Utvärderingsrapport Akademi Norr: Stor framgång med högskoleutbildning - men sedan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderingsrapport Akademi Norr: Stor framgång med högskoleutbildning - men sedan?"

Transkript

1 Utvärderingsrapport Akademi Norr: Stor framgång med högskoleutbildning - men sedan? gorpe research ab Peter Gorpe, Björn Jansson, Stig Tegle

2 Gorpe Research AB Sidan 2 av 66 SAMMANFATTNING UPPDRAGET METOD BESKRIVNING AV AKADEMI NORR OCH DESS VERKSAMHET BAKGRUND - SOS-KOMMUNER OCH BEHOVSANALYS EU-ANSÖKAN EKONOMI GENOMFÖRDA UTBILDNINGAR Ingenjörsutbildningarna Utbildningar över tiden TIDIGARE UTVÄRDERINGAR AKADEMI NORR I SITT SAMMANHANG REGIONALPOLITIK FÖR NORRLANDS INLAND DISTANSUTBILDNINGENS FRAMVÄT ORGANISATION INOM LÄROSÄTENA LÄRCENTRA OCH LÄRCENTRAUTVECKLINGEN CENTRALA ORGAN FÖR STÖD TILL LÄRCENTRA OCH DISTANSUTBILDNING SAMVERKANSKONSTELLATIONER EN KOMPLE AKTÖRSBILD, MÅNGA SOM VILL VÄL SLUTSATSER BEFOLKNING OCH UTBILDNING I AKADEMI NORR-KOMMUNERNA INLEDNING BEFOLKNINGS- OCH REGIONAL UTVECKLING EKONOMISK UTVECKLING UTBILDNINGSTÄTHET Förändring i antal personer med högre utbildning i länen Utbildningstäthet i kommuner Akademi Norr kommuner jämfört med andra glesbygdskommuner ÖVERGÅNGSFREKVENS TILL HÖGSKOLAN Övergångsindex länsvis Övergångsindex för kommuner AKADEMI NORR S ROLL OCH FUNKTION INITIATIVTAGARE OCH STÖDRESURS MÄKLARE MELLAN BEHOV OCH UTBUD AN - EN STARK BESTÄLLARE MOTOR FÖR REGIONAL UTVECKLING AN HAR BLIVIT EN MYNDIGHET NÄTVERKSBYGGAREN RÖSTER OM AKADEMI NORR OMVÄRLDENS INTRESSE ATT SATSA PÅ DECENTRALISERAD HÖGSKOLEUTBILDNING KOMMUNERNAS INTRESSE ATT SATSA PÅ LÄRCENTRA ALLMÄNHETENS INTRESSE ATT SATSA PÅ HÖGRE UTBILDNING FÖRETAGENS SYN PÅ FRAMTIDEN I INLANDET KOMMUNERNAS INTRESSE AV SAMVERKAN ÖVER KOMMUNGRÄNSERNA ÄR ALLT FRID OCH FRÖJD?... 51

3 Gorpe Research AB Sidan 3 av 66 9 AKADEMI NORR INFÖR FRAMTIDEN AKADEMI NORR VID ETT VÄGSKÄL Detta behöver utvecklas i Akademi Norr Har Akademi Norr en plats i den nya regionalpolitiken? SLUTSATSER INFÖR FRAMTIDEN Ändra inte ett vinnande koncept men vila inte på lagrarna öka insatserna riktade mot näringslivet Ta tillvara samverkanskapitalet men gapa inte över för mycket Omvärldsspaning och framtidsspaning åt företagen och kommunerna som komplement NY TEKNIK HOT ELLER MÖJLIGHET? BILAGA 1: INTERVJUPERSONER BILAGA 2: EU-ANSÖKAN

4 Gorpe Research AB Sidan 4 av 66 Sammanfattning Vårt uppdrag har varit att utvärdera Akademi Norr s verksamhet. Bland de frågor vi belyst är: Vilka effekter har Akademi Norr haft på regionala och nationella maktstrukturer? Vilken betydelse har Akademi Norr haft för lärcentras utveckling och utbudet av högre utbildning? Har Akademi Norr förändrat synen på högre utbildning i området? För att besvara våra utvärderingsfrågor har vi tagit del av en stor mängd dokumentation och statistik, inhämtat information genom ett stort antal djupintervjuer och kortare intervjuer. Vi har också genomfört ett antal fokusgrupper med utvalda aktörer 1. Frågorna ovan kan kortfattat besvaras så här: Akademi Norr har varit betydelsefullt genom att stärka medlemskommunernas position i flera avseenden. Bland viktiga sådana aspekter är att kompetensutveckling och högre utbildning har blivit en strategisk fråga för kommunerna och kommunledningarna. Kommunerna i Akademi Norr har också stärkt sin position i förhållande till dels universitet och högskolor (leverantörer av utbildning) dels till de stora strukturerna regionalt och nationellt (de stora kuststäderna, residensstäderna, länsstyrelser och landsting). Akademi Norr har också bidragit till att kommunerna genom ett länsgränsövergripande samarbete har ökade handlingsmöjligheter. Akademi Norr har haft en mycket positiv betydelse för lärcentras utveckling. Genom nätverk mellan lärcentra sprids idéer och utvecklingskraft. Akademi Norr har också inneburit att lärcentra blivit en mer strategisk resurs i kommunerna eftersom högre utbildning blivit mer uppmärksammad. Akademi Norr har också stärkt lärcentras position i relation till universitet och högskolor. Man har blivit starkare beställare och mer accepterade i den akademiska världen. Akademi Norr har förändrat synen på högre utbildning i medlemskommunerna och inte minst hos kommuninvånarna. Akademisk utbildning har avdramatiserats. Högre utbildning och kompetensutveckling är numera en fråga på kommunledningarnas bord och högre utbildning har blivit en accepterad och prioriterad för kommunernas utveckling. Sammantaget kan Akademi Norr beskrivas som mycket framgångsrikt. Med allt detta positiva sagt finns det också anledning att också notera svagheter. Det är fortfarande så att strukturerna är mycket sårbara såväl Akademi Norr som 1 Information om intervjupersoner, deltagare i fokusgrupper och analyserade dokument finns i bilaga 1.

