Utvärderingsrapport Akademi Norr: Stor framgång med högskoleutbildning - men sedan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderingsrapport Akademi Norr: Stor framgång med högskoleutbildning - men sedan?"

Transkript

1 Utvärderingsrapport Akademi Norr: Stor framgång med högskoleutbildning - men sedan? gorpe research ab Peter Gorpe, Björn Jansson, Stig Tegle

2 Gorpe Research AB Sidan 2 av 66 SAMMANFATTNING UPPDRAGET METOD BESKRIVNING AV AKADEMI NORR OCH DESS VERKSAMHET BAKGRUND - SOS-KOMMUNER OCH BEHOVSANALYS EU-ANSÖKAN EKONOMI GENOMFÖRDA UTBILDNINGAR Ingenjörsutbildningarna Utbildningar över tiden TIDIGARE UTVÄRDERINGAR AKADEMI NORR I SITT SAMMANHANG REGIONALPOLITIK FÖR NORRLANDS INLAND DISTANSUTBILDNINGENS FRAMVÄT ORGANISATION INOM LÄROSÄTENA LÄRCENTRA OCH LÄRCENTRAUTVECKLINGEN CENTRALA ORGAN FÖR STÖD TILL LÄRCENTRA OCH DISTANSUTBILDNING SAMVERKANSKONSTELLATIONER EN KOMPLE AKTÖRSBILD, MÅNGA SOM VILL VÄL SLUTSATSER BEFOLKNING OCH UTBILDNING I AKADEMI NORR-KOMMUNERNA INLEDNING BEFOLKNINGS- OCH REGIONAL UTVECKLING EKONOMISK UTVECKLING UTBILDNINGSTÄTHET Förändring i antal personer med högre utbildning i länen Utbildningstäthet i kommuner Akademi Norr kommuner jämfört med andra glesbygdskommuner ÖVERGÅNGSFREKVENS TILL HÖGSKOLAN Övergångsindex länsvis Övergångsindex för kommuner AKADEMI NORR S ROLL OCH FUNKTION INITIATIVTAGARE OCH STÖDRESURS MÄKLARE MELLAN BEHOV OCH UTBUD AN - EN STARK BESTÄLLARE MOTOR FÖR REGIONAL UTVECKLING AN HAR BLIVIT EN MYNDIGHET NÄTVERKSBYGGAREN RÖSTER OM AKADEMI NORR OMVÄRLDENS INTRESSE ATT SATSA PÅ DECENTRALISERAD HÖGSKOLEUTBILDNING KOMMUNERNAS INTRESSE ATT SATSA PÅ LÄRCENTRA ALLMÄNHETENS INTRESSE ATT SATSA PÅ HÖGRE UTBILDNING FÖRETAGENS SYN PÅ FRAMTIDEN I INLANDET KOMMUNERNAS INTRESSE AV SAMVERKAN ÖVER KOMMUNGRÄNSERNA ÄR ALLT FRID OCH FRÖJD?... 51

3 Gorpe Research AB Sidan 3 av 66 9 AKADEMI NORR INFÖR FRAMTIDEN AKADEMI NORR VID ETT VÄGSKÄL Detta behöver utvecklas i Akademi Norr Har Akademi Norr en plats i den nya regionalpolitiken? SLUTSATSER INFÖR FRAMTIDEN Ändra inte ett vinnande koncept men vila inte på lagrarna öka insatserna riktade mot näringslivet Ta tillvara samverkanskapitalet men gapa inte över för mycket Omvärldsspaning och framtidsspaning åt företagen och kommunerna som komplement NY TEKNIK HOT ELLER MÖJLIGHET? BILAGA 1: INTERVJUPERSONER BILAGA 2: EU-ANSÖKAN

4 Gorpe Research AB Sidan 4 av 66 Sammanfattning Vårt uppdrag har varit att utvärdera Akademi Norr s verksamhet. Bland de frågor vi belyst är: Vilka effekter har Akademi Norr haft på regionala och nationella maktstrukturer? Vilken betydelse har Akademi Norr haft för lärcentras utveckling och utbudet av högre utbildning? Har Akademi Norr förändrat synen på högre utbildning i området? För att besvara våra utvärderingsfrågor har vi tagit del av en stor mängd dokumentation och statistik, inhämtat information genom ett stort antal djupintervjuer och kortare intervjuer. Vi har också genomfört ett antal fokusgrupper med utvalda aktörer 1. Frågorna ovan kan kortfattat besvaras så här: Akademi Norr har varit betydelsefullt genom att stärka medlemskommunernas position i flera avseenden. Bland viktiga sådana aspekter är att kompetensutveckling och högre utbildning har blivit en strategisk fråga för kommunerna och kommunledningarna. Kommunerna i Akademi Norr har också stärkt sin position i förhållande till dels universitet och högskolor (leverantörer av utbildning) dels till de stora strukturerna regionalt och nationellt (de stora kuststäderna, residensstäderna, länsstyrelser och landsting). Akademi Norr har också bidragit till att kommunerna genom ett länsgränsövergripande samarbete har ökade handlingsmöjligheter. Akademi Norr har haft en mycket positiv betydelse för lärcentras utveckling. Genom nätverk mellan lärcentra sprids idéer och utvecklingskraft. Akademi Norr har också inneburit att lärcentra blivit en mer strategisk resurs i kommunerna eftersom högre utbildning blivit mer uppmärksammad. Akademi Norr har också stärkt lärcentras position i relation till universitet och högskolor. Man har blivit starkare beställare och mer accepterade i den akademiska världen. Akademi Norr har förändrat synen på högre utbildning i medlemskommunerna och inte minst hos kommuninvånarna. Akademisk utbildning har avdramatiserats. Högre utbildning och kompetensutveckling är numera en fråga på kommunledningarnas bord och högre utbildning har blivit en accepterad och prioriterad för kommunernas utveckling. Sammantaget kan Akademi Norr beskrivas som mycket framgångsrikt. Med allt detta positiva sagt finns det också anledning att också notera svagheter. Det är fortfarande så att strukturerna är mycket sårbara såväl Akademi Norr som 1 Information om intervjupersoner, deltagare i fokusgrupper och analyserade dokument finns i bilaga 1.

