BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan ALLMÄN INFORMATION 2-4 Förfrågningar 2 Blodsmitta 2 Provtagning 3 Hur säkert är svaret från Transfusionsmedicin? 4 UNDERSÖKNINGSPROGRAM 5-12 Tabell över undersökningar som även utförs i Motala och Norrköping 5 Rosa bladet praktiskt att ha i rockfickan 5 Blodgruppering 6 Dubblettsvar 7 Antikroppsidentifiering 7 Antikroppsidentifiering, gravida 8 Rh-profylax (anti-d) 9 Direkt antiglobulintest, DAT 10 Köldantikroppar/köldagglutininer 11 PNH 11 HIT, ID-PaGIA Heparinantikroppar 12 BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER Allmän information Förenlighetsprövning genom BAS-test 15 Förenlighetsprövning genom BK(S)-test/MG-test 16 Val av blod 17 Akut behov av blod 18 Tider 18 Blodförvaring/Förvaring på avdelningen 19 Kontroller i samband med blodtransfusion 20 Biologisk förprövning, Registrering/Återrapportering, Transfusionskontroll Efter transfusion 22 BLODKOMPONENTER Erytrocyter Plasma 25 Trombocyter Granulocyter 27 Blodkomponenter för laboratoriebruk 28 Indikationer för bestrålade resp tvättade blodkomponenter TRANSFUSIONSREAKTIONER (33) För aferesbehandlingar, se Lisa, Diagnostikcentrum, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Aferes.

2 2(33) ALLMÄN INFORMATION Transfusionsmedicinsk verksamhet finns inom Diagnostikcentrum i Östergötland, på Klinisk immunologi och transfusionsmedicin i Linköping samt på Klinisk kemi i Motala och Norrköping. Transfusionsmedicin i Linköping är sedan 1996 ackrediterad enligt ackrediteringsstandard SS-EN ISO/IEC Den transfusionsmedicinska verksamheten i Motala och Norrköping ackrediterades Ackreditering innebär en hög grad av dokumentation och systematik i kvalitetsarbetet vilket bidrar till säkrare undersökningsresultat. För blodgivning och komponentuppdelning tillämpas kvalitetssystemet GMP (Good Manufacturing Practice) som bygger på gemensamma europaregler. GMP är i princip mycket likt ackreditering med den skillnaden att tillvägagångssättet istället för undersökningsresultatet är kvalitetssäkrat. Forskning och undervisning inom ämnesområdet pågår kontinuerligt inom verksamheten. Förfrågningar Cosmic/ROS Information om att giltig blodgruppering alt BAS-test finns, pågående blodbeställning, reservationer och transfusionshistorik kan sökas via Cosmic och ROS. Linköping Blodbeställning, förfrågan, Akutlaboratoriet telefonnummer , internt Biomedicinsk analytiker, sökare Motala Blodbeställning, förfrågan telefonnummer , internt Vid enbart förfrågningar; kontakta Transfusionsmedicin i Linköping, tel Norrköping Blodbeställning, förfrågan telefonnummer , internt Läkare Jourhavande läkare, Transfusionsmedicin i Linköping, sökes via telefonnummer Måndag-fredag , även sökare Vi vill ha en dialog med kunden Vi på Transfusionsmedicin vill värna om kontakten med andra kliniker och ställer gärna upp med vår specialkompetens i frågor som rör vårt område, t ex att ge råd i transfusionsmedicinska frågor och att på andra kliniker ge föreläsningar i olika ämnen relaterade till vårt område. Blodsmitta Vid misstanke om blodsmitta ska detta anges på rör och remiss. Skyddshylsa ska användas, även denna ska märkas med blodsmitta.

3 Provtagning Socialstyrelsens författning, SOSFS 2009:29, föreskriver de regler som ska användas vid provtagning för blodgruppsserologiska undersökningar. Dessa föreskrifter måste ovillkorligen följas. Ansvarig provtagare intygar med sin namnunderskrift att provtagningsanvisningarna följts. Prov som inte tagits enligt gällande föreskrifter undersöks inte. Förnyad provtagning krävs. 3(33) 1. Inför en blodtransfusion ska blodprov tas från blodmottagaren för transfusionsmedicinska laboratorieundersökningar. Provtagningen ska utföras av hälso- och sjukvårdspersonal som har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften. Transfusionsmedicin ordnar undervisning i provtagning, anmälan på LISA: Diagnostikcentrum, Laboratoriemedicin, Undervisning för vårdpersonal, Provtagning för blodgruppsserologisk undersökning. Provtagning för blodserologisk undersökning 2. Vid provtagningen ska blodmottagarens fullständiga identitetsuppgifter styrkas genom kontroll mot identitetshandling eller identitetsband. Om en sådan kontroll inte kan göras och blodmottagarens muntligen uppgivna identitetsuppgifter bedöms som tillförlitliga, får dessa användas. Om blodmottagaren är ett barn som saknar identitetshandling eller identitetsband, får vårdnadshavaren styrka identitetsuppgifterna. Observera att identitetskontroll ska göras även om patienten är känd för provtagaren. Blodmottagarens fullständiga identitetsuppgifter ska innehålla: Svenskt personnummer, eller om personnummer saknas, andra identitetsuppgifter som säkerställer full spårbarhet i minst 30 år. Efternamn Förnamn eller initialer. Nyfött barn <3 månader: Ange under övriga upplysningar moderns identitet. Om barnet saknar personnummer ska id-nummer (BB-nr) användas. 3. Om blodmottagarens identitetsuppgifter är ofullständiga, osäkra eller saknas, ska ett av vårdgivaren fastställt system för tillfällig identifiering användas. När identiteten är känd ska ny blodgruppering tas. Hänvisa på remissen till tidigare identitet. 4. Innan provtagningen påbörjas ska provbeställningen och provtagningsrören märkas. Märkningen ska stämma överens med blodmottagarens identitetsuppgifter. 5. I samband med provtagningen ska den som tagit blodprovet dokumentera att: Identitetskontroll av blodmottagaren är utförd, och Märkningen av provbeställningen och provtagningsrören är fullständig och stämmer överens med blodmottagarens identitetsuppgifter. 6. Ett blodprov för blodgruppsbestämning och ett för förenlighetsprövning ska tas från blodmottagaren. Proverna ska tas vid två separata tillfällen, men får i akuta fall tas vid samma tillfälle. För att undvika fördröjning av eventuell transfusion vid operation ska prov tas för blodgruppering i samband med att patienten sätts upp på väntelista. Om en klar blodgrupp finns vid kontroll i Cosmic/ROS och inga reservationsstämplar eller begäran om nytt prov finns, samt om patienten inte bytt efternamn, erfordras ingen ny blodgruppering. Dublettsvar kan beställas. Vid intagning från väntelista tas inkomstprov. Där kan prov för förenlighetsprövning ingå.

4 HUR SÄKERT ÄR SVARET FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN? Transfusionsmedicins laborationer besvaras inte med siffervärden och klassas därför som kvalitativa undersökningar. Även i denna typ av svar kan det finnas s.k. mätosäkerhet. Eftersom någon egentlig mätning inte utförs föredrar vi dock att tala om säkerheten i våra laborationer. 4(33) Transfusionsmedicin har dokumentation, som vid förfrågan är tillgänglig för beställaren, över hur säkerheten i våra undersökningar kontrolleras och följs upp. De största felkällorna är dock de preanalytiska som genereras av, men också kan minimeras av beställaren. De preanalytiska felen kan delas in i tre grupper: Identifikation Patienten måste vara identifierad på ett korrekt sätt enligt SOSFS 2009:29. Om patientidentiteten knyts till en felaktig blodgrupp kan i värsta fall en dödlig transfusionsreaktion uppstå. Därför måste identifieringen intygas av provtagaren. Utan korrekt identifiering och utan intygande (underskrift) blir osäkerheten så stor att någon undersökning inte utförs. Felaktigt intygande kan leda till att patienten transfunderas med fel blod. För att få full säkerhet ska blodgruppen bestämmas på två oberoende prov innan patienten ges blod. Detta åstadkoms genom att blodgruppen bestäms även på BAS-test röret. Om båda rören tas vid samma tillfälle åsidosätts säkerheten eftersom resultaten då alltid blir lika. En felidentifiering, med ovan nämnda risker, upptäcks inte. Har blodgruppen inte bestämts på röret för BAS-test betraktas patientens blodgrupp i praktiken som okänd. Anamnestiska uppgifter Provet Om uppgifter om blodtransfusion och/eller stamcellstransplantation inte är uppgivna kan tolkningen av patientens blodgrupp bli felaktig. Om uppgift om given s.k. Rh-profylax saknas kan en antikroppsunderökning feltolkas och felaktigt råd om uppföljning under graviditet ges. För säker tolkning och rådgivning inom mödravården krävs uppgifter om beräknad tid för förlossning och tidigare graviditeter. Prov för blodgruppsbestämning bör vara högst 5 dygn vid undersökningen felaktigt negativt resultat kan annars erhållas. Prov för förenlighetsprövning (BAS-test) ska avspegla patientens aktuellt immunhematologiskt status och får därför vid undersökningen vara högst 3 dygn, provtagningsdagen inräknad oförenlighet mellan patient och transfusionsblod kan annars inte säkert upptäckas. Prov taget ur koppling till dropp kan bli tillblandat med infusionslösning. Alla sådan spädning kan göra att antikroppar inte upptäcks (t. ex. kan en BAS-test bli falskt negativ).