5 Gorpe Research AB Sidan 5 av 66 lärcentra är beroende av enstaka eldsjälar för att fungera och utvecklas. Detta innebär också en stor sårbarhet och stora risker. Sättet att minska riskerna är att dra nytta av nätverken inom Akademi Norr nätverken minskar riskerna och sårbarheten men bara om de är starka och stimulerande. En annan notering som bör göras är att mycket av Akademi Norr s framgång beror på att man drivit rätt frågor vid rätt tidpunkt man har varit framgångsrik i att surfa på vågorna (ny teknik för distribuerad utbildning, minskade studentkullar på universitetens campus, politisk prioritering av distribuerad utbildning nationellt). Förutom de direkta frågor vi som utvärderare besvarat har vi också sett vårt arbete som en del i Akademi Norr s framtidsarbete och därvid velat lyfta fram vilken situation Akademi Norr står inför som vi identifierar som ett vägskäl. Och detta vägskäl har till viss del uppstått genom att Akademi Norr varit så framgångsrikt då blir frågan: Vart skall vi gå nu? En viktig förutsättning för framgången hittills har varit ramprogrammen inom strukturfondsprogrammet Mål 1. Går det att få likartade ramprogram under nästa programperiod eller finns anledning att göra justeringar. Kanske också att ha beredskap för att agera även om det inte går att få lika gynnsamma ekonomiska förutsättningar som under programperioden plan B. Vi menar att det inte finns någon anledning att i grunden frångå det koncept som hittills varit framgångsrikt. Dock finns det anledning att förflytta fokus från att genomföra hela utbildningsprogram, ofta inriktade på att täcka brister inom den offentliga sektorn till att aktivare analysera företagens kompetensbehov. Detta skulle förmodligen också kräva att fler specialanpassade och korta utbildningar arrangeras. Det är här inte självklart att de akademiska lärosätena är de enda leverantörerna av detta slags utbildningar, i synnerhet inte om kompetensbehoven mer handlar om kvalificerade hantverksyrken. Även om Akademi Norr varit framgångsrikt i så motto att det nu finns lärcentra i de deltagande kommunerna och att de akademiska lärosätena är klart intresserade av att bedriva utbildning på distans, så finns det orosmoln. Snart kommer nya stora ungdomskullar till högskolorna och dessas intresse av distansutbildning kan minska. Existerande lärcentra är i flera fall svaga och minskade statsbidrag till kommunal vuxenutbildning och kärv ekonomi hos kommunerna gör att lärcentra kan komma att drabbas. Akademi Norr kommer därför även framöver att ha en viktig roll som stöd till lärcentra och som blåslampa gentemot de akademiska lärosätena. Akademi Norr har byggt upp flera välfungerande nätverk som ökat samverkansförmågan inom området. Det finns anledning att dra nytta av den tradition och förmåga till samverkan som utvecklats inom Akademi Norr. Det kan gälla andra utbildningar än högre utbildning men naturligtvis också helt andra områden. Vi vill dock varna för att bredda ambitionerna för mycket. Kompetensfrågor bör fortsatt stå i fokus.

6 Gorpe Research AB Sidan 6 av 66 Likväl kan det finnas en roll för Akademi Norr som bevakning av trender och ny teknik för företagen som inte enbart har att göra med kompetensfrågor utan med näringslivsutveckling och kommunal utveckling i allmänhet. Akademi Norr kan ses som en gemensam organisation för omvärldsanalys och spaning. Den tekniska utvecklingen inom ITK-området kan både vara en fördel och en nackdel för Akademi Norr och de samverkande lärcentra. Rent tekniskt och ekonomiskt kommer behovet av LC minska. Nu kan var och en sitta hemma vid sin egen dator och följa föreläsningar på videolänk. Samtidigt ökar behovet av någon som har överblick över det stora utbudet av utbildningar. Lärcentras roll kan komma att utvecklas mer mot en social träffpunkt än som en plats där den senaste tekniken finns tillgänglig. I många fall är det inte tillräckligt att studera ensam. Tankeutbyte i form av sökande dialog studenter emellan behövs i många sammanhang. När det handlar om utbildningar med starka yrkesinslag handlar utbildningen också om yrkesroller, etik och moral. Det är viktigt dessa aspekter på högre utbildning inte går förlorade. Vi avslutar med att citera ett antal framgångsfaktorer som gäller för LC som väl låter sig överföras till Akademi Norr när det gäller utvecklingen hittills. Drivande personer Samverkan i nätverk och partnerskap Legitimitet Attityder och förhållningssätt Politisk förankring och uppbackning Utvecklingsprojekt Kommunikation och relationer Hus och lärmiljöer

7 Gorpe Research AB Sidan 7 av 66 1 Uppdraget Gorpe research ab fick efter offert uppdraget att göra en utvärdering av Akademin Norr. Enligt anbudsunderlaget skall följande frågeställningar redas ut: Vilka effekter har Akademi Norr som organisation och aktör haft genom sin verksamhet på regionala och nationella maktstrukturer, tillväxt- och regionalpolitikens utformning lokalt och regionalt samt utvecklingen av samverkan mellan kommuner? Akademi Norr s roll och betydelse för utvecklingen av lokala lärcentra, utbud av högskoleutbildningar, universitetens finansiering av högre utbildning, mm. Har Akademi Norr s verksamhet och genomförda processer förändrat synen på arbetet med högre utbildning hos allmänheten inom vårt område? Det har kommit fram vid våra samtal att det på sina håll funnits lite olika förväntningar om vad som ska utvärderas. Den ena är att vi ska utvärdera den regionalekonomiska effekten av decentraliserad högskoleutbildning. Då skulle följande typer av frågor behandlas: Leder högre utbildningen som ges inom ramen för Akademi Norr (AN) till att fler personer stannar kvar i inlandet och startar nya företag eller fyller upp luckor efter dem som pensioneras? Leder detta i sin tur till ökad sysselsättningsgrad (eller åtminstone att nergången bromsas) och ökad befolkning? Leder bättre tillgång till väl utbildad arbetskraft i regionen till att de goda tider som norra Sverige just nu upplever kan förstärkas? Det är i slutänden naturligtvis effekter av detta slag som verksamheten inom AN syftar till. Men det är inte detta vårt uppdrag avsåg. Uppföljningar och utvärderingar som gjorts tidigare har f.ö. redan tagit upp i vart fall den första av de nämnda frågorna. Tills vidare nöjer vi oss med att ta som utgångspunkt att en höjd utbildningsnivå i inlandet, lika väl som på andra ställen i Sverige, är positivt både för individerna själva och för den lokala och regionala ekonomin. Den andra tolkningen av vad vi ska utvärdera (och den som anges i upphandlingen) är vika effekterna på omvärlden som Akademi Norr har haft. Vi har omformulerat anbudsunderlagets punkter i enlighet med följande frågor. 1. Har AN bidragit till ett ökat intresse från omvärlden av att satsa på decentraliserad utbildning till mindre kommuner i inlandet? Omvärlden i det här fallet är främst akademiska lärosäten samt finansiärer av regional utveckling, regionalt och nationellt 2. Har AN bidragit till att de deltagande kommunernas intresse av och förmåga att verka för att satsa på högskoleutbildning inom ramen för sina lärcentra har ökat? 3. Har AN bidragit till att allmänhetens intresse för högre utbildning i det berörda området har påverkats positivt?