5 Gorpe Research AB Sidan 5 av 66 lärcentra är beroende av enstaka eldsjälar för att fungera och utvecklas. Detta innebär också en stor sårbarhet och stora risker. Sättet att minska riskerna är att dra nytta av nätverken inom Akademi Norr nätverken minskar riskerna och sårbarheten men bara om de är starka och stimulerande. En annan notering som bör göras är att mycket av Akademi Norr s framgång beror på att man drivit rätt frågor vid rätt tidpunkt man har varit framgångsrik i att surfa på vågorna (ny teknik för distribuerad utbildning, minskade studentkullar på universitetens campus, politisk prioritering av distribuerad utbildning nationellt). Förutom de direkta frågor vi som utvärderare besvarat har vi också sett vårt arbete som en del i Akademi Norr s framtidsarbete och därvid velat lyfta fram vilken situation Akademi Norr står inför som vi identifierar som ett vägskäl. Och detta vägskäl har till viss del uppstått genom att Akademi Norr varit så framgångsrikt då blir frågan: Vart skall vi gå nu? En viktig förutsättning för framgången hittills har varit ramprogrammen inom strukturfondsprogrammet Mål 1. Går det att få likartade ramprogram under nästa programperiod eller finns anledning att göra justeringar. Kanske också att ha beredskap för att agera även om det inte går att få lika gynnsamma ekonomiska förutsättningar som under programperioden plan B. Vi menar att det inte finns någon anledning att i grunden frångå det koncept som hittills varit framgångsrikt. Dock finns det anledning att förflytta fokus från att genomföra hela utbildningsprogram, ofta inriktade på att täcka brister inom den offentliga sektorn till att aktivare analysera företagens kompetensbehov. Detta skulle förmodligen också kräva att fler specialanpassade och korta utbildningar arrangeras. Det är här inte självklart att de akademiska lärosätena är de enda leverantörerna av detta slags utbildningar, i synnerhet inte om kompetensbehoven mer handlar om kvalificerade hantverksyrken. Även om Akademi Norr varit framgångsrikt i så motto att det nu finns lärcentra i de deltagande kommunerna och att de akademiska lärosätena är klart intresserade av att bedriva utbildning på distans, så finns det orosmoln. Snart kommer nya stora ungdomskullar till högskolorna och dessas intresse av distansutbildning kan minska. Existerande lärcentra är i flera fall svaga och minskade statsbidrag till kommunal vuxenutbildning och kärv ekonomi hos kommunerna gör att lärcentra kan komma att drabbas. Akademi Norr kommer därför även framöver att ha en viktig roll som stöd till lärcentra och som blåslampa gentemot de akademiska lärosätena. Akademi Norr har byggt upp flera välfungerande nätverk som ökat samverkansförmågan inom området. Det finns anledning att dra nytta av den tradition och förmåga till samverkan som utvecklats inom Akademi Norr. Det kan gälla andra utbildningar än högre utbildning men naturligtvis också helt andra områden. Vi vill dock varna för att bredda ambitionerna för mycket. Kompetensfrågor bör fortsatt stå i fokus.

6 Gorpe Research AB Sidan 6 av 66 Likväl kan det finnas en roll för Akademi Norr som bevakning av trender och ny teknik för företagen som inte enbart har att göra med kompetensfrågor utan med näringslivsutveckling och kommunal utveckling i allmänhet. Akademi Norr kan ses som en gemensam organisation för omvärldsanalys och spaning. Den tekniska utvecklingen inom ITK-området kan både vara en fördel och en nackdel för Akademi Norr och de samverkande lärcentra. Rent tekniskt och ekonomiskt kommer behovet av LC minska. Nu kan var och en sitta hemma vid sin egen dator och följa föreläsningar på videolänk. Samtidigt ökar behovet av någon som har överblick över det stora utbudet av utbildningar. Lärcentras roll kan komma att utvecklas mer mot en social träffpunkt än som en plats där den senaste tekniken finns tillgänglig. I många fall är det inte tillräckligt att studera ensam. Tankeutbyte i form av sökande dialog studenter emellan behövs i många sammanhang. När det handlar om utbildningar med starka yrkesinslag handlar utbildningen också om yrkesroller, etik och moral. Det är viktigt dessa aspekter på högre utbildning inte går förlorade. Vi avslutar med att citera ett antal framgångsfaktorer som gäller för LC som väl låter sig överföras till Akademi Norr när det gäller utvecklingen hittills. Drivande personer Samverkan i nätverk och partnerskap Legitimitet Attityder och förhållningssätt Politisk förankring och uppbackning Utvecklingsprojekt Kommunikation och relationer Hus och lärmiljöer

