KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING"

Transkript

1 KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING Grundversion 3.0. utgiven Förslag till ändringar vid nästa revision senast: till hans.gulliksson@karolinska.se HB-kap4-v3r (21)

2 Huvudansvariga för kap 4: Version 1, revision 0, 1984: Olof Åkerblom, Anne Johansson Version 2, revision 0, 1999: Hans Gulliksson Version 3, revision 0, 2006: Stella Larsson, Hans Gulliksson HB-kap4-v3r (21)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Blodtappning Antikoagulanslösningar PERSONAL Behörighet Hygienregler Arbetarskydd Tillbud som innebär risk för blodsmitta LOKALER Allmänt Rengöring FRAMSTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER UR HELBLOD Definition Utgångsmaterial Utrustning Utförandemoment Slutet/öppet system Sterilkoppling Patogenreducering FRAMSTÄLLNING AV TROMBOCYTER UR LÄTTCELLSKONCENTRAT Förvaring av lättcellskoncentrat Material Manuell framställning Automatiserad framställning Förvaring av trombocyter Bakteriologisk kontroll av trombocyter...10 HB-kap4-v3r (21)

4 6 LEUKOCYTBEFRIADE BLODKOMPONENTER Definition och indikationer Leukocytfilter Metoder för att avlägsna leukocyter BESTRÅLADE BLODKOMPONENTER Bakgrund och indikation Stråldos Hållbarhet efter bestrålning TVÄTTADE BLODKOMPONENTER Indikation Metoder Hållbarhet efter tvättning BLODKOMPONENTER FÖR INTRAUTERIN TRANSFUSION OCH FÖR BARN I NYFÖDDHETSPERIODEN Särskilda krav Intrauterin transfusion Utbytestransfusion Transfusion av mindre volym erytrocyter Transfusion av mindre volym trombocyter BLODKOMPONENTER FÖR AUTOLOG OCH RIKTAD TRANSFUSION Märkning av blodkomponenter för autolog transfusion Märkning och bestrålning av blodkomponenter för riktad transfusion...13 REFERENSER...13 Bilaga 1 Förteckning över blodkomponenter...14 Bilaga 2 Rekommendation om användning av leukocytbefriade blodkomponenter...20 Bilaga 3 Metoder för att minska ev. patogener i blodkomponenter...21 HB-kap4-v3r (21)

5 1 INLEDNING 1.1 Blodtappning Blod för komponentframställning erhålls antingen genom tappning av helblod eller genom aferesteknik. Se Kap Vid tappning av helblod samlas ca 450 ml givarblod i blodpåse som innehåller 63 ml CPD-lösning (citrate-phosphate-dextrose). Maximal volymvariation för givarblod är ml Aferesteknik kan användas för att erhålla erytrocyter, trombocyter, granulocyter och/eller plasma ur givarblod. Antikoagulanslösning som används för trombocytoch granulocytaferes är ACD-lösning (acid-citrate-dextrose) och för erytrocyt- och plasmaferes t.ex. CPD-lösning. 1.2 Antikoagulanslösningar CPD-lösningen är ursprungligen komponerad för att ge goda förvaringsbetingelser för erytrocyter i lagrat helblod. CPD-lösningen innehåller citrat som binder calcium och därmed förhindrar koagulation i det tappade blodet. Dessutom tillsätts citronsyra för justering av ph, glukos som näring för blodkropparna samt en mindre mängd natriumfosfat CPD-50-lösning (koncentrerad CPD-lösning) eller 4 % citratlösning används vanligen vid plasmaferes ACD-lösningen är en något surare lösning än CPD-lösning, vilket underlättar suspension av trombocyter. 2 PERSONAL 2.1 Behörighet Personal som arbetar med blodkomponentframställning ska ha adekvat utbildning och ska ha tilldelats behörighet att utföra de uppgifter som krävs. De ska regelbundet erhålla relevant fortbildning inom området, vilket ska inkludera grundläggande kunskaper i Kvalitetssystem för blodcentraler (Kommissionens direktiv 2005/62/EG) och relevanta avsnitt i Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets föreskrifter för blodverksamhet. 2.2 Hygienregler Lokala anvisningar inklusive instruktioner för handhygien ska finnas Arbetskläder, knäppt rock eller jacka, långbyxor, kjol, strumpor eller sockor ska vara rena. Förorenade arbetskläder ska omgående bytas. Uteskor får inte användas inomhus. Normalt behövs inte särskilda skyddskläder Långt hår ska fästas upp, naglar ska vara rena och kortklippta. Armband, långa hängsmycken eller ringar (med undantag av släta ringar) får inte bäras. Ringar med vassa kanter kan skada blodpåssystemen Mat eller dryck får inte förtäras. HB-kap4-v3r (21)

6 2.3 Arbetarskydd Arbetshöjden ska möjliggöra arbete med rak rygg samt minimera påfrestande böjoch sträckmoment. Tekniska hjälpmedel kan vara nödvändiga, t.ex. höj- och sänkbara bord för automatiserad utrustning ( blodpressar ), leukocytfiltrering, sterilkoppling m.m. Tunga lyft över 20 kg/person ska undvikas Regler för handskanvändning ska finnas. Vid blodkomponentframställning ska personalen normalt sett inte få blod på händer eller oskyddad hud. 2.4 Tillbud som innebär risk för blodsmitta Vid stickskada: pressa ut så mycket blod som möjligt. Tvätta snarast med rikliga mängder av tvål och vatten. Desinfektera med 70 % sprit Vid blodstänk i mun, ögon eller på sårig hud (t.ex. vid eksem): skölj med rikliga mängder vatten eller isoton koksaltlösning Anmäl snarast tillbud till arbetsledare och skyddsombud. Ärendet handläggs därefter i enlighet med lokala anvisningar. 3 LOKALER 3.1 Allmänt Tillträde till lokaler för blodkomponentframställning ska begränsas till behörig personal Lokaler ska uppfylla krav minst motsvarande luftrenhetsgrad klass D enligt gällande regler för god tillverkningssed (GMP), vilket kräver filtrering av inkommande luft samt övertryck gentemot kringliggande lokaler. Dörrar ska hållas stängda. Normalt behövs inte luftsluss Bakteriologiska kontroller ska utföras regelbundet och uppfylla krav enligt Läkemedelsverkets föreskrifter för blodverksamhet. 3.2 Rengöring Lokalernas utformning och utrustning ska medge effektiv städning. Instruktion för städning och rengöring ska finnas Större mängd utspillt blod torkas upp med engångsmaterial och därefter desinfekteras ytan med lämpliga medel Sopor tas om hand enligt sjukhusets anvisningar för avfallshantering. Stickande eller skärande material, t.ex. använda kanyler, läggs i därför avsedd behållare och behandlas som riskmaterial. HB-kap4-v3r (21)