8 Gorpe Research AB Sidan 8 av Har den höjda kompetensnivån i arbetskraften bidragit till att företag inom området fått förändrad syn på framtidsutsikterna i regionen? 5. Har AN bidragit till att omvärldens och de deltagande kommunernas intresse av att utveckla samverkan över länsgränserna i utbildningsfrågor och andra frågor har ökats? Vi har också konstaterat att utvärderingen måste ses som ett led i AN:s verksamhetsutveckling och planering inför nästa programperiod inom EU:s sammanhållningspolitik som avser perioden Vi kommer därför att avsluta denna rapport med ett kapitel där framtida vägval för AN diskuteras. Vi kan här citera vad som sägs i den EU-ansökan som utgör en viktig bas för verksamheten hittills: Akademi Norr är medveten om riskerna för att en ny organisation efter en tid övergår till att bli ett stenhus. Det har nu gått sju år sedan detta skrevs. Har AN blivit ett stenhus? 2 Metod Vi har i första hand samlat in information genom individuella intervjuer, gruppsamtal (fokusgrupper) samt studier av tillgängliga dokument. I det senare fallet handlar det dels om dokument som direkt berör AN:s verksamhet dels om mer allmänna beskrivningar av och analyser av regionalpolitik, högskolornas betydelse för den regionala utvecklingen, lärcentra, decentraliserad högskoleutbildning o liknande. Sammanlagt har vi genomfört drygt 40 intervjuer, varav ca hälften per telefon samt fyra fokusgrupper (se förteckning i bilaga 1). Sammanlagt har vi träffat ca 60 personer. De intervjuade har företrätt - lärcentra (universitetsfilial) - kommuner (politiker och tjänstemän) - lärosäten - länsstyrelser och kommunförbund - företag - AN - centrala myndigheter och departement Vi har löpande diskuterat arbetet med AN:s kansli samt haft ett möte med direktionen för AN. Vi har därutöver gjort vissa statistisk bearbetning av material från SCB om utbildningsnivå och högskoleövergång inom de berörda kommunerna och vissa övriga delar av Norrland. Arbetet påbörjades med ett möte med AN:s kansli samt några intervjuer den 15 februari 2007 och avslutas med publiceringen av denna rapport.

9 Gorpe Research AB Sidan 9 av 66 3 Beskrivning av Akademi Norr och dess verksamhet Kommunalförbundet Partnerskap Inland Akademi Norr (AN) består av tretton kommuner från fyra län. Kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur tillhör Norrbottens län, Sorsele, Malå, Storuman, Lycksele, Vindeln, Vilhelmina Åsele och Dorotea kommuner tillhör Västerbottens län, Strömsunds kommun Jämtlands län och Sollefteå och Kramfors kommuner tillhör Västernorrlands län. Vindelns kommun lämnade Akademi Norr den 1 januari Kommunalförbundet har till uppgift att för medlemmarna främja högskoleutbildning. Förbundet ska initiera, utveckla och genomföra högre utbildningar genom att inventera behov, samordna framställningar om resurser och ha löpande kontakt med berörda organ. Vidare ska förbundet stödja utvecklingen av lokala lärcentra och vara ett komplement till övrig frivillig utbildning. Kommunalförbundet är huvudman för Akademi Norr som är ett ramprogram som drivs med bl.a. EU-stöd. I praktiken svarar ramprogrammen Akademi Norr för den absoluta merparten av partnerskapets verksamhet. AN har varit verksamt under perioden Under denna period har AN genomfört och administrerat tre ramprogram Akademi Norr inom Mål 1 Norra Norrland och Södra skogslänen. Därutöver har AN genomfört några projekt inom Interreg Kvarken MittSkandia samt några andra analys- och utvecklingsprojekt. De senare omfattas inte av utvärderingen. Förbundet är organiserat som kommunalförbund med direktion bestående av KSordförande från de deltagande kommunerna. Direktionen träffas normalt fyra gånger om året. Inom direktionen finns ett presidium. För den löpande verksamheten svarar ett kansli på tre personer. Därutöver sker personalförsörjningen genom personalköp från medlemskommunerna och projektanställningar. Några av de övergripande målen för verksamheten är enligt verksamhetsberättelsen Anpassning mellan utbud av högre utbildning och lokala behov. Kompetenshöjning av individer, grupper och samhällen. Attitydförändring när det gäller människors inställning till betydelsen av högre utbildning. Demonstration av goda exempel när det gäller spridning och tillgänglighet till högre utbildning. Enighet i regionen kring satsningar på innovativa utbildningar. Maktcentrum som utmanar regionala och nationella kompetensutvecklingsaktörer.

10 Gorpe Research AB Sidan 10 av 66 IT-infrastruktur som följer teknikfronten. Nätverk av fungerande lärcentra. AN har byggt upp ett antal nätverk förutom direktionen. Strategiska beredningsgruppen består av företrädare för kommunledning, näringslivsfrämjande och högskoleverksamma. Gruppen utgör en tankesmedja och bollplank till AN:s verkställande ledning och till direktionen. Den träffas en eller två gånger om året. Ansvariga för lärcentra, som träffas ca fyra gånger om året. Näringslivsgruppen, kommunernas näringslivschefer Tidigare fanns ytterligare några grupper (IT, PR och Operativa beredningsgruppen). Behovet av dessa har dock minskat i och med att verksamheten har satt sig. 3.1 Bakgrund - SOS-kommuner och behovsanalys I mitten på 1980-talet gjorde dåvarande Statens Industriverk (SIND) en satsning på s.k. industricentra för att stimulera näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade delar av landet. Dessa centra skulle fungera som nav för lokal och regional näringslivsutveckling. Dessa satsningar gjordes främst i större kommuner. Parallellt gjordes utbildningssatsningar såväl allmän kompetensutveckling som etablering av gymnasieskolor eller gymnasiefilialer i kommunerna. Som ett komplement etablerades ett samverkansprogram för näringslivsutveckling mellan sex mindre kommuner och SIND (SOS-kommunerna). Denna samverkan formaliserades till ett kommunalförbund i slutet av verksamhetsperioden och då var Sorsele sätet för förbundet. Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Storuman, Berg, Ragunda kommuner var med från början. Berg och Ragunda klev av i slutet av verksamhetsperioden och Malå kommun tillkom. En person återkommer ständigt när vi talar om bakgrunden och framväxten av AN. Det är näringslivsutvecklaren och eldsjälen från Storuman Daniel Lindgren. Han var verksam inom SOS och i Storumans kommun och det var han som väckte nytt liv i tanken på ett kommunalförbund i Norrlands inland i samband med att EU:s andra strukturfondsprogram skulle sjösättas i Sverige. Lindgren hade lång erfarenhet av strategisk kompetensutveckling och näringslivsutvecklande projekt, bl.a. inom ramen för den första EU-programperioden. Inledningsvis drevs arbetet i form av ett projekt främst av de tre kommunerna Storuman, Lycksele och Vilhelmina. Ytterligare elva kommuner deltog i en referensgrupp till projektet. En av de första aktiviteterna var att göra en kartläggning och analys av utbildningsnivå och kompetensbehov inom de berörda

11 Gorpe Research AB Sidan 11 av 66 kommunerna 2. Därigenom var det möjligt att bedöma om det fanns ett underlag för decentraliserad akademisk utbildning inom området och i inom vilka områden Nedan återges en kort sammanfattning av denna rapport Andelen av befolkningen med högskoleutbildning är väsentligt lägre än i landet i övrigt Stora pensionsavgångar av akademiker (främst lärare och vårdpersonal) förväntas Området har en nettoutflyttning av högskoleutbildade till Umeå Ca 360 elever årligen går från gymnasium till högskolestudier inom tre år Ca 800 säger sig vara intresserade av högre studier Ca 30 % av dessa säger sig vara positiva till studier på hemorten Ca 950 personer skaffar sig högskolebehörighet genom komvux. Merparten av dessa säger sig vara intresserade av högre studier. Av komvuxeleverna säger sig 70 % vara beredda att studera på hemorten om möjlighet fanns En möjlig grupp för högskolestudier är redan yrkesverksamma Gymnasieeleverna värdesätter förutom utbildningens kvalitet möjlighet till trevligt studentliv. För komvuxeleverna var det senare inte särskilt viktigt. Där var avståndet mellan bostad och studieort viktigare. Förvånansvärt många är intresserade av att studera naturvetenskap och teknik Regionens näringsliv är inte särskilt kunskapsintensivt. Ett ökat utbud av akademisk arbetskraft bör således matchas av en ökad efterfrågan på sådan. 3.2 EU-ansökan 3 Studien visade klart både att det fanns ett behov av att höja utbildningsnivån inom området dels att det fanns en potential. Så med förstudie som grund bildades Partnerskap Inland (sommaren 2000). Sedan partnerskapet bildades har vissa marginella förändringar av sammansättningen gjorts. En av de första åtgärderna blev att ansöka om EU-bidrag till ett ramprogram till medlemskommunerna. Programmets övergripande syfte var enligt ansökan att öka tillgängligheten till högskoleutbildning och därmed skapa en attraktiv region öka antalet utbildningsplatser riktad till regionen, med särskilt fokus mot program för innovativ tillväxt förändra attityden till högre utbildning 2 Kartläggning av en regions utbildningsnivå, rekryteringsunderlag och behov av högskoleutbildade. AnnJessica Ericsson och Per Sjölander vid Södra Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina. Mars En närmare redovisning av ansökan finns i bilaga 2.

12 Gorpe Research AB Sidan 12 av 66 Genom att de 13 inlandskommunerna skapar en arena för länsöverskridande samverkan kring högskoleutbildning skulle flera saker uppnås Kommunerna blir en starkare och tydligare part i diskussioner och beslut om inriktning, finansiering och lokalisering av högskoleutbildning. Samarbetet skulle stärka förutsättningarna för att identifiera, utveckla och genomföra innovativa utbildningar som bygger på lokala förutsättningar med potential för tillväxt. De samverkande kommunerna kan stödja universitet/högskolors satsning på den tredje uppgiften AN kan beskrivas som ett gemensamt utvecklingsorgan och stödresurs till respektive kommuns strategiska kompetensutveckling och lokala lärcentra. Det samlade agerandet bör göra lärosätena mer lyhörda för kommunernas behov. Dagens system för regional kompetensutveckling, inte minst avseende ekonomiska villkor, ställer orimliga krav på den lokala nivån, heter det i ansökan. I ansökan nämns också vissa utbildningar som kan bidra till att stärka olika delar av regionens näringslivsprofil. Nischer Field testing (biltestindustrin) Geo, prospektering Turism/besöksnäring Energi GIS Konflikts krishantering Skidakademin, Sport Management Integrationsutbildning Entreprenörsprogram IT Gastronomi Arjeplog Malå Tärnaby/Hemavan Sollefteå Lycksele Sollefteå/Kramfors Tärnaby, Lycksele, Sollefteå Åsele Strömsund/Vilhelmina Sammanlagt ansökte AN om ett EU-stöd på 34 miljoner för en första period. Eftersom de berörda kommunerna låg i tre Målområdena och fyra län blev ansökningsförfarandet komplicerat. Västerbotten var mest positiv (de flesta kommunerna ligger ju också där) medan Västernorrland var mer tveksam med tanke på att man där prioriterade satsningar i anslutning till Mittuniversitetet. Även med Norrbotten och beredningen för strukturfondsdelegationen för Övre Norra hade man problem. Vi återkommer till denna fråga senare i rapporten. Resultatet blev att AN fick beslut om ett ramprogram. Totalt har man under perioden 2000 till 2006 förbrukat över 60 milj. kr varav ca 40 procent EU-bidrag.