7 Gorpe Research AB Sidan 7 av 66 1 Uppdraget Gorpe research ab fick efter offert uppdraget att göra en utvärdering av Akademin Norr. Enligt anbudsunderlaget skall följande frågeställningar redas ut: Vilka effekter har Akademi Norr som organisation och aktör haft genom sin verksamhet på regionala och nationella maktstrukturer, tillväxt- och regionalpolitikens utformning lokalt och regionalt samt utvecklingen av samverkan mellan kommuner? Akademi Norr s roll och betydelse för utvecklingen av lokala lärcentra, utbud av högskoleutbildningar, universitetens finansiering av högre utbildning, mm. Har Akademi Norr s verksamhet och genomförda processer förändrat synen på arbetet med högre utbildning hos allmänheten inom vårt område? Det har kommit fram vid våra samtal att det på sina håll funnits lite olika förväntningar om vad som ska utvärderas. Den ena är att vi ska utvärdera den regionalekonomiska effekten av decentraliserad högskoleutbildning. Då skulle följande typer av frågor behandlas: Leder högre utbildningen som ges inom ramen för Akademi Norr (AN) till att fler personer stannar kvar i inlandet och startar nya företag eller fyller upp luckor efter dem som pensioneras? Leder detta i sin tur till ökad sysselsättningsgrad (eller åtminstone att nergången bromsas) och ökad befolkning? Leder bättre tillgång till väl utbildad arbetskraft i regionen till att de goda tider som norra Sverige just nu upplever kan förstärkas? Det är i slutänden naturligtvis effekter av detta slag som verksamheten inom AN syftar till. Men det är inte detta vårt uppdrag avsåg. Uppföljningar och utvärderingar som gjorts tidigare har f.ö. redan tagit upp i vart fall den första av de nämnda frågorna. Tills vidare nöjer vi oss med att ta som utgångspunkt att en höjd utbildningsnivå i inlandet, lika väl som på andra ställen i Sverige, är positivt både för individerna själva och för den lokala och regionala ekonomin. Den andra tolkningen av vad vi ska utvärdera (och den som anges i upphandlingen) är vika effekterna på omvärlden som Akademi Norr har haft. Vi har omformulerat anbudsunderlagets punkter i enlighet med följande frågor. 1. Har AN bidragit till ett ökat intresse från omvärlden av att satsa på decentraliserad utbildning till mindre kommuner i inlandet? Omvärlden i det här fallet är främst akademiska lärosäten samt finansiärer av regional utveckling, regionalt och nationellt 2. Har AN bidragit till att de deltagande kommunernas intresse av och förmåga att verka för att satsa på högskoleutbildning inom ramen för sina lärcentra har ökat? 3. Har AN bidragit till att allmänhetens intresse för högre utbildning i det berörda området har påverkats positivt?

8 Gorpe Research AB Sidan 8 av Har den höjda kompetensnivån i arbetskraften bidragit till att företag inom området fått förändrad syn på framtidsutsikterna i regionen? 5. Har AN bidragit till att omvärldens och de deltagande kommunernas intresse av att utveckla samverkan över länsgränserna i utbildningsfrågor och andra frågor har ökats? Vi har också konstaterat att utvärderingen måste ses som ett led i AN:s verksamhetsutveckling och planering inför nästa programperiod inom EU:s sammanhållningspolitik som avser perioden Vi kommer därför att avsluta denna rapport med ett kapitel där framtida vägval för AN diskuteras. Vi kan här citera vad som sägs i den EU-ansökan som utgör en viktig bas för verksamheten hittills: Akademi Norr är medveten om riskerna för att en ny organisation efter en tid övergår till att bli ett stenhus. Det har nu gått sju år sedan detta skrevs. Har AN blivit ett stenhus? 2 Metod Vi har i första hand samlat in information genom individuella intervjuer, gruppsamtal (fokusgrupper) samt studier av tillgängliga dokument. I det senare fallet handlar det dels om dokument som direkt berör AN:s verksamhet dels om mer allmänna beskrivningar av och analyser av regionalpolitik, högskolornas betydelse för den regionala utvecklingen, lärcentra, decentraliserad högskoleutbildning o liknande. Sammanlagt har vi genomfört drygt 40 intervjuer, varav ca hälften per telefon samt fyra fokusgrupper (se förteckning i bilaga 1). Sammanlagt har vi träffat ca 60 personer. De intervjuade har företrätt - lärcentra (universitetsfilial) - kommuner (politiker och tjänstemän) - lärosäten - länsstyrelser och kommunförbund - företag - AN - centrala myndigheter och departement Vi har löpande diskuterat arbetet med AN:s kansli samt haft ett möte med direktionen för AN. Vi har därutöver gjort vissa statistisk bearbetning av material från SCB om utbildningsnivå och högskoleövergång inom de berörda kommunerna och vissa övriga delar av Norrland. Arbetet påbörjades med ett möte med AN:s kansli samt några intervjuer den 15 februari 2007 och avslutas med publiceringen av denna rapport.

9 Gorpe Research AB Sidan 9 av 66 3 Beskrivning av Akademi Norr och dess verksamhet Kommunalförbundet Partnerskap Inland Akademi Norr (AN) består av tretton kommuner från fyra län. Kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur tillhör Norrbottens län, Sorsele, Malå, Storuman, Lycksele, Vindeln, Vilhelmina Åsele och Dorotea kommuner tillhör Västerbottens län, Strömsunds kommun Jämtlands län och Sollefteå och Kramfors kommuner tillhör Västernorrlands län. Vindelns kommun lämnade Akademi Norr den 1 januari Kommunalförbundet har till uppgift att för medlemmarna främja högskoleutbildning. Förbundet ska initiera, utveckla och genomföra högre utbildningar genom att inventera behov, samordna framställningar om resurser och ha löpande kontakt med berörda organ. Vidare ska förbundet stödja utvecklingen av lokala lärcentra och vara ett komplement till övrig frivillig utbildning. Kommunalförbundet är huvudman för Akademi Norr som är ett ramprogram som drivs med bl.a. EU-stöd. I praktiken svarar ramprogrammen Akademi Norr för den absoluta merparten av partnerskapets verksamhet. AN har varit verksamt under perioden Under denna period har AN genomfört och administrerat tre ramprogram Akademi Norr inom Mål 1 Norra Norrland och Södra skogslänen. Därutöver har AN genomfört några projekt inom Interreg Kvarken MittSkandia samt några andra analys- och utvecklingsprojekt. De senare omfattas inte av utvärderingen. Förbundet är organiserat som kommunalförbund med direktion bestående av KSordförande från de deltagande kommunerna. Direktionen träffas normalt fyra gånger om året. Inom direktionen finns ett presidium. För den löpande verksamheten svarar ett kansli på tre personer. Därutöver sker personalförsörjningen genom personalköp från medlemskommunerna och projektanställningar. Några av de övergripande målen för verksamheten är enligt verksamhetsberättelsen Anpassning mellan utbud av högre utbildning och lokala behov. Kompetenshöjning av individer, grupper och samhällen. Attitydförändring när det gäller människors inställning till betydelsen av högre utbildning. Demonstration av goda exempel när det gäller spridning och tillgänglighet till högre utbildning. Enighet i regionen kring satsningar på innovativa utbildningar. Maktcentrum som utmanar regionala och nationella kompetensutvecklingsaktörer.

