Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod"

Transkript

1 Transfusionsmedicin Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet) Plasma Historia 1492 fick påven Innocentius VIII blod från tre pojkar, alla fyra dog 1600-talet blodcirkulationen upptäcktes 1600-talets mitt förbjöds tranfusioner då många dog 1900-talet ABO-systemet upptäcktes Efter första världskriget tillsattes citrat för att förhindra koagulation 1940 upptäcktes Rh-systemet 1970 delades blodet upp i beståndsdelar 2008 gav ca blodgivare påsar blod, varje påse är 4,5 dl.

2 Blodgrupper vad är det? AB A B 0 Rh+ Rh- På den röda blodkroppens yta finns kolhydrater och proteiner Olika från person till person= olika blodgrupper Skiljer sig mellan länder Vanligast är A Rh+, 0 Rh + och B Rh+ Endast 1% har AB Rh 85 % är Rh + och 15 % är Rh- Antikroppar och Antigen Antigen ; är ett ämne, substans som är främmande för kroppen och framkallar en reaktion hos immunförsvaret. Denna reaktion leder till bildning av Antikroppar: är skydd mot främmande ämnen, antikroppen binder sig till ämnet och T-celler har död på de celler som har bundit antikroppar till sig Blodgruppering Utförs för att se vilka antigen och antikroppar patienten har Vilket antigen patienten har på sina röda blodkroppar, A B eller inget Vilka antikroppar mot A B som finns i patientens blod

3 Kvalitetskontroll Krav på blodgivaren Styrs av socialstyrelsens föreskrifter 1989;38 Blodet testas mot virusantikroppar för att upptäcka HIV, hepatitvirus och CMV Hemoterapi Hur blodprodukten hamnar i rätt påse Aferes SAGMA Serologiska undersökningar Blodgruppering Förenlighets test: BAS-test M/G test, korstest Blod Antikropps Screening- test BAS-test är förenlighetsprov inför blod transfusion för att upptäcka irreguljära antikroppar mot erytrocytantigen. Testet består av två delar: ABO-kontroll bekräfta tidigare blodgruppering Antikroppsscreening: för att upptäcka antikroppar mot de vanligaste förekommande antigenerna på röda blodkroppar Är giltigt i 5 dygn

4 M/G test, korstest Görs inför transfusion av erytrocyter med: kända irreguljära erytrocytantikroppar. Under pågående serologisk utredning När behöver patienten blod Indikationen är individuell- patienten behandlas inte själva blodvärdet Anemi Hb under 80 Orsak: järn eller B 12 brist Benmärgshämning Blödning Transfusion av blodkomponenter En läkare eller sjuksköterska ska ha ansvaret för en transfusion Övervakning före och under transfusion åligger den som sätter blodet. Efter vård kan överlåtas till annan legitimerad personal.

5 Kontroller när du sätter blodet Patientuppgifterna på blodenhetens följesedel överensstämmer med patientens styrkta identitets uppgifter. Följesedelns uppgifter om tappningsnummer överensstämmer med blodenhetens etikettuppgifter Blodenhetens uppgifter om blodkomponent och dess särskilda egenskaper överensstämmer med ordination Erytrocytenhetens blodgrupp är förenlig med blodmottagarens Förenlighetsprövning för erytrocytenheten är godkänd Hållbarhetstiden för blodenheten har inte överskridits Hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet eller läckage förekommer inte Praktiska aspekter vid blodtransfusion Blodpåsen ska ej vara i rums temperatur mer än 15 min. En enhet bör avslutas inom 4 h från det att den lämnar blodcentralen En enhet ges på 1-2 h En enhet höjer Hb med Ca 10g/l Använd transfusions aggregat avsett för erytrocytet. Bytes var 4;e timme Får aldrig blandas med andra vätskor förutom NaCl 9 mg/ml Komplikationer Tranfusionskomplikationer av immunoloiskt ursprung Omedelbart- fördröjd reaktion De allvarligaste kommer snabbt (biologiskt förprov) Hemolys, anafylaktisk reaktion

6 Urtikaria och klåda Feber,frossa, ångest, takykardi, bltr fall, ryggvärk, illamående, DIC, GVHD Kontaminerad med bakterier: feber, frossa, chocktillstånd Övervätskning Ökad järn inlagring i organ Virus smitta, hepatit, HIV, CMV Åtgärder Avbryt transfusionen Meddela ansvarig läkare Kontrollera puls, blodtryck, temp och urinmängd samt urinens färg. Håll venväg öppen genom att ge NaCl eller Ringer- Acetat Ha akutbricka inom räckhåll med chockterapi, antihistamin, kortison, paracetamol O2, adrenalin Kontrollera patientens identitet, blodgrupperings svar, följesedel och blodenhet Dokumentera i patient journalen Informera blodcentralen Trombocyter Förvaras i rumstemperatur Ska vara i ständig rörelse Ges i aggregat avsett för trombocyter Ges på min Ges inför op under 50 ges efter cytostatika under 20 Vid symtom En dos höjer koncentrationen i patientens blod med 30

7 Färskfrusen plasma Ges med blod aggregat Ges på min ska ha gått in inom 4 h

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Utgåva Antal sidor 4 5 Dokumentets namn Riktlinje Blodtransfusion Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-08-10 Reviderad 2014-03-17 RIKTLINJE BLODTRANSFUSION

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering på Sida

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER Barn och ungdoms Blodtransfusion 1(8) Barn och ungdoms i TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER 1. BLODGRUPPERING 2. BAS-TEST 3. BK(S)-TEST OCH MG-TEST 4. BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER 5. TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

Läs mer

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören

Läs mer

Att öppna InterInfo via Cosmic:

Att öppna InterInfo via Cosmic: InterInfo är Transfusionsmedicins webbaserade gränssnitt där all relevant information kring blodtransfusioner och blodgruppsserologiska analyser samlas. Åtkomst till InterInfo sker via uthopp från journalsystemet

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)

Läs mer

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU INNEHÅLLSFÖRTECKNING Aktuella telefonnummer sid. 2 Viktigt att veta sid. 3 InterInfo sid. 3 Blodgruppering sid. 4 BAStest / MGtest sid. 67 DAT sid. 8 Antikroppsundersökning

Läs mer

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från Aktiv transfusionsrapportering Landstinget i Gävleborgs län kommer från 2010 06 01 att uppfylla Socialstyrelsens krav från 2008 0101 Spårbarhet från blodgivare till blodmottagare och omvänt ska upprätthållas

Läs mer

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1) Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,

Läs mer

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen 788 Nr 258 1. RAPPORT OM ALLVARLIG SKADLIG VERKNING TILL FÖLJD AV TRANSFUSION AV BLODPREPARAT OCH TRANSFUSION AV FEL BLODPREPARAT (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård) Blanketten används även som

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem sida 1 (10) Bakgrund är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem ProSang. ger upplysning om patienten finns blodgrupperad patienten har giltig förenlighetsprövning

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter

Transfusion av blodkomponenter ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Emelie Annerud, sjuksköterska Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompetens Ingår transfusionsmedicin i arbetsuppgifterna måste man ha kunskap och rutin för detta!

Läs mer

Transfusionsanvisningar

Transfusionsanvisningar Transfusionsmedicin Sid: 1 (1) Förberedelser Blodgruppering utförs inför ev. transfusion av erytrocyter, plasma och trombocyter. Kontrollera om patienten är blodgrupperad innan provtagning sök information

Läs mer

Information från transfusionsmedicin

Information från transfusionsmedicin November 2009 Information från transfusionsmedicin Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund Socialstyrelsen har i samband med tillsynsbesök på landets

Läs mer

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 O.Berséus 2013-02-23 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03).

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 O.Berséus 2013-02-23 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03). Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03). Bakgrund Blodförsörjningen under Försvarsmaktens utlandsengagemang har hittills skett

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1 (30) Landstinget i Kalmar län 2015-10-30 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Övergripande svarsrutiner

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter till barn

Transfusion av blodkomponenter till barn 1 (7) Transfusion av blodkomponenter till barn Aktuella rekommendationer från VPH Anders Kreuger och Olof Åkerblom, UAS * Reviderade 2010-11-20 av Agneta Wikman, Stella Larsson, Viveka Stiller och Emma

Läs mer

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin Blodprover vid trauma Jonas Eriksson Leg. veterinär Specialist i hundens och kattens sjukdomar Laktat >2,0-2,5 mmol/l hypoperfusion Helst jugulärt Monitorera din chockbehandling med Htk/TP Htk sjunker

Läs mer

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Jakobstad 13.5.2013 Susanne Ekblom-Kullberg FRK Blodtjänst 1 www.veripalvelu.fi 1 1 1 Blodtjänst på 17 orter 18 blodtjänstbyråer

Läs mer

ANVISNINGAR. utfärdade av

ANVISNINGAR. utfärdade av ANVISNINGAR utfärdade av TRANSFUSIONSMEDICIN SU PROVTAGNING blodgruppering förenlighetsprövning DAT antikroppsundersökning typning av blodgruppsantigen vävnadstypning HLA-antikroppar BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER

Läs mer

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN TRANSFUSIONSMEDICIN För medicine studerande T3 dec 2009 Agneta Seger Mollén Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Agneta.seger.mollen@lio.se Regelverk

Läs mer

Transfusionsmedicin -målbeskrivning

Transfusionsmedicin -målbeskrivning Transfusionsmedicin -målbeskrivning Kunna redogöra för de viktigaste hälsokraven och reglerna för blodgivning I stora drag kunna redogöra för framställning, förvaring och hantering av blodkomponenter Känna

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.23 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Ronald Svensson, överläkare Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3.

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3. 1 I. Vad gör vi inom transfusionsmedicin? II. Blodgruppsserologi (ABO, RhD, mm) Transfusionsmedicin Norbert Lubenow Akademiska Sjukhuset Uppsala Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin 2015-05-28 III.

Läs mer

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Patientinformation Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bendamustine medac 25 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska,

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Centrala funktioner på region Öst

Centrala funktioner på region Öst Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser

Läs mer

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe) Ditt blod behövs Nästan alla kan bli blodgivare I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe) Ditt blod behövs Varje minut, dygnet runt, behöver hundratals patienter blodtransfusioner. Hur många

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1(26) 2011-02-03 Anvisningar för Blodcentralen Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Hur säkert är svaret från blodcentralen? 6 5. Blodgruppering

Läs mer

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum 4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2006

Blodövervakning under 2004-2006 1(16) Blodövervakning under 2004-2006 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok för

Läs mer

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid

Läs mer

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2011-2013

Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Transfusionsprojektet Thorax 2010 Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erika Backlund Jansson Anders Jeppsson Monica Hyllner THORAXKIRURGEN SAHLGRENSKA Opererar ca

Läs mer

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser

Läs mer

Blodövervakning i Sverige 2004-2005

Blodövervakning i Sverige 2004-2005 1(15) Blodövervakning i Sverige 2004-2005 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom

Läs mer

Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017

Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017 Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017 Vad gör Equalis? Arrangerar och rapporterar provningsjämförelser Materialleverantör Equalis Equalis Kund (laboratorium)

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder?

Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder? Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder? Hans Gulliksson, Ann-Sofie Nordahl-Källman Karolinska Institutet och Karolinska Universitetsjukhuset, Stockholm När kan temperaturavvikelser

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2012-2014

Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

ANELÄK Massiv transfusion

ANELÄK Massiv transfusion 1 (5) ANELÄK Massiv transfusion Detta dokument kompletterar (Ersättning av blod och vätska i samband med operation och trauma) och gäller situationer med mycket stora blodförluster, vanligen överstigande

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2009-2011

Hemovigilans i Sverige 2009-2011 Hemovigilans i Sverige 2009-20 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2010-2012

Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Blodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen

Blodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen Transfusionsmedicin Immunhematologi emoterapi lodgruppsserologi Transplantationsimmunologi Framställning av blodkomponenter Transfusion av blodkomponenter 1 lodgruppsserologi att påvisa förekomst av olika

Läs mer

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING Grundversion 3.0. utgiven 2006-10-16 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2007-10-31 till hans.gulliksson@karolinska.se HB-kap4-v3r0-2006-10-16

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia

Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia Rubrik Immunisering, erytrocyt immunisering, under graviditet Dokumenttyp Riktlinje Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia Gäller from 2016-03-29 Giltigt t o m 2018-03-29 Sida: 1 (5) Författare Thurn

Läs mer

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Skillnader mellan manlig och kvinnlig Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt

Läs mer

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad

Läs mer

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan ALLMÄN INFORMATION 2-4 Förfrågningar 2 Blodsmitta 2 Provtagning 3 Hur säkert är svaret från Transfusionsmedicin? 4 UNDERSÖKNINGSPROGRAM 5-12 Tabell över undersökningar som även

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om blodsäkerhet; SFS 2006:496 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet

Läs mer

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover. Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering

Läs mer

SOSFS 2009:28 (M) Föreskrifter. Blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:28 (M) Föreskrifter. Blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling (M) Föreskrifter Blodverksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler.

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin.

PRODUKTRESUMÉ. Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l (20%) totalt protein av vilket minst 95% är humant albumin. PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Albumin Biotest 200 g/l infusionsvätska, lösning 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Humant albumin Albumin Biotest 200 g/l är en lösning innehållande 200 g/l

Läs mer

TEMA BLODGIVNING Elevuppgifter

TEMA BLODGIVNING Elevuppgifter WP3 Unit Title European Science and Technology in Action Building Links with Industry, Schools and Home TEMA BLODGIVNING Elevuppgifter Detta material producerat i Slovakien vid Univerzita Pavla Jozefa

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2008-2010

Hemovigilans i Sverige 2008-2010 Hemovigilans i Sverige 2008-200 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg

Läs mer

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Intressanta fall, Equalis användarmöte 7/10 2010 Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Fall 1, gravid kvinna 4 tidigare graviditeter och transfusion

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Krav på blodgivares lämplighet

Krav på blodgivares lämplighet Bilaga 5 Krav på blodgivares lämplighet A. PERSONER SOM INTE FÅR GODKÄNNAS SOM GIVARE AV BLOD FÖR ALLOGEN TRANSFUSION 1. Sjukdomar och behandlingar En person får inte godkännas, om han eller hon har 1.

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Komponent/ Undersökning Klinisk immunologi System Metod/ Mätprincip 1(12) Utrustning Enhet Ort C3d Raketelfores Elfores apparat mg/l C3 Serum Nefelometri Immage 800 g/l C4 C1-inhibitor Serum Raketelfores

Läs mer

Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ En mobil blodbank inom de svenska militära utlandsförbanden Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ Erytrocyter Erytrocyt-plasticitet 1 Erytrocyt-plasticitet 3

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning

En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning Sänkningsreaktion (SR). Avser hastigheten med vilken erytrocyterna sjunker i ett provrör med tillsatt ämne för att förhindra koagulation, t ex citrat.

Läs mer

Transfusionsanvisningar

Transfusionsanvisningar Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Transfusionsmedicin 1 24 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Per-Olof Forsberg Medicinskt ledningsansvarig läkare Inger

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17 FÖRESKRIFT 2/2008 LL Dnr 7098/0.6.1./2008 3.12.2008 KVALITETSSYSTEM FÖR INRÄTTNINGARNA FÖR BLODTJÄNST Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17 Målgrupper Inrättningarna

Läs mer

Prislista transfusionsmedicin

Prislista transfusionsmedicin Diarie nr Dokument nr version Dokumentägare Gertrud Angergård Fastställd av Mats G Karlsson Fastställd 2010-02-04 Giltig t.o.m. Nedanstående prislista gäller från 2010-01-01 Blodgruppsserologiska analyser

Läs mer

KAPITEL 7 BLODGRUPPERING

KAPITEL 7 BLODGRUPPERING KAPITEL 7 BLODGRUPPERING Grundversion 3.0 utgiven 2010-03-01 Revision av Kap. 7, version 3.1 Version Datum Avsnitt Ändringar Ansvarig 3.1 2014-01-21 Nytt avsnitt 10 Tillägg av nytt avsnitt: 10 GENOMISK

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer

Läs mer

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Gamla patientbroschyren bilder Lonquexlipegfilgrastim Din läkare har ordinerat Lonquex Du får Lonquex eftersom du har ett

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Transfusionsöverförd bakterieinfektion

Transfusionsöverförd bakterieinfektion Transfusionsöverförd bakterieinfektion BIS 2013 Equalis användarmöte 2014-10-16, Miodrag Palfi Fall nr 1 Patientens ålder: 70 Patientens kön: Man Diagnos: skivepitelcancer med metastaser, pneumoni Datum

Läs mer

Hjälpämne: Natrium (som klorid och hydroxid); 0,8 1,6 mg/ml (35 70 mmol/l)

Hjälpämne: Natrium (som klorid och hydroxid); 0,8 1,6 mg/ml (35 70 mmol/l) PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vivaglobin, 160 mg/ml injektionsvätska, lösning 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller: humant normalt immunglobulin 160 mg* * motsvarar totalt proteininnehåll

Läs mer

Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD

Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD Januari 2009 Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD Bakgrund Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) är en relativt vanlig orsak till anemi

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2008

Blodövervakning under 2004-2008 1(24) Blodövervakning under 2004-2008 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:2

Regeringens proposition 2007/08:2 Regeringens proposition 2007/08:2 Ändringar i lagen om blodsäkerhet m.m. Prop. 2007/08:2 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 september 2007 Fredrik Reinfeldt Göran

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2007

Blodövervakning under 2004-2007 1(21) Blodövervakning under 2004-2007 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer