Pseudomyxoma peritonei (PMP) Översiktsartikel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pseudomyxoma peritonei (PMP) Översiktsartikel"

Transkript

1 Pseudomyxoma peritonei kräver avancerad Peritonektomi och intraperitoneal cytostatika är för närvarande den enda behandlingsform som kan ge möjlighet till bot för patienter med pseudomyxoma peritonei. Incidensen är låg och få patienter behandlas årligen på några utvalda centra i Sverige. Haile Mahteme, kirurgkliniken Uppsala, har mångårig erfarenhet och presenterar sjukdomen närmare tillsammans med resultat från akademiska sjukhuset. HAILE MAHTEME Uppsala Pseudomyxoma peritonei (PMP) är ett progressivt, intraperitonealt sjukdomstillstånd som kännetecknas av diffus mucinös ascites, innehållande multipla implantat av slembildande celler på peritoneums yta. Nomenklaturen PMP, som betyder falsk mucinöstumör på peritoneum, introducerades 1884 av Werth, som beskrivning av den gelatinösa massans förekomst på peritoneums yta i förhållande till ovarialcancer. PATOGENES Etiologi PMP är ett ovanligt sjukdomstillstånd med uppskattad incidens på en tre fall/miljon/år. Medan ursprunget av PMP hos de flesta manliga patienter har ansetts vara appendix och därmed varit mindre kontroversiellt så har det funnits delade meningar och spekulerats om äggstock som ursprung till PMP hos kvinnor. Sjukdomens ovanlighet i kombination med oftast den långt gångna kliniska symtompresentationen kan också ha bidragit till svårigheten att fastställa ursprunget, särskilt hos kvinnor. I den kliniska situationen är detta inte överraskande, då en stor tumörbörda i peritoneala kaviteten med ovarial massa lätt kan tolkas som ovarialt ursprung, trots mindre tumörbörda på appendix som ändå kan ha varit det primära tumörursprunget. Med moderna immunohistokemiska och molekylärbiologiska metoder har dock flera rapporter visat att PMP även hos kvinnor ofta utgår från appendix som rupturerat cystadenom. PMP-tumören är oftast positiv för sedvanliga kolorektala adenocarcinom markörer (CEA och CK20), och negativ för ovariala markörer såsom CK7 och Human alveolar makrofag 36. Därför har tumörangripna ovarier hos PMP-patienter identisk immunofenotyp med appendix, och ej med primär ovarialcancer. Från publikationer med större antal patienter har förekomsten visat sig vara jämt fördelad mellan könen. Vid genomgång av 152 PMP patienter, som är behandlade i Uppsala under tiden , fanns ingen skillnad i könfördelningen. Andra ursprung till mucinös peritoneal carcinos är kolon, rektum, ventrikel, pankreas, gallblåsa, gallvägar, tunntarm, urinblåsa, äggledare, lunga samt bröst vilka kan misstolkas som PMP. De senaste decenniernas argumentation, framför allt från Sugarbakers grupp, om att terminologin PMP skall förbehållas för en mucinös tumör med ursprung från appendix är numera accepterad hos de flesta enheter som handlägger peritoneal carcinos patienter. Naturalförlopp Naturalförloppet av PMP är inte väl klarlagt. Den teoretiska hypotesen av PMPs utveckling är dock enligt följande: adenomucinösa tumörceller i appendix producerar mucin som allt mer ackumuleras intraluminalt i appendix, som med tiden progredierar och leder till obstruktion av appendix lumen. Detta leder till ökat intraluminalt tryck med ruptur av mucocele där mucin- och mucinpro 18 SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR

2 kombinationsbehandling Tumöromvandlat omentum majus Makroskopiskt frisk tunntarm Figur 1. Omentet är ofta engagerat vid pseudomyxoma peritonei. ducerande epitheliala celler hamnar i peritoneala kaviteten och fortsätter där att prolifiera och producera mucin på peritonealytan. De flesta av dessa celler är omgivna av mucin, som i sin tur följer det normala peritoneala vätskeflödet och absorptionen. Detta fenomen, som kallas redistributionfenomen, gör att utvecklingen av PMP, i de områden i bukhålan där PMP ackumuleras, ofta följer ett visst typ av mönster till skillnad från annan carcinomatos. Områden i bukhålan där PMP i första hand ofta ackumuleras är: under höger diafragma och på omentum majus och minus (Fig. 1). När sjukdomen försätter att progrediera kommer även andra delar av bukhålan att vara föremål för tumörväxt. Oftast brukar dock stora delar av tunntarmen (utom terminala ileum) vara relativt skonade, vilket har gett upphov till ett kliniskt begrepp så kallat visceralt sparande PMP. Den genomsnittliga intervalltiden från att endast vara en appendix tumör till en PMP utveckling med jelly belly buk antas vara cirka 21 SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR

3 Cystisk appendixtumör Figur 2. Var vaksam och extra försiktig vid abnorma appendixfynd. månader, men i enstaka fall kan ett betydligt längre intervall förekomma. Uppskattningsvis utvecklar tre fem procent av patienterna med PMP även extraabdominell eller hematogen metastasering, vanligtvis till pleura, lunga och intrahepatiskt. Histopatologi Den histopatologiska heterogeniciteten av PMP innebär en variation av mucin/cell ratio. Från ringa fokalt proliferativa epitelceller med lätt atypi, till en arkitektonisk och cytologisk bild av adenocarcinom kan förekomma. Oftast har det cellfattiga innehållet begränsat den cytologiska analysen av mucinet. Detta kan delvis ha bidragit till svårigheter med att fastställa korrekt diagnos av PMP patienter. Den histologiska klassificeringen enligt Ronnett et al är vanligt förekommande i litteraturen och är baserad på klinisk-patologisk-prognos. Denna klassificering delar PMP i tre subtyper: disseminerad peritoneal adenomucinos (DPAM), peritoneal mucinös carcinomatosis (PMCA) samt intermediär subtyp (PMCA-I). Histologiskt domineras DPAM av mucin. I de fokala epitelen hos DPAM förekommer knappast någon atypi eller mitosaktivitet. DPAM har ingen invasiv egenskap och brukar vara förenad med relativt god prognos efter lokoregional behandling, med rapporter om procents femårsöverlevnad. PMCA är däremot motsatsen till DPAM. PMCA tumören har mucin och den cytologiska bilden har sedvanliga maligna kännetecken och har en invasiv egenskap. PMCA typen av PMP är förenad med dålig prognos och är jämförbar med carcinos från kolorektal cancer med femårsöverlevnad på procent efter lokoregional behandling. Den intermediära typen, som är PMCA- I, har histologisk likhet med DPAM men innehåller enstaka fokala histologiska maligna öar av PMCA typ. Prognostiskt står PMCA-I mitt emellan DPAM och PMCA, med femårsöverlevnad på cirka procent efter lokoregional behandling. DIAGNOS Klinisk presentation PMP är vanligtvis en lokoregional sjukdom i peritoneala kaviteten och har varierande klinisk presentation 6. De okarakteristiska och diffusa symtomen av PMP leder oftast till att patienterna inte söker sjukvård förrän tumörbördan är omfattande. Hos cirka 50 procent kan det enda tecknet vara en gradvis ökning av bukomfånget på grund av mucin. I andra fall är PMP en överraskningsdiagnos, som ställs vid operation för misstänkt appendicit, ljumske/navel -bråck eller vid laparotomi vid oklar buk. Hos kvinnor är det vanligast (30 40 procent) att sjukdomen uppdagas vid operation för misstänkt ovarial tumör eller bäckentumör. Radiologi För den radiologiska diagnostiken av PMP har datortomografi (DT) intagit en särställning. Tumörväxten i kombination med det mucinösa ascitesen över höger subdiafragma och på leverytan, avbildas ofta som liver scalloping på DT (Fig. 5). Andra karakteristiska DT-fynd vid PMP är omental kaka som komprimerar tarmpaketet centralt. DTs svaghet, i likhet med andra radiologiska metoders svagheter, är att möjligheten att kvantifiera tumörbördan i peritoneala kaviteten, särskilt på tarmar, är låg. Ultraljud har ofta använts som första undersökningsmetod samt i samband med laparocentes. Sensitiviteten och specificiteten är dock relativt låg. Värdet av cytologisk analys, på grund av det trögflytande slemmet och dess cellfattiga innehåll, har begränsat värde vid ultraljudsledd laparocentes. Värdet av MRT och PET är inte klarlagt. Tumörmarkörer De vanligaste kolorektala tumörmarkörerna (CEA och CA19-9) kan vara förhöjda, men även CA-125, som brukar antas vara en ovarial cancermarkör, är förhöjd hos män med PMP. Men på grund av det låga antalet patienter i publicerade studier och på grund av dessa tumörmarkörers variabilitet och osäkerhet vad gäller sensitivitet och specificitet, är det svårt att dra slutsatser om tumörmarkörernas diagnostiska värde. BEHANDLING Behandlingsprinciperna vid PMP har tidigare varierat. Baserat på enstaka fall (case report) har det hävdats att patienter med PMP inte behöver aktiv behandling. Försök med systemisk kemoterapi har inte visat på övertygande effekt, då intravenös tillförsel av cytostatika ger ett otillräckligt upptag av cytostatika i tumören på grund av bristfällig kärlförsörjning. Kirurgisk behandling av PMP Det finns principiellt två tillvägagångssätt i kirurgisk behandling av PMP. Dessa är traditionell debulking kirurgi (tumörreduktion) samt peritonektomi. Debulking kirurgi innebär att med trubbig disektionsmetod 20 SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR

4 sleva ut så mycket mucin och tumörvävnad som är möjligt, med tillägg av begränsad kirurgisk vävnadsexcision. Så som högersidig hemikolektomi, partiell omentresektion och hos kvinnor bilateral ooforektomi samt hysterektomi. Femårsöverlevnaden efter denna typ av kirurgi har rapporterats att vara procent. Den stora nackdelen och konsekvensen av denna kirurgiform är att den peritonela barriären blir förstörd, vilket lämnar fritt för tumören som är kvar att börja växa infiltrativt på den traumatiserade intraabdominella organytan, samt på bukvägen. Detta leder till flera reoperationer med ytterligare viscerala organ som blir tumörinfiltrerade, samt risk för tarmskada med fistel och peritonit. En annan konsekvens av debulking kirurgi är att det försvårar framtida möjligheter för makroskopisk radikal kirurgi som utförs vid peritonektomi. I en överlevnadsanalys av 152 PMP-patienter behandlade i Uppsala var femårsöverlevnaden hos 34 patienter som genomgått tumörredukton + intraperitoneal cytostatika (ip) 29 procent, i jämförelse med 76 procent hos 116 patienter behandlad med peritonektomi + ip. Peritonektomi Peritonektomi är en kirurgisk metod som är beskriven av Sugarbaker, och som också ofta omnämns som Sugarbakersmetoden. Denna kirurgiska behandlingsform är numera standardbehandling hos de högvolym centra i världen som handlägger peritoneal carcinos, samt i de flesta europeiska länder (England, Holland, Frankrike, Belgien, Norge mm) där det finns nationella riktlinjer för behandling av PMP. Peritonektomin utförs i kombination med hypertermisk intraperitoneal cytostatika (HIPEC). Peritonektomi + HIPEC har dock inte varit byggt på en starkt evidensbaserad vetenskap och det kommer troligen heller inte att finnas möjlighet för randomiserad utvärdering. Detta framförallt på grund av den låga incidensen av PMP, men även att det numera finns flera rapporter där man visat goda långtidsresultat efter peritonektomi + HIPEC med fem- och tioårsöverlevnad på >70 procent. Figur 3. Mucinös ascites vid höger diafragma och mot levern. Målet med peritonektomi är komplett borttagande av all makroskopisk tumörvävnad, då makroskopisk radikalkirurgi har visat sig vara den enskilt viktigaste prognostiska faktorn. I Uppsala-materialet, var 5-årsöverlevnaden 94 procent hos patienter som var makroskopiskt radikalopererade (R1), i jämförelse med 27 procent hos icke radikalt opererade (R2). Peritonektomins och den resektionsmarginalyta som utförs vid PMP är baserad på redistributionfenomenet. Kirurgin innebär strippning av parietala peritoneum och resektion av de tumörangripna intraabdominella organen och deras viscerala peritoneum. Beroende på sjukdomens förekomst i olika delar av buken kan peritonektomin innefatta följande procedurer: strippning av höger och vänster diafragma, omentum majus resektion med splenektomi, kolecystektomi och resektion av omentum minus, distal gastrektomi, bäcken peritonektomi med rektosigmoid resektion och hos kvinnor med enblock borttagande av ovarier och uterus. Sjukdom som eventuellt finns på främre bukvägsperitoneum kräver peritoneum strippning. Högersidig hemikolektomi eller ileocekalresektion är också vanligt förekommande ingrepp. Peritonektomi är oftast en lång (10 12 timmar) och komplex kirurgisk procedur, som kan vara förenad med allvarlig postoperativ morbiditet. Därför är det viktigt att patienter som är aktuella för denna behandling skall ha ett gott allmäntillstånd och utan allvarlig ko-morbiditet. Denna aggressiva loko-regionala behandling har en negativ postoperativ påverkan på livskvaliteten i genomsnitt 3-4 månader postoperativt, som dock återtas över tiden. Intraperitoneal cytostatika Med intraperitoneal cytostatikabehandling är möjligheten att anrika peritoneala metastaser med cytostatika god, då behandlingen ges lokalt. Principiellt finns två typer av intraperitoneala cytostatika behandlingsformer, HIPEC och sekventiellt postoperativ intraperitoneal cytostatika (SPIC). HIPEC är mer resurskrävande än SPIC. Det finns inga studier som har jämfört dessa två behandlingsformer vid PMP, men HIPEC förefaller vara effektivt än SPIC vid peritoneal carcinos från kolorektalcancer. HIPEC HIPEC är den behandlingsform som numera är rekommenderad och vanligast förekommande behandlingsform vid PMP. HIPEC ges peroperativt, men först efter att all makroskopisk tumör är avlägsnad. Den rekommenderade temperaturen av cytostatikan vid HIPEC är C. Cytostatikan som används SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR

5 Figur 4.Peroperativ intraabdominell cytostatika med arbetsmiljömässig luftutsug. vid HIPEC skall vara cellcykeloberoende och vara värmepotentierad. Vanligast förekommande cytostatika vid HIPEC är mytomycin, oxaliplatin, cisplatin och doxyrubicin. Dosen av cytostatikan som ges vid HIPEC brukar vara tre fem gånger högre än rekommenderad systemisk dos. Detta medför att de vanligaste biverkningarna efter HIPEC är hematologiska biverkningar (neutropeni, trombocytopeni). SPIC SPIC-behandling är normotermisk och ges postoperativt genom intraperitoneal buk Port-a-Cath, som är applicerad i samband med tumörkirurgin. Behandlingen brukar ges i cirka fem dagar med fyra sex veckors intervall, totalt sex åtta behandlingar. Vanligast cytostatika som används vid SPIC är 5-fluorouracil. Problemen med denna behandlingsform är den osäkerhet som finns när det gäller cytostatika distributionen i bukhålan samt kateterrelaterade komplikationer (smärta, fistel, perforation, kateterobstruktion och infektion), vilket har gjort att denna behandlingsform numera förekommer mycket sällan. Sammanfattning Begreppet PMP bör vara reserverat endast för mucinös tumör utgående från appendix. Sjukdomen förekommer i lika stor omfattning hos båda könen. PMP patienter med gott allmäntillstånd bör även i Sverige i första hand erbjudas peritonektomi + HIPEC-behandling, då prognosen efter sådan behandling är god. Referenser 1. Werth R. Klinusche und Anatomische untrersuchungen zur Lehre von den Bauchgeschwullsten und der laparotomie. Arch Gynecol Obstet 1884; 24: Smeenk RM, van Velthuysen ML, Verwaal VJ, Zoetmulder FA. Appendiceal neoplasms and pseudomyxoma peritonei: a population based study. Eur J Surg Oncol. 2008; 2: Sherer DM, Abulafia O, Eliakim R. Pseudomyxoma peritonei: review of current litertature. Gynecol Obstet Invest 2001; 51: Esquivel J, Sugarbaker PH. Clinical presentation of pseudomyxoma peritonei syndrom. Br J Surg 2000; 87: Parvaiz A, Amin AL, Howell R, Sexton R, Moran B. First one hundred referrals,predominantly of pseudomyxoma peritonei, to peritoneal surface malignancy unit: operability and early outcome. Br J Surg 2002; 89 (Supp 1) Mann CV. The peritoneum, omentum, mesentery and retroperitoneal space. In: Mann CV, Russel RCG, Williams NS, eds. Bailey and Love s Short Practice of Surgery. 22nd ed. London: Chapman and Hill, 1995: Ronnett BM, Shmookler BM, Diener- West M, Sugarbaker PH, Kurman RJ. Immunohistochemical evidence supporting the appendiceal origin of pseudomyxoma peritoeni in women. Int J Gynecol Pathol 1997; 16: Young R, Gilks C, Scully R. Pseudomyxoma peritoeni. Am J Surg Pathol. 1993; 17: Prayson R, Hart W, Petras R. Pseudomyxoma peritonei: a clinopathologic study of 19 cases with emphasis on site of origin and nature of associated ovarian tumours. Am J Surg Pathol. 1994; 18: Chaqui R, Zhuang Z, Emmert-Buck M, et al. Genetic analysis of synchronous mucinous tumours of ovary and appendix. Hum Pathol. 1996; 27: Hawes D, Robinson R, Wira R. Pseudomyxoma peritonei from metastatic colloid carcinoma of the breast. Gastrointest Radiol 1991; 16: Chejfec G, Rieker WJ, Jablokow VR, Gould VE. Pseudomyxoma peritonei associated with colloid carcinoma of the pancreas. Gastroenterology 1986; 90: Young RH, Scully RE. Ovarian metastases from carcinoma of the gallbladder and extrahepatic bile ducts simulating primary tumors of the ovary. A report of six cases. Int J Gynecol Pathol 1990; 9: SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR

6 14. Sugarbaker PH, Ronnett BM, Archer A, et al. Pseudomyxoma peritonei syndrome. Adv Surg 1997; 30: Smeenk RM, Verwaal VJ, Zoetmulder FA. Pseudomyxoma peritonei. Cancer Treat Rev 2007; 2: Sugarbaker PH. Pseudomyxoma peritonei. CancerTreatRes1996; 81: Sugarbaker PH. Pseudomyxoma peritonei. A cancer whose biology is characterized by a redistribution phenomenon. Ann Surg 1994; 219: Darnis E, Ronceray J, Grosieux P et al. Pseudomyxoma peritonei in females. 13 personal cases. Practical deductions from review of 420 cases in the literature. J Gynecol Obstet Biol Reprod (Paris) 1987; 16: Zoetmulder FA, Sugarbaker PH. Patterns of failure following treatment of pseudomyxoma peritonei of appendiceal orgin. Eur J Cancer 1996; 10: Ronnett BM, Zahn CM, Kurman RJ, et al. Disseminated peritoneal adenomucinosis and peritoneal mucinous carcinomatosis. A clinicopathologic analysis of 109 cases with emphasis on distinguishing pathologic features, site orgin, prognosis and relationship to pseudomyxoma peritonei. Am J Surg Pathol 1995; 19: Bradley RF, Stewart JH, Russell GB, et al. Pseudomyxoma peritonei of appendiceal origin: a clinicopathologic analysis of 101 patients uniformly treated at single institution, with literature review. Am J Surg Pathol 2006; 30: Jacquet P, Jelinek J, Sugarbaker PH. Abdominal computed tomographic scan in the selection of patients with mucinous peritoneal carcinomatosis for cytoreductive surgery. J Am Coll Surg 1995; 181: Krause J, Bergman N, Graf W, Nilsson A, Mahteme H. Ultrasonography findings and tumour quantification in patients with pseudomyxoma peritonei. Eur J Radiol 2011, Feb 22 [Epub ahead of print] 24. Carmignani CP, Hampton R, Sugarbaker CE, et al. Utility of CEA and CA 19-9 tumour markers in diagnosis and prognostic assessment of mucinous epithelial cancers of the appendix. J Surg Oncol 2004; 87: Friedland JS, Allerdice JT, Wyatt AP. Pseudomyxoma peritonei. J R Soc Med 1986;79: Hinson FL, Ambrose NS. Pseudomyxoma peritonei. Br J Surg 1998; 85: Gough DB, Donohue JH, Schutt AJ et al. Pseudomyxoma peritonei. Longterm patient survival with an aggressive regional approach. Ann Surg 1994; 219: Sugarbaker PH. Peritonectomy procedures. Ann Surg 1995; 221: Sugarbaker PH. New standard of care for appendiceal epithelial neoplasms and pseudomyxoma peritonei syndrom. Lancet Oncol 2006; 7: Hansson J, Graf W, Påhlman L, Nygren P, Mahteme H. Postoperative adverse events and long-term survival after cytoreductive surgery and intraperitoneal chemotherapy. EJSO 2009; 35: Jacquet P, Sugarbaker PH. Clinical research methodologies in diagnosis and staging of patients with peritoneal carcinomatosis. In: Sugarbaker PH, editor. Peritoneal carcinomatosis: principles of managment. Boston (MA): Kluwer Academic Publishers; 1996, p Hansson J. Loco-regional Treatment of Peritoneal Carcinomatosis: Survival, Morbidity and Quality of life. 2009, Acta Universitatis Upsaliensis. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine pp. Uppsala. ISBN Mahteme H, Larsson B, Sundin A, Khamis H, Graf W. Uptake of 5-fluorouracil (5-FU) in peritoneal metastases in relation to the route of drug administration and tumour debulking surgery: an autoradiographic study in the rat. Eur J Cancer 2004; 40: Sugarbaker PH, Ronett BM, Archer A, et al. Pseudomyxoma peritonei syndrom. Adv Surg 1997; 30: Cashin P, Graf W, Nygren P, Mahteme H. Intraoperative hyperthermic versus postoperative intraperitoneal chemotherapy for colonic peritoneal carcinomatosis: a casecontrol study. Ann Oncol 2011, Jun 17 [Epub ahead of print] Figur 5. Den extensiva kirurgin vid pseudomyxoma peritonei gör att operationstiden ofta blir lång. SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

rekommendationer om postoperativ behandling dr Gabriella Palmer, Stockholm.

rekommendationer om postoperativ behandling dr Gabriella Palmer, Stockholm. Handläggning av appendixtumörer Appendixtumörer är en sällsynt och svårklassificerad grupp av tumörer. Trots detta är det ändå inte helt ovanligt fynd vid en akut eller elektiv operation. Alternativt som

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Health Technology Assessment 2009:22. HTA-rapport Pseudomyxoma peritonei

Health Technology Assessment 2009:22. HTA-rapport Pseudomyxoma peritonei Health Technology Assessment 2009:22 HTA-rapport Pseudomyxoma peritonei Tidigare publicerade HTA-rapporter Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009:21 SNS Sakralnervstimulering

Läs mer

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid

Läs mer

Ovarialcancer. Pernilla Dahm Kähler. Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ovarialcancer. Pernilla Dahm Kähler. Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ovarialcancer Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientfall 62 år Tidigare frisk 2-para Appendektomerad Hypertoni 4 månader

Läs mer

Brorson F, Breimer ME, Carlsson G, Daxberg E-L, Hjalmarsson Y, Jivegård L, Ludwigs K, Skullman S, Strandell A

Brorson F, Breimer ME, Carlsson G, Daxberg E-L, Hjalmarsson Y, Jivegård L, Ludwigs K, Skullman S, Strandell A Västra Götalandsregionen SahlgrenskaUniversitetssjukhuset, HTA-centrum Health Technology Assessment HTA-rapport 2013:58 Pseudomyxoma peritonei uppdatering av HTA-rapport 2009:22 - Behandling med cytoreduktiv

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Cytologi. Dokumentnamn: Gastrointestinal patologi - Appendix. Fastställt: 2015-05-20

Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Cytologi. Dokumentnamn: Gastrointestinal patologi - Appendix. Fastställt: 2015-05-20 1 Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Cytologi Dokumentnamn: Gastrointestinal patologi - Appendix Dok.nr: GI2 Framtagen av: GI-KVAST Utgåva: 1.3 Fastställt: 2015-05-20 Sida: 1(8) Alkwin Wanders

Läs mer

Cytoreduktiv kirurgi med intraperitoneal cytostatika (HIPEC eller EPIC) vid kolorektalt adenocarcinom och peritoneal carcinos.

Cytoreduktiv kirurgi med intraperitoneal cytostatika (HIPEC eller EPIC) vid kolorektalt adenocarcinom och peritoneal carcinos. Västra Götalandsregionen SahlgrenskaUniversitetssjukhuset, HTA-centrum Health Technology Assessment HTA-rapport 2013:57 Cytoreduktiv kirurgi med intraperitoneal cytostatika (HIPEC eller EPIC) vid kolorektalt

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Checklista vid remittering till Akademiska sjukhuset i Uppsala för ställningstagande till CRS + HIPEC

Checklista vid remittering till Akademiska sjukhuset i Uppsala för ställningstagande till CRS + HIPEC Checklista vid remittering till Akademiska sjukhuset i Uppsala för ställningstagande till CRS + HIPEC Utöver standardremiss, skicka in följande: - Specialistvårdsremiss - Journalkopior inklusive operationsberättelse

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis) Du har fått information om att du har tumörväxt i bukhålan. Vid operationen börjar vi med att se om ingreppet

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar

Läs mer

GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer)

GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) Ventrikel- karcinoid (som delas in i fyra typer), ghrelinom Pankreas- insulinom, gastrinom, glukagonom, vipom, non-functioning

Läs mer

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden Page 1 of 5 Startsidan 2007-04-22 Esofaguscanceri faktorer som påverkar överlevnaden Ioannis Rouvelas, specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, försvarade nyligen framgångsrikt sin

Läs mer

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Fallbeskrivningar 1-10 Kristianstad Sammanställt av Anneli Leksell Fall 1 Kvinna född 1975 VS 2004-maj Hälsoundersökning 8:e cykeldagen

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439 Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter David Borg Anders Johnsson Skånes onkologiska klinik 2014-10-06 Multi Disciplinär Tumörkonferens (MDT) Terapibeslut tas, baserat på Tumörtyp Histologi Stadium

Läs mer

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Germinalcellstumörer Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund GCT = stor varia3on De flesta är benigna teratom 20% är maligna =3% av all barncancer Incidens

Läs mer

Överblick. Punktion/dränage När? Invasiva ingrepp. Mellanålsbiopsi: Förberedelser utförande. Mellanålsbiopsi - ultraljudsledd 2016-01-24

Överblick. Punktion/dränage När? Invasiva ingrepp. Mellanålsbiopsi: Förberedelser utförande. Mellanålsbiopsi - ultraljudsledd 2016-01-24 Ultraljud vid utredning av gynekologiska tumörer & invasiv diagnostik/terapi Elisabeth Epstein, Doc, Öl Karolinska Solna Stockholm, Sweden Överblick Invasiva ingrepp: Dränage abcess, cystpunktion, mellanålsbiopsi

Läs mer

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Datum för abstrahering: Abstraherare:. Sjukhus:. Klinik: Abstraheringsläge: Komplett: Inkomplett; orsak: Uppgifter saknas, eftersöks i annat arkiv: Annan:.. 1. Personuppgifter

Läs mer

Vårdprocessbeskrivning

Vårdprocessbeskrivning Bilaga 6 Utlåtande från sakkunniggrupp för nationell nivåstrukturering av cytoreduktiv kirurgi med intraperitoneal kemoterapi för behandling av cancer i bukhinnan Sakkunninggruppens medlemmar: Umeå Universitetssjukhus:

Läs mer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Publicerad 98-10-09 Reviderad 00-08-21 Version 3 Alerts bedömning Vid operation av bröstcancer undersöks alltid förekomst

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk

Läs mer

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016 Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016 Tänkbara syften med uppföljning Hjälp med biverkningar av kirurgin

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Vanlig diagnos i världen, ovanligare

Vanlig diagnos i världen, ovanligare Ventrikelcancer med peritonealcarcinos Diagnosen ventrikelcancer är påtagligt vanligare i andra delar av världen. Genom ändrade levnads- och kostvanor har incidensen halverats i Sverige sedan 60-talet.

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS Inklämda bråck Bakjoursskolan 2009 Kir klin UMAS Typer av bråck Ljumskbråck inguinala femorala Ärrbråck Navelbråck Epigastrikabråck Obturatoriusbråck Övriga bråck Definitioner inklämning Icke reponibelt

Läs mer

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,

Läs mer

Buktrauma för läkarstudenter 2014-01-29

Buktrauma för läkarstudenter 2014-01-29 Buktrauma för läkarstudenter 2014-01-29 Mark Thier Trauma Idag: Trauma ca 15 % av all ohälsa Vanligaste dödsorsak < 44 år i Sverige Prognos 2030: trafikolyckor tredje vanligaste orsaken till ohälsa och

Läs mer

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Behandling av SCLC Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Mediastinalt oat-cellsarkom Oat-cellcancer Småcellig anaplastisk cancer

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Non invasiv staging anamnes Symptom Viktminskning Fokal skelettal eller muskuloskelettal smärta Huvudvärk Syncope Kramper Svaghet arm/ben Mental förändring Noninvasive

Läs mer

AKUT BUK AKUT BUK PASSAGERÖNTGEN COLONINGJUTNING UNDERSÖKNINGSMETODER. Metodval vid akuta buk geställningar

AKUT BUK AKUT BUK PASSAGERÖNTGEN COLONINGJUTNING UNDERSÖKNINGSMETODER. Metodval vid akuta buk geställningar AKUT BUK Lilian Hammarstedt/ Fredrik Thorén Spec läkare Uro/gastro/kärl sektionen Radiologi Sahlgrenska UNDERSÖKNINGSMETODER Buköversikt Passageröntgen Akut colonröntgen Ultraljud Datortomografi (MR) BÖS:

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

* * * * * 2010-10-15. Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler. Steg II Specialist i onkologi, hund och katt

* * * * * 2010-10-15. Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler. Steg II Specialist i onkologi, hund och katt Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler Leg Vet, VMD, Docent, Dipl ECVIM-CA CA (oncology) Steg II Specialist i onkologi, hund och katt Smådjurssektionens höstmöte 8-9 oktober

Läs mer

Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016

Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer i världen Cervixcancer i världen Fjärde vanligaste kvinnliga cancern i världen Femte dödligaste cancern Ca 470000 fall 2008, 250000 dödsfall Globalt

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Kvalitetsnorm för peritonektomi. Innehållsförteckning. Inledning 1. Bakgrund och specifika omvårdnadsåtgärder Peritonektomi 2

Akademiska sjukhuset. Kvalitetsnorm för peritonektomi. Innehållsförteckning. Inledning 1. Bakgrund och specifika omvårdnadsåtgärder Peritonektomi 2 Akademiska sjukhuset Division: Kirurgdivisionen Verksamhetsområde: Centraloperation Enhet: Postop kvalitetsnorm ID.nr Post Ru 41(3) Titel: Dokumenttyp Kvalitetsnorm för peritonektomi Kvalitetsnorm Godkänt

Läs mer

Utvärdering av onkologisk behandling. Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset

Utvärdering av onkologisk behandling. Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Utvärdering av onkologisk behandling Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund Kunskap om monitorering av onkologisk behandling är viktig eftersom:

Läs mer

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat T11-förel reläsning 27 Januari 2009 Preben Kjølhede Docent, överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Linköping Innehåll Allmänt

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Kejsarsnitt och mödrakomplikationer

Kejsarsnitt och mödrakomplikationer Kejsarsnitt och mödrakomplikationer Susanne Hesselman 1,2,3, Ulf Högberg 1, Maria Jonsson 1, Eva Britt Råssjö 1,3, Erica Schytt 3 1 Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet, 2 Kvinnokliniken,

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Urologi en introduktion

Urologi en introduktion Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga

Läs mer

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Pernilla Dahm Kähler (presenterad av Dr. P. Kölhede) Med.Dr. överläkare Sektionschef gynekologisk tumörkirurgi kvinnosjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Peniscancer- ovanligt

Peniscancer- ovanligt Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Pancreascancer -onkologisk behandling

Pancreascancer -onkologisk behandling Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom

Läs mer

Intraoperativ strålbehandling vid bröstbevarande kirurgi

Intraoperativ strålbehandling vid bröstbevarande kirurgi Intraoperativ strålbehandling vid bröstbevarande kirurgi Argumenten för införande hopar sig vi har börjat ändra kurs! Dagkirurgidagarna 2014-05-09 Inget nytt Begränsad strålbehandling mot bröstet efter

Läs mer

Urologiska komplikationer vid gynekologisk och obstetrisk kirurgi. Ralph Peeker Docent, överläkare Enheten för Urologi, SU

Urologiska komplikationer vid gynekologisk och obstetrisk kirurgi. Ralph Peeker Docent, överläkare Enheten för Urologi, SU Urologiska komplikationer vid gynekologisk och obstetrisk kirurgi Ralph Peeker Docent, överläkare Enheten för Urologi, SU Uretärskada Peroperativ diagnos Snar postoperativ diagnos (< 1 vecka) Sen postoperativ

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

Del 8_ 9 sidor_17 poäng

Del 8_ 9 sidor_17 poäng Du träffar 45 årig man med svåra epigastriella smärtor sedan 1,5 dag. Smärtorna strålar ut mot ryggen bilateralt, han mår illa och har kräks flera gånger. Han har haft återkomande smärtattacker under höger

Läs mer

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrios Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrium utanför uterus. Lokalisation; främst i lilla bäckenet nära uterus

Läs mer

Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Disposition MRT Cervix DT Corpus PET/DT Vulva/Vagina Ultraljud Ovarier 2 MRT Fördelar Nackdelar Ingen joniserande

Läs mer

Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever

Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever Sammankallande: Per Stål. Referensgrupp: Antti Oksanen, Cecilia Strömberg, Bengt Isaksson, Elisabet Axelsson, Olof Danielsson. Bakgrund

Läs mer

Diagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad

Diagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad Regelverk för anmälan via kvalitetsregisterblanketten eller via cancer anmälningsblanketten Anmälan om tumörer och tumörliknande tillstånd från klinisk verksamhet Nedanstående tabell anger inklusionskriterier

Läs mer

Brev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH)

Brev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH) 11 Augusti, 2011 Brev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH) Bristol-Myers Squibb (BMS), i samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Gynekologiska tumörsjukdomar

Gynekologiska tumörsjukdomar REGIONALT VÅRDPROGRAM 2010 Gynekologiska tumörsjukdomar Ovarialcancer ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum Västra

Läs mer

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Kirurgisk stadieindelning av ovarialcancer enligt FIGO (1988) A B C I IA IB IC A B C V Tumören är begränsad till

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Kenny A. Rodriguez-Wallberg MD, PhD Docent, Överläkare Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm SFOG Fertilitetsbevarande

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt?

NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt? NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt? Johan Hultdin Klinisk kemi, laboratoriemedicin Norrlands Universitetssjukhus Umeå johan.hultdin@medbio.umu.se 2013 04 11 Vad är NPU? Nomenclature, Properties

Läs mer

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros 1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi

Läs mer

Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST)

Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST) Page 1 of 6 Startsidan 2006-06-19 Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST) Behandling med tyrosinkinashämmare har på senare år förbättrat överlevnaden för patienter med GIST. Jan Åhlén och Harald Blegen

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Exklusiv enteral nutritionsbehandling Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt

Läs mer