10 Gorpe Research AB Sidan 10 av 66 IT-infrastruktur som följer teknikfronten. Nätverk av fungerande lärcentra. AN har byggt upp ett antal nätverk förutom direktionen. Strategiska beredningsgruppen består av företrädare för kommunledning, näringslivsfrämjande och högskoleverksamma. Gruppen utgör en tankesmedja och bollplank till AN:s verkställande ledning och till direktionen. Den träffas en eller två gånger om året. Ansvariga för lärcentra, som träffas ca fyra gånger om året. Näringslivsgruppen, kommunernas näringslivschefer Tidigare fanns ytterligare några grupper (IT, PR och Operativa beredningsgruppen). Behovet av dessa har dock minskat i och med att verksamheten har satt sig. 3.1 Bakgrund - SOS-kommuner och behovsanalys I mitten på 1980-talet gjorde dåvarande Statens Industriverk (SIND) en satsning på s.k. industricentra för att stimulera näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade delar av landet. Dessa centra skulle fungera som nav för lokal och regional näringslivsutveckling. Dessa satsningar gjordes främst i större kommuner. Parallellt gjordes utbildningssatsningar såväl allmän kompetensutveckling som etablering av gymnasieskolor eller gymnasiefilialer i kommunerna. Som ett komplement etablerades ett samverkansprogram för näringslivsutveckling mellan sex mindre kommuner och SIND (SOS-kommunerna). Denna samverkan formaliserades till ett kommunalförbund i slutet av verksamhetsperioden och då var Sorsele sätet för förbundet. Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Storuman, Berg, Ragunda kommuner var med från början. Berg och Ragunda klev av i slutet av verksamhetsperioden och Malå kommun tillkom. En person återkommer ständigt när vi talar om bakgrunden och framväxten av AN. Det är näringslivsutvecklaren och eldsjälen från Storuman Daniel Lindgren. Han var verksam inom SOS och i Storumans kommun och det var han som väckte nytt liv i tanken på ett kommunalförbund i Norrlands inland i samband med att EU:s andra strukturfondsprogram skulle sjösättas i Sverige. Lindgren hade lång erfarenhet av strategisk kompetensutveckling och näringslivsutvecklande projekt, bl.a. inom ramen för den första EU-programperioden. Inledningsvis drevs arbetet i form av ett projekt främst av de tre kommunerna Storuman, Lycksele och Vilhelmina. Ytterligare elva kommuner deltog i en referensgrupp till projektet. En av de första aktiviteterna var att göra en kartläggning och analys av utbildningsnivå och kompetensbehov inom de berörda

11 Gorpe Research AB Sidan 11 av 66 kommunerna 2. Därigenom var det möjligt att bedöma om det fanns ett underlag för decentraliserad akademisk utbildning inom området och i inom vilka områden Nedan återges en kort sammanfattning av denna rapport Andelen av befolkningen med högskoleutbildning är väsentligt lägre än i landet i övrigt Stora pensionsavgångar av akademiker (främst lärare och vårdpersonal) förväntas Området har en nettoutflyttning av högskoleutbildade till Umeå Ca 360 elever årligen går från gymnasium till högskolestudier inom tre år Ca 800 säger sig vara intresserade av högre studier Ca 30 % av dessa säger sig vara positiva till studier på hemorten Ca 950 personer skaffar sig högskolebehörighet genom komvux. Merparten av dessa säger sig vara intresserade av högre studier. Av komvuxeleverna säger sig 70 % vara beredda att studera på hemorten om möjlighet fanns En möjlig grupp för högskolestudier är redan yrkesverksamma Gymnasieeleverna värdesätter förutom utbildningens kvalitet möjlighet till trevligt studentliv. För komvuxeleverna var det senare inte särskilt viktigt. Där var avståndet mellan bostad och studieort viktigare. Förvånansvärt många är intresserade av att studera naturvetenskap och teknik Regionens näringsliv är inte särskilt kunskapsintensivt. Ett ökat utbud av akademisk arbetskraft bör således matchas av en ökad efterfrågan på sådan. 3.2 EU-ansökan 3 Studien visade klart både att det fanns ett behov av att höja utbildningsnivån inom området dels att det fanns en potential. Så med förstudie som grund bildades Partnerskap Inland (sommaren 2000). Sedan partnerskapet bildades har vissa marginella förändringar av sammansättningen gjorts. En av de första åtgärderna blev att ansöka om EU-bidrag till ett ramprogram till medlemskommunerna. Programmets övergripande syfte var enligt ansökan att öka tillgängligheten till högskoleutbildning och därmed skapa en attraktiv region öka antalet utbildningsplatser riktad till regionen, med särskilt fokus mot program för innovativ tillväxt förändra attityden till högre utbildning 2 Kartläggning av en regions utbildningsnivå, rekryteringsunderlag och behov av högskoleutbildade. AnnJessica Ericsson och Per Sjölander vid Södra Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina. Mars En närmare redovisning av ansökan finns i bilaga 2.

12 Gorpe Research AB Sidan 12 av 66 Genom att de 13 inlandskommunerna skapar en arena för länsöverskridande samverkan kring högskoleutbildning skulle flera saker uppnås Kommunerna blir en starkare och tydligare part i diskussioner och beslut om inriktning, finansiering och lokalisering av högskoleutbildning. Samarbetet skulle stärka förutsättningarna för att identifiera, utveckla och genomföra innovativa utbildningar som bygger på lokala förutsättningar med potential för tillväxt. De samverkande kommunerna kan stödja universitet/högskolors satsning på den tredje uppgiften AN kan beskrivas som ett gemensamt utvecklingsorgan och stödresurs till respektive kommuns strategiska kompetensutveckling och lokala lärcentra. Det samlade agerandet bör göra lärosätena mer lyhörda för kommunernas behov. Dagens system för regional kompetensutveckling, inte minst avseende ekonomiska villkor, ställer orimliga krav på den lokala nivån, heter det i ansökan. I ansökan nämns också vissa utbildningar som kan bidra till att stärka olika delar av regionens näringslivsprofil. Nischer Field testing (biltestindustrin) Geo, prospektering Turism/besöksnäring Energi GIS Konflikts krishantering Skidakademin, Sport Management Integrationsutbildning Entreprenörsprogram IT Gastronomi Arjeplog Malå Tärnaby/Hemavan Sollefteå Lycksele Sollefteå/Kramfors Tärnaby, Lycksele, Sollefteå Åsele Strömsund/Vilhelmina Sammanlagt ansökte AN om ett EU-stöd på 34 miljoner för en första period. Eftersom de berörda kommunerna låg i tre Målområdena och fyra län blev ansökningsförfarandet komplicerat. Västerbotten var mest positiv (de flesta kommunerna ligger ju också där) medan Västernorrland var mer tveksam med tanke på att man där prioriterade satsningar i anslutning till Mittuniversitetet. Även med Norrbotten och beredningen för strukturfondsdelegationen för Övre Norra hade man problem. Vi återkommer till denna fråga senare i rapporten. Resultatet blev att AN fick beslut om ett ramprogram. Totalt har man under perioden 2000 till 2006 förbrukat över 60 milj. kr varav ca 40 procent EU-bidrag.

13 Gorpe Research AB Sidan 13 av 66 Kommunerna ansöker om medel för sina utbildningar hos ramprogrammet. Matchande finansiering kommer från länsstyrelserna samt kommunerna själva. Kommunalförbundet har alltså tagit över en del av ansvaret för beslut, granskning och uppföljning från förvaltningsmyndigheten, inom ramen för vad ramprogrammet anger. 3.3 Ekonomi AN finansieras av medlemskommunerna med medlemsavgifter som täcker administrationskostnaderna samt med årliga fasta bidrag som utgör del av den nationella medfinansieringen. De mindre kommunerna betalar kr per år och de större förutom kommunerna i södra skogslänen som betalar kr. Kommunalförbundet omsätter ca 10 milj. kr per år varav ca 1 milj. kr är medlemsavgifter från ingående kommuner och resten bidrag från EU, länsstyrelser m fl. Bidragen (EU, stat och kommun) täcker högskolornas merkostnader för kursutveckling och drift av de utbildningar som ges på distans samt lärcentras merkostnader. Kostnader som lärcentra har haft för att bygga upp bl.a. videokonferensutrustning har dock i flera fall finansierats genom särskilda bidrag, främst från länsstyrelserna. Initialt var en stor kostnad för distansutbildning nätkostnaden i samband med videokonferenser. Genom att det nu finns bredband är överföringskostnaderna i princip noll. 3.4 Genomförda utbildningar Från utbildningarnas start på hösten år 2000 till och med vårterminen 2007 har Akademi Norr antagit ca studenter varav ca 90 procent (1 600) påbörjade utbildningen. Hittills (vt. 2007) har ca studenter fullföljt utbildningen på normal studietid. Utbildningarna har koncentrerats till bristyrkesutbildningar till socionom, sjuksköterska och grundskollärare samt till olika ingenjörsutbildningar, utbildning i internationell kris- & konflikthantering samt på skidakademin (se tabell 3:1 nedan). Tabell 3:1: AN: s utbildningar ht 2000 tom vt av omfattning minst 80 poäng Utbildning Kurslängd Antal studenter som börjat utbildningen Grundskollärare 180 p 227 Internationell kris- & 140 p 228 konflikthantering Socionomprogrammet 140 p 213 Skidakademin 80 p 195 Olika ingenjörsutbildningar p 184 *) Sjuksköterska 120 p 148 Coachprogrammet 80 p 128 Receptarie 120 p 50

14 Gorpe Research AB Sidan 14 av 66 Biblioteks- & 80 p 48 informationsvetenskap Journalistik 120 p 42 Arbetsterapeut 120 p 15 Livsmedelsteknik 180 p 10 S:a ca *): Se tabell 3:2 nedan Akademi Norr har också bedrivit flera kortare utbildningar: Idrottsmedicin 10 p, Natur- & kulturvägledning 40 p, Hållbart familjeskogsbruk p, Ledarskaps- & organisationsutveckling 10 p, KRAFT 10 p, mm. Ingenjörsutbildningarna Geografiskt har utbildningar förlagts till alla kommuner som ingår i Akademi Norr. Olika utbildningar har dock koncentrerats till vissa kommuner. Ingenjörsutbildningarna är av särskilt intresse med tanke på att Akademi Norr har sin utgångspunkt i att skapa tillväxt och utveckling i regionen. Fördelningen per kommun av ingenjörsutbildningarna visas i tabell 3:2 nedan. Tyngdpunkten finns i Arvidsjaur med bilsystemteknik för biltestföretagen där (också i Arjeplog), i Lycksele med utbildning av GIS- och produktionsingenjörer samt i Storuman med bergmaterialutbildning för bl.a. gruvindustrin. Tabell 3:2: Ingenjörsutbildning per kommun vt tom vt Kommun Ingenjörsutbildning Antal stud. som börjat utb. Arjeplog Bilsystemteknik 120 p 18 Arvidsjaur Projekt 120 p (antal 9), 64 Bilsystemteknik 120 p (antal 55) Dorotea - Kramfors Projekt 120 p (antal 2), 12 Bergmaterial 80 p (antal 6 + 4) Lycksele GIS 120 p (antal 31), Produktion p (antal 20), Bergteknik (antal 6) Malå - Sollefteå - Sorsele Elektronik- & data 120 p 10 Storuman Bergmaterial 80 p 32 Strömsund Projekt 120 p 7 Vilhelmina - Vindeln - Åsele - S:a 200

15 Gorpe Research AB Sidan 15 av 66 Utbildningar över tiden Antagningen av studenter hade sin tyngdpunkt kring åren (se diagram 3:1 nedan). Man kan dela upp de längre kurserna (> 80 p) i bristyrkesutbildningar (lärare, socionomer, sjuksköterska) och i s.k. innovativa utbildningar (ingenjör, coachutbildning, skidakademin och kris- & konflikthantering) 4. Dessa två grupper fördelar sig ungefär jämt vad gäller antalet studenter som påbörjade utbildningen men bristyrkesutbildningarna börja fasas ur (diagram 3:1). Diagram 3:1: Antal som påbörjat utb. (minst 80 p) per termin ht 2000-vt 2007 (totalt ca studenter). Uppdelning i innovativa utbildningar (streckad markering: ingenjör, skidakademin, freds & konflikt mm) samt bristyrkesutbildningar (röd/mörk färg: socionom, sjuksköterska, lärare, bibliotekarie mm) Brist Innovativa Antal ht00 vt01 ht01 vt02 ht02 vt03 ht03 vt04 ht04 vt05 ht05 vt06 ht06 vt07 4 Tidigare utvärderingar AN har inom ramen för sina ramprogram genomfört en större utvärdering av effekterna av ramprogrammen med fokus på de studerande. Arbetet har genomförts av Södra Lapplands Forskningsenhet1 på uppdrag av Akademi Norr. De genomförda utvärderingarna har i första hand handlat om de studenter som genomgått utbildningar som delvis finansieras inom AN:s ramprogram. 4 Rubriceringen av de olika slagen av utbildningar är hämtad från AN och inte vår egen. Den är kanske inte den allra bästa. Om en utbildning är innovativ eller ej har inte så mycket med själva ämnet att göra utan mer med hur den genomförs. Kanske hade det varit bättre att tala om utbildningar som primärt svarar mot behov inom den offentliga sektorn resp. näringslivsinriktade utbildningar. Ett alternativ vore att tala om reaktiva utbildningar (som täcker ett aktuellt behov) resp. proaktiva utbildningar (som är tänkta att täcka ett framtida behov)

16 Gorpe Research AB Sidan 16 av 66 Utvärderingarna har avsett socioekonomiska faktorer, studerandeframgång, uppfattning om studiemiljö mm. Utvärderingarna visar att den decentraliserade högskolemodellen har inneburit att personer som tidigare inte övervägde högskoleutbildning har lockats till studier. De studerande är något äldre än studerande vid campus, de har ofta barn och är rotade i bygden. De flesta har slutfört sina studier och de flesta har fått arbete eller inom kommunen. Utbildningarna har överlag varit mycket uppskattade av studenterna och fungerat bra, både metodologiskt och som socialt stöd och sammanhang. De metodologiska problem som framkommit kan huvudsakligen betecknas som barnsjukdomar. De lokalt bundna studenterna har uppskattat möjligheten att skaffa sig en högskoleutbildning på orten. De utbildningar i inlandet som resulterar i goda arbetsmöjligheter inom den offentliga sektorn (sjuksköterska, socionom eller lärare) drar en särskild grupp studenter. Dessa var tydligt äldre, lokalt bundna och i många fall kvinnor med hemmavarande barn. De var i hög grad (40 %) så kallade förstagångstuderade. De har inte tidigare själva läst en högre utbildning och hade inte heller föräldrar, syskon eller partner som tidigare läst vid universitet. En mycket liten del av dem kom direkt från tidigare studier på lägre nivå innan de påbörjade den aktuella utbildningen. Merparten sade sig vilja jobba i offentlig förvaltning efter examen. Slutsatsen är att de utlokaliserade utbildningarna fyller ett behov som de traditionella campusförlagda utbildningarna inte tidigare har kunnat fylla. Mindre än en tredjedel av inlandets studenter skulle ha påbörjat utbildningen om den var förlagd till campus, ännu färre om man endast tittar till den mer lokalt bundna studentgruppen. Således kan de utlokaliserade utbildningarna vara ett lyckat inslag i insatserna att göra högskoleutbildning tillgänglig för fler grupper i samhället, och likaså i satsningarna att få mer högutbildad personal bland de yrkesverksamma i regionen. Lärar- och sjuksköterskestudenterna har samtidliga fått ett arbete, medan tre fjärdedelar av de övriga studenterna, vid de innovativa, näringslivsinriktade utbildningarna hade ett arbete. Det är lika högt som för akademiker i riket. Sammantaget följer detta samma mönster som regionens näringslivsstruktur, där framförallt pensionsavgångar skapar behov av yrken inom offentlig verksamhet, medan näringslivet oftast är inriktad främst mot områden med stort behov av icke högskoleutbildad arbetskraft. En annan uppföljning har gjorts av Umeå universitets filial i Lycksele. Vid filialen har utbildats ingenjörer, lärare, sjuksköterskor och socionomer. Mellan år 2000 och juni 2006 har 98 studenter utexaminerats från treåriga eller längre program. Av dessa uppger 90 att de har fått kvalificerade jobb tack vare sin universitetsutbildning, och av dessa återfinns 87 i Norrland, de flesta i inlandet.