7 4 FRAMSTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER UR HELBLOD 4.1 Definition En blodkomponent utgör en preparation av blodceller eller plasma som härrör från en enskild eller ett begränsat antal blodgivare. Blodkomponentens egenskaper speglar förhållanden hos den eller de personer, från vilken den är framställd. Kap. 5 och Europarådets rekommendationer är vägledande för komponenternas innehåll av celler resp. hemoglobin. Minimikrav har fastställts i EU-kommissionens direktiv 2004/33/EG Under centrifugering av helblod skiljs erytrocyter från plasma och pressas till botten i blodpåsen. Merparten av trombocyter och leukocyter ansamlas i det översta blodkroppsskiktet närmast plasman (i det s.k. lättcellsskiktet eller "buffy coat"). Efter centrifugeringen förs de olika blodkomponenterna över till olika förvaringspåsar, som via slangar är anslutna till helblodspåsen Tre blodkomponenter framställs i regel: erytrocyter i tillsatslösning, plasma samt lättcellskoncentrat. Om helblod filtreras före uppdelning erhålls vanligen två komponenter: erytrocyter i tillsatslösning och plasma Blodkomponenter kan även framställas med aferesteknik för framställning av erytrocyter i tillsatslösning (1-2 enheter), erytrocyter i tillsatslösning med leukocyter avlägsnade (1-2 enheter), trombocyter (1-4 enheter) och plasma (2 enheter) Olika blodkomponenter kräver skilda förvaringsbetingelser, både vad gäller förvaringslösningar och förvaringstemperatur. Optimering av teknik och tillsatslösningar krävs för att öka kvaliteten hos blodkomponenterna. 4.2 Utgångsmaterial Helblod i antikoagulanslösning, uppsamlat i blodpåsesystem Före centrifugering och uppdelning i komponenter bör helblodet snabbt kylas ned till rumstemperatur Bl.a. för att bibehålla innehållet av labila koagulationsfaktorer i plasma bör uppdelningen och infrysningen ske inom 8 timmar efter blodgivning. Vid framställning av färskfryst plasma ska tiden dock inte överstiga 18 timmar Om trombocyter ska framställas från helblodet bör detta inte vid något tillfälle nedkylas under rumstemperatur Lättcellskoncentrat för framställning av trombocyter bör förutom koncentrerade blodceller innehålla ca ml plasma. I övriga fall kan innehållet av plasma minskas till ca 15 ml. Om erytrocyterna ska användas utan att filtreras, bör mängden borttagna blodceller vara ml, för att minimera antalet leukocyter i erytrocytkoncentratet. Om filtrering av erytrocyterna görs, kan det borttagna lättcellsskiktet vara avsevärt mindre (ned till ca 10 ml blodceller). HB-kap4-v3r (21)

8 4.3 Utrustning Centrifuger bör ha centrifugkoppar lämpliga för blodpåsar och termostaterad kylfunktion Automatiserad utrustning för framställning av blodkomponenter ( blodpressar ) bör ha integrerad svetsutrustning för förslutning av slangar. Den bör ge felindikering om överföringsslangarna inte är ordentligt nedtryckta i avstängningsanordningar/svetsar samt om flöden går långsamt eller helt upphör Beskrivning över använd centrifug- och separationsutrustning bör innehålla bl.a.: - beskrivning av manöverpanel och de olika tangenternas funktion, - lista över program för komponentframställning och hur man väljer program, - instruktion för kalibrering, - start och nödstopp, - felsökning, - underhåll och service. 4.4 Utförandemoment Vid centrifugering av helblod krävs i regel ca 3000 g i centrifugkoppens botten ca 10 min. Lämpliga inställningar utprovas med hänsyn till leverantörens rekommendationer och i samband med validering Vid uppdelning placeras helblodspåse och transferpåsar i automatiserad utrustning enligt leverantörens anvisningar. Överföringsslangarna ska vara ordentligt nedtryckta i avstängningsanordningar/svetsar. Svetsfogarna kontrolleras avseende ev. läckage Vid överföring av komponent från en påse till en annan ska den andra påsen vara etiketterad med tappningsnummer. Innan förbindelsen mellan påsarna bryts ska kontrolleras att tappningsnummer på den nya påsen överensstämmer med tappningsnummer på ursprungspåsen. 4.5 Slutet/öppet system Definition: se Kap Metoder som medför att blodpåssystemens integritet bibehålls under framställningsprocessen, s.k. slutet system, ska tillämpas så långt det är möjligt Om blodpåssystemens integritet inte bibehålls t.ex. om en kanyl sätts i en av blodpåsens utloppsportar för överföring till en annan blodpåse, anses blodenheterna ha framställts i s.k. öppet system. Hållbarheten ska begränsas pga. risk för bakteriekontamination: vid förvaring vid 2 6 o C till max. 24 timmar och vid förvaring vid o C till max. 6 timmar. 4.6 Sterilkoppling Med sterilkopplingsteknik ( sterilsvetsning ) kan slangar från olika blodpåsar sammanfogas (svetsas ihop) utan att steriliteten inuti slangarna bryts. Blodenheter, som med hjälp av sterilsvetsning har modifierats eller framställts med innehåll från flera blodtappningar, räknas som framställda i funktionellt slutet system. HB-kap4-v3r (21)

9 4.7 Patogenreducering Patogenreducering används för närvarande inte i rutinverksamhet, i avvaktan på pågående valideringar. Se Bilaga 3. 5 FRAMSTÄLLNING AV TROMBOCYTER UR LÄTTCELLSKONCENTRAT 5.1 Förvaring av lättcellskoncentrat Lättcellskoncentrat förvaras vid rumstemperatur, minst 4 timmar, vanligen till påföljande dag, innan trombocytframställning påbörjas. 5.2 Material Poolningspåse: Påse för uppsamling av 4-6 lättcellskoncentrat och tillsatslösning. Poolningspåsen kan vara en av påsarna med lättcellskoncentrat eller en transferpåse som ansluts till påsarna med lättcellskoncentrat. Vid automatiserad framställning poolas lättcellskoncentraten i en s.k. rundpåse Tillsatslösning: Påse med tillsatslösning för trombocyter ansluts till systemet med lättcellskoncentrat Förvaringspåse: Påse av gasgenomsläpplig plast med tillräcklig storlek används för förvaring av upp till x 10 9 trombocyter. Fabrikat finns med filter och förvaringspåse sammankopplade. För automatiserad trombocytframställning finns påssystem med integrerat leukocytfilter och förvaringspåse. 5.3 Manuell framställning Med sterilsvetsning kopplas 4-6 lättcellskoncentrat till poolningspåse och till påse med tillsatslösning för trombocyter (ca 300 ml). Lättcellskoncentraten blandas med tillsatslösningen och förs över till poolningspåsen. De tömda lättcellskoncentratpåsarna avlägsnas, varefter leukocytfilter (se avsnitt 6.3) och förvaringspåse för trombocyter ansluts med sterilsvetsning. Centrifugering utförs med t.ex. ca 500 g i centrifugkoppens botten under 7-9 min. Optimala centrifugeringsinställningar utprovas vid validering Vid centrifugering vid lågt g-tal samlas erytrocyter och leukocyter i poolningspåsens botten medan trombocyterna blir kvar i ovanvätskan bestående av plasma och tillsatslösning. Efter centrifugeringen sätts den centrifugerade poolningspåsen i s.k. blodpress och den trombocytrika ovanvätskan överförs till förvaringspåsen via leukocytfiltret. Optimal inställning av blodpressens tryck utprövas och kontrolleras vid validering resp. verifiering av metoden. 5.4 Automatiserad framställning Med sterilsvetsning kopplas fyra till sex lättcellskoncentrat samman med ca 300 ml tillsatslösning för trombocyter samt med poolningspåsen i det påssystem som passar till den speciella utrustning som används för framställning av trombocyter. HB-kap4-v3r (21)

10 5.4.2 Lättcellskoncentraten blandas med tillsatslösning och överförs till poolningspåsen, en s.k. rundpåse, placerad i centrifugen. Innehållet i rundpåsen blandas om och centrifugeras, varvid erytrocyter och leukocyter ansamlas i rundpåsens periferi och den trombocytrika ovanvätskan förs mot påsens centrum. Den trombocytrika ovanvätskan överförs under centrifugeringen genom ett integrerat leukocytfilter till en förvaringspåse placerad i centrifugens mitt. 5.5 Förvaring av trombocyter Trombocyter ska förvaras vid ºC under kontinuerlig omblandning Den totala vätskevolymen anpassas, så att en trombocytkoncentration mellan trombocyter per liter erhålls. Antalet trombocyter per enhet ska inte överskrida förvaringspåsens kapacitet för syregenomsläpplighet. 5.6 Bakteriologisk kontroll av trombocyter Förvaringstiden får förlängas upp till 7 dygn för trombocytenheter som saknar påvisbar bakterieväxt vid sterilkontroll. 6 LEUKOCYTBEFRIADE BLODKOMPONENTER 6.1 Definition och indikationer Gränsvärden för tillåtna mängder kvarvarande leukocyter i leukocytbefriad blodkomponent framgår av Kap Regionblodcentralernas samarbetsgrupp enades 1995 om att rekommendera gemensamma minimikrav för tillämpning i Sverige. Se Bilaga Leukocytfilter Filtermaterialen i leukocytfilter fångar upp leukocyter, dels genom att celler fastnar på fibrerna genom adhesion, dels genom att celler mekaniskt fastnar i nätverket av fibrer. 6.3 Metoder för att avlägsna leukocyter Helblodsfiltrering utförs före uppdelning i blodkomponenter, varvid samtliga komponenter från början är leukocytbefriade. Förlusten av erytrocyter och plasma är vanligen 5-10 %. Helblodsfiltren avlägsnar både leukocyter och trombocyter, varför lättcellsskiktet inte behöver avlägsnas från erytrocyterna Metoder för att avlägsna leukocyter vid komponentframställning: - erytrocyter filtreras med filter som avlägsnar leukocyter och vanligen också trombocyter, helst inom 48 timmar efter tappning eller annat validerat intervall enligt fabrikantens anvisningar, - trombocyter filtreras med filter som avlägsnar leukocyter; vid aferes används i vissa fall speciell centrifugeringsteknik som i effektivitetshänseende är jämförbar med filtrering, HB-kap4-v3r (21)

11 - plasma får genom dubbelcentrifugering samma renhetsgrad som efter filtrering, alternativt kan speciella filter för plasma användas; vid aferes erhålls vanligen leukocytnivåer under gränsvärdet. Vid filtrering av erytrocyt- och trombocytkomponenter förloras 5 20 % av cellerna. Metoderna bör optimeras för att minimera cellförlusterna. 7 BESTRÅLADE BLODKOMPONENTER 7.1 Bakgrund och indikation Lymfocyter i blodkomponenter kan orsaka transfusions-associerad graft-versus-host sjukdom (TA-GVHD) hos immunsupprimerade patienter, t ex patienter som får immunsupprimerande behandling, barn med svåra immunbristsjukdomar, nyfödda med låg födelsevikt och nyfödda som har erhållit intrauterina transfusioner. Även immunkompetenta patienter kan riskera att utveckla TA-GVHD vid transfusioner från nära anhöriga och vid transfusioner med HLA-matchade trombocyter. Efter gammabestrålning av blodkomponenter med 25 Gy upphör lymfocyternas förmåga att dela sig och de kan inte längre åstadkomma en immunologisk reaktion. En bestrålad blodkomponent kan ges till alla patienter. För att förebygga TA-GVHD hos patienter med risk att drabbas av denna komplikation, ska de erhålla blodkomponenter som har bestrålats: erytrocyter, trombocyter, granulocyter samt plasma som ej varit fryst. 7.2 Stråldos Varje del av blodkomponenten ska erhålla en stråldos på minst 25 och högst 50 Gy. Vid varje bestrålningstillfälle ska indikator användas som visar att bestrålning har skett. Den bestrålningstid som krävs ska anges för varje strålkälla. För strålkällor med radioaktiv isotop ska strålningstiden uppdateras med jämna intervall. 7.3 Hållbarhet efter bestrålning Erytrocyter kan bestrålas upp till 14 dagar efter tappning, och därefter lagras upp till 28 dagar efter tappning. Pga. ökat kaliumläckage från bestrålade erytrocyter bör erytrocyter avsedda för transfusioner till barn i nyföddhetsperioden användas inom 48 timmar efter bestrålning Hållbarhet hos trombocyter och plasma är oförändrad efter bestrålning. 8 TVÄTTADE BLODKOMPONENTER 8.1 Indikation Tvättade blodkomponenter är indicerade för patienter med antikroppar mot plasmaproteiner, särskilt vid de sällsynta tillfällen då patienter har kliniskt signifikanta nivåer av antikroppar mot IgA, och för patienter som haft svåra allergiska transfusionsreaktioner. HB-kap4-v3r (21)

12 8.1.2 För att undvika anafylaktiska reaktioner vid transfusion till patienter med kliniskt signifikanta halter av antikroppar mot IgA, kan blodkomponenter från givare som saknar IgA användas, eller, om sådana inte är tillgängliga, tvättade blodkomponenter med ett kvarvarande IgA-innehåll <0,2 mg/enhet. 8.2 Metoder Centrifugering och avlägsnande av plasma och tillsatslösning, följt av tvättning med isoton lösning, oftast i flera steg. Speciella celltvättningsutrustningar kan också användas. Blodkomponenter kan tvättas antingen i öppet eller slutet system. 8.3 Hållbarhet efter tvättning Efter tvättning i öppet system ska hållbarheten begränsas pga. risk för bakteriekontamination, till högst 24 tim vid 2-6 C eller högst 6 tim vid C. Efter tvättning i slutet system, bestäms hållbarheten främst av tillsatslösningen. Den förvaringsmetod som används ska vara validerad. 9 BLODKOMPONENTER FÖR INTRAUTERIN TRANSFUSION OCH FÖR BARN I NYFÖDDHETSPERIODEN 9.1 Särskilda krav När blodkomponenter ska ges intrauterint och till barn < 4 månader, måste man ta hänsyn till speciella faktorer hos fostret/barnet såsom liten blodvolym, minskad metabolisk kapacitet, omoget immunsystem och ett högre EVF. 9.2 Intrauterin transfusion Vid graviditetsimmunisering, där moderns antikroppar skadar fostrets erytrocyter, med anemi som följd, behövs ibland intrauterin transfusion av erytrocyter Erytrocyterna ska sakna de antigen som moderns antikroppar är riktade mot. De ska ha blodgrupp O RhD negativ, såvida inte moderns erytrocytantikroppar gör att annan Rh typ ska väljas, K negativ, och så långt möjligt valda med hänsyn till moderns övriga fenotyper. Erytrocyterna ska vara så färska som möjligt (högst 5 dagar), leukocytbefriade och bestrålade. Erytrocyterna supernatantreduceras, eller suspenderas i isoton koksalt och koncentreras till EVF 0,70-0, Utbytestransfusion Utbytestransfusion utförs pga. högt bilirubin och lågt Hb, vanligen pga. erytrocytantikroppar från modern som har skadat fostrets erytrocyter Erytrocyterna ska sakna de antigen som moderns antikroppar är riktade mot. Vanligen väljs erytrocyter med blodgrupp O RhD negativ, såvida inte modern har erytrocytantikroppar (t.ex. anti-c) som gör att annan Rh-typ ska väljas. Vanligen väljs AB plasma som tillsats till erytrocyterna Erytrocyterna ska vara så färska som möjligt (högst 5 dagar), leukocytbefriade och suspenderade i plasma till EVF 0,40-0,50. Komponenten ska bestrålas om barnet tidigare fått intrauterina transfusioner, är prematurt eller väger < 1500 gram. HB-kap4-v3r (21)

13 9.4 Transfusion av mindre volym erytrocyter För transfusion av mindre volymer erytrocyter är det lämpligt att dela upp en enhet erytrocyter i flera mindre enheter, vilket möjliggör transfusion från en och samma givare vid upprepade transfusioner till en patient. Om erytrocyterna bestrålats ska de transfunderas inom 48 timmar. 9.5 Transfusion av mindre volym trombocyter I de fall det är av vikt att begränsa vätsketillförseln vid transfusion till små barn kan supernatanten minskas. Rekommenderad koncentration trombocyter är /l. Hållbarhet efter framställning begränsas till 6 timmar pga. den ökade trombocytkoncentrationen. 10 BLODKOMPONENTER FÖR AUTOLOG OCH RIKTAD TRANSFUSION Indikationer för och tappning av blod för autolog eller riktad användning, se Kap Märkning av blodkomponenter för autolog transfusion Utöver föreskriven märkning av blodkomponenter (se Kap. 12) ska blodkomponenter framställda för autolog transfusion märkas med texten ENDAST FÖR AUTOLOG TRANSFUSION samt givarens identitet (personnummer, efternamn samt förnamn eller initial(er)) Märkning och bestrålning av blodkomponenter för riktad transfusion Utöver föreskriven märkning av blodkomponenter (se Kap. 12) ska blodkomponenter framställda för riktad transfusion märkas med mottagarens identitet (personnummer, efternamn samt förnamn eller initial(er)) Inför transfusion av blodkomponent från nära anhörig (förälder, syskon, barn) ska komponenten bestrålas med Gy för att undvika risk för TA-GVHD. REFERENSER Guide to the preparation, use, and quality assurance of blood components. Council of Europe Publishing, 12:e upplagan, Europaparlamentet och rådets direktiv 2002/98/EG om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter och om ändring av direktiv 2001/83/EG. Kommissionens direktiv 2004/33/EG om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om vissa tekniska krav på blod och blodkomponenter. Technical Manual. American Association of Blood Banks, 15:e upplagan, HB-kap4-v3r (21)

14 Bilaga 1 FÖRTECKNING ÖVER BLODKOMPONENTER 1 ERYTROCYTER Erytrocyter i SAGMAN-lösning Erytrocyter i SAGMAN-lösning, leukocytbefriad Erytrocyter i SAGMAN-lösning, framställda med aferesteknik Erytrocyter, tvättad med öppet resp. slutet system Erytrocyter, fryst, tinad och deglyceroliserad ( tvättad ) med öppet resp. slutet system Erytrocyter för intrauterin transfusion Blod för utbytestransfusion på nyfödda Erytrocyter uppdelade i mindre enheter avsedda för barn i nyföddhetsperioden TROMBOCYTER Trombocyter från 4-6 blodgivare, leukocytbefriad Trombocyter från en givare, leukocytbefriad, framställd med aferesteknik Trombocyter, leukocytbefriad, tvättad Trombocyter uppdelade i mindre enheter avsedda för pediatriskt bruk Trombocyter, supernatantvolym minskad PLASMA Plasma för transfusion Plasma för pediatriskt bruk Plasma som råvara till läkemedelstillverkning GRANULOCYTER...19 HB-kap4-v3r (21)

15 1 ERYTROCYTER 1.1 Erytrocyter i SAGMAN-lösning Förvaringstemperatur: 2-6 ºC Förvaringstid: upp till 42 dagar från tappning Volym: ml, varav erytrocyter ml, plasma ml och SAGMAN-lösning 100 ml Viabilitet: i färsk komponent är ca 95 %, efter 2-3 veckor ca 90 %, efter 6 veckor ca %. Indikation: Blodförlust och terapi vid anemi. 1.2 Erytrocyter i SAGMAN-lösning, leukocytbefriad Leukocytinnehåll: <1 x 10 6 /enhet. I övrigt: se Erytrocyter i SAGMAN-lösning, framställda med aferesteknik Komponenten förvaras på samma sätt som Erytrocyter i SAGMAN-lösning, framställda ur helblod. Dock kan innehåll, volym och förvaringstid variera. Använd metod för framställning och förvaring ska valideras. 1.4 Erytrocyter, tvättad med öppet resp. slutet system Förvaringstemperatur: 2-6 ºC Förvaringstid: Öppet system: 24 timmar efter tvättning, Slutet system: upp till 14 dagar efter tvättning, vid förvaring i SAGMAN-lösning Volym: Varierande beroende på framställningsmetod. Erytrocyterna som används bör inte ha förvarats mer än 14 dagar efter tappning pga. att erytrocyternas ålder vid tvätt har betydelse för grad av hemolys orsakat av tvättprocessen. Indikation: Om plasma måste undvikas vid erytrocyttransfusion pga. tidigare allvarlig allergisk transfusionskomplikation, t.ex. pga. IgA-brist med samtidig förekomst av antikroppar mot IgA. 1.5 Erytrocyter, fryst, tinad och deglyceroliserad ( tvättad ) med öppet resp. slutet system Frysta erytrocyter: Förvaringstemperatur: - 70 o C (Erytrocyter med % glycerol), eller o C (Erytrocyter med % glycerol) Förvaringstid: upp till 30 år. Volym: Varierande beroende på framställningsmetod. Erytrocyterna som används bör inte ha förvarats mer än 7 dagar efter tappning pga. risk för ökad hemolys vid tining-deglycerolisering om äldre enheter används. HB-kap4-v3r (21)

16 1.5.2 Frysta erytrocyter, tinad, deglyceroliserad ( tvättad ) Förvaringstemperatur: 2 6 ºC Förvaringstid: Öppet system: 24 timmar efter tvättning. Slutet system: Hållbarhet bestäms främst av in vitro hemolys och tillsatslösning. Efter tining och deglycerolisering med celltvättningsutrustning försedd med bakteriefilter för tvätt- och tillsatslösningar, som innebär att systemets sterilitet bibehålls, kan förvaringstiden förlängas, under förutsättning att näringslösning tillsatts. Använd framställningsmetod ska valideras. Volym: Varierande beroende på framställningsmetod. Indikation: Svårighet att hitta förenliga blodenheter i blodlagret pga. att patienten har antikroppar mot publika erytrocytantigen eller multipla erytrocytantikroppar. Sällsynta blodenheter som saknar publika erytrocytantigen, eventuellt autologt tappade, kan förvaras frysta i reserv till dessa patienter. 1.6 Erytrocyter för intrauterin transfusion Förvaringstemperatur: 2 6 ºC Förvaringstid: Bör vara högst 6 timmar, undantagsvis upp till 24 timmar efter framställning. Volym: Varierande beroende på framställningsmetod Erytrocyter i SAGMAN-lösning, leukocytbefriad, ev. tvättad, och koncentrerad till EVF 0,70-0,85 samt bestrålade med Gy. Erytrocyterna bör inte vara äldre än 5 dagar. Indikation: Lågt Hb hos fostret pga. immunisering hos modern där erytrocytantikroppar riktade mot antigen hos fostret orsakat hemolys med anemi. 1.7 Blod för utbytestransfusion på nyfödda Förvaringstemperatur: 2 6 ºC Förvaringstid: 24 timmar efter framställning Volym: Varierande beroende på framställningsmetod. Erytrocyter, leukocytbefriad och suspenderade i plasma, EVF ca 0,50. De ingående erytrocyterna kan erhållas från Erytrocyter i SAGMAN-lösning eller ur CPDhelblod, och bör inte vara äldre än 5 dagar. Om erytrocyterna förvarats i SAGMAN-lösning ska SAGMAN-lösningen avlägsnas innan erytrocyterna sammanförs med plasma till blod för utbytestransfusion. I vissa fall föreligger indikation för bestrålning med 25 Gy för att undvika transfusionsassocierad graft versus host sjukdom (TA-GVHD). Indikation: Hyperbilirubinemi hos nyfödd vanligen pga. hemolys orsakad av erytrocytantikroppar från modern riktade mot antigen på barnets erytrocyter. Vanligaste orsaken till utbytestransfusion är ABO-immunisering eller RhD immunisering. Vid utbytestransfusionen korrigeras även anemin. HB-kap4-v3r (21)

17 1.8 Erytrocyter uppdelade i mindre enheter avsedda för barn i nyföddhetsperioden Förvaringstemperatur: 2 6 ºC Förvaringstid: upp till 35 dagar efter tappning. De flesta svenska blodcentraler tillämpar upp till 14 dagars förvaringstid. Volym: ml Erytrocyter i SAGMAN-lösning, leukocytbefriad från en givare delas upp i 3-6 mindre enheter med teknik som bibehåller steriliteten. Indikation: Blodförlust och terapi vid anemi. 2 TROMBOCYTER 2.1 Trombocyter från 4 6 blodgivare, leukocytbefriad Förvaringstemperatur: ºC Förvaringstid: upp till 5 dagar; upp till 7 dagar om metod för bakteriedetektion används Volym: ca 350 ml Indikation: Terapeutiskt (vid blödning) eller profylaktiskt vid allvarlig trombocytopeni eller trombocytdysfunktion. 2.2 Trombocyter från en givare, leukocytbefriad, framställd med aferesteknik Förvaringstemperatur: ºC Förvaringstid: 5 dagar; upp till 7 dagar om metod för bakteriedetektion används Volym: Varierande beroende på framställningsmetod Indikation: Terapeutiskt (vid blödning) eller profylaktiskt vid allvarlig trombocytopeni eller trombocytdysfunktion. Trombocyter framställda med aferesteknik kan väljas till immuniserad patient, så att HLA- eller HPA-kompatibelt trombocytkoncentrat kan framställas. HLAkompatibla trombocyter ska bestrålas, liksom trombocyter från nära släktingar. 2.3 Trombocyter, leukocytbefriad, tvättad Förvaringstemperatur: ºC Förvaringstid: 6 timmar efter tvättning Volym: Varierande beroende på framställningsmetod Indikation: Tidigare allvarlig transfusionsreaktion pga. plasmaproteiner eller substanser i plasma vid behov av trombocyttransfusion. HB-kap4-v3r (21)

18 2.4 Trombocyter uppdelade i mindre enheter avsedda för pediatriskt bruk Förvaringstemperatur: ºC Förvaringstid: Varierande beroende på förvaringspåse. Volym: Varierande beroende på framställningsmetod. Trombocyter, leukocytbefriad, från aferes eller 4-6 lättcellskoncentrat delas upp i mindre enheter med teknik som innebär att steriliteten bibehålls. Indikation: Vid behov av trombocyttransfusion till små barn. 2.5 Trombocyter, supernatantvolym minskad Förvaringstemperatur: ºC Förvaringstid: 6 timmar Volym: Varierande beroende på framställningsmetod. Indikation: Vid behov av trombocyttransfusion till små barn i de fall det är av vikt att begränsa vätsketillförseln. 3 PLASMA 3.1 Plasma för transfusion Förvaringstemperatur: 2 6 ºC om kylförvarad -18 ºC eller lägre om frysförvarad Förvaringstid: Om kylförvarad: 14 dagar Om frysförvarad: 3 mån vid -18 till -25 ºC 36 mån vid -25 ºC eller lägre temperatur, Plasma som inte använts kort tid efter tining: upp till 14 dagar vid 2 6 ºC Volym: Plasma från helblodstappning: ml. Plasma från plasmatappning: varierande beroende på framställningsmetod. Indikation: Plasma kan användas vid massiv blödning, vid hemostasrubbningar (t.ex. DIC), vid behandling av TTP samt som del i blod för utbytestransfusion Frysning av plasma ska ske i ett system som sänker temperaturen till -30 ºC inom 60 minuter Plasma framställd med aferesteknik innehåller oftast <1x10 6 leukocyter per enhet, om inte måste plasma centrifugeras ytterligare en gång eller filtreras för att definieras som leukocytbefriad Hållbarheten för de olika plasmaproteinerna varierar under förvaring. Under de första 14 dagarna vid 2-6 C är den hemostatiska funktionen hos plasman jämförbar med den i färskfryst, tinad plasma. HB-kap4-v3r (21)

19 3.2 Plasma för pediatriskt bruk Plasma, leukocytbefriad, delas upp i 3 6 mindre enheter med teknik som bibehåller steriliteten. Uppdelningen i mindre enheter bör utföras så snart som möjligt efter att plasman avskilts från erytrocyterna och förvaras fryst. 3.3 Plasma som råvara för läkemedelstillverkning Av den plasma som framställs levereras merparten till läkemedelsindustrin för att användas som råvara vid renframställning av plasmaproteiner såsom koagulationsfaktor VIII och IX, albumin, gammaglobulin och antitrombin. Enligt Europafarmakopén ska sådan plasma senast 24 timmar efter tappningen snabbfrysas till -30 ºC. Plasmaköpare anger fler och mer specificerade krav. 4 GRANULOCYTER, AFERES Förvaringstemperatur: ºC Förvaringstid: Granulocyternas viabilitet och funktion sjunker snabbt efter framställning, så granulocyter skall ges utan dröjsmål och helst inom 4 timmar efter påbörjad insamling-framställning. Enligt internationella regelverk får dock granulocyter transfunderas upp till 24 timmar efter framställning. Volym: Varierande beroende på framställningsmetod. Indikation: Terapeutiskt till patient med agranulocytos och svår sepsis som inte påverkas av avancerad antibiotika-behandling. Granulocyter framställs med aferesteknik. Förbehandling av givaren med cytokin och steroid krävs för att tillräcklig dos granulocyter ska kunna utvinnas. Granulocyter ska bestrålas (i speciella fall kan undantag göras i samråd med patientansvarig läkare). HB-kap4-v3r (21)

20 Bilaga 2. REKOMMENDATION OM ANVÄNDNING AV LEUKOCYTBEFRIADE BLODKOMPONENTER Regionblodcentralernas samarbetsgrupp, RBS, utfärdade 1995 följande rekommendation: Regionblodcentralernas samarbetsgrupp har vid sammanträde enats om att rekommendera att nedanstående (punkt 1-10) gemensamma riktlinjer följs i Sverige. Leukocytfiltrerade erytrocyter och trombocyter ges till/vid: 1. Patienter med aplastisk anemi, leukemi eller annan malign sjukdom, som skall/ev. skall benmärgstransplantera/behandlas med perifera stamceller. Cellinnehållande komponenter filtreras före transplantationen och allt framgent. 2. Patienter med kroniskt transfusionsbehov, t ex vid aplastisk anemi, akut myeloisk leukemi eller hemoglobinopatier såsom talassemi och sickelcellanemi. 3. Organtransplantationer före - och om möjligt - under operationen samt allt framgent. 4. Patienter som haft två konsekutiva febrila icke hemolytiska transfusionsreaktioner. 5. Intrauterina transfusioner. 6. Utbytestransfusion på nyfödda. 7. Barn <4 månader, fr. a. prematurt födda. 8. Patienter med kongenital immundefekt eller annan grav immundefekt (t ex HIVinfektion). 9. Gravida kvinnor. 10. Organdonatorer. På vissa håll används leukocytfiltrerade komponenter också till 11. Intensivvårdspatienter, fr. a. de med nedsatt lungfunktion och försämrad syrsättning, 12. Alla barn. 13. Cancerpatienter. Dessa rekommendationer tillämpas nu (2006), med vissa preciseringar, som minimikrav. Flera blodcentraler leukocytbefriar samtliga framställda blodenheter. HB-kap4-v3r (21)

21 Bilaga 3. METODER FÖR ATT MINSKA EV. PATOGENER I BLODKOMPONENTER Patogenreducering 1.1 Nya metoder för att reducera patogena agens i enskilda blodkomponenter har utvecklats. Gemensam nämnare för de flesta metoder är tillsats av ett ämne, följt av ljusbehandling varvid det tillsatta ämnet irreversibelt binds till nukleinsyran i eventuellt förekommande patogena agens (virus, bakterier, parasiter m.m.). 1.2 En del av dessa metoder medför även att leukocyternas förmåga till celldelning upphör, vilket innebär att metoden kan användas som profylax mot transfusionsassocierad graft versus host sjukdom (TA-GVHD), som ett alternativ till gammabestrålning För närvarande finns metoder tillgängliga för patogenreducering av trombocytkoncentrat samt plasma. Utveckling av metoder avsedda för erytrocytkoncentrat pågår. HB-kap4-v3r (21)

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1) Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,

Läs mer

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören

Läs mer

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING Grundversion 3.0. utgiven 2006-10-16 REMISSVERSION Synpunkter på denna remissversion ska sändas senast 15 februari 2015 till hans.gulliksson@karolinska.se

Läs mer

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande

Läs mer

Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ En mobil blodbank inom de svenska militära utlandsförbanden Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ Erytrocyter Erytrocyt-plasticitet 1 Erytrocyt-plasticitet 3

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter till barn

Transfusion av blodkomponenter till barn 1 (7) Transfusion av blodkomponenter till barn Aktuella rekommendationer från VPH Anders Kreuger och Olof Åkerblom, UAS * Reviderade 2010-11-20 av Agneta Wikman, Stella Larsson, Viveka Stiller och Emma

Läs mer

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17 FÖRESKRIFT 2/2008 LL Dnr 7098/0.6.1./2008 3.12.2008 KVALITETSSYSTEM FÖR INRÄTTNINGARNA FÖR BLODTJÄNST Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17 Målgrupper Inrättningarna

Läs mer

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

UTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD

UTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD FÖRESLAGNA TEKNISKA KRAV BLOD OCH BLODKOMPONENTER Dokument 1 UTKAST ENDAST FÖR SAMRÅD BILAGA I INFORMATIONSKRAV A. OBLIGATORISK INFORMATION TILL BLODGIVARE 1. Korrekt, men allmänbegripligt informationsmaterial

Läs mer

KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL

KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL Grundversion 4.0 utgiven 2014-01-21 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2015-03-01 till hans.gulliksson@karolinska.se eller till folke.knutson@akademiska.se.

Läs mer

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen 788 Nr 258 1. RAPPORT OM ALLVARLIG SKADLIG VERKNING TILL FÖLJD AV TRANSFUSION AV BLODPREPARAT OCH TRANSFUSION AV FEL BLODPREPARAT (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård) Blanketten används även som

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1 (30) Landstinget i Kalmar län 2015-10-30 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Övergripande svarsrutiner

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:2

Regeringens proposition 2007/08:2 Regeringens proposition 2007/08:2 Ändringar i lagen om blodsäkerhet m.m. Prop. 2007/08:2 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 september 2007 Fredrik Reinfeldt Göran

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER Barn och ungdoms Blodtransfusion 1(8) Barn och ungdoms i TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER 1. BLODGRUPPERING 2. BAS-TEST 3. BK(S)-TEST OCH MG-TEST 4. BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER 5. TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

Läs mer

KAPITEL 12. SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING AV BLODKOMPONENTER ISBT 128

KAPITEL 12. SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING AV BLODKOMPONENTER ISBT 128 KAPITEL 12. SYSTEM FÖR IDENTIFIKATION OCH REGISTRERING AV BLODKOMPONENTER ISBT 128 Grundversion 1.0, utgiven 2007-04-04 Plats för revisionstabell Synpunkter inför nästa revision lämnas senast: 2007-12-31

Läs mer

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU INNEHÅLLSFÖRTECKNING Aktuella telefonnummer sid. 2 Viktigt att veta sid. 3 InterInfo sid. 3 Blodgruppering sid. 4 BAStest / MGtest sid. 67 DAT sid. 8 Antikroppsundersökning

Läs mer

Positiv direkt antiglobulintest (DAT)

Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Direkt antiglobulintest, DAT Förr ofta kallad Coombs prov eller Coombs direkta test Robin

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015 användarmöte 2015 Christina Lundell expertgrupp Redovisning av plasmaenkät 2015 Syftet med enkäten var att göra en nulägesinventering av hur patientplasma framställs, lagras och används inom olika svenska

Läs mer

KAPITEL 6 FÖRVARING, FRISLÄPPNING, DISTRIBUTION OCH UTLÄMNING AV BLODENHETER

KAPITEL 6 FÖRVARING, FRISLÄPPNING, DISTRIBUTION OCH UTLÄMNING AV BLODENHETER KAPITEL 6 FÖRVARING, FRISLÄPPNING, DISTRIBUTION OCH UTLÄMNING AV BLODENHETER Version 4.0, utgiven 2010-05-10 Förslag till ändringar vid nästa revision lämnas senast 2011-05-31 till: ann-margret.svard-nilsson@skane.se

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till blodtjänstlag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en blodtjänstlag. Lagen upphäver den gällande lagen

Läs mer

Prislista transfusionsmedicin

Prislista transfusionsmedicin Diarie nr Dokument nr version Dokumentägare Gertrud Angergård Fastställd av Mats G Karlsson Fastställd 2010-02-04 Giltig t.o.m. Nedanstående prislista gäller från 2010-01-01 Blodgruppsserologiska analyser

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord RÄTTELSE Sidorna 23 och 24 samt blankettbilagorna 1 och 7 11 ska ha lydelse enligt bilaga. Rättelsen på sidan

Läs mer

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Intressanta fall, Equalis användarmöte 7/10 2010 Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Fall 1, gravid kvinna 4 tidigare graviditeter och transfusion

Läs mer

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309) Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Jakobstad 13.5.2013 Susanne Ekblom-Kullberg FRK Blodtjänst 1 www.veripalvelu.fi 1 1 1 Blodtjänst på 17 orter 18 blodtjänstbyråer

Läs mer

Blodgruppsimmuniseringar. under graviditet

Blodgruppsimmuniseringar. under graviditet Blodgruppsimmuniseringar Utredning, Klinisk hantering Och behandling under graviditet Leif Matthiesen 17 oktober 2008 Leif Matthiesen 1 Case: Anna f. 1977 1996, PN 2000 och 2001, IUFD grav v 21, hydrops

Läs mer

Transfusionsanvisningar

Transfusionsanvisningar Transfusionsmedicin Sid: 1 (1) Förberedelser Blodgruppering utförs inför ev. transfusion av erytrocyter, plasma och trombocyter. Kontrollera om patienten är blodgrupperad innan provtagning sök information

Läs mer

Neonatal trombocytopeni

Neonatal trombocytopeni Neonatal trombocytopeni Neonatal trombocytopeni 1. Normalvärden lägre a.

Läs mer

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe) Ditt blod behövs Nästan alla kan bli blodgivare I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe) Ditt blod behövs Varje minut, dygnet runt, behöver hundratals patienter blodtransfusioner. Hur många

Läs mer

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD pos till RhD neg RhD positiv kan, vid litet blodlager, behöva ges till ej D immuniserad RhD

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan ALLMÄN INFORMATION 2-4 Förfrågningar 2 Blodsmitta 2 Provtagning 3 Hur säkert är svaret från Transfusionsmedicin? 4 UNDERSÖKNINGSPROGRAM 5-12 Tabell över undersökningar som även

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin.

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin. PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Albumin Biotest 200 g/l infusionsvätska, lösning 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Humant albumin Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l

Läs mer

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Equalis användarmöte 2015-10-15 Gunilla Gryfelt Anti-M Anti-M är vanligtvis en ofarlig antikropp och M-negativa erytrocyter behöver inte väljas

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök HEMOLYS och ITP 2015, T5 Helene Hallböök Vi börjar med hemolysen HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär anemi Reticulocyter HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär

Läs mer

RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION

RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION Nedanstående indikationer och koder för blodtransfusion är hämtade från Storbritanniens nationella riktlinjer och är accepterade av ISBT (lnternational

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Immunhematologi Bestämning av svaga D antigen Erytrocyter Indirekt Blodgruppering, akut, manuell rörteknik Erytrocyter Direkt Blodgruppering, akut, nyfödd: automatiserad och manuell gelteknik Erytrocyter

Läs mer

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Innehållsansvarig: Krister Löfving ( krilo ) (Läkare/K6/Skaraborgs Sjukhus); Ylva Lindström ( ylvli5 ) (Läkare/K6/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Christer Printz ( chrpr ) (Patientsäkerhetsfunktion/Förvaltningskontoret/Skaraborgs

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk

Läs mer

Ackrediteringens omfattning, Transfusionsmedicin

Ackrediteringens omfattning, Transfusionsmedicin Ackrediteringens omfattning, Utrustning Enhet Nivå/Mätosäkerhet Immunhematologi Bestämning av svaga D antigen Erytrocyter Indirekt, SU/Ö Blodgruppering, akut, manuell rörteknik Erytrocyter Direkt Blodgruppering,

Läs mer

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast

Läs mer

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering InterInfo Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund I EU-direktiv 2002/98/EC, kommissionsdirektiv och SOSFS 2009:29 finns krav på att en vårdgivare

Läs mer

MacoSpin. - en centrifug, två studier. Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

MacoSpin. - en centrifug, två studier. Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge MacoSpin - en centrifug, två studier Eller: det var en gång en väldigt busig centrifug, som trots allt gav riktigt fina resultat! Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska

Läs mer

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Observera: De relevant avsnitten av produktresumé och bipacksedel är resultatet av referral-proceduren. Produktinformationen

Läs mer

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum 4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter Transfusion av blodkomponenter Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd.