5 UNDERSÖKNINGSPROGRAM Här beskrivs de undersökningar som finns tillgängliga inom Transfusionsmedicin. För varje undersökning finns en kort bakgrund, anvisningar för provtagning och svarsrutin. 5(33) Undersökningsprogrammet är olika i Linköping, Motala och Norrköping. Efter tabellen nedan över Motalas och Norrköpings program beskrivs samtliga undersökningar som utförs i Linköping. Beskrivningen innefattar även provtagningsmaterial, svarsrutiner och svarstider. Tabell över undersökningar som utförs även i Motala och Norrköping, samt i Motala och Norrköping tillgängliga blodkomponenter Undersökning Akut blodgruppering Direkt antiglobulintest, DAT Förenlighetsprövning genom BAS-test/MG-test Beställning och utlämning av blodkomponenter Tillgängliga blodkomponenter: Erytrocyter, leukocytbefriade Plasma Trombocyter Egenblodgivning Venesectio Tillgängligt i Motala, Norrköping Norrköping Motala, Norrköping Motala, Norrköping Motala, Norrköping Norrköping Norrköping Motala, Norrköping Rosa bladet - praktiskt att ha i rockfickan! Ett rosa blad om blodkomponenter, deras användning samt åtgärder vid transfusionsreaktion finns att rekvirera från Transfusionsmedicin i Linköping, telefonnummer , internt

6 BLODGRUPPERING Vid blodgruppering utförs: Bestämning av ABO grupp. Erytrocyten undersöks beträffande förekomst av A, B, AB eller O. Plasma undersöks på förekomst av anti-a och/eller anti-b. Vid blodgrupp A har individen anti-b B har individen anti-a O har individen anti-a och anti-b AB har individen inga ABO antikroppar Undantag: Barn <6 månader har inga eller endast svagt utvecklade ABO antikroppar. 6(33) Bestämning beträffande förekomst eller avsaknad av RhD antigenet. Finns RhD antigenet svaras blodgruppen RhD positiv. Saknas RhD antigenet svaras blodgruppen RhD negativ. Antikroppsscreening, beträffande irreguljära antikroppar riktade mot erytrocytantigen. Provtagningsmaterial 5,5 ml EDTA-rör (lila). Remiss US/LIM Röretikett. På barn <6 månader kan prov tas kapillärt i ett microtainerrör med tillsats av EDTA. Provtagningsföreskrifter Ansvarig provtagare intygar med sin namnunderskrift att provtagningsföreskrifterna följts. För utförande se sidan 3. Prov som inte tagits enligt gällande föreskrifter undersöks inte. Förnyad provtagning krävs. Tider All rutingruppering utförs i Linköping. Svarstid ca 30 minuter i okomplicerade fall. Vid positiv antikroppsscreening utförs antikroppsidentifiering samma dag, i komplicerade fall kan utredning ta längre tid. Blodgruppering ska tas i god tid före planerad operation, så att eventuell kompletterande utredning hinner utföras. Svarsrutin ABO och RhD grupp. Vid negativ antikroppsscreening anges: Inga irreguljära erytrocytantikroppar påvisade. Positiv antikroppsscreening besvaras med antikroppens specificitet. Telefonsvar lämnas inte på blodgruppering. Papperssvar skickas inte ut. Undantag: Avd som önskar papperssvar och svar med viktig information. Information om att giltig blodgruppering finns kan sökas via Cosmic/ROS.

7 DUBBLETTSVAR 7(33) Om patienten är registrerad i Transfusionsmedicins datasystem med fastställd ABO och RhD grupp, identiteten är densamma som i datasystemet och inga reservationsstämplar eller någon begäran om nytt prov finns, kan datorutskrivet dubblettsvar erhållas utan förnyad provtagning. Dublettsvar kan beställas via ROS. ANTIKROPPSIDENTIFIERING Vid misstanke om irreguljära erytrocytantikroppar ska antikroppens specificitet alltid fastställas. Antikroppsspecificiteten är av betydelse för fostret hos gravida kvinnor samt vid blodtransfusion. Om blodgruppering beställs och antikroppsscreening utfaller positivt utförs därför alltid antikroppsidentifiering. Provtagningsmaterial 5,5 ml EDTA-rör (lila). Remiss US/LIM Röretikett. Kryssa i rutan Antikroppsundersökning. Vid samtidig blodgruppering kan samma rör och remiss användas. Provtagningsföreskrifter Ansvarig provtagare intygar med sin namnunderskrift att provtagningsföreskrifterna följts. För utförande se sidan 3. Prov som inte tagits enligt gällande föreskrifter undersöks inte. Förnyad provtagning krävs. Svarsrutin Eventuellt antikroppsfynd besvaras med antikroppens/arnas specificitet. Transfusionsråd ges om antikroppen är av klinisk betydelse.

8 8(33) Antikroppsidentifiering gravida Vissa erytrocytantikroppar kan, om de förekommer under graviditet, ge upphov till hemolytisk sjukdom hos fostret och den nyfödda. Antikroppshalten (titern) bör följas så att åtgärder för att minska risken för barnet kan sättas in i tid. Om anti-d med titer 32 eller högre påvisats utförs kvantifiering av mängden antikroppar. I vissa fall kan prov från barnafadern behöva undersökas, bl.a. för bedömning av homo- eller heterozygoti för det antigen mot vilket kvinnan bildat antikroppar. Transfusionsmedicin begär i så fall prov för detta. För att säkert hitta kvinnor med antikropp som har klinisk betydelse för det väntade barnet och för att kunna planera förlossning under optimala betingelser rekommenderas antikroppsscreening enligt följande: Kvinnor utan känd antikroppsförekomst av betydelse för väntat barn Ta prov omkring graviditetsvecka På RhD negativa kvinnor, ta ytterligare ett prov omkring graviditetsvecka 35. Kvinnor med känd antikroppsförekomst av betydelse för väntat barn Antikropparna upptäcks i prov taget vecka 25 alternativt vecka 35. Ta därefter blodprov efter rekommendation från Transfusionsmedicin och alltid i samband med eventuell amniocentes. Antikroppar kända sedan tidigare (eventuellt från tidigare graviditet). Ta blodprov för titerkontroll (utgångsläge) vid första MVC-besöket och därefter enligt Transfusionsmedicins rekommendationer. Antikroppar som man erfarenhetsmässigt vet inte skadar fostret (t ex anti-le a, anti-le b, anti-p 1 ) behöver inte följas under fortsatt graviditet. Svarsrutin Eventuellt antikroppsfynd besvaras med antikroppens/arnas specificitet. Transfusionsråd ges om antikroppen är av klinisk betydelse. För antikroppar som kan skada fostret hos en gravid kvinna anges titer. För anti-d anges antikroppshalten också i mg/l om kvantifiering utförts. Om fyndet bör följas föreslås lämpligt intervall till förnyad provtagning.

9 RH-PROFYLAX (ANTI-D) Individer som saknar RhD antigenet, kan bilda anti-d (antikroppar mot D antigenet), t.ex. vid graviditet med RhD positivt foster eller vid transfusion av RhD positiv blodenhet till RhD negativ individ. 9(33) Rh-profylax ges i följande fall: Till RhD negativa kvinnor efter förlossning med RhD positivt barn samt vid abort, amniocentes, yttre vändning m.m. eller till RhD negativa kvinnor <50 år som transfunderas med trombocytkoncentrat innehållande RhD positiva erytrocyter. Rh-profylax kan inte förebygga immunisering om RhD positiva erytrocyter transfunderats, t.ex. vid brist på RhD negativt blod. Dessa passivt tillförda antikroppar kan påvisas i plasma flera månader efter injektionen och kan inte serologiskt skiljas från sådana som produceras vid en aktiv immunisering. Uppgifter om tidigare kända antikroppar, transfusionsreaktioner, transfusioner och Rh-profylax ska alltid bifogas remiss för blodgruppering/förenlighetsprövning. För personer som fått Rh-profylax gäller därför; prov till Transfusionsmedicin tagna inom 6 månader efter injektionen ska åtföljas av uppgift om när profylaxen gavs.

10 DIREKT ANTIGLOBULINTEST, DAT Direkt antiglobulintest, (tidigare Direkt Coombs prov), innebär prövning av erytrocyter med antihumanglobulin för att fastställa om erytrocyterna är mantlade med antikroppar och/eller komplementfaktorer in vivo. Rutinmässigt används ett antiglobulinreagens innehållande anti-igg samt anti-komplement. På begäran, eller om DAT är starkt positivt, utförs prövning med specifika anti-igg och anti-komplement (C3d) reagens. På speciell indikation kan även prövning utföras med anti-iga och anti-igm. Provtagningsmaterial 5,5 ml EDTA-rör (lila). Remiss US/LIM Röretikett. Kryssa i rutan Direkt antiglobulintest, DAT. Vid samtidig blodgruppering kan samma rör och remiss användas. Provtagningsföreskrifter Ansvarig provtagare intygar med sin namnunderskrift att provtagningsföreskrifterna följts. För utförande se sidan 3. Prov som inte tagits enligt gällande föreskrifter undersöks inte. Förnyad provtagning krävs. Svarsrutin Direkt antiglobulintest (Direkt Coombs prov) negativt, positivt eller svagt positivt. Om prövning gjorts med monospecifika reagens anges resultatet av dessa vid positivt utfall. Tolkning Barn <3 månader Direkt antiglobulintest kan utfalla positivt på blodprov från nyfödda barn till kvinnor som bildat IgG-antikroppar, t.ex. vid RhD immunisering. Vid ABO-immunisering kan DAT på barnets erytrocyter vara svagt positivt men utfaller ofta negativt. Vuxna och barn äldre än 3 månader Positiv reaktion ses oftast hos patienter med förvärvad hemolytisk anemi. Vid hemolytisk anemi av köldtyp ses oftast positiv reaktion endast med antikomplement (C3d). Vid hemolytisk anemi av värmetyp ses oftast positiv reaktion mot anti-igg och ibland även mot antikomplement (C3d). Positiv reaktion kan även ses efter transfusion av oförenligt blod. 10(33)

11 11(33) KÖLDANTIKROPPAR/KÖLDAGGLUTININER Autoimmun hemolytisk anemi av köldtyp förekommer i % av hemolytiska anemier. Sjukdomen kan vara primär (idiopatisk) eller sekundär, t ex till Mycoplasma pneumonie infektion, mononukleos, lymfom, lymfatisk leukemi eller makroglobulinemi. Direkt antiglobulintest (DAT) är vanligen stark positiv med monospecifikt anti-c3d. Vid positiv DAT med anti-c3d kan köldtiter bestämmas. Provtagningsmaterial 5,5 ml EDTA-rör (lila). Remiss US/LIM Kryssa i tom ruta, begär köldantikroppar. Röretikett. Ange frågeställning och diagnos. Provtagningsföreskrifter Ansvarig provtagare intygar med sin namnunderskrift att provtagningsföreskrifterna följts. För utförande se sidan 3. Ev kan provtagning i 37 C ske på Transfusionsmedicin. Svarsrutin Om köldantikroppar påvisas i 20 C, svaras antikroppshalten. PNH-test Paroxysmal noctural hemoglobinuri (PNH) är en sällsynt förvärvad defekt hos hematologiska stamceller. Stamcellsdefekten gör att en eller flera kloner av celler saknar glycosylphosphatidylinositol (GPI) i cellmembranet, det betyder att cellmembranet saknar cellmembranproteiner, bl a decay acceleration factor, DAF (CD55) och membrane inhibitor of reactive lysis, MIRL (CD59), vilka fungerar som komplementreglerande proteiner. Brist på dessa proteiner bidrar till manifestationer av PNH såsom hemolytisk anemi och trombos. Med flödescytometri identifieras uttryck eller frånvaro av GPI-kopplade proteiner på erytrocyter och granulocyter. På erytrocyter analyseras CD59 och på granulocyter CD24 och FLAER. Provtagning 3 ml EDTA-rör (lila K2E 3 ml). Prov ska vara laboratoriet tillhanda vardagar, helst samma dag eller senast 24 timmar efter provtagning. På fredagar och dag före helgdag senast kl Prov förvaras i rumstemperatur Remiss Cellulär immunologi. Ange frågeställning och diagnos.

12 HIT, ID-PaGIA Heparin/PF4-antikroppar 12(33) Indikation Misstanke om heparininducerad trombocytopeni (HIT). Innan prov tas för ID-PaGIA Heparin/PF4-antikroppar ska: 4T-score, estimering av klinisk risk för heparininducerad trombocytopeni, utföras, samt kontakt ska tas med koagulationskonsult. Provtagning Tre st 2,7 ml citratrör, blå propp. Innehåller 0,5 ml natriumcitrat. Rören ska fyllas tills vakuumsuget upphör samt vändas 5-10 gånger omedelbart efter provtagning. Provet ska tas genom direkt venpunktion, ej via inneliggande kanyl. Ange provtagningstid. Prov ska vara transfusionsmedicin tillhanda inom 30 minuter efter provtagning. Remiss Remiss finns att hämta på Lisa, Diagnostikcentrum/Klinisk immunologi och transfusionsmedicin/blanketter och remisser: HPF4-ak PaGIA Heparinantikroppar.

13 BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER 13(33) Terminologi Förenlighetsprövning: Prövning som görs på blodprov från en blodmottagare inför transfusion av erytrocyter för att säkerställa att dessa immunologiskt passar till blodmottagaren. BAS-test: Förenlighetsprövning som innefattar blodgruppskontroll och antikroppsundersökning. MG-test: Förenlighetsprövning mot blodenhet som är avsedd för transfusion. Utförs oftast till blodmottagare som bildat kliniskt viktiga erytrocytantikroppar. Blodkomponent: Beståndsdel av blod, t. ex. erytrocyter, plasma och trombocyter. Blodenhet: Blodkomponent med unik identitet, d.v.s. märkt med tappningsnummer. Före transfusion av erytrocyter måste undersökning utföras om patienten har kliniskt viktiga erytrocytantikroppar som kan orsaka en transfusionsreaktion. Har kliniskt viktiga erytrocytantikroppar påvisats måste varje enhet prövas mot patientens plasma, s.k. mottagargivar-test, MG-test. Förenlighetsprövning erfordras vid transfusion av erytrocyter men inte vid transfusion av plasma och trombocyter. Förenlighetsprövning utförs på två sätt: BAS-test vid patient utan irreguljära erytrocytantikroppar BK(S)-test/MG-test (tidigare korstest) vid patient med irreguljära erytrocytantikroppar Blodrekvisition samt blodprov (ange provtagningsdatum på rör och remiss) inlämnas till Transfusionsmedicin i så god tid som möjligt före planerad transfusion. Ange alltid operationsdatum eller beräknad dag/tidpunkt för transfusion samt uppgifter om tidigare transfusioner. De frågor som finns angivna på rekvisitionen ska besvaras. Vid giltig BAS-test kan blodenheter utlämnas med kort varsel (fem minuter). Därför behöver enheter inte reserveras i förväg till patienter där sannolikheten för transfusion är liten. Ange i dessa fall endast BAS-test på rekvisitionen. När transfusion är sannolik begär önskat antal enheter av respektive blodkomponent. Blodenheter reserveras och finns tillgängliga för avhämtning. BAS-test: Enheter reserveras transfusionsdagen + 1 dygn, dock inte längre än BAS-testens giltighet. BK(S)-test/MG-test: Ange önskat antal enheter. Enheter reserveras transfusionsdagen + 1 dygn, dock inte längre än 4 dygn från provtagningsdagen, den senare inräknad. Finns giltig BAS-test kan beställning av blodenheter göras i ROS. Antikroppsfynd hos patienter som ska transfunderas Ange alltid förekomst av irreguljära antikroppar och årtal när fyndet gjordes på blodrekvisitionen. Transfusionsmedicins personal kontrollerar uppgifterna och väljer ut förenligt blod.

14 14(33) Barn under 4 månader Barn under 4 månader saknar i regel antikroppar och förenlighetsprövning utförs normalt inte. Dock kan kliniskt viktiga erytrocytantikroppar överföras från modern till barnet och ge upphov till en transfusionsreaktion vid transfusion av erytrocyter som har motsvarande antigen. Barn under 3 månader: Före en transfusion till barn under 3 månader ska resultat av moderns blodgruppering och antikroppsscreening kontrolleras. Antikroppsscreening ska vara utförd inom sex veckor före förlossningen, och om kliniskt viktiga erytrocytantikroppar påvisats ska förenlighetsprövning (MG-test) utföras mot moderns plasma och enheter som saknar motsvarande antigen måste väljas. MG-test ska även utföras om barnet är DAT positivt.

15 FÖRENLIGHETSPRÖVNING GENOM BAS-TEST BAS - Blodgruppering och Antikropps-Screening BAS-test kan utföras till patient som saknar kliniskt viktiga erytrocytantikroppar. För patient med kliniskt viktiga erytrocytantikroppar, se BK(S)-test/MG-test. BAS-test innefattar Kontroll av patientens blodgrupp Antikroppsscreening Datoriserad kontroll av förenlighet Provtagningsmaterial 5,5 ml EDTA-rör (lila). Röretikett. Remiss US , VIN (33) Provtagningsföreskrifter Ansvarig provtagare intygar med sin namnunderskrift att provtagningsföreskrifterna följts. För utförande se sidan 3. Prov som inte tagits enligt gällande föreskrifter undersöks inte. Förnyad provtagning krävs. OBS! Prov för förenlighetsprövning ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter tas vid annat provtagningstillfälle än prov för blodgruppering. Avsteg från denna regel får endast göras vid akut transfusionsbehov och då på den behandlande läkarens ansvar. BAS-test kan utföras på prov som är högst 3 dygn gammalt (provtagningsdagen + 2 dygn). Giltighetstid Giltighetstiden för en BAS-test är 5 dygn inklusive provtagningsdatum. Tid Svarstid ca 40 minuter i okomplicerade fall. Svarsrutin Negativ BAS-test svaras BAS-test giltig för blodutlämning t o m (datum). Positiv BAS-test måste utredas med antikroppsidentifiering. Vid patient med irreguljära erytrocytantikroppar eller om BAS-test utfaller positivt måste förenlighetsprövning genom BK(S)-test/MG-test utföras vid behov av blod. Papperssvar skickas inte ut. Information om att giltig BAS-test finns kan sökas via ROS.

