegiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ
En mobil blodbank inom de svenska militära utlandsförbanden Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ Erytrocyter Erytrocyt-plasticitet 1 Erytrocyt-plasticitet 3
Läs merSkillnader mellan manlig och kvinnlig
Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt
Läs meranvändarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Intressanta fall, Equalis användarmöte 7/10 2010 Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Fall 1, gravid kvinna 4 tidigare graviditeter och transfusion
Läs merDonationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21. Rut Norda överläkare
Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21 Rut Norda överläkare Innehåll Erfarenhet som bakgrund Allmänt om kompetens och kompetensutveckling Urvalsprocessen: kvalitet
Läs merManuellt införda justeringar Stamcellskörd Infrysning av stamceller Infusion av stamceller Metodansvarig Medicinskt ansvarig Justeringstabell
Gäller för specialitet Dokumentnamn: Sid nr: Klinisk immunologi och transfusionsmedicin 907 Identitetskontroll vid hantering av stamceller Utfärdad av: Införd: Revision: Christina Sandell 2011-06-30 4
Läs merInformation från transfusionsmedicin
November 2009 Information från transfusionsmedicin Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund Socialstyrelsen har i samband med tillsynsbesök på landets
Läs merAnvisningar för Blodcentralen
1 (30) Landstinget i Kalmar län 2015-10-30 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Övergripande svarsrutiner
Läs merHepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom
Läs merKrav på blodgivares lämplighet
Bilaga 5 Krav på blodgivares lämplighet A. PERSONER SOM INTE FÅR GODKÄNNAS SOM GIVARE AV BLOD FÖR ALLOGEN TRANSFUSION 1. Sjukdomar och behandlingar En person får inte godkännas, om han eller hon har 1.
Läs merTransfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Transfusionsprojektet Thorax 2010 Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erika Backlund Jansson Anders Jeppsson Monica Hyllner THORAXKIRURGEN SAHLGRENSKA Opererar ca
Läs merAktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från
Aktiv transfusionsrapportering Landstinget i Gävleborgs län kommer från 2010 06 01 att uppfylla Socialstyrelsens krav från 2008 0101 Spårbarhet från blodgivare till blodmottagare och omvänt ska upprätthållas
Läs merÅrsrapport Jan-Olof Hildén
Årsrapport 2010 Jan-Olof Hildén Expertgruppen Åsa Englund Immunhematologi Hans Gulliksson Blodkomponenter Jan-Olof Hildén Ordförande Lena Hård Equalis Johanna Strindberg Immunhematologi Jan Säfwenberg
Läs merAtt ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion
Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande
Läs merKAPITEL 12. SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING AV BLODKOMPONENTER ISBT 128
KAPITEL 12. SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING AV BLODKOMPONENTER ISBT 128 Grundversion 1.0, utgiven 2007-04-04 Plats för revisionstabell Synpunkter inför nästa revision lämnas senast: 2007-12-31
Läs merL 256/32 Europeiska unionens officiella tidning
L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning 1.10.2005 KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/61/EG av den 30 september 2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om krav
Läs merInterInfo. InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang.
Dokument ID 1(10) 1 Bakgrund är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang. ger upplysning om patienten finns blodgrupperad patienten har giltig förenlighetsprövning
Läs merBlodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner
Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Jakobstad 13.5.2013 Susanne Ekblom-Kullberg FRK Blodtjänst 1 www.veripalvelu.fi 1 1 1 Blodtjänst på 17 orter 18 blodtjänstbyråer
Läs merRhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala
RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD pos till RhD neg RhD positiv kan, vid litet blodlager, behöva ges till ej D immuniserad RhD
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord RÄTTELSE Sidorna 23 och 24 samt blankettbilagorna 1 och 7 11 ska ha lydelse enligt bilaga. Rättelsen på sidan
Läs merInterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem
sida 1 (10) Bakgrund är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem ProSang. ger upplysning om patienten finns blodgrupperad patienten har giltig förenlighetsprövning
Läs merFörbättrad hanteringen av prov och svar från EQUALIS
Förbättrad hanteringen av prov och svar från Christina Lundell expertgrupp Vad är avsikten med kontroller? Kvalitetssäkring av laboratorieanalyser Identifiering av metodfel, metodglidningar, instrument
Läs merKAPITEL 6 FÖRVARING, FRISLÄPPNING, DISTRIBUTION OCH UTLÄMNING AV BLODENHETER
KAPITEL 6 FÖRVARING, FRISLÄPPNING, DISTRIBUTION OCH UTLÄMNING AV BLODENHETER Version 4.0, utgiven 2010-05-10 Förslag till ändringar vid nästa revision lämnas senast 2011-05-31 till: ann-margret.svard-nilsson@skane.se
Läs merKAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING
KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser
Läs merHemovigilans i Sverige
Hemovigilans i Sverige 2014-2016 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Miodrag Palfi Jan Säfwenberg BIS-arbetsgrupp Miodrag Palfi
Läs merÅrsrapport Jan-Olof Hildén
Årsrapport 2014 Jan-Olof Hildén Expertgruppen Åsa Englund Immunhematologi Gunilla Gryfelt Immunhematologi Hans Gulliksson Blodkomponenter Jan-Olof Hildén Ordförande Lena Thorén Equalis Wiveka Lundberg
Läs merRegelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN
TRANSFUSIONSMEDICIN För medicine studerande T3 dec 2009 Agneta Seger Mollén Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Agneta.seger.mollen@lio.se Regelverk
Läs merTransfusion av blodkomponenter
ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Emelie Annerud, sjuksköterska Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,
Läs merRegionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax
Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Läs merTransfusionsanvisningar
Transfusionsmedicin Sid: 1 (1) Förberedelser Blodgruppering utförs inför ev. transfusion av erytrocyter, plasma och trombocyter. Kontrollera om patienten är blodgrupperad innan provtagning sök information
Läs merHemovigilans i Sverige
Hemovigilans i Sverige 2013-2015 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merUtfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Riktlinje Utgåva Antal sidor 4 5 Dokumentets namn Riktlinje Blodtransfusion Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-08-10 Reviderad 2014-03-17 RIKTLINJE BLODTRANSFUSION
Läs merTransfusionsöverförd bakterieinfektion
Transfusionsöverförd bakterieinfektion BIS 2013 Equalis användarmöte 2014-10-16, Miodrag Palfi Fall nr 1 Patientens ålder: 70 Patientens kön: Man Diagnos: skivepitelcancer med metastaser, pneumoni Datum
Läs merDELEGERING AV PROVTAGNING BLOD
2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar
Läs merTestning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )
Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation
Läs merGynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation 45-årig kvinna Inför tumöroperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Mobil/övrig telefon...
Läs merBlodprodukter-blodbeställning, förvaring, transfusion Thorax
Godkänt den: 2018-03-17 Ansvarig: Fredrik Lennmyr Gäller för: Thoraxkirurgi och -anestesi; Thoraxintensivvårdsavdelning 50 B; Thoraxkirurgavdelning 50 D; Thoraxoperation Blodprodukter-blodbeställning,
Läs merLandstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013
Landstinget Dalarna 1(10) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT
Läs merStick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta
Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller
Läs merTill hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci
Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig
Läs merKAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING
KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING Grundversion 3.0. utgiven 2006-10-16 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2007-10-31 till hans.gulliksson@karolinska.se HB-kap4-v3r0-2006-10-16
Läs merKAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING
KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser
Läs merRutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö
Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter
Läs merRegeringens proposition 2007/08:2
Regeringens proposition 2007/08:2 Ändringar i lagen om blodsäkerhet m.m. Prop. 2007/08:2 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 september 2007 Fredrik Reinfeldt Göran
Läs merImmunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017
Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017 Vad gör Equalis? Arrangerar och rapporterar provningsjämförelser Materialleverantör Equalis Equalis Kund (laboratorium)
Läs merSOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter Transfusion av blodkomponenter Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd.
Läs merProjekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 O.Berséus 2013-02-23 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03).
Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03). Bakgrund Blodförsörjningen under Försvarsmaktens utlandsengagemang har hittills skett
Läs merPROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU
PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU INNEHÅLLSFÖRTECKNING Aktuella telefonnummer sid. 2 Viktigt att veta sid. 3 InterInfo sid. 3 Blodgruppering sid. 4 BAStest / MGtest sid. 67 DAT sid. 8 Antikroppsundersökning
Läs merKlinisk immunologi och transfusionsmedicin
Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merRapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR
Rapporteringsstöd för baspersonal stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR Detta häfte innehåller ett antal symtombilder. För att sjuksköterskan ska få en så fullständig
Läs merManual för Priquest och Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion (NIKE). Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion, NIKE
Priquest Manual för Priquest och Nationell Indikationsmodell för Kataraktextraktion (NIKE). Syftet med Priquest är att fastställa indikationerna inför en kataraktoperation. Det är därför önskvärt att den
Läs merMedicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Läs merMall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år
Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år För vissa äldre ungdomar kan det ibland vara bättre att använda frågorna i Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination migranter
Läs merCADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2
CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 INDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA... 2 KONTRAINDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA...
Läs merHiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?
Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?
Läs merBilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln
Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Observera: De relevant avsnitten av produktresumé och bipacksedel är resultatet av referral-proceduren. Produktinformationen
Läs merBESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan ALLMÄN INFORMATION 2-4 Förfrågningar 2 Blodsmitta 2 Provtagning 3 Hur säkert är svaret från Transfusionsmedicin? 4 UNDERSÖKNINGSPROGRAM 5-12 Tabell över undersökningar som även
Läs merDel 1_6 sidor_25 poäng
Del 1_6 sidor_25 poäng 1. Du är läkare på anestesikliniken UAS och tjänstgör på centraloperation. Morgondagens uppgift blir att ge anestesi till en patient med pankreascancer som ska genomgå en öppen pankreatikoduodenektomi
Läs merSIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)
Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna information, du kan behöva
Läs merGynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.
Läs merLandstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010
Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merHandbokens Kapitel 8 vad har ändrats och vad ska vi tänka på?
Handbokens Kapitel 8 vad har ändrats och vad ska vi tänka på? Jill R. Storry, Ph.D. Processansvarig, Blodgruppsimmunologi Delprocess blodgruppsserologi Inst. för Laboratorimedicin Avd. för hematologi och
Läs merBLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 213 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING...
Läs merBipacksedel: Information till användaren
Bipacksedel: Information till användaren Emerade 150 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 300 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 500
Läs merUTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD
FÖRESLAGNA TEKNISKA KRAV BLOD OCH BLODKOMPONENTER Dokument 1 UTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD BILAGA I INFORMATIONSKRAV A. OBLIGATORISK INFORMATION TILL BLODGIVARE 1. Korrekt, men allmänbegripligt informationsmaterial
Läs merLandstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2009
Landstinget Dalarna 1(7) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN
Läs merHur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3.
1 I. Vad gör vi inom transfusionsmedicin? II. Blodgruppsserologi (ABO, RhD, mm) Transfusionsmedicin Norbert Lubenow Akademiska Sjukhuset Uppsala Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin 2015-05-28 III.
Läs merAnvändarmöte Stockholm November 2012. Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter
Användarmöte Stockholm November 2012 Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter Spädningslösningar till ID-systemet ID-Diluent-1 Enzymlösning, Bromelin ID-Diluent-2
Läs merAnvisningar för Blodcentralen
1(26) 2011-02-03 Anvisningar för Blodcentralen Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Hur säkert är svaret från blodcentralen? 6 5. Blodgruppering
Läs merHepatit grundkurs nov 2017
Hepatit grundkurs nov 2017 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hepatit: Provta flera, vaccinera, remittera! A: vaccinera barn inför resa till föräldrars ursprungsländer A+B: vaccinera MSM
Läs mer