Transfusion av blodkomponenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transfusion av blodkomponenter"

Transkript

1 ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Emelie Annerud, sjuksköterska Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sverige Godkänd av: (Namn, titel) Franz Rommel, överläkare och verksamhetschef Giltig fr.o.m: Revideringdatum: Transfusion av blodkomponenter Granskningsgrupp: Agneta Seger Mollén (överläkare KITM, US), Anna Sandstedt (överläkare), Annika Erlandsson (sjuksköterska), Ulla Frödin (sektionsledare SCT) Distributionslista: Hematologiska klinikens avdelning och mottagning

2 Innehåll 1.0 Syfte Omfattning Personal och ansvar Bakgrund Indikation Bestrålat blod Tvättade blodkomponenter Definitioner och förkortningar Utrustning och dokumentation Procedur Erytrocyter Blodgruppering Förenlighetsprövning Förfarande Förenlighet erytrocyter Trombocyter Eftervärde HLA matchade trombocyter Förenlighet av trombocyter Plasmatransfusion Förenlighet plasma Granulocyter Förberedelser av donator Provtagning Filgrastim Transfusion av granulocyter Uppföljning av donator Förenlighet Rh Förvaring och hållbarhet Transfusionsförfarande Transfusionsreaktion Akuta åtgärder vid transfusionsreaktion Översikt transfusionsreaktioner Kontakter Specifik kompetens/träning Styrdokument Referenser Bilagor och appendix Ändringar jämfört med föregående version ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.2(13)

3 1.0 Syfte Syftet är att beskriva hur transfusioner av erytrocyter, trombocyter, plasma och granulocyter ska ske på hematologiska klinken i Linköping. 2.0 Omfattning Detta dokument gäller föreberedelse inför transfusion av erytrocyter, trombocyter, plasma och granulocyter. Dessutom innefattas proceduren vid transfusion av de olika ovan nämnda blodkomponenterna, åtgärder vid transfusionsrelaterade reaktioner samt dokumentation och uppföljning efter transfusion. 3.0 Personal och ansvar Dokumentet vänder sig till alla läkare och sjuksköterskor som arbetar på Hematologiska kliniken. Det är var och ens eget ansvar att se till att detta dokument följs. Läkarens ansvar är att Ordinera transfusionen 1. Ordinera huruvida blodkomponenten ska ha särskilda egenskaper, exempelvis vara bestrålad eller tvättad 2. Dokumentera ordinationen Sjuksköterskans ansvar är att Kontrollera att de eventuella blodgruppsserologiska prover som behövs är tagna, alternativt se till att dessa tas 1. Informera och förbereda patienten inför och under transfusion 2. Kontrollera att uppgifterna om blodmottagaren på transfusionsdokumentet överensstämmer med patientens styrkta identitetsuppgifter. Kontrollera att blodenhetens blodgrupp (ABO och RhD) är förenlig med blodmottagarens. Kontrollera att uppgifterna om tappningsnummer och komponentkod på transfusionsdokumentet överensstämmer med uppgifterna på blodenhetens etikett. Kontrollera att uppgifterna på transfusionsdokumentet om blodkomponenten och dess särskilda egenskaper överensstämmer med ordinationen. Kontrollera att reservationstiden för blodenheten inte har överskridits. Kontrollera att hållbarhetstiden för blodenheten inte har överskridits. Kontrollera att hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet eller läckage inte förekommer. Övervaka patienten under transfusionen och vid tecken på transfusionsassocierad reaktion vidta adekvata åtgärder 1,2. Dokumentera och följ upp transfusionen enligt riktlinjer 1,2,3. Blodcentralens ansvar är att Utföra blodgruppering och förenlighetsprövning 3. Behandla blodkomponenterna enligt beställning, genom t.ex. bestrålning eller tvättning 3. Utföra transfusionsreaktionsutredningar Att lämna ut rätt blodkomponent 3. ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.3(13)

4 4.0 Bakgrund Hematologiska patienter får behandlingar som påverkar benmärgens alla blodceller. Erytrocyter och trombocyter ges ofta som substitution. Granulocyter ges mer sällan, t.ex. allvarlig infektion i neutropen fas som inte svarar på antibiotika. Plasma ges vid koagulationsrubbningar som kan ses vid t.ex. akut promyelocytleukemi. 4.1 Indikation Tranfusion av blodprodukter ges alltid på läkarordination. Ungefärliga gränser anges nedan. Erytrocyttransfusion ges vid Hb under 80 g/l, högre gräns vid hjärtsjuk eller septisk patient. Ibland kan lägre värden accepteras, vilket beror på patientens sjukdom och ställningstagande tas av ansvarig läkare. I öppenvården kan andra gränser gälla. Trombocyttransfusion ges i de flesta fall vid TPK under 10 x 10 9 /L. Vid feber konsumeras trombocyterna i högre grad och då kan transfusion ges vid TPK under 20. Andra gränser kan förekomma hos patient med tidigare blödningsproblematik och ska då särskilt ordineras av läkare. Vid blödning från t.ex. näsa eller tarm som inte avstannar spontant eller med lokalbehandling, kan trombocyter ges för att få blödningen att avstanna. Inför kirurgiska ingrepp behöver trombocytnivån vara högre, exakt gräns ordineras av läkare. 4.2 Bestrålat blod Syftet är att undvika transfusionsassocierad Graft-versus-Host-disease (GVHD). Bestrålat blod ska ordineras av patientansvarig läkare, nedanstående information kan ses som riktlinje 4. Indikation för bestrålade blodkomponenter Patient med primära immunbristsjukdomar (framförallt T-cellsmedierade immunbrister). Livslång behandling. Aplastisk anemi, under pågående (ATG/Ciklosporin) samt minst 6 månader efter avslutad immunsuppression, om absolut lymfocyttal > 1,0 x 10 9 /L Patienter som behandlas med följande läkemedel tom 6 mån efter avslutad behandling: purinanaloger (ex. fludarabin Fludara eller 2-CdA Leustatin med alemtuzumab Campath antilymfocyt-antikroppar ex. ATG, Thymoglobulin T-cellshämmande immunsupprimerande medel som cyklosporin A (Sandimmun ) och Takrolimus (Prograf ). Allogen SCT : Bestrålat blod ska ges från vecka innan transplantationen tills minst ett år efter transplantationen. Allogen stamcellsdonation startar en vecka före skörd och avslutar dagen efter skörd. Patient som ska genomgå stamcellsskörd startar en vecka före skörd och avslutar dagen efter skörd. Patient som ska genomgå autolog SCT startar en vecka före högdosbehandling och avslutar 6 månader efter autolog SCT. Alla blodkomponenter från besläktad och obesläktad donator (gäller även immunkompetenta patienter). Alla granulocyttransfusioner 4. ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.4(13)