17 Gorpe Research AB Sidan 17 av 66 5 Akademi Norr i sitt sammanhang 5.1 Regionalpolitik för Norrlands inland Den svenska regionalpolitiken numera den regionala utvecklingspolitiken har länge haft en tyngdpunkt i norra Sverige och särskilt Norrlands inland. Staten har av tradition varit mycket närvarande i norra Sverige bl.a. som ägare av viktiga delar av näringslivet (gruvor, järn/stålverk, vattenkraft, skog) samt genom betydande försvarsanläggningar. Systemet med investeringsfonder som fanns under 1960-talet ledde till stora investeringar i norra Sverige som delvis fortfarande lever vidare. Transportstöd och nedsatt arbetsgivaravgift och särskilda regler för företagsstöd till företag inom det inre stödorådet tillhör också de traditionella regionalpolitiska instrumenten. Under och -80 talen etablerades en rad industricentra med statlig finansiering. De fastigheter där dessa centra var inrymda är i många fall fortfarande i bruk även om själva organisationen har övergivits. Dessa etableringar bidrog till industrisysselsättning. Stora delar av arbetsmarknadspolitiken har också haft betydelse för sysselsättningen inom regionen. Regionalpolitiken har skiftat fokus under årens lopp 5. Initialt handlade politiken mycket om industriinvesteringar och kapitaltillskott t.ex. långivning från Norrlandsfonden. Utbyggnaden av regionala högskolor där Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet låg tidigt i processen - och inriktning på kompetensutveckling är något senare inslag i regionalpolitiken. Hit hör också det kompetensstöd som förmedlats via AMS och sedan 1995 också av EU:s socialfond. Under programperioden uppdelat i två olika målprogram och under perioden samlat inom det s.k. Växtkraft Mål 3. Syftet har varit kompetensutveckling i arbetslivet och utbildning av arbetslösa särskilt i glesbygd. Åtskilliga miljarder har fördelats inom landet via dessa program. Under 1980-talet uppmärksammades kopplingen mellan högskolornas forskning och tekniska utveckling och det lokala näringslivet. En rad teknikcentra etablerades för kunskapsspridning. Snart dök ett annat centrabegrepp upp, nämligen kunskapscentra, studiecentra, kompetenscentra eller lärcentra. Inom dessa lokala centra samlades flera av de utbildningar som främst riktade sig till vuxna. Det kunde vara Komvux, vissa AMS-kurser samt vissa högskolekurser som gavs på distans. Distansutbildning som ett medel i regionalpolitiken startade i större skala i och med 1987 års regionalpolitiska proposition. Då fördelades 30 milj. till Umeå Universitet för lokala studiecentra. Mångmiljardsatsningen Kunskapslyftet har också bidragit till att vuxenutbildningen lyfts fram som ett arbetsmarknadspolitiskt och tillväxtpolitiskt instrument. Kommunerna uppmuntrades till omfattande satsningar på vuxenutbildning, antalet utbildningsanordnare ökade, vilket bidrog till variation 5 Se t.ex. Regionalpolitiken i praktiken - ett länsperspektiv. P. Gorpe. Bilaga 7 till Regionalpolitiska utredningen år 2000.

18 Gorpe Research AB Sidan 18 av 66 och mångfald. Åtskilliga kommuner byggde upp en ny infrastruktur för studieoch yrkesvägledning. De flesta kommuner utvecklade och förbättrade samverkan mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och utbildningsanordnare. Dagens regionala utvecklingspolitik rör sig med nyckelbegrepp som nätverk, kluster, triple helix (samverkan högskola, näringsliv, offentlig sektor), partnerskap, tillväxtprogram mm. Vi ska inte fördjupa oss i dessa, men det kan konstateras att de väl låter sig förenas med AN:s verksamhet. 5.2 Distansutbildningens framväxt De första distanskurserna i Sverige gavs på Hermods som startade sin verksamhet för över hundra år sedan. Hermods var ett korrespondensinstitut som också var känt som det stora folkläroverket. Fram till 1960-talet dominerade Hermods inom distansutbildningsområdet. På 1960-talet skedde en förändring av riktlinjerna för universiteten vilket innebar att de blev mer inriktade på social jämlikhet och geografisk jämlikhet och den studerandemålgrupp som prioriterades var vuxenstuderande. Med dessa nya riktlinjer började universiteten på prov med distansundervisning Under genomfördes försöksverksamheten vid samtliga universitet som en del av förberedelserna för 1977 års högskolereform. Högskolereformen 1977 innebar att distansutbildningen integrerades i högskolans verksamhet. Distansformen vände sig i första hand till vuxna, yrkesarbetande studerande som hade svårt att läsa på dagtid p.g.a. familjeförhållanden, bostadsort eller arbetstider. De regionstyrelser som inrättades i samband med högskolereformen hade ett övergripande ansvar för planering och samordning av distansutbildning inom högskolan och 1983 presenterade man i en gemensam rapport 6 om distansutbildningens framtid ett förslag till vidare utveckling. Tyngdpunkten i denna utveckling borde ligga på att: - utveckla distansutbildning inom nya områden där behovet av fortbildning och vidareutbildning är stort - fortsätta utvecklingen av mera flexibla och varierande arbets- och samarbetsformer inom distansutbildningen - ägna den pedagogik/metodiska utvecklingen större uppmärksamhet Anpassning av högskolans utbildning till en samhällsekonomi i förändring och till nya studerandegrupper angavs också som skäl till ökad satsning på distansutbildning. I och med att regionstyrelserna lades ner 1987, försvann den organisatoriska basen för övergripande planering och insatser. Lärosätena, som redan 1973 fått i uppgift att utveckla distansutbildningsformerna, såg sig skickade att ta över ansvaret men ägnade dem ett tämligen förstrött intresse. Distansutbildning blev en buffert: när söktrycket på campusutbildning ökade, 6 Distansundervisning i högskolan, inriktning och utvecklingsmöjligheter. Rapport från regionstyrelserna 1983, stencil.

19 Gorpe Research AB Sidan 19 av 66 minskade utbudet av distanskurser för att åter öka när söktrycket på campusutbildning minskade. Av utveckling såg man inte mycket. Eldsjälarna stöttade varandra i en intresseförening, svenska riksorganisationen för distansutbildning, och hämtade styrka i den omfattande internationella utvecklingen av distance education, interactive learning, computerbased training etc. Till följd av högskolereformen och förändringsskiftet i samhället och i näringslivet på 1980-talet skedde en större satsning på distansutbildningar inom högskolan med sitt fäste vid Umeå universitet. Denna satsning är även känd som distansprojektet vid Umeå universitet och i samband med detta projekt undersöktes också möjligheten att använda IT- stöd. Detta medförde att fokuseringen flyttades till möjligheterna att kommunicera på distans och via bildkonferensteknik. På mitten av 1990-talet bildades IT-Kommissionen för att främja användningen av Informationsteknologi i skolan. Under samma period bildades även stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och en statlig utredning om distansutbildning tillsattes (Dukom). Dukom, genomförde hösten 1997 en enkätundersökning i syfte att få kunskap om utvecklingsläget som visade att distansutbildningen fortfarande var rätt blygsam 7. Utredningen konstaterade att även om det finns många goda exempel på distanskurser som har genomförts med lyckat resultat, måste man nog tyvärr konstatera lärosätena i första hand prioriterar forskning och närundervisning och inte distansutbildning. Högskolorna har inte lagt ner det omfattande arbete beträffande planering av undervisning och teknikanvändning som krävs för att överbrygga avstånden mellan lärare och11 studerande som behövs inom distansutbildningen. Distansutbildningsmyndigheten, Distum, blev den första statliga inrättningen för främjande av IT-stödd distansutbildning. Distum verkade mellan juli 1999 och februari Först med inrättandet av Sveriges nätuniversitet och Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet kunde resultaten av det omfattande utvecklingsarbete som pågått under 1990-talet 8 uppdagas för omvärlden 9. Nu finns således en tydlig och legitim samlande punkt för IT-stödd distansutbildning inom högskolan. Genom allt tätare kontakter mellan lärosäten och myndigheten börjar nu en bättre bild av utvecklingsläget framträda. 7 Flexibel utbildning på distans, SOU 1998:34, sid De mest omfattande insatserna från regeringens sida var bidragen till distanskonsortier under åren samt projektverksamheten inom Dukom-utredningen För information om detta se SOU 1998:84, Flexibel utbildning på distans. 9 Sedan januari 2006 ingår Myndigheten för Sveriges nätuniversitet i den nya myndigheten NSHU (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning). NSHU driver hemsidan Nätuniversitetet och arbetar med att främja pedagogiskt utvecklingsarbete och IT-stödd distansundervisning

20 Gorpe Research AB Sidan 20 av Organisation inom lärosätena På samma sätt som högskolans distansutbildning behövde en organisatorisk plattform som Nätuniversitetet för att bli synlig, behövs på varje enskilt lärosäte en plattform för insamling och utveckling det egna distansutbudet. Detta insåg man i början av 1990-talet på en del lärosäten och vidtog mått och steg. Det handlade om att göra samlade planer för distansutbildning, att etablera organisatoriska enheter, regionala råd osv. Umeå universitet fick en särställning under denna period genom särskilt uppdrag av Utbildningsdepartementet. Här hade man därför unik möjlighet att under åren finansiera utvecklingsprojekt och bedriva stödverksamhet med hjälp av särskilda anslag. Därtill kom det nämnda Distansprojektet under åren I Umeå valde man också att inrätta ett universitetsgemensamt Distansråd men hade, till skillnad från t.ex. Göteborg, en heltidstjänst knuten till detta råd under åren för arbetet med övergripande planering av stödverksamheten. Regeringens nya modell för ekonomiska styrning av högskolorna som infördes i början på 1990-talet har också haft stor betydelse. Inledningsvis fick lärosätena kr i ersättning per helårsplats och helårsprestation för studerande på distans. Samtidigt ägde emellertid en kraftig allmän expansion av högskoleväsendet rum, vilket innebar att högskolorna hade fullt upp med att ta hand om inflödet av nya studenter till i första hand campusområdena. En annan viktig förändring inom högskoleområdet har varit införandet i högskolelagen att högskolorna ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet, det som ofta brukar kallas för den tredje uppgiften. Numera talar regeringen hellre om samordningsuppgiften. Tanken är att samverkan skär igenom både uppgiften att utbilda och att forska. Det är en matris, inte en egen uppgift. Samverkansuppgiften kan sägas innehålla tre aspekter - samverkan för demokratiutveckling där högskolorna vänder sig till allmänheten - samverkan för tillväxt och kunskapsutveckling där man primärt vänder sig till näringslivet - samverkan för bättre utbildning som handlar om att lärosätena själva har mycket att vinna på att samverka med näringslivet och samhällsorgan på kommunal och regional nivå 11 Även om lärosätena gradvis blivit mer intresserade av samverkansuppgiften finns det fortfarande betydande hinder för att den ska bli riktigt prioriterad. Vad som gör att samverkansuppgiften ofta blir nedprioriterad är det akademiska incitamentssystemet. För tillsättning av tjänster är det vetenskapliga publikationer 10 Se Dahllöf, Grepperud, Palmlund: Att vilja, våga, kunna. En utvärdering av Distansprojektet Distansutbildning i utveckling, Rapport Högskolan samverkar. Högskoleverkets rapportserie 2004:38

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Dag 2 (Torsdag 8/11)

Dag 2 (Torsdag 8/11) Dag 2 (Torsdag 8/11) INTRODUKTION: LÄRCENTRUM EN INNOVATIV UTVECKLINGSMILJÖ? Kenny Jonsson, Apel, inleder den andra dagen av Nitusstämman. Han börjar sitt anförande med att försöka definiera begreppet

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Karlstads universitet 2011-06-13

Karlstads universitet 2011-06-13 Karlstads universitet 2011-06-13 Allmänna riktlinjer och kvalitetskriterier för samarbete mellan lärcentra och Karlstads universitet vid genomförande av flexibel/distansutbildning, 2011-06-13. Inledning

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Kan en kommun vara intermediär?

Kan en kommun vara intermediär? Kan en kommun vara intermediär? Vad krävs i så fall för att lärcentra eller annan offentlig verksamhet ska kunna axla rollen som kvalificerad utbildningsmäklare, pedagogisk motor och konceptbyggare för

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Vimmerby HögskoleCentrum

Vimmerby HögskoleCentrum Vimmerby HögskoleCentrum Årsredovisning 2013 Verksamhetsplan 2014 Lärande Utveckling Möten Barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument för Vimmerby kommun, där Vimmerby HögskoleCentrum ingår,

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda Bilaga 3 Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda Högskoleförbundet Östra Norrbotten, vision: Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning.

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

Yttrande 08-06-26 Dnr: 013-2008-2651. Nuteks yttrande över betänkandet Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) U2008/2400/SV

Yttrande 08-06-26 Dnr: 013-2008-2651. Nuteks yttrande över betänkandet Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) U2008/2400/SV Yttrande 08-06-26 Dnr: 013-2008-2651 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks yttrande över betänkandet Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) U2008/2400/SV Nutek har anmodats

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

2011 Årsredovisning. VISION Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning

2011 Årsredovisning. VISION Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning OBS Utkast för synpunkter: Årsredovisningen är ännu inte helt komplett. 2011 Årsredovisning 2011-01-01 2011-12-31 VISION Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Örebro en av de snabbast växande kommunerna 142 000 invånare 2014 Vi växer ca 2 000 invånare

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer