Kursbeskrivning Skola och det mångkulturella samhället

Transkript

1 1 (11) Kursbeskrivning Skola och det mångkulturella samhället 7,5hp, grundläggande nivå, halvfart Kurskod: UB103B/UB116F Våren 2014, 24 mars till 8 juni Kursansvarig Nihad Bunar nihad.bunar@buv.su.se Utbildningsadministratör Josefine Moss josefine.moss@buv.su.se Lärare Nihad Bunar Examinator Nihad Bunar, Jenny Nilsson jenny.nilsson@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Frescati Hagväg 24, 20 & 16B

2 2 (11) Allmänt om kursen Information om kursen finns också i kursplanen. Denna kursbeskrivning är ett komplement till kursplanen. Kursplanen finns tillgänglig på Mondo och i den beskrivs bland annat lärandemål, innehåll och litteratur. Kursens innehåll Kursen belyser teoretiska, pedagogiska och organisatoriska perspektiv på skola, etnicitet, migration och multikulturalism. Situationen för nyanlända elever, boendesegregationens påverkan på skolans arbete, valfrihetens utnyttjande och konsekvenser, tvåspråkighet samt relationer med föräldrar i olika sociala miljöer är några av de fokusteman som diskuteras och analyseras i kursen. Kursens upplägg Kursen ges på halvfart mellan 24 mars och 5 juni 2014 och består av tio lärarledda föreläsningar/seminarier à tre timmar (kl.14-17) samt studenternas självständiga arbete. Förutom det första introducerande och det sista examinerande tillfället är alla andra uppbyggda kring en timmes föreläsning om ett av kursens fokusteman åtföljt av ett diskuterande seminarium. Studenterna väntas ha tillägnat sig relevant litteratur inför föreläsningen/seminariet. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Examinationer och uppgifter Kursen som helhet examineras dels genom en individuell inlämningsuppgift (EXA1) och dels genom en gruppuppgift som presenteras på ett seminarium den 2 juni (EXA2). Därutöver väntas studenterna producera kortare skriftliga underlag till varje seminarium. Närmare upplysningar om examinationerna ges i samband med introduktionen den 24 mars av den kursansvarige. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i läroplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden (UB103B/ UB116F).

3 3 (11) Schema Datum/tid Tillfälle/Innehåll Lärare Lokal Måndag 24 mars Introduktion Nihad Bunar 101 Måndag 31 mars Föreläsning/Seminarium Nihad Bunar 101 Måndag 7 april Föreläsning/Seminarium Monica Axelsson 202 Måndag 14 april Föreläsning/Seminarium Anna Ambrose 202 Måndag 28 april Föreläsning/Seminarium Anna Ambrose 202 Måndag 5 maj Föreläsning/Seminarium Farhad Jahanmahan 202 Måndag 12 maj Föreläsning/Seminarium Jenny Nilsson 202 Måndag 19 maj Föreläsning/Seminarium Jenny Nilsson 202 Måndag 26 maj Föreläsning/Seminarium Laid Bouakaz 121a Måndag 2 juni Examinerande seminarium Nihad Bunar, Jenny Nilsson 121a + 121b Uppdaterat schema finner du på kurhemsidan/mondo (se ovan) Obligatorisk kursstart den 24 mars 2014, kl.14:00, i rum 101, Frescati Hagväg 24 Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen genom webbregistrering. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna göra detta. Webbregistreringen är öppen mellan januari Bevaka datum noga eftersom vi kommer att börja förberedelserna för reservantagning efter detta datum Logga in på Välj fliken Mina studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB103B/ B116F) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Litteratur Axelsson, M., och Magnusson, U. (2012). Flerspråkighet - en forskningsöversikt. Del III Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren (VR-rapport 5: 2012) (ss ).

4 4 (11) Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K. och Åkerlund, E-M. (2012). Ensam och flyktingbarn barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. Forskningsrapport 2012:1. FoU Nordväst, Nordost och Södertörn. Bouakaz, L. (2009). Föräldrasamverkan på mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Bouakaz, L. (2012). Att behålla mitt och lära mig något nytt : Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. Malmökommissionens underlagsrapport. Bunar, N. (2009). När marknaden kom till förorten. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. Vetenskapsrådet. (valda delar) Bunar, N. (2012). Local school markets and competition in Sweden: The case of two midsized municipalities. Occasional Paper No Teachers College, Columbia University. Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning: Ett pedagogiskt dilemma. Göteborg: Göteborgs universitet. (valda delar) Kallstenius, J. (2010). De mångkulturella innerstadsskolorna (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet. (valda delar) Myndigheten för skolutveckling (2006). Överallt och ingenstans. Mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola. Forskning i fokus, 32. Stockholm: Skolverket. Pinson, H., och Arnot, M. (2010). Local conceptualisations of the education of asylumseeking and refugee students: from hostile to holistic models. International Journal of Inclusive Education, 14(3), Innehåll Vecka 13 Tema: Introduktion (24/3) Föreläsare: Nihad Bunar Innehåll: Generell introduktion till kursen, arbetssättet, examinationen och ämnet. Föreläsningen behandlar vidare några huvudsakliga teoretiska inriktningar inom fältet om migration och skola. Uppgifter till nästa träff tydliggörs. Vecka 14 Tema: Mångkulturella frågor i svensk skola (31/3) Föreläsare: Nihad Bunar Innehåll: Momentet behandlar de sätt på vilka mångkulturella och antirasistiska frågor har behandlats i svensk skola i ett historiskt perspektiv. Utmaningar och möjligheter belyses och diskuteras. Litteratur: Myndigheten för skolutveckling (2006). Överallt och ingenstans. Mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola. Forskning i fokus, nr 32. Stockholm: Skolverket. (90 sidor). Rapporten finns utlagd på Mondo.

5 5 (11) Vecka 15 Tema: Flerspråkighet och lärande (7/4) Föreläsare: Monica Axelsson Innehåll: Momentet har fokus på utbildningsväsendets sätt och möjligheter att möta en heterogen elevgrupp i ungdomsskolan. Litteratur: Del III Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren (Axelsson & Magnusson) (2012) (s ) i VR-rapporten 5: 2012 Flerspråkighet - en forskningsöversikt. Rapporten finns utlagd på Mondo. Vecka 16 Tema: Skola och valfrihet I (14/4) Föreläsare: Anna Ambrose Innehåll: Momentet behandlar hur den framväxande skolmarknaden har påverkat skolor i mångkulturella områden samt vilka strategier skolorna använder för att hantera konkurrensens effekter. Litteratur: Valda delar (se bilaga till kursplanen på Mondo) av: Bunar, N. (2009) När marknaden kom till förorten (Studentlitteratur) samt Kallstenius, J. (2010) De mångkulturella innerstadsskolorna (Stockholms universitet). Vecka 17 Ingen undervisning, läs litteratur. Vecka 18 Tema: Skola och valfrihet II (28/4) Föreläsare: Anna Ambrose

6 6 (11) Innehåll: Momentet behandlar valfrihet, konkurrens och skolors marknadsanpassning ur ett lokalt perspektiv. Under föreläsningen kommer exempel från tre skolors och deras huvudsakliga aktörers agerande på en lokal skolmarknad att lyftas fram. Under seminariet ges möjligheter att diskutera de villkor som valfrihet och skolval skapar. Litteratur: Valda delar (se bilaga till kursplanen på Mondo) av: Bunar, N. (2009) När marknaden kom till förorten (Studentlitteratur) samt Bunar, N. (2012) Local school markets and competition in Sweden The case of two mid-sized municipalities. Occasional Paper No Teachers College, Columbia University. Vecka 19 Tema: Ensamkommande barn och ungdomar (5/5) Föreläsare: Farhad Jahanmahan Innehåll: Momentet belyser utmaningar och möjligheter gällande ensamkommande barns och ungdomars mottagande och integrering i skola och samhället. Litteratur: Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K. och Åkerlund, E-M. (2012). Ensam och flyktingbarn barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. Forskningsrapport 2012:1. FoU Nordväst, Nordost och Södertörn. Vecka 20 Tema: Nyanlända elever I (12/5) Föreläsare: Jenny Nilsson Innehåll: Målet med undervisningsblocket är att ge en inblick i svensk och internationell forskning om nyanlända elever, med utgångspunkt i pågående avhandlingsprojekt och forskning kring skolan och det mångkulturella samhället i stort. Gemensamma teman, skillnader, dilemman och luckor i forskningen kommer att identifieras och analyseras, i såväl föreläsnings- som seminarieform. Litteratur: Bunar, N. (2010) Nyanlända och lärande. Vetenskapsrådet (valda delar). Rapporten finns utlagd på Mondo.

7 7 (11) Vecka 21 Tema: Nyanlända elever II (19/5) Föreläsare: Jenny Nilsson Innehåll: Målet med undervisningsblocket är att ge en inblick i svensk och internationell forskning om nyanlända elever, med utgångspunkt i pågående avhandlingsprojekt och forskning kring skolan och det mångkulturella samhället i stort. Gemensamma teman, skillnader, dilemman och luckor i forskningen kommer att identifieras och analyseras, i såväl föreläsnings- som seminarieform. Litteratur: Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Göteborg: Göteborgs universitet (valda delar); Pinson and Arnot (2009) Local conceptualisations of the education of asylum-seeking and refugee students: from hostile to holistic models. International Journal of Inclusive Education 2009, Vecka 22 Tema: Komplementära skolor och föräldraengagemang i mångkulturella miljöer (26/5) Föreläsare: Laid Bouakaz (Malmö högskola) Innehåll: Momentet handlar om relationer mellan skolor och föräldrar med utländsk bakgrund i mångkulturella miljöer samt om komplementära skolformer organiserade av föräldrarna. Litteratur: Bouakaz, L. (2009). Föräldrasamverkan på mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur (valda delar) samt Bouakaz, L. (2012) Att behålla mitt och lära mig något nytt Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. Malmö kommissionens underlagsrapport. Rapporten finns utlagd på Mondo.

8 8 (11) Vecka 23 Examination: (2/6) Lärare: Nihad Bunar och Jenny Nilsson Innehåll: Examination Gruppuppgift: Studenterna redovisar i grupp examinationsuppgiften. Examination Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examination Kursen examineras genom en skriftlig individuell inlämningsuppgift (EXA1) och en gruppuppgift som muntligt redovisas på seminariet den 2 juni (EXA2). I början av kursen delas studenterna in i ett antal studiegrupper. Varje grupp består av ca fyra studenter. Studenter i en studiegrupp får en och samma examinationsfråga som ligger till grund för både den skriftliga individuella inlämningsuppgiften och den muntliga gruppuppgiften. Nedan beskrivs mer detaljerat vad de två examinationsuppgifterna går ut på. EXA1 Individuell inlämningsuppgift skall omfatta ca 10 sidor maskinskriven text plus försättsblad och referenslista (radavstånd 1,5, Times 12 punkter). Uppgiften går ut på att studenten bearbetar sin fråga om en aspekt av kursens ämne, det vill säga skola och det mångkulturella samhället, utifrån de perspektiv som belyses i samband med alla föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och litteraturläsning. Till varje seminarium väntas studenterna individuellt skriva ett kortare utkast (ca 1 sida) bestående av reflektioner om hur den lästa litteraturen kan relateras till den egna frågan. Underlaget mejlas till studentens handledare (tilldelas i början av kursen) senast kl. 24:00 på den söndag som infaller före den aktuella föreläsningen/seminariet på måndagen dagen därpå. De underlag som skrivits till seminarierna ligger till grund för den individuella inlämningsuppgiften. Den individuella inlämningsuppgiften växer således gradvis fram och kompletteras allteftersom i diskussion med de presenterade och diskuterade perspektiven. Skriftlig individuell inlämningsuppgift laddas upp på Mondo (drop-box) senast den 4 juni, kl.17:00. EXA2 Genom kursen diskuterar studenterna sin examinationsuppgift med andra medlemmar i sin studiegrupp. Dessa diskussioner sammanfattas i en muntlig gruppredovisning på seminariet den 2 juni. Redovisningen kan bygga på ett antal analytiska mönster som gruppen har identifierat för sin specifika uppgift, på de aspekter som gruppmedlemmarna är överens om eller inte, på hur de nyvunna kunskaperna skulle kunna implementeras i praktiken för att förbättra verksamheten eller komma till rätta med vissa problem och liknande.

9 9 (11) Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom skall göras till ansvarig studierektor. Möjlighet till omexamination ges den 30 augusti Härutöver erbjuds omexamination en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Fusk och plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Individuell inlämningsuppgift A. Utmärkt. Studenten beskriver utförligt och reflekterar över hur de presenterade teorierna, begrepp och empiriska underlagen på ett välmotiverat sätt kan relateras till examinationsuppgiften. Texten är välskriven och med korrekt referenshantering. B. Mycket bra. Studenten beskriver utförligt och reflekterar över hur de presenterade teorierna, begrepp och empiriska underlagen på ett konsekvent sätt kan relateras till

10 10 (11) examinationsuppgiften. Texten är välstrukturerad och med i huvudsak korrekt referenshantering. C. Bra. Studenten beskriver utförligt och reflekterar över hur de presenterade teorierna, begrepp och empiriska underlagen kan relateras till examinationsuppgiften. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. D. Tillfredsställande. Studenten beskriver och reflekterar över hur de presenterade teorierna, begrepp och empiriska underlagen kan relateras till examinationsuppgiften. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. E. Tillräckligt. Studenten beskriver hur de presenterade teorierna, begreppen och empiriska underlagen kan relateras till examinationsuppgiften. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. Fx. Otillräckligt. Studentens text saknar en tillräcklig beskrivning av de presenterade teorierna, begreppen och empiriska underlagen och/eller texten relateras inte på ett tydligt sätt till examinationsuppgiften och/eller texten är inte godtagbart skriven. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Studenten har inte gjort uppgiften eller lämnat in en text med alltför svag textbehandling eller där resultat inte framgår. Uppgiften måste göras om. EXA2 Gruppuppgift G. Godkänd. Studenterna presenterar och reflekterar över sin examinationsuppgift på ett godtagbart sätt och med tydliga kopplingar till de presenterade teorierna, begreppen och empiriska underlagen samt till den konkreta examinationsuppgiften. U. Underkänd. Studenternas presentation saknar kopplingar till de presenterade teorierna, begreppen och empiriska underlagen och/eller till den konkreta examinationsuppgiften. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd på institutionen. För mer information kontakta lorana.kuruzovic@buv.su.se Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att

11 11 (11) känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Mitt universitet Genom att logga in på http//:mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen med dig kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. (Förslagsvis skriva så?) Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se.