5 4.3 Tvättade blodkomponenter Individer med total IgA-brist kan bilda antikroppar mot IgA. Vid hög titer anti-iga kan svår, eventuellt livshotande reaktion inträffa vid transfusion av IgA-haltiga blodkomponenter. I dessa fall måste erytrocyter och trombocyter tvättas för att ta bort alla plasmarester. Vid behov av plasmatransfusion har blodcentralen ett begränsat lager av plasma från givare som saknar IgA. Tvättade blodkomponenter kan också behöva ges vid annan allvarlig reaktion på plasmaproteiner Definitioner och förkortningar BAS-test Blodprov för förenlighetsprövning som innefattar blodgruppskontroll och antikroppsscreening. BK-test Blodprov för förenlighetsprövning på patient med irreguljära erytrocytantikroppar. Blodgruppering Bestämning av ABO-grupp, RhD-grupp och antikroppsscreening. Eftervärde Kontroll av effekt efter given transfusion genom att blodstatus tages en timma efter avslutad given transfusion. Kontrolleras vid trombocyt- och granulocyttransfusion. Förenlighetsprövning Prövning som görs på blodprov från en blodmottagare inför transfusion av erytrocyter för att säkerställa att dessa immunologiskt passar till blodmottagaren. Hb Hemoglobin-nivå, g/l. KITM Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Köldantikroppar Förekommer vid autoimmun hemolytisk anemi av köldtyp. Kortfattat innebär det att det bildats antikroppar mot erytrocyt som aktiveras när temperaturen sjunker, t.ex. vid blodprovstagning. Dessa prover måste därför tas i värmerum, alternativt läggas i termos med 37-gradigt vatten för transport till laboratoriet. LISA Landstinget i Östergötlands intranät. TPK Trombocyter x 10 9 g/l. 6.0 Utrustning och dokumentation Blodkyl för förvaring av erytrocyter och plasma finns i läkemedelsrummet på hematologiska klinikens vårdavdelning. Transfusionsaggregat av samma typ används till både erytrocyter, trombocyter, granulocyter och plasma. Blodvärmare används på ordination till de patienter som har köldantikroppar. Erytrocyter och plasma går att sätta i blodvärmare. Vad gäller trombocyter och granulocyter får nyttan vägas mot risken, ett visst spill får inräknas eftersom dessa blodkomponenter är känsliga för mekaniskt tryck. Bör därför endast användas på de patienter som har köldantikroppar 3. När blodenheten anslutits till patienten ska den som startat transfusionen ta journaletikett från enheten, fästa den på avsedd plats på patientens transfusionsdokument samt skriva datum och sin signatur. Transfusionsdokumentet ska sparas i patientens journal, och skannas in i komplementjournalen efter utskrivning. Återrapportering av transfusion utan anmärkning, ska ske till blodcentralen i nära anslutning till transfusionen, inom ett dygn. Återrapportering kan göras via ROS 3. Transfusionen signeras i läkemedelslistan och åtgärdskodas i patientjournalen. ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.5(13)

6 Vid transfusionsreaktion ska uppkomna biverkningar, samt vidtagna åtgärder dokumenteras i patientens journal 2. Dessutom ska remiss Rapport vid transfusionsreaktion fyllas i. Rapport vid transfusionskomplikation kan skrivas ut från LISA, Blanketthotell alternativt LMC/Laboratorier/Klinisk immunologi och transfusionsmedicin eller rekvireras från Transfusionsmedicin 3. Vid granulocyt-transfusion och transfusion med HLA-matchande trombocyter ska eftervärde dokumenteras på bifogat dokument, som sedan återsänds till blodcentralen Procedur Blodkomponenter får inte blandas med andra infusionsvätskor. Efter transfusion sparas påsen i kylen i sköljen i minst fyra timmar. Vid komplikation ska påsens kvarvarande innehåll undersökas av blodcentralen enligt punkt tre i detta dokument, enligt åtgärder vid transfusionsreaktion Erytrocyter Beställs via ROS eller på BAS-testsremiss. Blodgruppering och BAS-test krävs, liksom information om huruvida patienten genomgått stamcellstransplantation. Blodgruppering och BAS-test får inte tas vid samma tillfälle utom i akutfall, då på läkarordination. Provtagning för blodgruppering och BAS test måste tas av personal med adekvat utbildning, röret märks med patientidentitet innan provtagning och patienten ska själv uppge personnummer BAS-test samt blodgrupperingsremiss signeras av provtagaren efter identifieringskontroll. 1, Blodgruppering Tas i ett 5,5 ml EDTA-rör (lila) och skickas med remiss till blodcentralen. En akut blodgruppering måste tas tillsammans med BAS-test, svar fås då på cirka 20 minuter. En icke akut blodgruppering tar cirka en arbetsdag att få svar på. En blodgruppering är hållbar så länge patienten inte byter blodgrupp genom allogen stamcellstransplantation 1, BAS-test Tas i ett 5,5 ml EDTA-rör (lila) och skickas med remiss till blodcentralen. Ett BAS-test innebär kontroll av patientens blodgrupp, antikropps-screening samt kontroll mot tidigare kända uppgifter. Datorn kontrollerar sedan förenligheten hos det blod som läses ut till patienten 3. Ett BAS-test är giltigt i fem dygn inklusive provtagningsdagen. Ett BAS-test tar cirka 40 minuter att få svar på och vid giltigt BAS-test kan blod sedan lämnas ut omgående under BAS-testens giltighetstid. Om BAS-testet visar antikroppar måste man gå vidare med att identifiera antikropparna och sedan ett BK(S)-test/MG-test (tidigare korstest). BK(S)-test utförs även om patienten tidigare är känd med antikroppar av klinisk betydelse. Ett BK(S)-test är giltigt i tre dygn inklusive provtagningsdagen, men enheter kan reserveras t.o.m. dag 4. Vid akut beställning kan enheter oftast lämnas ut inom 60 minuter om patientens antikroppar tidigare är kända Förfarande Erytrocyter transfunderas på cirka 1½ timma per påse. Hänsyn tas till huruvida patienten har sjukdomar som påverkar cirkulationen (vanligtvis hjärtsvikt), då kan infusionstiden behöva förlängas. Ibland delas transfusionerna upp så att en påse ges på förmiddagen och en på kvällen. Erytrocyter behöver inte förvärmas. 2 En påse erytrocyter höjer Hb-värdet med cirka 10g/L 3. ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.6(13)