13 Gorpe Research AB Sidan 13 av 66 Kommunerna ansöker om medel för sina utbildningar hos ramprogrammet. Matchande finansiering kommer från länsstyrelserna samt kommunerna själva. Kommunalförbundet har alltså tagit över en del av ansvaret för beslut, granskning och uppföljning från förvaltningsmyndigheten, inom ramen för vad ramprogrammet anger. 3.3 Ekonomi AN finansieras av medlemskommunerna med medlemsavgifter som täcker administrationskostnaderna samt med årliga fasta bidrag som utgör del av den nationella medfinansieringen. De mindre kommunerna betalar kr per år och de större förutom kommunerna i södra skogslänen som betalar kr. Kommunalförbundet omsätter ca 10 milj. kr per år varav ca 1 milj. kr är medlemsavgifter från ingående kommuner och resten bidrag från EU, länsstyrelser m fl. Bidragen (EU, stat och kommun) täcker högskolornas merkostnader för kursutveckling och drift av de utbildningar som ges på distans samt lärcentras merkostnader. Kostnader som lärcentra har haft för att bygga upp bl.a. videokonferensutrustning har dock i flera fall finansierats genom särskilda bidrag, främst från länsstyrelserna. Initialt var en stor kostnad för distansutbildning nätkostnaden i samband med videokonferenser. Genom att det nu finns bredband är överföringskostnaderna i princip noll. 3.4 Genomförda utbildningar Från utbildningarnas start på hösten år 2000 till och med vårterminen 2007 har Akademi Norr antagit ca studenter varav ca 90 procent (1 600) påbörjade utbildningen. Hittills (vt. 2007) har ca studenter fullföljt utbildningen på normal studietid. Utbildningarna har koncentrerats till bristyrkesutbildningar till socionom, sjuksköterska och grundskollärare samt till olika ingenjörsutbildningar, utbildning i internationell kris- & konflikthantering samt på skidakademin (se tabell 3:1 nedan). Tabell 3:1: AN: s utbildningar ht 2000 tom vt av omfattning minst 80 poäng Utbildning Kurslängd Antal studenter som börjat utbildningen Grundskollärare 180 p 227 Internationell kris- & 140 p 228 konflikthantering Socionomprogrammet 140 p 213 Skidakademin 80 p 195 Olika ingenjörsutbildningar p 184 *) Sjuksköterska 120 p 148 Coachprogrammet 80 p 128 Receptarie 120 p 50

14 Gorpe Research AB Sidan 14 av 66 Biblioteks- & 80 p 48 informationsvetenskap Journalistik 120 p 42 Arbetsterapeut 120 p 15 Livsmedelsteknik 180 p 10 S:a ca *): Se tabell 3:2 nedan Akademi Norr har också bedrivit flera kortare utbildningar: Idrottsmedicin 10 p, Natur- & kulturvägledning 40 p, Hållbart familjeskogsbruk p, Ledarskaps- & organisationsutveckling 10 p, KRAFT 10 p, mm. Ingenjörsutbildningarna Geografiskt har utbildningar förlagts till alla kommuner som ingår i Akademi Norr. Olika utbildningar har dock koncentrerats till vissa kommuner. Ingenjörsutbildningarna är av särskilt intresse med tanke på att Akademi Norr har sin utgångspunkt i att skapa tillväxt och utveckling i regionen. Fördelningen per kommun av ingenjörsutbildningarna visas i tabell 3:2 nedan. Tyngdpunkten finns i Arvidsjaur med bilsystemteknik för biltestföretagen där (också i Arjeplog), i Lycksele med utbildning av GIS- och produktionsingenjörer samt i Storuman med bergmaterialutbildning för bl.a. gruvindustrin. Tabell 3:2: Ingenjörsutbildning per kommun vt tom vt Kommun Ingenjörsutbildning Antal stud. som börjat utb. Arjeplog Bilsystemteknik 120 p 18 Arvidsjaur Projekt 120 p (antal 9), 64 Bilsystemteknik 120 p (antal 55) Dorotea - Kramfors Projekt 120 p (antal 2), 12 Bergmaterial 80 p (antal 6 + 4) Lycksele GIS 120 p (antal 31), Produktion p (antal 20), Bergteknik (antal 6) Malå - Sollefteå - Sorsele Elektronik- & data 120 p 10 Storuman Bergmaterial 80 p 32 Strömsund Projekt 120 p 7 Vilhelmina - Vindeln - Åsele - S:a 200

15 Gorpe Research AB Sidan 15 av 66 Utbildningar över tiden Antagningen av studenter hade sin tyngdpunkt kring åren (se diagram 3:1 nedan). Man kan dela upp de längre kurserna (> 80 p) i bristyrkesutbildningar (lärare, socionomer, sjuksköterska) och i s.k. innovativa utbildningar (ingenjör, coachutbildning, skidakademin och kris- & konflikthantering) 4. Dessa två grupper fördelar sig ungefär jämt vad gäller antalet studenter som påbörjade utbildningen men bristyrkesutbildningarna börja fasas ur (diagram 3:1). Diagram 3:1: Antal som påbörjat utb. (minst 80 p) per termin ht 2000-vt 2007 (totalt ca studenter). Uppdelning i innovativa utbildningar (streckad markering: ingenjör, skidakademin, freds & konflikt mm) samt bristyrkesutbildningar (röd/mörk färg: socionom, sjuksköterska, lärare, bibliotekarie mm) Brist Innovativa Antal ht00 vt01 ht01 vt02 ht02 vt03 ht03 vt04 ht04 vt05 ht05 vt06 ht06 vt07 4 Tidigare utvärderingar AN har inom ramen för sina ramprogram genomfört en större utvärdering av effekterna av ramprogrammen med fokus på de studerande. Arbetet har genomförts av Södra Lapplands Forskningsenhet1 på uppdrag av Akademi Norr. De genomförda utvärderingarna har i första hand handlat om de studenter som genomgått utbildningar som delvis finansieras inom AN:s ramprogram. 4 Rubriceringen av de olika slagen av utbildningar är hämtad från AN och inte vår egen. Den är kanske inte den allra bästa. Om en utbildning är innovativ eller ej har inte så mycket med själva ämnet att göra utan mer med hur den genomförs. Kanske hade det varit bättre att tala om utbildningar som primärt svarar mot behov inom den offentliga sektorn resp. näringslivsinriktade utbildningar. Ett alternativ vore att tala om reaktiva utbildningar (som täcker ett aktuellt behov) resp. proaktiva utbildningar (som är tänkta att täcka ett framtida behov)

16 Gorpe Research AB Sidan 16 av 66 Utvärderingarna har avsett socioekonomiska faktorer, studerandeframgång, uppfattning om studiemiljö mm. Utvärderingarna visar att den decentraliserade högskolemodellen har inneburit att personer som tidigare inte övervägde högskoleutbildning har lockats till studier. De studerande är något äldre än studerande vid campus, de har ofta barn och är rotade i bygden. De flesta har slutfört sina studier och de flesta har fått arbete eller inom kommunen. Utbildningarna har överlag varit mycket uppskattade av studenterna och fungerat bra, både metodologiskt och som socialt stöd och sammanhang. De metodologiska problem som framkommit kan huvudsakligen betecknas som barnsjukdomar. De lokalt bundna studenterna har uppskattat möjligheten att skaffa sig en högskoleutbildning på orten. De utbildningar i inlandet som resulterar i goda arbetsmöjligheter inom den offentliga sektorn (sjuksköterska, socionom eller lärare) drar en särskild grupp studenter. Dessa var tydligt äldre, lokalt bundna och i många fall kvinnor med hemmavarande barn. De var i hög grad (40 %) så kallade förstagångstuderade. De har inte tidigare själva läst en högre utbildning och hade inte heller föräldrar, syskon eller partner som tidigare läst vid universitet. En mycket liten del av dem kom direkt från tidigare studier på lägre nivå innan de påbörjade den aktuella utbildningen. Merparten sade sig vilja jobba i offentlig förvaltning efter examen. Slutsatsen är att de utlokaliserade utbildningarna fyller ett behov som de traditionella campusförlagda utbildningarna inte tidigare har kunnat fylla. Mindre än en tredjedel av inlandets studenter skulle ha påbörjat utbildningen om den var förlagd till campus, ännu färre om man endast tittar till den mer lokalt bundna studentgruppen. Således kan de utlokaliserade utbildningarna vara ett lyckat inslag i insatserna att göra högskoleutbildning tillgänglig för fler grupper i samhället, och likaså i satsningarna att få mer högutbildad personal bland de yrkesverksamma i regionen. Lärar- och sjuksköterskestudenterna har samtidliga fått ett arbete, medan tre fjärdedelar av de övriga studenterna, vid de innovativa, näringslivsinriktade utbildningarna hade ett arbete. Det är lika högt som för akademiker i riket. Sammantaget följer detta samma mönster som regionens näringslivsstruktur, där framförallt pensionsavgångar skapar behov av yrken inom offentlig verksamhet, medan näringslivet oftast är inriktad främst mot områden med stort behov av icke högskoleutbildad arbetskraft. En annan uppföljning har gjorts av Umeå universitets filial i Lycksele. Vid filialen har utbildats ingenjörer, lärare, sjuksköterskor och socionomer. Mellan år 2000 och juni 2006 har 98 studenter utexaminerats från treåriga eller längre program. Av dessa uppger 90 att de har fått kvalificerade jobb tack vare sin universitetsutbildning, och av dessa återfinns 87 i Norrland, de flesta i inlandet.

17 Gorpe Research AB Sidan 17 av 66 5 Akademi Norr i sitt sammanhang 5.1 Regionalpolitik för Norrlands inland Den svenska regionalpolitiken numera den regionala utvecklingspolitiken har länge haft en tyngdpunkt i norra Sverige och särskilt Norrlands inland. Staten har av tradition varit mycket närvarande i norra Sverige bl.a. som ägare av viktiga delar av näringslivet (gruvor, järn/stålverk, vattenkraft, skog) samt genom betydande försvarsanläggningar. Systemet med investeringsfonder som fanns under 1960-talet ledde till stora investeringar i norra Sverige som delvis fortfarande lever vidare. Transportstöd och nedsatt arbetsgivaravgift och särskilda regler för företagsstöd till företag inom det inre stödorådet tillhör också de traditionella regionalpolitiska instrumenten. Under och -80 talen etablerades en rad industricentra med statlig finansiering. De fastigheter där dessa centra var inrymda är i många fall fortfarande i bruk även om själva organisationen har övergivits. Dessa etableringar bidrog till industrisysselsättning. Stora delar av arbetsmarknadspolitiken har också haft betydelse för sysselsättningen inom regionen. Regionalpolitiken har skiftat fokus under årens lopp 5. Initialt handlade politiken mycket om industriinvesteringar och kapitaltillskott t.ex. långivning från Norrlandsfonden. Utbyggnaden av regionala högskolor där Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet låg tidigt i processen - och inriktning på kompetensutveckling är något senare inslag i regionalpolitiken. Hit hör också det kompetensstöd som förmedlats via AMS och sedan 1995 också av EU:s socialfond. Under programperioden uppdelat i två olika målprogram och under perioden samlat inom det s.k. Växtkraft Mål 3. Syftet har varit kompetensutveckling i arbetslivet och utbildning av arbetslösa särskilt i glesbygd. Åtskilliga miljarder har fördelats inom landet via dessa program. Under 1980-talet uppmärksammades kopplingen mellan högskolornas forskning och tekniska utveckling och det lokala näringslivet. En rad teknikcentra etablerades för kunskapsspridning. Snart dök ett annat centrabegrepp upp, nämligen kunskapscentra, studiecentra, kompetenscentra eller lärcentra. Inom dessa lokala centra samlades flera av de utbildningar som främst riktade sig till vuxna. Det kunde vara Komvux, vissa AMS-kurser samt vissa högskolekurser som gavs på distans. Distansutbildning som ett medel i regionalpolitiken startade i större skala i och med 1987 års regionalpolitiska proposition. Då fördelades 30 milj. till Umeå Universitet för lokala studiecentra. Mångmiljardsatsningen Kunskapslyftet har också bidragit till att vuxenutbildningen lyfts fram som ett arbetsmarknadspolitiskt och tillväxtpolitiskt instrument. Kommunerna uppmuntrades till omfattande satsningar på vuxenutbildning, antalet utbildningsanordnare ökade, vilket bidrog till variation 5 Se t.ex. Regionalpolitiken i praktiken - ett länsperspektiv. P. Gorpe. Bilaga 7 till Regionalpolitiska utredningen år 2000.

18 Gorpe Research AB Sidan 18 av 66 och mångfald. Åtskilliga kommuner byggde upp en ny infrastruktur för studieoch yrkesvägledning. De flesta kommuner utvecklade och förbättrade samverkan mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och utbildningsanordnare. Dagens regionala utvecklingspolitik rör sig med nyckelbegrepp som nätverk, kluster, triple helix (samverkan högskola, näringsliv, offentlig sektor), partnerskap, tillväxtprogram mm. Vi ska inte fördjupa oss i dessa, men det kan konstateras att de väl låter sig förenas med AN:s verksamhet. 5.2 Distansutbildningens framväxt De första distanskurserna i Sverige gavs på Hermods som startade sin verksamhet för över hundra år sedan. Hermods var ett korrespondensinstitut som också var känt som det stora folkläroverket. Fram till 1960-talet dominerade Hermods inom distansutbildningsområdet. På 1960-talet skedde en förändring av riktlinjerna för universiteten vilket innebar att de blev mer inriktade på social jämlikhet och geografisk jämlikhet och den studerandemålgrupp som prioriterades var vuxenstuderande. Med dessa nya riktlinjer började universiteten på prov med distansundervisning Under genomfördes försöksverksamheten vid samtliga universitet som en del av förberedelserna för 1977 års högskolereform. Högskolereformen 1977 innebar att distansutbildningen integrerades i högskolans verksamhet. Distansformen vände sig i första hand till vuxna, yrkesarbetande studerande som hade svårt att läsa på dagtid p.g.a. familjeförhållanden, bostadsort eller arbetstider. De regionstyrelser som inrättades i samband med högskolereformen hade ett övergripande ansvar för planering och samordning av distansutbildning inom högskolan och 1983 presenterade man i en gemensam rapport 6 om distansutbildningens framtid ett förslag till vidare utveckling. Tyngdpunkten i denna utveckling borde ligga på att: - utveckla distansutbildning inom nya områden där behovet av fortbildning och vidareutbildning är stort - fortsätta utvecklingen av mera flexibla och varierande arbets- och samarbetsformer inom distansutbildningen - ägna den pedagogik/metodiska utvecklingen större uppmärksamhet Anpassning av högskolans utbildning till en samhällsekonomi i förändring och till nya studerandegrupper angavs också som skäl till ökad satsning på distansutbildning. I och med att regionstyrelserna lades ner 1987, försvann den organisatoriska basen för övergripande planering och insatser. Lärosätena, som redan 1973 fått i uppgift att utveckla distansutbildningsformerna, såg sig skickade att ta över ansvaret men ägnade dem ett tämligen förstrött intresse. Distansutbildning blev en buffert: när söktrycket på campusutbildning ökade, 6 Distansundervisning i högskolan, inriktning och utvecklingsmöjligheter. Rapport från regionstyrelserna 1983, stencil.

19 Gorpe Research AB Sidan 19 av 66 minskade utbudet av distanskurser för att åter öka när söktrycket på campusutbildning minskade. Av utveckling såg man inte mycket. Eldsjälarna stöttade varandra i en intresseförening, svenska riksorganisationen för distansutbildning, och hämtade styrka i den omfattande internationella utvecklingen av distance education, interactive learning, computerbased training etc. Till följd av högskolereformen och förändringsskiftet i samhället och i näringslivet på 1980-talet skedde en större satsning på distansutbildningar inom högskolan med sitt fäste vid Umeå universitet. Denna satsning är även känd som distansprojektet vid Umeå universitet och i samband med detta projekt undersöktes också möjligheten att använda IT- stöd. Detta medförde att fokuseringen flyttades till möjligheterna att kommunicera på distans och via bildkonferensteknik. På mitten av 1990-talet bildades IT-Kommissionen för att främja användningen av Informationsteknologi i skolan. Under samma period bildades även stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och en statlig utredning om distansutbildning tillsattes (Dukom). Dukom, genomförde hösten 1997 en enkätundersökning i syfte att få kunskap om utvecklingsläget som visade att distansutbildningen fortfarande var rätt blygsam 7. Utredningen konstaterade att även om det finns många goda exempel på distanskurser som har genomförts med lyckat resultat, måste man nog tyvärr konstatera lärosätena i första hand prioriterar forskning och närundervisning och inte distansutbildning. Högskolorna har inte lagt ner det omfattande arbete beträffande planering av undervisning och teknikanvändning som krävs för att överbrygga avstånden mellan lärare och11 studerande som behövs inom distansutbildningen. Distansutbildningsmyndigheten, Distum, blev den första statliga inrättningen för främjande av IT-stödd distansutbildning. Distum verkade mellan juli 1999 och februari Först med inrättandet av Sveriges nätuniversitet och Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet kunde resultaten av det omfattande utvecklingsarbete som pågått under 1990-talet 8 uppdagas för omvärlden 9. Nu finns således en tydlig och legitim samlande punkt för IT-stödd distansutbildning inom högskolan. Genom allt tätare kontakter mellan lärosäten och myndigheten börjar nu en bättre bild av utvecklingsläget framträda. 7 Flexibel utbildning på distans, SOU 1998:34, sid De mest omfattande insatserna från regeringens sida var bidragen till distanskonsortier under åren samt projektverksamheten inom Dukom-utredningen För information om detta se SOU 1998:84, Flexibel utbildning på distans. 9 Sedan januari 2006 ingår Myndigheten för Sveriges nätuniversitet i den nya myndigheten NSHU (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning). NSHU driver hemsidan Nätuniversitetet och arbetar med att främja pedagogiskt utvecklingsarbete och IT-stödd distansundervisning