16 FÖRENLIGHETSPRÖVNING GENOM BK(S)-TEST/MG-TEST BK(S)-test Blodgrupps Kontroll och antikroppsscreening MG-test Mottagare-Givare test, tidigare korstest När transfusion av erytrocyter ska ges till en patient med irreguljära erytrocytantikroppar prövas patientens plasma mot erytrocyter från varje tilltänkt givare. Kontroll sker av patientens blodgrupp, och antikroppsscreening utförs för att kontrollera att ytterligare antikroppar inte tillkommit. Provtagningsmaterial 5,5 ml EDTA-rör (lila). Röretikett. Remiss US , VIN (33) Provtagningsföreskrifter Ansvarig provtagare intygar med sin namnunderskrift att provtagningsföreskrifterna följts. För utförande se sidan 3. Prov som inte tagits enligt gällande föreskrifter undersöks inte. Förnyad provtagning krävs. OBS! Prov för förenlighetsprövning ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter tas vid annat provtagningstillfälle än prov för blodgruppering. Avsteg från denna regel får endast göras vid akut transfusionsbehov och då på den behandlande läkarens ansvar. Giltighetstid BK(S)-test är giltig 3 dygn (provtagningsdagen + 2 dygn), d.v.s. MG-test kan utföras under denna tid. Blodenheter kan reserveras t.o.m. dag 4, provtagningsdagen inräknad. Blodrekvisition Av remissen ska framgå hur många enheter som beställs, eventuella krav på enheterna samt transfusionsdag/tidpunkt. Svarstid Vid akut beställning 60 minuter om patientens antikroppar är tidigare kända och kompatibla erytrocyter finns tillgängliga. Svarsrutin Transfusionsdokument medföljer beställda enheter. Om patienten har irreguljära erytrocytantikroppar av betydelse för transfusion, anges att blodet saknar motsvarande antigen.

17 VAL AV BLOD Om en patient transfunderas med blod som inte är ABO förenligt kan en livshotande akut hemolytisk transfusionsreaktion uppstå p.g.a. att alla individer har antikroppar mot det/de ABO antigen som de själva saknar. Grundregel vid transfusion är att ge blod av samma ABO och RhD grupp som mottagaren (grupplikt). I vissa fall kan avsteg från denna regel göras enligt nedanstående regler: 17(33) Vid minsta tveksamhet om att rätt blod lämnats ut; kontakta Transfusionsmedicin. Erytrocyter O kan ges till alla A kan ges till A och AB B kan ges till B och AB AB kan bara ges till AB Plasma AB kan ges till alla A kan ges till A och O B kan ges till B och O O kan bara ges till O Trombocyter Första handsval: Samma ABO grupp på givare och mottagare. ABO grupp Trombocyter kan ges oberoende av ABO grupp. Dock måste hänsyn tas till mängden anti-a och/eller anti-b i blodenheten. Trombocyt innehållande hög titer av anti-a och/eller anti-b får EJ ges till mottagare med motsvarande antigen (ABO grupp). RhD Trombocyter från RhD positiv givare kan ges till RhD negativ mottagare. Undantag: Komponent som p g a framställningssättet kan innehålla erytrocyter från givaren. Transfusionsmedicin ger i dessa fall rekommendation om att Rh-profylax ska ges. RhD negativa blodkomponenter RhD negativa blodkomponenter kan ges till RhD positiva personer, undantaget vissa immuniseringar.

18 AKUT BEHOV AV BLOD I en akut situation där blodgruppering och förenlighetsprövning inte hinner utföras kan O RhD negativa erytrocyter ges. OBS Om patienten har kliniskt viktiga irreguljära erytrocytantikroppar mot andra blodgruppsantigen kan det ge upphov till en transfusionsreaktion i denna situation. 18(33) Tag prov för blodgruppering och/eller förenlighetsprövning innan transfusionen påbörjas. O RhD negativa erytrocyter för akuta situationer Ett förberett lager av O RhD negativa erytrocyter, med akutföljesedlar, för akuta situationer finns på transfusionsmedicin, centraloperation och thoraxoperation i Linköping, samt på centraloperation i Norrköping och på Klinisk kemi i Motala och Norrköping. Nyfödda barn För nyfödda barn finns färska erytrocyter, <14 d, på Transfusionsmedicin alt Klinisk kemi i Norrköping. Kontakta respektive enhet. Vid transfusion till nyfödda barn måste färska erytrocyter ges p g a den ökade kaliumhalten i blodenheter som förvarats. Om akutblodet som förvaras på operationsavdelning används, MÅSTE alltid Transfusionsmedicin alt Klinisk kemi kontaktas! Tider Vid akutsituation gäller följande ungefärliga svarstider: Blodgruppering BAS-test MG-test 30 minuter 40 minuter 60 minuter

19 BLODFÖRVARING Erytrocyter och plasma reserverade till patient förvaras i Transfusionsmedicins temperaturreglerade blodkyl. Enheter kan hämtas omedelbart före transfusion. Särskild transportbox ska användas. Vid utlämningen sker en datoriserad kontroll av att rätt enhet lämnas ut, s.k. aktiv utlämning. 19(33) Aktiv utlämning av blodenheter A. Vid hämtning på blodcentralen 1. Reserverade blodenheter är inte direkt tillgängliga. 2. Blodcentralens personal hämtar blodenheter ur reserverat lager och överlämnar dem, efter en datoriserad kontroll, till sjukhuspersonalen. 3. Den som hämtar blodenheter måste ha med sig en skriftlig uppgift om patientens identitet (personnummer). Denna uppgift ska användas vid kontrollen. B. Vid hämtning av akutblod i bloddepå O RhD negativa blodenheter för akuta situationer utplacerat i bloddepåer utanför Transfusionsmedicin berörs inte. Här gäller som tidigare rapportering i efterhand. C. Vid telefonbeställning för leverans via rörpost Den som beställer blodenheter måste uppge patientens personnummer, då samma kontroll som under punkt A ska göras innan blodet skickas. Förvaring på avdelningen Blodenheter får aldrig förvaras i vanligt kylskåp på avdelningen. Om blodkyl med kontinuerlig temperaturövervakning i form av termograf utrustad med visuellt och ljudligt larm finns, kan erytrocyter och plasma förvaras i denna. För att få återlämnas till Transfusionsmedicin får erytrocyter och plasma förvaras i godkänd isolerad transportbox högst 1 timme, i rumstemperatur högst 15 minuter. Trombocyter får aldrig förvaras i kylskåp Trombocytkoncentrat ska transfunderas snarast och eventuell återlämning till Transfusionsmedicin får bedömas från fall till fall. Transfusionen ska påbörjas inom 2 timmar efter utlämning från Transfusionsmedicin och bör vara avslutad inom 4 timmar efter det att transfusionsaggregatet kopplats till enheten. Transportboxar Transportboxar ska vara av hårt material, vara isolerade och lätta att rengöra. De ska rengöras regelbundet inuti med ytdesinfektionsmedel, och får endast användas för transport av blodenheter.

20 20(33) KONTROLLER I SAMBAND MED BLODTRANSFUSION En läkare som ordinerar en transfusion ska dokumentera ordinationen. Vid ordineringen ska speciella krav på komponenten definieras, t.ex. bestrålad, tvättad komponent. Se SOSFS 2009:29. Genomförande av transfusion En läkare/sjuksköterska ska ha ansvaret för transfusionen. Inför transfusionen ska den som är ansvarig kontrollera att: Uppgifterna om blodmottagaren på blodenhetens transfusionsdokument överensstämmer med patientens styrkta identitetsuppgifter. Transfusionsdokumentets uppgifter om tappningsnummer överensstämmer med blodenhetens etikettuppgifter. Blodenhetens uppgifter om blodkomponenten och dess särskilda egenskaper överensstämmer med ordinationen. Blodenhetens blodgrupp är förenlig med blodmottagarens. Förenlighetsprövningen för erytrocytenheten är godkänd. Hållbarhetstiden för blodenheten inte har överskridits. Att hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet eller läckage inte förekommer. Under transfusion Blodmottagare ska under transfusionen fortlöpande övervakas av befattningshavare som har utbildning för och som är kompetent för uppgiften. Svåra transfusionsreaktioner uppträder vanligen inom 15 minuter från transfusionens början och patienten bör övervakas särskilt noggrant under denna tid. Tiden för en transfusion beror på patientens kliniska tillstånd och bedöms av ansvarig läkare. Vuxna: Erytrocyter transfunderas vanligtvis inom 2-3 timmar, trombocyter och plasma inom 30 minuter. Transfusionen bör p g a risken för bakterieväxt vara avslutad inom 4 timmar. Eventuella reaktioner ska anmälas till den läkare som är ansvarig för patienten. Ansvarig läkare på vårdavdelning ska alltid kliniskt bedöma patienten. Allvarliga reaktioner ska alltid utredas. Se nedan under Transfusionsreaktioner. Transfusionsaggregat Använd transfusionsaggregat avsett för blodkomponenter. Gäller alla blodkomponenter, erytrocyter, plasma, trombocyter och granulocytkoncentrat. Infusionslösningar Blodkomponenter får inte blandas med infusionsvätskor eller andra läkemedel.

21 21(33) Biologisk förprövning I vissa fall rekommenderas biologisk förprövning. Ungefär 25 ml blod tillförs patienten med snabb dropptakt. Därefter inställs aggregatet på minsta möjliga dropptakt. Patienten observeras noga under 20 minuter. Om puls- eller andningsfrekvensen ökat påtagligt eller om patienten på annat sätt blir påverkad eller klagar över smärtor (vanligast i bröstet och ryggen samt stickningar huvudsakligen i armar och ben) måste transfusionen avbrytas omedelbart. Hos medvetslösa patienter ska puls och blodtryck följas. Om ingen reaktion iakttas, fortsätts transfusionen med önskad dropptakt. Proceduren upprepas för varje blodenhet som transfunderas. Transfusion i särskilda fall Om en blodmottagares tillstånd inte medger att föreskrivna säkerhets- och kontrollåtgärder till alla delar vidtas, får den läkare som har ansvaret för hälso- och sjukvården av blodmottagaren besluta om inskränkningar av åtgärderna. Beslutet ska dokumenteras och inskränkningarna rapporteras till blodcentralen. Registrering av transfusionen/återrapportering av blodenheters slutliga användning i ROS Enligt SOSFS 2009:29 ställs krav på återrapportering av varje utförd transfusion eller annan slutlig användning av en blodenhet till blodcentralen. Klinik eller annan vårdinrättning som ger blodtransfusioner måste ha rutiner för, och har ansvar för att den slutliga användningen av varje enskild blodenhet rapporteras till blodcentralen. När enheten anslutits till patienten ska den som satt blodet ta journaletikett från enheten, fästa den på avsedd plats på patientens transfusionsdokument samt skriva datum och sin signatur. Transfusionsdokumentet ska sparas i patientens journal, är denna elektronisk kan transfusionsdokumentet inkluderas i journalen t.ex. genom scanning. Återrapportering av transfusion utan anmärkning ska ske i nära anslutning till transfusionen, d.v.s. inom ett dygn. Återrapportering kan göras via ROS. Sker ingen återrapportering kommer Transfusionsmedicin att skicka påminnelse. Blodcentralen får enligt ovanstående författning inte leverera blodenheter till en klinik som missköter återrapporteringen. Vid transfusionsreaktion på en enhet ska återrapportering ske på remiss: Rapport vid transfusionsreaktion, se nedan under Transfusionsreaktioner. Samtliga blodenheter som inte transfunderas måste ovillkorligen rapporteras till blodcentralen, gäller även skadade eller läckande enheter. Detta sker bäst genom att enheterna återlämnas till blodcentralen, som då ombesörjer rapporteringen av dessa till blodsystemet. Transfusionskontroll Transfusionskontroll är ett IT-stöd i ROS för att förbättra säkerheten vid blodtransfusion: Den bekräftar att det är rätt blod som ska sättas och larmar om fel blod valts ut. Kontrollen ska göras vid patienten (bedside) i direkt anslutning till att blodenheten kopplas och innebär att patientens ID-armband och blodenhetens nummer skannas. Kontroll sker då i transfusionsmedicins

22 22(33) databas att blodenheten är reserverad till patientens personnummer. När transfusionskontrollen utförts registreras blodenheten automatiskt som transfunderad, d.v.s. ingen ytterligare återrapportering behöver göras. De uppgifter om transfusionen som måste sparas återfinns i transfusionshistoriken. Transfusionsdokumentet kan kastas tillsammans med blodenheten efter transfusionen. Efter transfusion Spara blodenhet (erytrocyter, plasma eller trombocyter) och transfusionsaggregat, om möjligt i kylskåp, 4 timmar efter transfusionens avslutande. Vid komplikationer ska kvarvarande innehåll i enheten undersökas.

23 BLODKOMPONENTER Samtliga blodkomponenter är negativa med avseende på HBsAg, anti-hiv, anti-hcv och syfilistest. Samtliga komponenter är leukocytbefriade. Betraktas därmed som funktionellt CMV negativa. Trombocytkoncentrat är även bestrålade. För att förhindra GVHD, (Graft-Versus-Host-Sjukdom) kan bestrålade enheter tillhandahållas. Enheterna är bestrålade med 25 Gy och märkta med etikett som anger att enheten bestrålats. Vid speciella indikationer kan tvättade enheter tillhandahållas. 23(33) Transfusion av blodkomponenter ska göras endast om klar indikation föreligger. Blodtransfusion innebär alltid en risk för immunisering (erytrocyt-, leukocyt- och trombocytantikroppar) vilket kan göra patienten sämre ställd i en situation där behov av blodtransfusion verkligen föreligger. Risken för transfusionsöverförd smitta är idag mycket liten, men kan aldrig helt uteslutas även om transfusionsblodet testas. När transfusion är indicerad bör endast den blodkomponent ges som patienten lider brist på. Genom att dela upp en blodenhet i erytrocyter, plasma och trombocyter kan givarblodet utnyttjas maximalt. Erytrocyter, SAGMAN Erytrocyter i 100 ml SAGMAN-lösning (salt-adenin-glukos-mannitol). Innehåller <1x10 6 leukocyter/enhet. Plasmainnehåll ml/enhet. Volym: ml, B-EVF ca 0,60. Hållbarhet: 42 dygn vid 2-6 C. Indikationer: Blodförlust och terapi vid anemi. Höjer B-hemoglobin med ca 10 g/l. Erytrocyter SAGMAN autolog Erytrocyter från en autolog blodgivning i 100 ml SAGMAN-lösning (salt-adenin-glukos-mannitol). Innehåller <1x10 6 leukocyter/enhet. Plasmainnehåll ml/enhet. Volym: ml, B-EVF ca 0,60. Hållbarhet: 42 dygn vid 2-6 C. Indikationer: Ges endast på speciella indikationer, t ex patient med mycket sällsynt blodgrupp. Diskuteras med Tranfusionsmedicins läkare. Beställs i mycket god tid på särskild remiss. Remiss Autolog blodgivning kan erhållas från Transfusionsmedicin tel Erytrocyter, tvättade (plasmabefriade) SAGMAN-erytrocyter, leukocytbefriade, tvättade och suspenderade i isoton koksaltlösning. Innehåller ej plasma. Innehåller <1x10 6 leukocyter/enhet. Volym: ml, B-EVF ca 0,60. Hållbarhet: 14 dygn vid 2-6 C. I enstaka fall kan hållbarheten förkortas till 24 timmar (ej slutet system). Indikationer: Ges endast på speciella indikationer, t ex till patient med antikroppar mot IgA eller annan allvarlig reaktion på plasmaproteiner. Beställs i god tid. Bereds efter beställning.

24 Erytrocyter frysta, tinade 24(33) Erytrocyter förvarade i glycerollösning och efter upptining tvättade med isoton koksaltlösning med tillsats av glukos. Innehåller ej plasma. Innehåller <1x10 6 leukocyter/enhet. Volym: ml, B-EVF ca 0,35. Hållbarhet: Indikationer: 3 dygn vid 2-6 C. I enstaka fall 24 timmar vid ej slutet system. Ges endast på speciella indikationer, t ex patient med mycket sällsynt blodgrupp. Diskuteras med Tranfusionsmedicins läkare. Beställs i mycket god tid. Erytrocyter för utbytestransfusion Erytrocyter i spår av SAGMAN-lösning. Innehåller <1 x 10 6 leukocyter/enhet. Funktionellt CMV-negativa. Innehåller ca 100 ml färskfryst plasma. Bestrålade med 25 Gy. Volym: ml, B-EVF ca 0,60. Hållbarhet: Indikationer: Transfunderas inom 24 timmar. Blodutbytestransfusion till nyfödda. Begränsat lager. Beställs i god tid. Bereds efter beställning. Moderns identitetsuppgifter skall anges.