7 7.1.4 Förenlighet erytrocyter O kan ges till alla A kan ges till A och AB B kan ges till B och AB AB kan bara ges till AB 7.2 Trombocyter Beställs i ROS. Endast blodgruppering krävs. Trombocyter ges på cirka 20 minuter. Tillförsel av 4-5 ml/kg kroppsvikt bör ge en trombocytökning på x 109/L 3. Trombocyter är alltid bestrålade i Östergötland. Tvättade trombocyter kan ges i särskilda fall, exempelvis då patienten reagerat allergiskt och/eller har antikroppar mot IgA Eftervärde Vid trombocyttransfusion tas nytt blodstatus en timma efter avslutad trombocyttransfusion. Detta görs för att se så patienten svarar på transfusionen och identifiera behov av transfusion med HLA-matchade eller färska trombocyter HLA matchade trombocyter Ordineras av läkare och blodcentralen måste förvarnas i mycket god tid för att kunna kalla in lämpliga givare. Patientens HLA-typ måste vara känd, alternativt måste akut vävnadstypning utföras, se PM provtagning för vävnadstypning. Eftervärde dokumenteras på, från blodcentralen, medföljande dokument och dokumentet skickas till blodcentralen Förenlighet av trombocyter Trombocyter ges i första hand enligt samma regler som gäller för erytrocyter, se punkt men undantag kan göras, t.ex. i en bristsituation eller vid HLA-matchade trombocyter. För trombocyter framställda med aferes-teknik, måste man även ta hänsyn till innehållet av inkompatibel plasma och då gäller följande; titrar anti-a låg och Anti-B låg kan ges till alla blodgrupper titrar anti-a hög och Anti-B låg kan ges till blodgrupp O och B men inte till blodgrupp A och AB titrar anti-a låg och Anti-B hög kan ges till blodgrupp O och A men inte till blodgrupp B och AB. Observera att trombocyter som köps från andra landsting är uppslammade i ett speciellt koncentrat och då anges inte titrar. 7.3 Plasmatransfusion Beställs i ROS. Endast blodgruppering krävs. Plasma ges på cirka 30 minuter Förenlighet plasma AB kan ges till alla A kan ges till A och O B kan ges till B och O O kan bara ges till O ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.7(13)

8 7.4 Granulocyter Granulocyter beställs genom kontakt med transfusionsmedicins (KITM) läkare. Proceduren kräver information och provtagning av donatorn, vilket innebär att förberedelserna ska påbörjas i god tid innan skörd av granulocyter. En vårdbegäran skrivs på givaren med uppgift om mottagarens identitet i Cosmic vid beställning av granulocyter 3. Granulocytskörd sker genom aferes, där endast granulocyter avlägsnas från donatorn, medan RBC och plasma återförs till givaren. Aferes utförs under minst minuter för att behandla 7-10 L blod i syfte att maximera granulocytutbyte. Oftast får donatorn lämna granulocyter, två på varandra följande dagar. Alla granulocytprodukter ska vara bestrålade 4. Blodgruppering och förenlighetsprövning på patienten krävs. Samtliga dokument som donatorn behöver fylla i finns i Förberedelser inför och efter granulocytgivning (besläktad givare), Information till Hematologiska kliniken Förberedelser av donator Som granulocytgivare kan vid blodcentralen inregistrerad blodgivare användas alternativt en anhörig. Observera att en till patienten potentiell stamcellsdonator inte skall användas på grund av immuniseringsrisken 5. Läkare Patientansvarig läkare på hematologiska kliniken tar reda på om lämplig givare finns inom familjen. Givaren ska vara ABO- och RhD-förenlig med mottagaren. Den tilltänkte donatorn kallas till avdelningen eller mottagningen. Läkaren ger skriftlig och muntlig information till givaren, samt ger informationsblad Information till givare av vita blodkroppar 5. Donator ska Signera och godkänna sin medverkan. Läsa broschyr Viktigt att veta när du ger blod. Fylla i hematologiska klinikens hälsodeklaration för donatorer och signera denna, finns på LISA under Hematologiska kliniken. Frågorna i hälsodeklarationen motsvaras av frågorna i blodgivarens registerkort och dessa handlingar ska medfölja till aferesavdelningen Provtagning Prover tagna senast dagen innan skörd Blodgruppering för att avgöra om donatorn passar. Blodstatus, B-diff, calciumjonaktivitet, anti-hiv, HBsAg, Anti-HCV, anti-htlv, anti- HBc och anti-cmv. Samtliga blodgrupperingsremisser märks med granulocytgivare under diagnos, samt inmärks i serie 7 som blodgivare under övriga upplysningar Filgrastim Läkare bevakar donatorns provsvar och ordinerar Filgrastim, som ges kvällen innan givning, samt steroider som ges 8-12 timmar skörd påbörjas 5. ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.8(13)

9 7.4.4 Transfusion av granulocyter Vid granulocyttransfusion bör man eftersträva att transfundera en dos av minst 1,5x10 9 /L granulocyter per transfusionstillfälle. På grund av cellernas korta överlevnad (T ½ cirka 10 timmar) bör granulocyttransfusion ges dagligen och fortgå under minst 4-7 dagar. För att förebygga allvarliga dextranorsakade anafylaktiska reaktioner ska patienten premedicineras med injektion Promiten enligt läkarordination. Om det har gått mer än 48 timmar sedan föregående Promiten-injektion, ska ny dos ges. Eventuellt ges även antihistamin och kortison enligt läkarordination. Transfusionen ska börja långsamt. Innan start tas blodtryck, puls, andningsfrekvens och saturation. Kontrollerna tas sedan kontinuerligt. Om ingen transfusionsreaktion observeras, kan infusionshastigheten ökas till en hastighet som patienten kan tolerera, men åtgärder måste vidtas för att undvika cirkulatorisk överbelastning hos äldre patienter. Produkten bör transfunderas under 2-4 timmar. Eftervärde (blodstatus) ska tas en timma efter avslutad transfusion och rapporteras till blodcentralen på medföljande protokoll Uppföljning av donator Mottagare av granolucytstimulerande faktorer bör kontrolleras med avseende på förändringar i totalvita (LPK) och symtom på infektion. Hematologiska kliniken ansvarar för att kalla givaren tre månader efter sista granulocytgivning för provtagning (blodstatus, B-diff, CRP, ALP, ASAT, ALAT, urea, kreatinin och P-glukos). Hematologiska kliniken ansvarar för att meddela givaren resultat av provsvaren samt vidta åtgärder vid behov. 7.5 Förenlighet Rh RhD-negativa blodkomponenter kan ges till RhD-positiva personer, undantaget erytrocyter vid vissa immuniseringar, t.ex. anti-c. RhD-positiva blodkomponenter kan ges till alla utom kvinnor i fertil ålder som är RhD-negativa, de måste i så fall immuniseras med Rh-profylax 3. Trombocyter från RhD-positiv givare kan ges till RhD-negativ mottagare. Kvinnliga mottagare upp till 50 år skall dock ges Rh-profylax för att förhindra immunisering. Plasma som varit fryst kan inte ge upphov till immunisering och kan ges utan hänsyn tagen till RhD. 7.6 Förvaring och hållbarhet Blodkomponenterna hämtas på blodcentralen och ett giltigt, skriftligt personnummer krävs för utlämning. Transport ska ske i särskild transportbox som spritas med ytdesinfektion efter varje användning. Olika sorters blodkomponenter får inte transporteras i samma box. För att få återlämnas till transfusionsmedicin bör erytrocyter och plasma förvaras i godkänd, isolerad transportbox högst 1 timme, i rumstemperatur, högst 15 minuter. Erytrocyter och plasma kan förvaras i hematologiska klinikens blodkyl tills reservationsdatumet har passerat. Efter det riskerar man att inte ha ett giltigt BAS-test och blodkomponenten måste därför returneras till blodcentralen. Trombocyter får aldrig förvaras i kylskåp och eventuell återlämning till blodcentralen får bedömas från fall till fall. Trombocyter måste förvaras på vagga. De kan ligga en liten stund, men bör transfunderas snarast. Ur mikrobiologisk synpunkt ska blod och plasma transfunderas inom fyra timmar från att de tagits ut ur kylen. Granulocyter transfunderas snarast och är hållbara i högst 24 timmar 3. ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.9(13)

10 7.6 Transfusionsförfarande Patientens infart kontrolleras. Identitet jämförs med transfusionsdokumentet. Blodenheten ska kontrolleras med avseende på: Att patientens blodgrupps är förenlig med blodkomponentens blodgrupp. Hållbarhetstiden. Att blodenhetens ISBT-nummer stämmer med medföljande transfusionsdokument. Att förenlighetsprövningen är godkänd för erytrocyt-koncentrat/granulocyter. Att blodenhetens uppgifter om blodkomponenten och dess särskilda egenskaper överensstämmer med ordinationen, exempelvis att komponenten har specialbehandlats t.ex. bestrålats eller tvättats enligt ordination. Att tappningsnummer eller personnummer överensstämmer med transfusionsjournal eller följesedel vid riktad transfusion eller autologtransfusion. Att hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet eller läckage inte förekommer 1,2,3. Patienten övervakas under transfusionen och den närmaste tiden efter med avseende på transfusionskomplikationer enligt 7.7 1,2, Transfusionsreaktion Vanliga symtom är klåda och utslag, för detaljerade symtom se tabell nedan. Tänk på att en reaktion kan gå över i anafylaxi Akuta åtgärder vid transfusionsreaktion 1. Transfusionen avbryts omedelbart. Infartskanylen får ligga kvar. 2. Kontroll av patientens allmäntillstånd, andning och cirkulation. 3. Kontakt med jourhavande eller ansvarig läkare på vårdavdelningen. Eventuella ordinationer utförs och reaktioner noteras i journalen. 4. Kontroll o att patientens identitet stämmer med blodenhetens transfusionsdokument o att ABO- och RhD-grupp på blodenhetens etikett är förenlig med patientens blodgrupp o o att blodenhetens nummer stämmer överens med transfusionsdokumentet vid erytrocyttransfusion, om irreguljära antikroppar mot erytrocyter påvisats hos patienten Blodcentralen informeras om reaktionen. Remiss: Rapport vid transfusionskomplikation ifyllas och här anges omständigheterna kring komplikationen. Blanketten, Rapport vid transfusionskomplikation finns på LISA, Blanketthotell LMC/Laboratorier/Klinisk immunologi och transfusionsmedicin eller rekvireras från Transfusionsmedicin. Om ansvarig läkare i samråd med transfusionsmedicin bestämmer att reaktionen ska utredas: 5. Kontrolleras urinproduktionen (notera urinens färg) 6. Lämnas blodenhet/enheter och nytaget blodprov på patienten till blodcentralen med ifylld blankett Rapport vid transfusionskomplikation, som Rapport vid transfusionskomplikation finns på LISA, Blanketthotell LMC/Laboratorier/Klinisk immunologi och transfusionsmedicin eller rekvireras från blodcentralen. ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.10(13)

11 Blodcentralen utför följande kontroller: Beroende på typ av reaktion och vilken typ av blodkomponent som är inblandad gör blodcentralens läkare en bedömning av vad som skall utredas och eventuella förebyggande åtgärder inför framtida transfusioner. Den utredning som kan vara aktuellt är kontroll av patientens och den aktuella komponentens blodgrupper och förenlighet. Antikroppsundersökning avseende erytrocytantikroppar och DAT på patienten på prov före och efter transfusion samt undersökning av förekomst av hemolys. Oftast utförs även odling på resterande innehåll av komponenten. I särskilda fall kan utredning avseende förekomst av leukocytantikroppar eller trombocytantikroppar vara aktuellt Översikt transfusionsreaktioner 2 Reaktionstyp Symtom Orsak Klinisk handlingsplan Allergisk (lätt) Klåda, urtikaria. Oftast okänd, ibland antikroppar mot plasmaproteiner. Steg 1-3 samt 5 ovan. Ge ev. antihistamin eller kortikosteroider. Fortsätt transfusion om symtomen upphört inom 30 min. I annat fall tillämpa något av alternativen nedan. Allergisk (svår) Anafylaxi med ångest, oro, klåda, urticaria, blodtrycksfall, takykardi, andningssvårigheter. Oftast okänd, ibland antikroppar mot plasmaproteiner (främst IgA). Steg 1-7 ovan. Ge adrenalin, antihistamin, korkosterider, ev ß 2 - stimulerare, syrgas. Överväg IgA-brist. Om fortsatt transfusion är nödvändig, överväg tvättade enheter. Febril Ångest, oro, feber, frossa, ansiktsrodnad, takykardi. Antikroppar mot leukocyter eller trombocyter. Bakteriell kontamination. Steg 1-7 ovan. Ev. blododling. Ge antipyretika, ev. antibiotika, ev. kortkosteroider. Akut hemolytisk Ångest, oro, bröstoch ländsmärtor, huvudvärk, andnöd, frossa, feber, blodtrycksfall, chock, oförklarlig blödning, hemoglobinemi, röd urin. Intravaskulär hemolys p.g.a. blodgruppsoförenlighet. Gramnegativ sepsis vid infekterat transfusionsblod. Oavsiktligt överhettat eller fryst blod. Steg 1-7 ovan. Chockbehandling, adrenalin, syrgas, ev. kortikosteroider. Forcerad diures med vätska och diuretika vid hemoglobinemi. Kontakta Transfusionsmedicin för plasmabyte vid massiv hemoglobinemi. Behandla snabbt vid tecken på DIC, utred snarast orsaken till transfusionsreaktionen. ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.11(13)

12 TRALI (Transfusionrelatec acute lung injury) Andnöd, ångest, lungödem, blodtrycksfall, sänkt syrgassaturation. Uteslutningsdiagnos, krävs lung-påverkan under/inom 6 timmar efter transfusionen samt bilaterala lunginfiltrat på lungröntgen. Kan bero på antikroppar mot vita blodkroppar hos givare eller patient Steg 1-7 ovan. Kortikosteroider, intensiv andningshjälp. Hypotension Blodtrycksfall under eller direkt efter transfusion. Medicinering med ACE-hämmare eller användning av negativt laddade filter. Steg 1-7 ovan. Vätske-infusion. Cirkulationsöverbelastning Andnöd, cyanos, lungödem, takykardi, hypertension, fotsvullnad. Hjärtsvikt p.g.a. för snabb transfusion, speciellt hos äldre patienter eller små barn. Steg 1-7 ovan. Syrgas vid behov, diuretika. 7.8 Kontakter Blodbeställning, förfrågan, Akutlaboratoriet, telefonnummer , internt Biomedicinsk analytiker, sökare Läkare Jourhavande läkare, transfusionsmedicin, Linköping, söks via telefonnummer , måndag-fredag , även sökare Specifik kompetens/träning Ingen specifik 9.0 Styrdokument SOSFS 2009:29 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om transfusion av blodkomponenter SOSFS 2008:1 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SFS 2006:496 Lag om blodsäkerhet, 16 SOSFS 2009:28 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om blodverksamhet SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria SOSFS 1992:2 Socialstyrelsens allmänna råd om identitetskontroll m.m. av patienter i hälsooch sjukvården ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.12(13)

13 10.0 Referenser PM bestrålade blodprodukter. 5. Förberedelser inför och efter granulocytgivning (besläktad givare). Information till Hematologiska kliniken 11.0 Bilagor och appendix PM: Bestrålade blodprodukter SOP: Vävnadstypning av besläktad donator Blodcentralens riktlinjer Förberedelser inför och efter granulocytgivning (besläktad givare). Information till Hematologiska kliniken 12.0 Ändringar jämfört med föregående version ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 s.13(13)

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER Barn och ungdoms Blodtransfusion 1(8) Barn och ungdoms i TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER 1. BLODGRUPPERING 2. BAS-TEST 3. BK(S)-TEST OCH MG-TEST 4. BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER 5. TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning

Läs mer

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering InterInfo Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund I EU-direktiv 2002/98/EC, kommissionsdirektiv och SOSFS 2009:29 finns krav på att en vårdgivare

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering på Sida

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1 (30) Landstinget i Kalmar län 2015-10-30 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Övergripande svarsrutiner

Läs mer

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören

Läs mer

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.23 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Ronald Svensson, överläkare Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

InterInfo. InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang.

InterInfo. InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang. Dokument ID 1(10) 1 Bakgrund är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang. ger upplysning om patienten finns blodgrupperad patienten har giltig förenlighetsprövning

Läs mer

Att öppna InterInfo via Cosmic:

Att öppna InterInfo via Cosmic: InterInfo är Transfusionsmedicins webbaserade gränssnitt där all relevant information kring blodtransfusioner och blodgruppsserologiska analyser samlas. Åtkomst till InterInfo sker via uthopp från journalsystemet

Läs mer

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem sida 1 (10) Bakgrund är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem ProSang. ger upplysning om patienten finns blodgrupperad patienten har giltig förenlighetsprövning

Läs mer

Transfusionsanvisningar

Transfusionsanvisningar Transfusionsmedicin Sid: 1 (1) Förberedelser Blodgruppering utförs inför ev. transfusion av erytrocyter, plasma och trombocyter. Kontrollera om patienten är blodgrupperad innan provtagning sök information

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Utgåva Antal sidor 4 5 Dokumentets namn Riktlinje Blodtransfusion Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-08-10 Reviderad 2014-03-17 RIKTLINJE BLODTRANSFUSION

Läs mer

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU INNEHÅLLSFÖRTECKNING Aktuella telefonnummer sid. 2 Viktigt att veta sid. 3 InterInfo sid. 3 Blodgruppering sid. 4 BAStest / MGtest sid. 67 DAT sid. 8 Antikroppsundersökning

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)

Läs mer

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1) Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,

Läs mer

Information från transfusionsmedicin

Information från transfusionsmedicin November 2009 Information från transfusionsmedicin Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering Bakgrund Socialstyrelsen har i samband med tillsynsbesök på landets

Läs mer

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter Transfusion av blodkomponenter Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd.

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1(26) 2011-02-03 Anvisningar för Blodcentralen Innehållsförteckning Sidan 1. Kontakta oss 2 2. Allmän information 3 3. Provtagningsföreskrifter 4-5 4. Hur säkert är svaret från blodcentralen? 6 5. Blodgruppering

Läs mer

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från

Aktiv transfusionsrapportering. Landstinget i Gävleborgs län kommer från att uppfylla Socialstyrelsens krav från Aktiv transfusionsrapportering Landstinget i Gävleborgs län kommer från 2010 06 01 att uppfylla Socialstyrelsens krav från 2008 0101 Spårbarhet från blodgivare till blodmottagare och omvänt ska upprätthållas

Läs mer

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan ALLMÄN INFORMATION 2-4 Förfrågningar 2 Blodsmitta 2 Provtagning 3 Hur säkert är svaret från Transfusionsmedicin? 4 UNDERSÖKNINGSPROGRAM 5-12 Tabell över undersökningar som även

Läs mer

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen 788 Nr 258 1. RAPPORT OM ALLVARLIG SKADLIG VERKNING TILL FÖLJD AV TRANSFUSION AV BLODPREPARAT OCH TRANSFUSION AV FEL BLODPREPARAT (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård) Blanketten används även som

Läs mer

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter

KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter Version 1.0, utgiven 2016-02-17 Förslag till ändringar vid nästa revision lämnas till: helena.lof@akademiska.se HB-kap10-v1r0-2016.pdf

Läs mer

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT)

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT) ID nummer: SCT3.37 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram/SOP Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland (CKOC) Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 11575 su/med 2018-03-15 6 Innehållsansvarig: Erika Backlund Jansson, Vårdenhetschef, Avdelning 139 Transplantation (eriba3) Godkänd av: Helena Rexius,

Läs mer

Blodprodukter-blodbeställning, förvaring, transfusion Thorax

Blodprodukter-blodbeställning, förvaring, transfusion Thorax Godkänt den: 2018-03-17 Ansvarig: Fredrik Lennmyr Gäller för: Thoraxkirurgi och -anestesi; Thoraxintensivvårdsavdelning 50 B; Thoraxkirurgavdelning 50 D; Thoraxoperation Blodprodukter-blodbeställning,

Läs mer

Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax

Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.

Läs mer

Positiv direkt antiglobulintest (DAT)

Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Direkt antiglobulintest, DAT Förr ofta kallad Coombs prov eller Coombs direkta test Robin

Läs mer

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Iordningsställa materialet med ett aseptiskt förfarande *Kontrollera ordinationer mot patient id, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering,

Läs mer

Blodprodukter, hantering SOP ssk, HEM 13444

Blodprodukter, hantering SOP ssk, HEM 13444 Godkänt den: 2017-08-31 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Innehåll Syfte och omfattning... 3 Bakgrund... 3 Termer och förkortningar... 3 Säkerhetsaspekter... 3 Behörighet... 3 Information från

Läs mer

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Skillnader mellan manlig och kvinnlig Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt

Läs mer

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande

Läs mer

Transfusionsanvisningar

Transfusionsanvisningar Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Transfusionsmedicin 1 24 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Per-Olof Forsberg Medicinskt ledningsansvarig läkare Inger

Läs mer

Centrala funktioner på region Öst

Centrala funktioner på region Öst Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter till barn

Transfusion av blodkomponenter till barn 1 (7) Transfusion av blodkomponenter till barn Aktuella rekommendationer från VPH Anders Kreuger och Olof Åkerblom, UAS * Reviderade 2010-11-20 av Agneta Wikman, Stella Larsson, Viveka Stiller och Emma

Läs mer

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN

Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN TRANSFUSIONSMEDICIN För medicine studerande T3 dec 2009 Agneta Seger Mollén Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Agneta.seger.mollen@lio.se Regelverk

Läs mer

Manuellt införda justeringar Stamcellskörd Infrysning av stamceller Infusion av stamceller Metodansvarig Medicinskt ansvarig Justeringstabell

Manuellt införda justeringar Stamcellskörd Infrysning av stamceller Infusion av stamceller Metodansvarig Medicinskt ansvarig Justeringstabell Gäller för specialitet Dokumentnamn: Sid nr: Klinisk immunologi och transfusionsmedicin 907 Identitetskontroll vid hantering av stamceller Utfärdad av: Införd: Revision: Christina Sandell 2011-06-30 4

Läs mer

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover. Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering

Läs mer

Stamcellen efter skörd till infusion

Stamcellen efter skörd till infusion Stamcellen efter skörd till infusion N 2 Linköpingsdagarna 2015 Lena Eriksson Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Cellulär immunologi Flödescytometri HLA Stamcellslab Autologa stamcellsskördar Allogena

Läs mer

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala Kompetens Ingår transfusionsmedicin i arbetsuppgifterna måste man ha kunskap och rutin för detta!

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin Blodprover vid trauma Jonas Eriksson Leg. veterinär Specialist i hundens och kattens sjukdomar Laktat >2,0-2,5 mmol/l hypoperfusion Helst jugulärt Monitorera din chockbehandling med Htk/TP Htk sjunker

Läs mer

Anvisningar för Blodcentralen

Anvisningar för Blodcentralen 1 (37) Region Kalmar län 2019-04-16 Klinisk kemi och transfusionsmedicin Innehållsförteckning 1. Kontakta oss... 2 2. Allmän information... 3 3. Provtagningsföreskrifter... 4 4. Övergripande svarsrutiner...

Läs mer

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD pos till RhD neg RhD positiv kan, vid litet blodlager, behöva ges till ej D immuniserad RhD

Läs mer

Indikation för allogen stamcellstransplantation vid lymfom

Indikation för allogen stamcellstransplantation vid lymfom ID nummer: SCT3.21 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sverige Framtagen av: (Namn, titel)

Läs mer

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser

Läs mer

Blodövervakning i Sverige 2004-2005

Blodövervakning i Sverige 2004-2005 1(15) Blodövervakning i Sverige 2004-2005 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala HLA matchade trombocyter Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala 170315 1 HLA matchade trombocyter Vad kommer vi att ta upp idag? Varför behöver

Läs mer

Mobiliseringsbehandling inför autolog stamcellsskörd

Mobiliseringsbehandling inför autolog stamcellsskörd ID nummer: SCT3.24 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram/SOP Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping,

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2006

Blodövervakning under 2004-2006 1(16) Blodövervakning under 2004-2006 Hemovigilans i Sverige, arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok för

Läs mer

Prislista transfusionsmedicin

Prislista transfusionsmedicin Diarie nr Dokument nr version Dokumentägare Gertrud Angergård Fastställd av Mats G Karlsson Fastställd 2010-02-04 Giltig t.o.m. Nedanstående prislista gäller från 2010-01-01 Blodgruppsserologiska analyser

Läs mer

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING Grundversion 3.0. utgiven 2006-10-16 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2007-10-31 till hans.gulliksson@karolinska.se HB-kap4-v3r0-2006-10-16

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2009-2011

Hemovigilans i Sverige 2009-2011 Hemovigilans i Sverige 2009-20 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2011-2013

Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Hemovigilans i Sverige 2011-2013 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord RÄTTELSE Sidorna 23 och 24 samt blankettbilagorna 1 och 7 11 ska ha lydelse enligt bilaga. Rättelsen på sidan

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2010-2012

Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Hemovigilans i Sverige 2010-2012 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2012-2014

Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Hemovigilans i Sverige 2012-2014 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan

Läs mer

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, februari 2014 Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21 3 Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - Blodgrupperingssvar på papper upphör

Läs mer

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Transfusionsprojektet Thorax 2010 Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erika Backlund Jansson Anders Jeppsson Monica Hyllner THORAXKIRURGEN SAHLGRENSKA Opererar ca

Läs mer

Provtagningsanvisningar och information Transfusionsmedicin

Provtagningsanvisningar och information Transfusionsmedicin Provtagningsanvisningar och information Transfusionsmedicin Innehåll KONTAKTUPPGIFTER... 2 REGLER FÖR UNIVERSALGIVNING... 3 VIKTIGT ATT VETA:... 4 INTERINFO... 4 BLODGRUPPERING... 5 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

Läs mer

Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT)

Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) 1 (5) 2014-12-16 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) Utredning inför hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) Provtagning inför stamcellstransplantation

Läs mer

Standardvårdplan Sepsis journalhandling

Standardvårdplan Sepsis journalhandling Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling

Läs mer

Hemovigilans i Sverige

Hemovigilans i Sverige Hemovigilans i Sverige 2015-2017 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Miodrag Palfi Jan Säfwenberg BIS-arbetsgrupp

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015

Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015 användarmöte 2015 Christina Lundell expertgrupp Redovisning av plasmaenkät 2015 Syftet med enkäten var att göra en nulägesinventering av hur patientplasma framställs, lagras och används inom olika svenska

Läs mer

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3.

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3. 1 I. Vad gör vi inom transfusionsmedicin? II. Blodgruppsserologi (ABO, RhD, mm) Transfusionsmedicin Norbert Lubenow Akademiska Sjukhuset Uppsala Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin 2015-05-28 III.

Läs mer

KAPITEL 10 HEMATOPOETISKA STAMCELLER

KAPITEL 10 HEMATOPOETISKA STAMCELLER KAPITEL 10 HEMATOPOETISKA STAMCELLER Grundversion 1.0, utgiven 2013-xx-xx REMISSVERSION Synpunkter på kapitlet sänds senast 2013-04-10 till lennart.rydberg@vgregion.se HB-kap10-v1.0-2013.doc REMISSVERSION,

Läs mer

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING Grundversion 2.0, utgiven 2006-01-30 Revisionshistorik Version datum Avsnitt Ändringar. tillägg Ansvarig 2.1 2009-12-15 2.1, 4.6.1, 11.3 Anpassning till nya bestämmelser

Läs mer

Del 6 5 sidor 9 poäng

Del 6 5 sidor 9 poäng 5 sidor 9 poäng Anna, 43, söker akutmottagningen pga hög feber 39 grader, trötthet och hosta. Hon sjuknade för ca 1v sedan med lätt feber, halsont och hosta. Hon har möjligen känt sig litet allmänt trött

Läs mer

Akutläkemedel och akuta situationer, Tandvård. Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Akutläkemedel och akuta situationer, Tandvård. Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akuttandvård och akuta situationer Giltig fr.o.m. 2017-12-01 Faktaägare: Gunnel Håkansson, Ordförande medicinsk grupp tandvård Fastställd av: Stephan Quittenbaum,

Läs mer

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Hemovigilans i Sverige 2008-2010

Hemovigilans i Sverige 2008-2010 Hemovigilans i Sverige 2008-200 Rapport från BIS Blodövervakning i Sverige Arbetsgruppen för hemovigilans Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Miodrag Palfi BIS-ansvariga läkare Jan Säfwenberg

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Jakobstad 13.5.2013 Susanne Ekblom-Kullberg FRK Blodtjänst 1 www.veripalvelu.fi 1 1 1 Blodtjänst på 17 orter 18 blodtjänstbyråer

Läs mer

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid

Läs mer

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr: Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal

Läs mer

Livsmedelshantering och restriktioner efter genomgången stamcellstransplantation (SCT)

Livsmedelshantering och restriktioner efter genomgången stamcellstransplantation (SCT) ID nummer: SCT3.15 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping,

Läs mer

XELJANZ. Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet.

XELJANZ. Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet. XELJANZ Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet. TILL DIG SOM BEHANDLAS MED XELJANZ, Din läkare har skrivit ut

Läs mer

XELJANZ. Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet.

XELJANZ. Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet. XELJANZ Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet. TILL DIG SOM BEHANDLAS MED XELJANZ, Din läkare har skrivit ut

Läs mer

Bendonation och hantering av benvävnad vid ortopedkliniken SÄS

Bendonation och hantering av benvävnad vid ortopedkliniken SÄS 2017-04-24 24756 1 (5) Bendonation och hantering av benvävnad vid ortopedkliniken SÄS Sammanfattning Detta dokument beskriver lokala rutiner och ansvarsfördelning på ortopedoch operationsklinikerna vid

Läs mer

XELJANZ. Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet.

XELJANZ. Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet. XELJANZ Den här broschyren är avsedd för dig som har ordinerats XELJANZ. Du hittar mer information i bipacksedeln som medföljer läkemedlet. TILL DIG SOM BEHANDLAS MED XELJANZ, Din läkare har skrivit ut

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 2 2014-11-10 2015-11-10 Uppdaterat dokument Martin Magnusson, utvecklingsschef Bo Orlenius,vårddirektör, objektägare

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Intressanta fall, Equalis användarmöte 7/10 2010 Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Fall 1, gravid kvinna 4 tidigare graviditeter och transfusion

Läs mer

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m

Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Akut hemolytisk transfusionskomplikation orsakad av anti-m Equalis användarmöte 2015-10-15 Gunilla Gryfelt Anti-M Anti-M är vanligtvis en ofarlig antikropp och M-negativa erytrocyter behöver inte väljas

Läs mer

1. Vad Grafalon är och vad det används för

1. Vad Grafalon är och vad det används för Bipacksedel: Information till användaren Grafalon 20 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning anti-humant T-lymfocyt immunglobulin från kanin Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa om den. Om

Läs mer

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK) Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se

Läs mer

Hämtning av stamceller

Hämtning av stamceller ID nummer: SCT3.14 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska Ulla Frödin, sektionsledare

Läs mer

Komponenter till en offentlig sammanfattning. Översikt över sjukdomsepidemiologi

Komponenter till en offentlig sammanfattning. Översikt över sjukdomsepidemiologi VI.2 VI.2.1 Komponenter till en offentlig sammanfattning Översikt över sjukdomsepidemiologi Gauchers sjukdom är en sällsynt genetisk sjukdom orsakad av avsaknad av ett specifikt enzym i kroppen. Omkring

Läs mer

ANVISNINGAR. utfärdade av

ANVISNINGAR. utfärdade av ANVISNINGAR utfärdade av TRANSFUSIONSMEDICIN SU PROVTAGNING blodgruppering förenlighetsprövning DAT antikroppsundersökning typning av blodgruppsantigen vävnadstypning HLA-antikroppar BESTÄLLNING AV BLODKOMPONENTER

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2008

Blodövervakning under 2004-2008 1(24) Blodövervakning under 2004-2008 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum 4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare

Läs mer

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset Immunologi vid anemi och trombocytopeni Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset Antikroppar Blodgrupper Direkt och indirekt antiglobulintest (DAT/IAT) Transfusionsreaktioner

Läs mer

Blodövervakning under 2004-2007

Blodövervakning under 2004-2007 1(21) Blodövervakning under 2004-2007 Blodövervakning i Sverige (BIS) en arbetsgrupp inom Svensk Förening för Transfusionsmedicin Jan Säfwenberg Definition Hemovigilans (blodövervakning) definieras i Handbok

Läs mer

RUTIN Hepatitprovtagning

RUTIN Hepatitprovtagning Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version 2015-02-04 Utfärdad av: Rune Wejstål, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef, överläkare Revisionsansvarig: Rune Wejstål, överläkare

Läs mer

Händelseanalys. Datum: Patient som vårdas efter operation på avdelning. Maj Analysledare: Anestesikliniken

Händelseanalys. Datum: Patient som vårdas efter operation på avdelning. Maj Analysledare: Anestesikliniken Datum: 2017-10-13 Händelseanalys Patient som vårdas efter operation på avdelning Maj 2017 Analysledare: Anestesikliniken Anna Angenete Medicinkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Västra Götalandsregionen 1

Läs mer