20 Gorpe Research AB Sidan 20 av Organisation inom lärosätena På samma sätt som högskolans distansutbildning behövde en organisatorisk plattform som Nätuniversitetet för att bli synlig, behövs på varje enskilt lärosäte en plattform för insamling och utveckling det egna distansutbudet. Detta insåg man i början av 1990-talet på en del lärosäten och vidtog mått och steg. Det handlade om att göra samlade planer för distansutbildning, att etablera organisatoriska enheter, regionala råd osv. Umeå universitet fick en särställning under denna period genom särskilt uppdrag av Utbildningsdepartementet. Här hade man därför unik möjlighet att under åren finansiera utvecklingsprojekt och bedriva stödverksamhet med hjälp av särskilda anslag. Därtill kom det nämnda Distansprojektet under åren I Umeå valde man också att inrätta ett universitetsgemensamt Distansråd men hade, till skillnad från t.ex. Göteborg, en heltidstjänst knuten till detta råd under åren för arbetet med övergripande planering av stödverksamheten. Regeringens nya modell för ekonomiska styrning av högskolorna som infördes i början på 1990-talet har också haft stor betydelse. Inledningsvis fick lärosätena kr i ersättning per helårsplats och helårsprestation för studerande på distans. Samtidigt ägde emellertid en kraftig allmän expansion av högskoleväsendet rum, vilket innebar att högskolorna hade fullt upp med att ta hand om inflödet av nya studenter till i första hand campusområdena. En annan viktig förändring inom högskoleområdet har varit införandet i högskolelagen att högskolorna ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet, det som ofta brukar kallas för den tredje uppgiften. Numera talar regeringen hellre om samordningsuppgiften. Tanken är att samverkan skär igenom både uppgiften att utbilda och att forska. Det är en matris, inte en egen uppgift. Samverkansuppgiften kan sägas innehålla tre aspekter - samverkan för demokratiutveckling där högskolorna vänder sig till allmänheten - samverkan för tillväxt och kunskapsutveckling där man primärt vänder sig till näringslivet - samverkan för bättre utbildning som handlar om att lärosätena själva har mycket att vinna på att samverka med näringslivet och samhällsorgan på kommunal och regional nivå 11 Även om lärosätena gradvis blivit mer intresserade av samverkansuppgiften finns det fortfarande betydande hinder för att den ska bli riktigt prioriterad. Vad som gör att samverkansuppgiften ofta blir nedprioriterad är det akademiska incitamentssystemet. För tillsättning av tjänster är det vetenskapliga publikationer 10 Se Dahllöf, Grepperud, Palmlund: Att vilja, våga, kunna. En utvärdering av Distansprojektet Distansutbildning i utveckling, Rapport Högskolan samverkar. Högskoleverkets rapportserie 2004:38

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

Kunskap, glädje å så lite tillväxt

Kunskap, glädje å så lite tillväxt Kunskap, glädje å så lite tillväxt Det är människans nyfikenhet och vilja till ökad kunskap som för utvecklingen och samhället framåt Policydokument för högskoleutbildning för tillväxt och utveckling i

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Campus Värnamo 2015. Bakgrund

Campus Värnamo 2015. Bakgrund Datum 2011-01-27 Dnr 2010.192 Kommunledningskontoret Campus Värnamo Kommunstyrelsen Campus Värnamo 2015 Bakgrund Campus Värnamo startade sin verksamhet höstterminen 2007. Hösten 2006 och våren 2007 var

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

INBJUDAN Delegationen för regional samverkan om högre utbildning

INBJUDAN Delegationen för regional samverkan om högre utbildning INBJUDAN 2002-03-07 Delegationen för regional samverkan om högre utbildning Vasag.8-10 103 33 Stockholm Kommuner, Landsting. Länsstyrelser, Universitet och högskolor, Folkbildningsrådet Delegationen för

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Lycksele, hotell Lappland 23 februari. Västerbottens Framtidsdag 2012

Lycksele, hotell Lappland 23 februari. Västerbottens Framtidsdag 2012 Lycksele, hotell Lappland 23 februari Västerbottens Framtidsdag 2012 Framtidsdag 2012 program 09:00 Registrering och kaffe 09:30 Välkommen och inledning på konferensen Ewa-May Karlsson, Regionstyrelsens

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL 2013-02-04 AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL Under de kommande två åren kommer Fyrbodals Kommunalförbund inom ramen för satsningen på Affärsdriven Miljöutveckling prioritera enligt följande programskrivning.

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Växjö universitet Kort om högskolan Växjö universitet startade som en filial till Lunds universitet 1967, blev självständig högskola 1977 och universitet 1999. Här studerar numera drygt 15 000 studenter.

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET Fyrbodals kommunalförbund Kommunalförbundets roll. Till Direktionsmötet den 9 december 2005

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET Fyrbodals kommunalförbund Kommunalförbundets roll. Till Direktionsmötet den 9 december 2005 Till Direktionsmötet den 9 december 2005 VERKSAMHETSPLAN och BUDGET Fyrbodals kommunalförbund 2006 Kommunalförbundets roll Den geografiska närheten och medlemskommunernas i många hänseenden starka inbördes

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Regional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen

Regional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen Regional lärandeplan för strukturfonderna 2014-2020 i Stockholmsregionen 2 (7) Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Syftet med lärandeplanen... 4 1.2 Regional kontext... 4 2. En lärandeplan i tre delar

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Ledamöter i Lärarhögskolans styrelse Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Lärarhögskolans ledningsgrupp har gjort bedömningen

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR

BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR Vad ÄR det för något? Att uppnå mer heterogen sammansättning av studentgrupper Öka andelen underrepresenterade grupper Breddad rekrytering

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

Regional satsning på vuxnas lärande

Regional satsning på vuxnas lärande PM 2008-11-18 Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen

Läs mer