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma ny rekommendation ny rekommendation anordnade den 24 november 2009 ett expertmöte med syfte att ta fram vägledning för behandling med plasma

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Minskning i varaktigheten av ett minskat antal

Läs mer

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala HLA matchade trombocyter Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala 170315 1 HLA matchade trombocyter Vad kommer vi att ta upp idag? Varför behöver

Läs mer

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Transfusionsprojektet Thorax 2010 Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erika Backlund Jansson Anders Jeppsson Monica Hyllner THORAXKIRURGEN SAHLGRENSKA Opererar ca

Läs mer

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin Blodprover vid trauma Jonas Eriksson Leg. veterinär Specialist i hundens och kattens sjukdomar Laktat >2,0-2,5 mmol/l hypoperfusion Helst jugulärt Monitorera din chockbehandling med Htk/TP Htk sjunker

Läs mer

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Den här broschyren som du har fått av din läkare/ sjuksköterska är ett tillägg till den muntliga information som du har fått

Läs mer

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna. 1(6) Rör för venprovtagning Alla rör ska vändas 5-10 gånger efter provtagning. Rörtyp Ljusblå propp, svart ring Blodvolym/ dragvolym 3 ml Användning Koagulationsanalyser Vfn varukatalog/ Mediq Anmärkning

Läs mer

Blodprodukter och deras användning

Blodprodukter och deras användning Blodprodukter och deras användning Jakobstad 13.5.2013 Susanne Ekblom-Kullberg FRK Blodtjänst 2009 1 www.veripalvelu.fi 1 1 1 Kort om Blodtjänst 540 fast anställda 18 fasta verksamhetsställen samt mobil

Läs mer

Leucosep-rör LTK.615 BIPACKSEDEL. För in vitro-diagnostik PI-LT.615-SE-V3

Leucosep-rör LTK.615 BIPACKSEDEL. För in vitro-diagnostik PI-LT.615-SE-V3 Leucosep-rör LTK.615 BIPACKSEDEL För in vitro-diagnostik PI-LT.615-SE-V3 Bruksanvisning Avsedd användning Leucosep-rör är avsedda att användas vid insamling och separation av perifera mononukleära celler

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter

Transfusion av blodkomponenter ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Emelie Annerud, sjuksköterska Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset Immunologi vid anemi och trombocytopeni Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset Antikroppar Blodgrupper Direkt och indirekt antiglobulintest (DAT/IAT) Transfusionsreaktioner

Läs mer

ANELÄK Massiv transfusion

ANELÄK Massiv transfusion 1 (5) ANELÄK Massiv transfusion Detta dokument kompletterar (Ersättning av blod och vätska i samband med operation och trauma) och gäller situationer med mycket stora blodförluster, vanligen överstigande

Läs mer

L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning

L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning 1.10.2005 KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/61/EG av den 30 september 2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om krav

Läs mer

Att öppna InterInfo via Cosmic:

Att öppna InterInfo via Cosmic: InterInfo är Transfusionsmedicins webbaserade gränssnitt där all relevant information kring blodtransfusioner och blodgruppsserologiska analyser samlas. Åtkomst till InterInfo sker via uthopp från journalsystemet

Läs mer

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN TRANSFUSIONSMEDICIN För medicine studerande T3 dec 2009 Agneta Seger Mollén Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Agneta.seger.mollen@lio.se Regelverk

Läs mer

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 11575 su/med 2018-03-15 6 Innehållsansvarig: Erika Backlund Jansson, Vårdenhetschef, Avdelning 139 Transplantation (eriba3) Godkänd av: Helena Rexius,

Läs mer

Transfusionsmedicin -målbeskrivning

Transfusionsmedicin -målbeskrivning Transfusionsmedicin -målbeskrivning Kunna redogöra för de viktigaste hälsokraven och reglerna för blodgivning I stora drag kunna redogöra för framställning, förvaring och hantering av blodkomponenter Känna

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2006

Blodövervakning under 2004-2006 1(16) Blodövervakning under 2004-2006 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok för

Läs mer

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter Version 1.0, utgiven 2016-02-17 Förslag till ändringar vid nästa revision lämnas till: helena.lof@akademiska.se HB-kap10-v1r0-2016.pdf

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 O.Berséus 2013-02-23 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03).

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 O.Berséus 2013-02-23 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03). Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03). Bakgrund Blodförsörjningen under Försvarsmaktens utlandsengagemang har hittills skett

Läs mer

Rutin för hantering av vårdens farliga avfall

Rutin för hantering av vårdens farliga avfall 1(11) Rutin för hantering av vårdens farliga avfall Handbok för hantering av farligt avfall inom Folktandvården samt inom Hälso- och sjukvården, Norrbottens läns landsting Innehåll Rutin för hantering

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar

Läs mer

Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia

Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia Rubrik Immunisering, erytrocyt immunisering, under graviditet Dokumenttyp Riktlinje Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia Gäller from 2016-03-29 Giltigt t o m 2018-03-29 Sida: 1 (5) Författare Thurn

Läs mer

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller

Läs mer

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1(26) 2011-02-03 Anvisningar för Blodcentralen Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Hur säkert är svaret från blodcentralen? 6 5. Blodgruppering

Läs mer

Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21. Rut Norda överläkare

Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21. Rut Norda överläkare Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21 Rut Norda överläkare Innehåll Erfarenhet som bakgrund Allmänt om kompetens och kompetensutveckling Urvalsprocessen: kvalitet

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2012-2014

Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet BLODTJÄNSTVERKSAMHET

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet BLODTJÄNSTVERKSAMHET Föreskrift 10.12.2013 Dnr 640/03.01.01/2013 6/2013 Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet BLODTJÄNSTVERKSAMHET Lääkealan turvallisuus- ja kehittämiskeskus Säkerhets- och

Läs mer

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. TRISENOX 1 mg/ml, koncentrat till injektionsvätska, lösning Arseniktrioxid

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. TRISENOX 1 mg/ml, koncentrat till injektionsvätska, lösning Arseniktrioxid BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN TRISENOX 1 mg/ml, koncentrat till injektionsvätska, lösning Arseniktrioxid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna

Läs mer

Livets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret

Livets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Livets celler Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Var vänlig, läs noggrant igenom informationen innan du ansluter dig till Stamcellsregistret. Du ansluter dig till registret på webbadressen

Läs mer

Hjälpämne: Natrium (som klorid och hydroxid); 0,8 1,6 mg/ml (35 70 mmol/l)

Hjälpämne: Natrium (som klorid och hydroxid); 0,8 1,6 mg/ml (35 70 mmol/l) PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vivaglobin, 160 mg/ml injektionsvätska, lösning 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller: humant normalt immunglobulin 160 mg* * motsvarar totalt proteininnehåll

Läs mer

Manuellt införda justeringar Stamcellskörd Infrysning av stamceller Infusion av stamceller Metodansvarig Medicinskt ansvarig Justeringstabell

Manuellt införda justeringar Stamcellskörd Infrysning av stamceller Infusion av stamceller Metodansvarig Medicinskt ansvarig Justeringstabell Gäller för specialitet Dokumentnamn: Sid nr: Klinisk immunologi och transfusionsmedicin 907 Identitetskontroll vid hantering av stamceller Utfärdad av: Införd: Revision: Christina Sandell 2011-06-30 4

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Aquarius CRRT-system med citrat antikoagulation

Aquarius CRRT-system med citrat antikoagulation Aquarius CRRT-system med citrat antikoagulation Aquarius CRRT-maskin med automatisk citratfunktion Vätskebalansfunktion Vätskebalansfunktionen är en viktig del av CRRT-behandlingen Den automatiska vätskebalansfunktionen

Läs mer

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier 2016 Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS Vad handlar föreläsningen om? Blodsjukdomar vad händer på en hematologi avdelning Anemi Symtom, orsaker

Läs mer