25 Plasma Plasma från en givare. Innehåller <1 x 10 6 leukocyter/enhet. Kan vara färsk eller tinad. Volym: ml. Hållbarhet: 14 dygn vid 2-6 C. Indikationer: Ges vid brist på koagulationsfaktorer eller vid massiv transfusion. Bör ej användas som volymexpander. Upptining tar ca 30 min. 25(33) Plasma IgA-bristig, tinad Plasma från en givare som har IgA-brist. Innehåller <1 x 10 6 leukocyter/enhet. Volym: ml. Hållbarhet: Efter tining 14 dygn vid 2-6 C. Indikationer: Ges vid brist på koagulationsfaktorer eller vid massiv transfusion. Bör ej användas som volymexpander. Ges endast på speciella indikationer, t ex till patient med antikroppar mot IgA. Begränsat lager. Upptining tar ca 30 min. Plasma autolog, tinad Plasma från en autolog blodgivning. Innehåller <1 x 10 6 leukocyter/enhet. Volym: ml. Hållbarhet: Efter tining 14 dygn vid 2-6 C. Indikationer: Ges i samband med transfusion av autologa erytrocyter. Diskuteras med Tranfusionsmedicins läkare. Beställs i mycket god tid på särskild remiss. Remiss Autolog blodgivning kan erhållas från Transfusionsmedicin tel

26 Trombocyter, bestrålade Volym: Hållbarhet: 26(33) Trombocyter från en givare, framtagna med cellseparator, eller från flera blodgivningar. Innehåller >240 x 10 9 trombocyter/enhet och <1 x 10 6 leukocyter/enhet. Suspenderade i plasma eller med tillsats av buffertlösning. Bestrålade med 25 Gy ml. 5 dygn, efter sterilitetskontroll 7 dygn, vid 22 C under kontinuerlig vaggning. Indikationer: Ges vid grav trombocytopeni. Sällan indicerat vid B-TPK >20 x 10 9 /L om patienten inte blöder eller ska opereras. Tillförsel av 4-5 ml/kg kroppsvikt (barn 5-7 ml/kg kroppsvikt) bör ge en trombocytökning på x 10 9 /L. Begränsat lager. Till patient som är refraktär för trombocyttransfusion kan HLA förenliga trombocyter beställas efter kontakt med Transfusionsmedicins läkare. Trombocyter, bestrålade och med minskad plasmavolym Volym: Hållbarhet: Indikationer: Trombocyter från en givare framtagna med cellseparator. Innehåller >240 x 10 9 trombocyter/enhet och <1 x 10 6 leukocyter/enhet. Suspenderade i plasma. Bestrålade med 25 Gy ml. Bör transfunderas snarast, dock senast 6 timmar efter beredning, risk för ph-förändring. Se ovan. Vid transfusion av trombocytkoncentrat vars plasma innehåller höga halter av ABO antikroppar. Vid tranfusion av trombocytkoncentrat till barn för att undvika att transfundera för stor vätskevolym. Begränsat lager. Bereds efter beställning. Trombocyter tvättade Volym: Hållbarhet: Indikationer: Trombocyter från en givare, framtagna med cellseparator, eller från flera blodgivningar. Innehåller >240 x 10 9 trombocyter/enhet och <1 x 10 6 leukocyter/enhet. Suspenderade i buffertlösning. Bestrålade med 25 Gy. 300 ml. Bör transfunderas snarast, dock senast 24 timmar efter beredning. Se ovan. Ges endast på speciella indikationer, t ex till patient med antikroppar mot IgA. Beställs i god tid.

27 Trombocyter autolog Trombocyter från en autolog blodgivning. Innehåller >100 x 10 9 Volym: Hållbarhet: Indikationer: 27(33) trombocyter/l. Suspenderade i autolog plasma ml. 24 timmar. Trombocytkoncentrat från autologt helblod används i speciella fall vid rekonstruktiva ingrepp. Granulocyter Volym: Hållbarhet: Indikationer: Granulocyter. Framtagna med cellseparator. Innehåller även Macrodex, plasma, trombocyter och en del erytrocyter. Bestrålade med 25 Gy. (Promiten ges profylaktiskt.) ml. Ges snarast, dock inom 24 timmar. Grav granulocytopeni (<0,5 x 10 9 /L) med behandlingsrefraktär sepsis. Diskuteras med Transfusionsmedicins läkare. Beställ granulocytgivning i god tid på remiss Konsultation.

28 BLODKOMPONENTER FÖR LABORATORIEBRUK 28(33) Beställs på särskild beställningsblankett som kan erhållas från metodansvarig för blodtappningen, telefonnummer 61/ Helblod CPD-adenin Volym: Hållbarhet: Blod från en givning med CPD tillsats. 450 ml. 24 timmar. Helblod Heparin Volym: Hållbarhet: Blod från en givning med Heparin tillsats. 450 ml. 24 timmar. Helblod annan tillsats Volym: Hållbarhet: Blod från en givning med tillsats efter önskemål. 450 ml. 24 timmar. Serum Volym: Hållbarhet: Serum från en blodgivning ml. 24 timmar. Buffycoat Volym: Hållbarhet: Erytrocyter, plasma, trombocyter och leukocyter ml. 24 timmar. Rör Rör, särskild givare

29 INDIKATIONER FÖR BESTRÅLADE RESPEKTIVE TVÄTTADE BLODKOMPONENTER Det ankommer på den läkare som ordinerar blodtransfusionen att ordinera bestrålad eller tvättad komponent då så är indicerat, och detta måste framgå av beställningen. Jourhavande läkare vid Transfusionsmedicin finns dygnet runt tillgänglig på telefon för råd i tveksamma fall. Den person som sätter blodet ska i samband med de sedvanliga kontrollerna enligt SOSFS 2009:29 också förvissa sig om att de speciella kraven är uppfyllda på aktuell blodenhet. Samtliga enheter i Östergötland är leukocytbefriade, samtliga trombocytkoncentrat är även bestrålade. 29(33) Indikationer för bestrålning av blodkomponenter Då patienten har ett gravt nedsatt immunförsvar eller då det finns likheter i HLA-uppsättningen mellan givare och mottagare ska de blodkomponenter som ges vara bestrålade för att förhindra uppkomst av transfusions-associerad Graft-versus-Host disease (TA-GvHD) hos mottagaren. Alla komponenter, även fryst plasma, bestrålas till patient som behöver bestrålade enheter. Allogen och autolog stamcellstransplantation Patienter som behandlas med immunhämmande mediciner T.ex. cytostatika som fludarabin, antilymfocytantikroppar eller T cells hämmande medel. Bestrålade enheter ges under behandling samt sex månader efter behandling. Behandling av vissa maligniteter eller immunsupprimering i samband med organtransplantation. HLA-matchade trombocytkoncentrat Gäller även när mottagaren är immunkompetent. Haplotyplika trombocyter Trombocyter framställda med cellseparator. Immunbristsjukdomar Patienter med vissa immunhämmande sjukdomar. Bestrålade enheter ges livslångt. För tidigt födda barn Bestrålade enheter ges vid en ålder mindre än motsvarande graviditetsvecka 28. Utbytestransfusion Vid utbytestransfusion ska alltid erytrocyterna bestrålas. Intrauterin transfusion Vid transfusioner där givare och mottagare är nära släkt med varandra Ex. trombocyttransfusion från mor till barn vid misstänkt neonatal alloimmun trombocytopeni. Gäller även immunkompetent mottagare. Alla granulocyttransfusioner

30 30(33) Indikationer för tvättade blodkomponenter Individer med total IgA-brist kan bilda antikroppar mot IgA. Vid hög titer anti-iga kan svår, eventuellt livshotande reaktion inträffa vid transfusion av IgA haltiga blodkomponenter. I dessa fall måste erytrocyter och trombocyter tvättas för att ta bort alla plasmarester. Vid behov av plasmatransfusion finns ett begränsat lager av plasma från givare som saknar IgA. Tvättade blodkomponenter kan också behöva ges vid annan allvarlig reaktion på plasmaproteiner.

31 TRANSFUSIONSREAKTIONER En transfusionsreaktion är varje oväntad reaktion hos en patient under eller efter avslutad transfusion av blodkomponenter. Exempel på transfusionsreaktioner är: Frossa, temperaturstegring, smärtor i bröst eller ländrygg, brännande sensation i infusionsvenen, oro, lufthunger, illamående, kräkningar, blodtrycksfall, diffus blödning från operationssår, uppblossande rodnad, nässelutslag. 31(33) Åtgärder 1. Avbryt omedelbart transfusionen. Låt infartskanylen ligga kvar. 2. Kontrollera patientens allmäntillstånd, andning och cirkulation. 3. Meddela jourhavande eller ansvarig läkare på vårdavdelningen. Notera reaktionen i journal. 4. Kontrollera att patientens identitet stämmer med blodenhetens transfusionsdokument. Kontrollera att ABO och RhD grupp på blodenhetens etikett är förenlig med patientens journaluppgift om blodgrupp. Kontrollera att blodenhetens nummer stämmer överens med transfusionsdokumentet. Kontrollera vid erytrocyttransfusion att erytrocyter av förenlig typ använts om irreguljära antikroppar mot erytrocyter påvisats hos patienten. 5. Informera Transfusionsmedicin om reaktionen. Fyll i remiss Rapport vid transfusionsreaktion, ange omständigheterna i fallet. Rapport vid transfusionskomplikation kan skrivas ut från LISA, Blanketthotell alt LMC/Laboratorier/Klinisk immunologi och transfusionsmedicin eller rekvireras från Transfusionsmedicin, telefonnummer Om ansvarig läkare bestämmer att reaktionen ska utredas 6. Kontrollera urinproduktionen. Notera urinens färg. 7. Lämna blodenhet/enheter och nytaget blodprov på patienten, 5,5 ml EDTA-rör (lila), till Transfusionsmedicin samt ifylld Rapport vid transfusionskomplikation. Trombocyt- eller plasmatransfusion Eventuell utredning vid trombocyt- eller plasmatransfusion utföres efter samråd med Transfusionsmedicin. Fyll i remiss Rapport vid transfusionskomplikation, ange omständigheterna i fallet. Lämna enhet/enheter till Transfusionsmedicin samt ifylld Rapport vid transfusionskomplikation.

32 32(33) REAKTION SYMPTOM ORSAK KLINISK HANDLINGSPLAN ALLERGISK (Lätt) ALLERGISK (Svår) FEBRIL AKUT HEMOLYTISK TRALI (Transfusionrelated acute lung injury) HYPOTENSION CIRKULATIONS ÖVER- BELASTNING (TACO) Klåda, urticaria. Anafylaxi med ångest, oro, klåda, urticaria, blodtrycksfall, takycardi, andningssvårigheter. Feber och/eller frossa, ev huvudvärk, illamående. Ångest, oro, bröst- och ländsmärtor, huvudvärk, andnöd, frossa, feber, blodtrycksfall, chock, oförklarlig blödning, hemoglobinemi, röd urin. Feber, andnöd, lungödem, blodtrycksfall inom 6 timmar efter transfusion. Blodtrycksfall under eller direkt efter transfusion. Andnöd, ortopnea, cyanos, lungödem, takycardi, hypertension, fotsvullnad. Oftast okänd, ibland antikroppar mot plasmaproteiner. Oftast okänd, ibland antikroppar mot plasmaproteiner främst IgA. Antikroppar mot leukocyter eller trombocyter. Bakterier. Intravaskulär hemolys på grund av blodgruppsoförenlighet. Oavsiktligt överhettat eller fryst blod. Funktionsfel på blodvärmare eller pumpar. Användning av hypotona lösningar. Sannolikt granulocytoch/eller lymfocytantikroppar i given blodenhet. Medicinering med ACE-hämmare och/eller användning av negativt laddade filter. Snabb transfusion och stor volym till cirkulatoriskt instabila patienter eller små barn. Steg 1-3 ovan. Ge ev antihistamin eller kortikosteroider. Fortsätt transfusion om symptomen upphört inom 30 min. I annat fall tillämpa något av alternativen nedan. Steg 1-7 ovan. Ge adrenalin, antihistamin, kortikosteroider ev 2 -stimulerare, syrgas. Överväg IgA-brist. Om fortsatt transfusion är nödvändig överväg tvättade enheter. Steg 1-7 ovan. Ev blododling. Ge antipyretika, ev antibiotika, ev kortikosteroider. Steg 1-7 ovan. Chockbehandling, adrenalin, syrgas, ev kortikosteroider. Forcerad diures med vätska och diuretika vid hemoglobinemi. Kontakta Transfusionsmedicin för plasmabyte vid massiv hemoglobinemi. Behandla snabbt vid tecken på DIC. Utred snarast orsaken till transfusionsreaktionen. Steg 1-7 ovan. Andningshjälp, ev kortikosteroider. Steg 1-7 ovan. Vätskeinfusion. Steg 1-7 ovan. Syrgas vid behov, diuretika. Även på det Rosa blad som kan användas som lathund finns instruktioner för handläggning av akuta transfusionsreaktioner. Rosa blad kan rekvireras från Transfusionsmedicin, telefonnummer , internt

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER Barn och ungdoms Blodtransfusion 1(8) Barn och ungdoms i TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER 1. BLODGRUPPERING 2. BAS-TEST 3. BK(S)-TEST OCH MG-TEST 4. BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER 5. TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1 (30) Landstinget i Kalmar län 2015-10-30 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Övergripande svarsrutiner

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1(26) 2011-02-03 Anvisningar för Blodcentralen Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Hur säkert är svaret från blodcentralen? 6 5. Blodgruppering

Läs mer

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning

Läs mer

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU INNEHÅLLSFÖRTECKNING Aktuella telefonnummer sid. 2 Viktigt att veta sid. 3 InterInfo sid. 3 Blodgruppering sid. 4 BAStest / MGtest sid. 67 DAT sid. 8 Antikroppsundersökning

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1) Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter

Transfusion av blodkomponenter ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Emelie Annerud, sjuksköterska Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering på Sida

Läs mer

Transfusionsanvisningar

Transfusionsanvisningar Transfusionsmedicin Sid: 1 (1) Förberedelser Blodgruppering utförs inför ev. transfusion av erytrocyter, plasma och trombocyter. Kontrollera om patienten är blodgrupperad innan provtagning sök information

Läs mer

Att öppna InterInfo via Cosmic:

Att öppna InterInfo via Cosmic: InterInfo är Transfusionsmedicins webbaserade gränssnitt där all relevant information kring blodtransfusioner och blodgruppsserologiska analyser samlas. Åtkomst till InterInfo sker via uthopp från journalsystemet

Läs mer

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem sida 1 (10) Bakgrund är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem ProSang. ger upplysning om patienten finns blodgrupperad patienten har giltig förenlighetsprövning

Läs mer

Information från transfusionsmedicin

Information från transfusionsmedicin November 2009 Information från transfusionsmedicin Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund Socialstyrelsen har i samband med tillsynsbesök på landets

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Utgåva Antal sidor 4 5 Dokumentets namn Riktlinje Blodtransfusion Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-08-10 Reviderad 2014-03-17 RIKTLINJE BLODTRANSFUSION

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)

Läs mer

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN TRANSFUSIONSMEDICIN För medicine studerande T3 dec 2009 Agneta Seger Mollén Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Agneta.seger.mollen@lio.se Regelverk

Läs mer

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från Aktiv transfusionsrapportering Landstinget i Gävleborgs län kommer från 2010 06 01 att uppfylla Socialstyrelsens krav från 2008 0101 Spårbarhet från blodgivare till blodmottagare och omvänt ska upprätthållas

Läs mer

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover. Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering

Läs mer

Centrala funktioner på region Öst

Centrala funktioner på region Öst Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter till barn

Transfusion av blodkomponenter till barn 1 (7) Transfusion av blodkomponenter till barn Aktuella rekommendationer från VPH Anders Kreuger och Olof Åkerblom, UAS * Reviderade 2010-11-20 av Agneta Wikman, Stella Larsson, Viveka Stiller och Emma

Läs mer

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen 788 Nr 258 1. RAPPORT OM ALLVARLIG SKADLIG VERKNING TILL FÖLJD AV TRANSFUSION AV BLODPREPARAT OCH TRANSFUSION AV FEL BLODPREPARAT (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård) Blanketten används även som

Läs mer

Transfusionsanvisningar

Transfusionsanvisningar Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Transfusionsmedicin 1 24 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Per-Olof Forsberg Medicinskt ledningsansvarig läkare Inger

Läs mer

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING Grundversion 3.0. utgiven 2006-10-16 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2007-10-31 till hans.gulliksson@karolinska.se HB-kap4-v3r0-2006-10-16

Läs mer

ANVISNINGAR. utfärdade av

ANVISNINGAR. utfärdade av ANVISNINGAR utfärdade av TRANSFUSIONSMEDICIN SU PROVTAGNING blodgruppering förenlighetsprövning DAT antikroppsundersökning typning av blodgruppsantigen vävnadstypning HLA-antikroppar BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER

Läs mer

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Skillnader mellan manlig och kvinnlig Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt

Läs mer

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompetens Ingår transfusionsmedicin i arbetsuppgifterna måste man ha kunskap och rutin för detta!

Läs mer

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3.

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3. 1 I. Vad gör vi inom transfusionsmedicin? II. Blodgruppsserologi (ABO, RhD, mm) Transfusionsmedicin Norbert Lubenow Akademiska Sjukhuset Uppsala Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin 2015-05-28 III.

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, februari 2014 Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21 3 Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - Blodgrupperingssvar på papper upphör

Läs mer

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser

Läs mer

Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia

Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia Rubrik Immunisering, erytrocyt immunisering, under graviditet Dokumenttyp Riktlinje Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia Gäller from 2016-03-29 Giltigt t o m 2018-03-29 Sida: 1 (5) Författare Thurn

Läs mer

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser

Läs mer

Neonatal trombocytopeni

Neonatal trombocytopeni Neonatal trombocytopeni Neonatal trombocytopeni 1. Normalvärden lägre a.

Läs mer

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg Nummer 1 2009 Information från Landstinget Gävleborg Upprättat datum: 2009-02-24 2(7) Innehållsförteckning ALLMÄN INFORMATION... 3 LABXET REDAKTION... 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR... 3 VEM SKA HA SVARET?...

Läs mer

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Jakobstad 13.5.2013 Susanne Ekblom-Kullberg FRK Blodtjänst 1 www.veripalvelu.fi 1 1 1 Blodtjänst på 17 orter 18 blodtjänstbyråer

Läs mer

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping 1(5) Första besöket på MVC; Endast vid tidigare känd immunisering görs blodgruppering med antikroppsundersökning. Graviditetsvecka 25; Antikroppsundersökning på alla. Graviditetsvecka 35; Antikroppsundersökning

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Utrustning Enhet Laboratorium 1 Ort NÄL US

Ackrediteringens omfattning Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Utrustning Enhet Laboratorium 1 Ort NÄL US Monospecifik DAT Anti-IgG och Anti-C3d Utrustning Enhet Laboratorium 1 Direkt antiglobulintest, DAT ABO-gruppering, erytrocyter Direkt platta eller ABO-gruppering, plasma Direkt platta eller D-gruppering

Läs mer

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Equalis användarmöte 2015-10-15 Gunilla Gryfelt Anti-M Anti-M är vanligtvis en ofarlig antikropp och M-negativa erytrocyter behöver inte väljas

Läs mer

KAPITEL 8 ERYTROCYTANTIKROPPSUNDERSÖKNING

KAPITEL 8 ERYTROCYTANTIKROPPSUNDERSÖKNING KAPITEL 8 ERYTROCYTANTIKROPPSUNDERSÖKNING Grundversion 2.0 utgiven 2006-01-30 Förslag till ändringar senast 2006-12-01 till Johanna.Strindberg@karolinska.se HB-kap. 8v2.0-2006.doc 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2006

Blodövervakning under 2004-2006 1(16) Blodövervakning under 2004-2006 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok för

Läs mer

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset Immunologi vid anemi och trombocytopeni Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset Antikroppar Blodgrupper Direkt och indirekt antiglobulintest (DAT/IAT) Transfusionsreaktioner

Läs mer

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015 användarmöte 2015 Christina Lundell expertgrupp Redovisning av plasmaenkät 2015 Syftet med enkäten var att göra en nulägesinventering av hur patientplasma framställs, lagras och används inom olika svenska

Läs mer

Identitetskontroll - legitimering av patient

Identitetskontroll - legitimering av patient Riktlinje Process: Patientprocesser Område: Administrativt stöd Giltig fr.o.m: 2016-11-07 Faktaägare: Ulrika Sjögren, Verksamhetsutvecklare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör

Läs mer

Blodövervakning i Sverige 2004-2005

Blodövervakning i Sverige 2004-2005 1(15) Blodövervakning i Sverige 2004-2005 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

Erytrocytimmunisering under graviditet. Lars Thurn 2017

Erytrocytimmunisering under graviditet. Lars Thurn 2017 Erytrocytimmunisering under graviditet Lars Thurn 2017 Erytrocytimmunisering Immunsieringen kan leda till: Rh - Immunisering Fetomaternell transfusion Hur vanligt? Små mängder fetalt blod överförs till

Läs mer

Blodgruppsimmuniseringar. under graviditet

Blodgruppsimmuniseringar. under graviditet Blodgruppsimmuniseringar Utredning, Klinisk hantering Och behandling under graviditet Leif Matthiesen 17 oktober 2008 Leif Matthiesen 1 Case: Anna f. 1977 1996, PN 2000 och 2001, IUFD grav v 21, hydrops

Läs mer

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum 4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare

Läs mer

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Intressanta fall, Equalis användarmöte 7/10 2010 Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Fall 1, gravid kvinna 4 tidigare graviditeter och transfusion

Läs mer

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17 FÖRESKRIFT 2/2008 LL Dnr 7098/0.6.1./2008 3.12.2008 KVALITETSSYSTEM FÖR INRÄTTNINGARNA FÖR BLODTJÄNST Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17 Målgrupper Inrättningarna

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

SOSFS 2009:28 (M) Föreskrifter. Blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:28 (M) Föreskrifter. Blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling (M) Föreskrifter Blodverksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler.

Läs mer

Fetal RHD typning och antenatal Rh-profylax Erfarenhet från Sverige

Fetal RHD typning och antenatal Rh-profylax Erfarenhet från Sverige Fetal RHD typning och antenatal Rh-profylax Erfarenhet från Sverige Agneta Wikman överläkare, docent Klinisk immunologi och Transfusionsmedicin Karolinska Universitets Sjukhuset Stockholm Att diskutera

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2011-2013

Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer

Transfusionsmedicin -målbeskrivning

Transfusionsmedicin -målbeskrivning Transfusionsmedicin -målbeskrivning Kunna redogöra för de viktigaste hälsokraven och reglerna för blodgivning I stora drag kunna redogöra för framställning, förvaring och hantering av blodkomponenter Känna

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2010-2012

Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder.

4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Typherix, injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Polysackaridvaccin mot tyfoidfeber. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje dos om 0,5 ml vaccin innehåller:

Läs mer

SOSFS 2002:3 (M) Provtagning vid utredning av faderskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2002:3 (M) Provtagning vid utredning av faderskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2002:3 (M) frfattningssam och ling allmänna råd Provtagning vid utredning av faderskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Transfusionsöverförd bakterieinfektion

Transfusionsöverförd bakterieinfektion Transfusionsöverförd bakterieinfektion BIS 2013 Equalis användarmöte 2014-10-16, Miodrag Palfi Fall nr 1 Patientens ålder: 70 Patientens kön: Man Diagnos: skivepitelcancer med metastaser, pneumoni Datum

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1 av (7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 3 MAJ 2009

Landstinget Dalarna Sid 1 av (7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 3 MAJ 2009 Landstinget Dalarna Sid 1 av (7) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2012-2014

Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2013-01-29 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordf medicinska kommittéen

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Albunorm 40 g/l infusionsvätska, lösning. Humant albumin

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Albunorm 40 g/l infusionsvätska, lösning. Humant albumin BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Albunorm 40 g/l infusionsvätska, lösning Humant albumin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som

Läs mer

PROVTAGNINGSANVISNINGAR

PROVTAGNINGSANVISNINGAR PROVTAGNINGSANVISNINGAR Dessa anvisningar ersätter tidigare utgåva, daterad 2007-12-18. Provförteckning Se www.skane.se/usil/klingen För vårdgivare Analyser och tjänster som utförs av Genetiska kliniken.

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2009-2011

Hemovigilans i Sverige 2009-2011 Hemovigilans i Sverige 2009-20 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Markera önskad patient på beläggninglistan och klicka på TEMP MOR på främre skrivbordet eller gå in via pärmfliken.

Markera önskad patient på beläggninglistan och klicka på TEMP MOR på främre skrivbordet eller gå in via pärmfliken. Öppna tempkurva Markera önskad patient på beläggninglistan och klicka på TEMP MOR på främre skrivbordet eller gå in via pärmfliken. Förlossningsuppgifter är ifyllda på förlöst patient. Bläddra Långliggande

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin.

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin. PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Albumin Biotest 200 g/l infusionsvätska, lösning 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Humant albumin Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l

Läs mer

Ledningssystem för blodcentraler

Ledningssystem för blodcentraler Bilaga 2 Ledningssystem för blodcentraler Vårdgivaren ska i enlighet med 3 kap. 1 ansvara för att ledningssystemet innefattar ett kvalitetssystem som säkerställer att blodverksamheten använder de beteckningar

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Komponent/ Undersökning Klinisk immunologi System Metod/ Mätprincip 1(12) Utrustning Enhet Ort C3d Raketelfores Elfores apparat mg/l C3 Serum Nefelometri Immage 800 g/l C4 C1-inhibitor Serum Raketelfores

Läs mer

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Patientinformation Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bendamustine medac 25 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska,

Läs mer

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS Handläggning av stick- och skärskador Rutiner i Umeå, NUS Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Risk för överföring av blodsmitta uppstår

Läs mer

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid

Läs mer

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.23 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Ronald Svensson, överläkare Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Transfusionsprojektet Thorax 2010 Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erika Backlund Jansson Anders Jeppsson Monica Hyllner THORAXKIRURGEN SAHLGRENSKA Opererar ca

Läs mer

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin Blodprover vid trauma Jonas Eriksson Leg. veterinär Specialist i hundens och kattens sjukdomar Laktat >2,0-2,5 mmol/l hypoperfusion Helst jugulärt Monitorera din chockbehandling med Htk/TP Htk sjunker

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009 Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Blodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen

Blodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen Transfusionsmedicin Immunhematologi emoterapi lodgruppsserologi Transplantationsimmunologi Framställning av blodkomponenter Transfusion av blodkomponenter 1 lodgruppsserologi att påvisa förekomst av olika

Läs mer

Stamcellen efter skörd till infusion

Stamcellen efter skörd till infusion Stamcellen efter skörd till infusion N 2 Linköpingsdagarna 2015 Lena Eriksson Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Cellulär immunologi Flödescytometri HLA Stamcellslab Autologa stamcellsskördar Allogena

Läs mer

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 2 MARS 2017

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 2 MARS 2017 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI DHEA-behandling

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2008-2010

Hemovigilans i Sverige 2008-2010 Hemovigilans i Sverige 2008-200 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg

Läs mer

Användarmöte Stockholm November 2012. Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter

Användarmöte Stockholm November 2012. Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter Användarmöte Stockholm November 2012 Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter Spädningslösningar till ID-systemet ID-Diluent-1 Enzymlösning, Bromelin ID-Diluent-2

Läs mer

LOKAL ANVISNING till Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Identifikation 3 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

LOKAL ANVISNING till Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Identifikation 3 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Identifikation 3 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Identifiering, gömda flyktingar, 2016-03-01 papperslösa, ID-band Utfärdande

Läs mer

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 2015 09 23 08 1(5) Instruktion Godkänd av: Rutiner på vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) Säkerhetslaboratoriet Rutiner på i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 Prover

Läs mer

Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ En mobil blodbank inom de svenska militära utlandsförbanden Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ Erytrocyter Erytrocyt-plasticitet 1 Erytrocyt-plasticitet 3

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Årsrapport Jan-Olof Hildén

Årsrapport Jan-Olof Hildén Årsrapport 2010 Jan-Olof Hildén Expertgruppen Åsa Englund Immunhematologi Hans Gulliksson Blodkomponenter Jan-Olof Hildén Ordförande Lena Hård Equalis Johanna Strindberg Immunhematologi Jan Säfwenberg

Läs mer

New strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad

New strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad New strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad Centrum för Fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska universitetssjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap,

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2007

Blodövervakning under 2004-2007 1(21) Blodövervakning under 2004-2007 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler;

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2014:XX (M) Utkom från trycket Fylls i av tryckeriet Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer