Innovationssystemets stödaktörer möter unga år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innovationssystemets stödaktörer möter unga 18-30 år"

Transkript

1 2012 Innovationssystemets stödaktörer möter unga år Charlotte Norrman, IEI Christer Johansson, IBL Linköpings Universitet Mars 2012

2 Innehåll FÖRORD... 2 INLEDNING... 3 METOD... 4 URVAL AV REGIONER OCH ORTER... 4 GENOMFÖRANDE... 4 Steg 1: Webinventering... 4 Steg 2: Intervjustudie... 5 Avgränsningar... 5 ANALYS... 6 WEBINVENTERINGEN... 6 INTERVJUUNDERSÖKNINGEN... 7 Fråga Aktörernas syften och målgrupper... 7 Aktörernas erbjudande... 7 Samverkan... 7 Lista på aktörer mellan vilka samverkan sker:... 8 Fråga Aktörernas processer, modeller och metoder... 9 Organisatoriska förändringsbehov Fråga Synen på unga Synen på ungas behov Hanteringen av unga Processens funktion och förändringsbehov Fråga Aktörernas kommunikation gentemot unga Aktörernas budskap Aktörernas begreppsanvändning DISKUSSION OCH SLUTSATSER INSTRUKTION FÖR GENOMFÖRANDE AV WEBINVENTERING Gör så här för att hitta info Så här dokumenterar ni Nästa etapp INTERVJUGUIDE IS STÖDAKTÖRER STÖDAKTÖRERNA I INNOVATIONSSYSTEMET: FRÅGEUNDERLAG TILL RESPONDENTER... 21

3 Förord På uppdrag av programmet Ungas Innovationskraft har vi gjort en kartläggning av stödaktörerna i det Svenska innovationssystemet. Syftet med kartläggningen är att undersöka hur aktörerna i det befintliga innovations- och entreprenörskapsstödjande systemet arbetar med att stimulera, synliggöra och utveckla/stödja ungas innovationskraft. Datainsamlingen har gjorts i två steg; först en webinventering som grund och därefter en intervjuundersökning där respondenter från 30 stödaktörer från sammanlagt 7 NUTS-regioner intervjuades. De intervjuade aktörerna är hämtade från såväl storstad som glesbyggd och representationen är spridd från Malmö i söder till Jokkmokk i norr. Våra resultat visar att det finns ett stort utbud av aktörer, med olika inriktning och kompetens som kan stötta idéutveckling, innovation, entreprenörskap och företagande ute i landet. Dock finns det mycket som tyder på att denna djungel av aktörer är svårnavigerad för den som söker stöd, varför en ökad positionering och en ökad samordning aktörerna emellan skulle vara lämplig. Målgruppen unga år har hittills inte varit i nämnvärt fokus, dock ser vi att förändringar verkar vara på gång. Förmodligen behövs såväl kompetensutveckling som föryngring av rådgivargruppen för att bättre möta och hantera unga människors idéer. Vi kan också se att det är få aktörer som kan bistå med finansiering för ungas idéer. Sociala medier ses som en lösning att nå unga människor, men vi ifrågasätter om det är hela svaret. Charlotte Norrman & Christer Johansson Linköpings universitet mars

4 Inledning Dagens arbetsmarknad kännetecknas av en relativt hög ungdomsarbetslöshet och flera analyser visar att det krävs både allt högre utbildningsnivå och allt större kompetens för att komma in på arbetsmarknaden. Att få mindre kvalificerade jobb i stora företag har blivit svårare, eftersom dessa arbeten antingen ersätts med automationslösningar, eller flyttas ur landet till låglöneländer. Detta innebär att de som är unga idag i högre grad än någonsin tidigare måste skapa sina egna möjligheter, genom såväl utbildning som egna initiativ för försörjning. I takt med att de stora företagen och arbetsgivarna strukturrationaliserar måste vi, för en bibehålla välfärden, tillförsäkra att nya företag växer fram och ersätter de som flyttar ut eller på andra sätt försvinner. Det går inte längre alltid att räkna med en löneanställning, som förr, utan i framtiden skjuts initiativet att skapa inkomst och sysselsättning i allt högre grad över på individen. I Näringsdepartementets beslut om att starta programmet Ungas Innovationskraft slås fast att intresset för företagande hos unga är stort inte minst inom tjänstesektorn. Regeringen anser även att det är angeläget att ta tillvara ungas kunskap och kompetens för att höja innovationskraften i samhället så att nya lösningar och värden kan skapas. För att unga ska kunna förverkliga sina idéer krävs dock att det finns ett stödjande system som kan se till de ungas behov. I det svenska innovations- och entreprenörskapsstödjande systemet finns idag ett stort antal aktörer som på olika sätt vägleder, ger råd, coachar, stödjer och finansierar utveckling, innovation, entreprenörskap och företagande i allmänhet. För att skapa en bild av hur aktörerna i det befintliga innovations- och entreprenörskapsstödjande systemet arbetar med att stimulera, synliggöra och utveckla/stödja ungas innovationskraft har vi gjort föreliggande kartläggning. 3

5 Metod Syftet med kartläggningen är att undersöka hur aktörerna i det befintliga innovations- och entreprenörskapsstödjande systemet arbetar med att stimulera, synliggöra och utveckla/stödja ungas innovationskraft. Undersökningen bygger på stickprov som fördelats jämt över landet. Nedan beskriver vi hur urval och genomförande av studien har skett. Urval av regioner och orter Urvalet av län och kommuner gjordes med avseende på att få största möjliga spridning. Vi tog även hänsyn till det planerade kampanjtågets reserutt. Vi utgick ifrån landets indelning i så kallade NUTSregioner 1. I Sverige finns på NUTS 1-nivå 3 områden (gul, blå & grön). Det finns 8 NUTS 2-områden (se figuren till höger) och de 21 länen utgörs NUTS 3-nivån. Efter diskussioner med funktionärer och styrgrupp för Ungas Innovationskraft beslutade vi att fokusera på följande regioner; Övre norrland; Luleå och Jokkmokk Mellannorrland; Sundsvall Norra Mellansverige; Gävle och Sandviken Östra Mellansverige; Uppsala, Linköping och Ydre Stockholm Västra Sverige; Göteborg och Varberg Småland & öarna; Jönköping, Växjö och Visby Södra Sverige; Malmö, Karlskrona och Olofström Genomförande Undersökningen har utförts i två steg; först genomfördes en webinventering och därefter en intervjuundersökning där representanter för 30 utvalda organisationer intervjuades. Datainsamlingen utfördes av ett antal unga i åldersgruppen år; Louice Rosdahl, Amanda Mannervik, Elin Fryk, Juliana Bergman, Frida Svensson och Felipe Wigren. De kommer dessutom från olika håll i landet, allt från Malmö i söder till Pajala i norr och några bor i större städer och andra på mindre orter. Steg 1: Webinventering Det första steget utgjordes av en webinventering och utgångspunkten för den var att våra medhjälpare för informationsinsamlingen, som själva befinner sig i projektet Ungas Innovationskrafts målgrupp, med hjälp av internet skulle se vilka aktörer som arbetar med att främja, synliggöra, utveckla och kommersialisera idéer på länsnivå och på kommunnivå. De fick även i uppgift att undersöka vilket utbud av hjälp och stöd som finns för en ung person med en idé. För att få mer information ombads våra medhjälpare att kontakta några av dem och utge sig för att vara en person mellan 18 och 30 år som söker hjälp för att utveckla sin idé. För mer information om hur webinventeringen genomfördes hänvisar vi till Bilaga 1. Baserat på den insamlade informationen togs en intervjuguide (bilaga 2) till informationsinsamlarna och ett frågeunderlag med följebrev (bilaga 3) till respondenterna fram. Vi valde även ut ett antal aktörer och föreslog, baserat på webinventeringen, ett antal intervjupersoner. 1 NUTS är den regionala indelning som används inom EU för statistikredovisning. 4

6 Steg 2: Intervjustudie Nästa steg i inventeringen har skett i form av halvstrukturerade telefonintervjuer (enligt intervjuguiden i bilaga 2) Sammanlagt gjordes 30 intervjuer i 7 av de 8 NUTS-regionerna. 1 region, Småland och öarna SE21 föll bort. Av de intervjuade personerna var 16 män och 14 kvinnor. Följande aktörer har intervjuats; Övre Norrland SE33 ALMI Nord, Luleå Norrbottens Läns Landsting, Luleå Idéakuten, Boden Strukturum, Jokkmokk Mellannorrland SE32 Näringslivsbolaget, Sundsvall Åkroken Science Park, Sundsvall Framtidsentreprenör, Sundsvall ALMI Mitt, Sundsvall Stockholm SE11 Entrepreneur Stockholm Innovationsbron Stik (Stockholms innovatörskrets) SU Innovation Norra Mellansverige SE31 Leader gästrikebygden, Bergby Almi, Sandviken Almi Gävleborg, Gävle Etablera, Sandviken Nyföretagarcentrum, Gävle Östra Mellansverige SE12 Nyföretagarcentrum, Uppsala Almi, Uppsala Nyföretagarcentrum, Linköping Kommunen, Ydre Västra SverigeSE23 Nyföretagarcentrum, Varberg ALMI Väst, Göteborg Drivhuset, Göteborg Mind your own business, Göteborg Coompanion, Göteborg Södra Sverige SE22 Näringslivskontoret, Malmö Drivhuset, Malmö Almi, Karlskrona Blekinge Business Incubator, Karlskrona Avgränsningar Studien fokuserar på gruppen unga Vi har inte analyserat andra variabler som exempelvis kön eller etnicitet. 5

7 Analys Den nedanstående analysen är strukturerad utifrån det ovan beskrivna upplägget av studien. Först ger vi en kort sammanfattning av den information som kom fram vid webinventeringen. Därefter går vi igenom intervjustudien. Här har vi strukturerat analysen i enlighet med de fyra huvudpunkter som berörs i det frågeformulär som använts för intervjuerna. Webinventeringen Den webinventering som genomfördes visar på att det finns ett mycket stort antal aktörer i de undersökta regionerna som på olika sätt stödjer innovation, entreprenörskap och företagande. Vissa av aktörerna är nationella/regionala, t ex Almi, nyföretagarcentrum, Drivhuset och Coompanion och förekommer följaktligen i de flesta redovisningarna. Andra aktörer är nationella/regionala i meningen att liknande organisationer finns över hela landet, men då de drivs som egna har de följaktligen olika namn. Till denna typ av aktörer kan t ex universitetens kommersialiseringsstödjande aktörer räknas och hit räknar vi även inkubatorer och teknikparker. Förutom dessa finns en mängd mer eller mindre regionala och lokala aktörer med olika bakgrund och inriktning. Vissa är sprungna ur EU projekt och andra har koppling till kommunal eller regional verksamhet. Under fråga 1, har vi återgivit en lista på aktörer som i princip sammanfaller med de aktörer som framkom vid webinventeringen. Tittar man närmare på materialet framgår att tillgängligheten hos de olika aktörerna och kanske framförallt typerna av aktörer varierar. De nationella aktörerna och de som är nationella med regional representation, som t ex Almikontoren har generellt sett en relativt bra och lättillgänglig information. Vänder man sig till kommunerna är variationen större. På vissa håll är informationen mycket tydlig, medan man på andra håll får leta längre innan man hittar relevant information. En iakttagelse vi gör är att begreppsapparaten är differentierad. Vissa aktörer pratar om innovation och entreprenörskap, andra pratar om idéer och idéutveckling, eller företag och företagande och ytterligare några talar i termer av affärsutveckling, tillväxt och investeringar. Oavsett val av sökhjälpmedel på internet krävs därmed en bred uppsättning av sökord. Vidare kan sägas att aktörens val av sökord och taggar ger en indikation om vilken typ av verksamhet som bedrivs och därmed en ingång till en viss typ av information. Kommunikationen präglas av devisen what you see is what you get. Ingången kan således styra vilken inriktning den informationssökande får på sin idéutveckling. Detta kan både förenkla och begränsa. Har man en idé som man vill kommersialisera tar detta oftast vägen via någon form av företagande, men eftersom de föregående stadierna i hög grad kan påverka valet av kommersialiseringsform är det viktigt att de som söker stöd hamnar rätt. Som vi ska se nedan löses troligtvis denna problematik till stor del av aktörerna själva, då de vid en etablerad kontakt hänvisar de stödsökande till andra aktörer om idén faller utanför aktörens egna kompetensområde eller erbjudande. Med avseende på kontakten så är tillgängligheten kopplad till aktörens storlek. Mindre aktörer har ofta få kontaktpersoner och är dessa upptagna kan det vara svårt att exempelvis få tillstånd ett möte. De större aktörerna har i kraft av sin storlek kompletterande kompetenser. De stora har även specialistkompetens, och där det egna kontoret inte räcker till kan man koppla vidare. Förmågan att bistå med rätt kompetens har uppmärksammats i regionerna och ett av de främsta tecken på det är att det på många håll finns regionala samarbetsorgan/föreningar genom vilka de olika aktörerna nätverkar och samverkar. För de stödsökandes del innebär det att oavsett vilken 6

8 aktör de hamnar hos först, så blir de ofta hänvisade till den aktör som är mest relevant utifrån den inriktning och de behov som den stödsökande har. Intervjuundersökningen Intervjuundersökningen är strukturerad i enighet med formulärets frågeställningar. Inledningsvis behandlar vi aktörernas syfte, målgrupp, erbjudande och hur de samverkar med andra stödaktörer i systemet. Fråga 2 berör arbetssätt, modeller, metoder och strategier för generering och stöd av idéer. Fråga 3 behandlar vilken syn aktörerna har på unga som grupp, men avseende på exempelvis deras behov. Vidare analyseras hur den process aktörerna använder i dag fångar upp dessa. Den sista frågan berör aktörernas kommunikation till och med unga. Fråga 1 I den första frågan kartlade vi de tillfrågade aktörernas syfte, vilken deras huvudsakliga målgrupp är, vilket erbjudande de ger till sin målgrupp samt hur de samverkar med andra stödjande aktörer i systemet. Nedan går vi igenom dessa aspekter en i taget. Aktörernas syften och målgrupper Två aktörer nämner unga på något vis i sina syftesformuleringar. I båda fallen rör det sig om studenter. Den ena aktören är universitetsägd och den andra finns nationellt och har en stark koppling till universitet och högskola. Aktörerna har, i de flesta fall även generella målgrupper (26 fall), idéägare eller företag i alla åldrar. Tre av aktörerna vänder sig specifikt mot högskolestudenter (och ibland även mot forskare). I ett fall är huvudmålgruppen unga vuxna år. Målgruppen är i de flesta fall tämligen intimt kopplad till den operativa verksamheten. Vissa aktörer har specificerade målgrupper och i dessa fall utgörs dessa vanligen av invandrare eller kvinnor. Båda dessa grupper har under många år varit uppmärksammade och det finns flera initiativ, inte minst från EU som har stimulerat aktörerna att fokusera mot dessa. Gruppen unga verkar ingå i aktörernas ospecificerade och generella målgrupp och en förklaring till detta skulle kunna vara det faktum att policy inte i särskilt hög grad fokuserat på denna grupp. Vidare finns ett antal aktörer, som t ex Ung Företagsamhet, som har just ungdomar i fokus och av redogörelserna för vilka samarbetspartners man har, framgår att just UF är en aktör som många hänvisar till. Aktörernas erbjudande Alla aktörer erbjuder rådgivning och/eller coachning. Almi kan ge lån och bidrag i form av exempelvis innovationscheckar. De senare ges även av vissa kommunala/landstingskommunala aktörer. Innovationsbron är ytterligare en aktör som kan finansiera idéer. Flera av aktörerna, speciellt de kommunala samt Almibolagen, ger även utbildningar och håller seminarier. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är avsevärt fler som bidrar med goda råd än med finansiering. Samverkan När det gäller samverkan kan man i princip säga att alla samverkar med alla. De flesta räknar upp långa listor på aktörer som man skickar vidare till i de fall man inte kan hjälpa en person som vänder sig till aktören. Nedan listas de aktörer som man vanligen refererar till. Som synes så är listan tämligen omfattande, vilket förmodligen är den främsta anledningen till att de intervjuade aktören ofta ser nätverkande och kontaktförmedling som en mycket viktig uppgift. Aktörerna samarbetar ofta i 7

9 exempelvis nätverksform på regional basis detta för att öka kontaktytorna. För den som inte känner till hur systemet fungerar kan denna djungel av aktörer förmodligen upplevas som mycket förvirrande. Inte ens på myndighetsnivå är det alltid lätt att navigera. Baserat på detta ser vi en stor risk att rådgivningen blir ineffektiv och att deltagarna, i stället för att fokusera på att utveckla sin idé, slussas runt bland aktörerna i systemet. Detta problem påtalades bland annat i Norrmans avhandling från 2008, där de statliga stödaktörerna uppmanades att öka sitt samarbete. Lista på aktörer mellan vilka samverkan sker: Myndigheter och statliga verk: Arbetsförmedlingen Skatteverket Bolagsverket Vinnova nationell aktör med flera innovationsstödjande program, t ex: VINN NU, Forska & väx, center of excellence etc. Ofta kopplat till kommersialisering av forskning/idéer från universitet och högskolor. Tillväxtverket nationell aktör för regional utveckling och företagande. Innovationsbron finansiering (riskkapital) av innovationer samt stöd till exempelvis inkubatorer, fokuserar på innovativt tillväxtföretagande Regionala och kommunala offentliga aktörer: Länsstyrelser/regionförbund Promotar regional näringslivsutveckling Landstinget och Innovationsslussarna arbetar på landstingsnivå med att främja utvecklingen av innovationer kopplat till vårdsektorn Kommunala näringslivskontor Regionala stödaktörer: Det regionala ALMI bolaget ALMI stödjer företag och idébärare med rådgivning och finansiering Nyföretagarcentrum nationell företagsutvecklingsaktör med lokal representation Drivhuset nationell aktör som fokuserar på främjande av universitets och högskolestudenters företagande. Finns på vissa universitetsorter. Leader program som ägs av jordbruksverket och stödjer landsbygdsutveckling regionalt arbetar via regionala lokalkontor. Exportrådet arbetar med exportutveckling i företag. Samarbetar ofta med regionala handelskammare. Företagarna organiserar och stödjer företagare i bland annat arbetsgivarefrågor fokus på mindre företag. Svenskt näringsliv stödjer företag ibland annat arbetsgivarefrågor. Har även en (regional) verksamhet som kallas företagslotsen där man hjälper företagare att t ex interagera med byråkratin dvs offentliga myndigheter på olika nivåer. T ex i konkurrensfrågor. Trygghetsrådet är en stiftelse som arbetar med omställningar, dvs de hjälper personer som förlorat arbetet att skola om sig. De arbetar även mot företag som exempelvis genomför neddragningar. Coompanion nationell aktör med lokal representation, arbetar med kooperativt företagande 8

10 Akademi: Universitetens/högskolors innovations/ entreprenörskapsstödjande verksamheter finns på de flesta universitet och högskolor i mer eller mindre utvecklad grad. Till universiteten finns också (oftast) inkubatorer kopplade. Dessa fokuserar i de flesta fall på att skapa tillväxtföretag och målgruppen är oftast studenter/forskare. I de flesta större och mellanstora städer finns även teknik- och forskningsparker. Dessa har lite olika inriktning, men fokuserar främst på etablerade företag. Se SISP.se Swedish Incubators and Science Parks för en lista på samtliga teknik/forskningsparker och inkubatorer. Föreningar och nätverk: Connect nationellt affärsnätverk för entreprenörer och investerare med lokal representation. Fokuserar på tillväxtföretagande och har bland annat utbildnings- och tillväxtprogram. Svenska uppfinnareföreningen (SUF), samt lokala föreningar i anslutning till den. Arbetar med att främja uppfinnarens och uppfinnandets villkor i samhället. Branschaktörer, t ex Cleantech Ung företagsamhet entreprenörskapsutbildning/ tävling för gymnasieelever, nationell aktör med lokal representation Venture Cup Affärsplanetävling i tre steg och utbildning, nationell aktör med lokal representation Stiftelsen SKAPA nationell aktör med lokal representation genom ALMI, årlig tävling. Finn UPP uppfinnartävling för mellan-och högstadiet Teknikmäklarna nätverk av certifierade rådgivare som finns över hela landet IFS Internationella företagareföreningen i Sverige stödjer invandrares företagande Framtidsfrön nationell/regional ideell förening som arbetar med entreprenörskap i grundskolan, utbildar lärare och ordnar aktiviteter för barn. Regionala samarbetsföreningar med fokus på företagande, innovation och entreprenörskap. På framförallt de större orterna samarbetar innovationssystemets stödaktörer i regionala föreningar med olika namn. Syftar ofta till att öka kontaktytorna mellan aktörerna och för att hitta/driva gemensamma aktiviteter och projekt. Privata aktörer: Banker Övriga privata aktörer, t ex företag. Vissa storföretag, t ex Saab Aircraft har satsningar för att spinna ut företag som inte är kärnverksamhet (Saab venture capital council) Fråga 2 Den andra frågan i vår enkät behandlar aktörernas arbetssätt, modeller, metoder och strategier och hur dessa förhåller sig till unga människor med idéer. Aktörernas processer, modeller och metoder I vår analys av svaren kan vi konstatera att samtliga aktörer har någon form av modell eller process för hur de stöttar idéägare och företagare i deras utveckling. En närmare genomgång ger vid handen att modeller och arbetssätt varierar mellan aktörerna. Vissa aktörer arbetar efter mer eller mindre hårt styrda och strukturerade modeller med tydligt innehåll och tydliga steg. I de fallen modellerna är mer lotsande än styrande är processen och tillvägagångssättet inte lika hårt strukturerat som för den förstnämnda typen, men det finns ändå en relativt tydlig sekvens och ett relativt tydligt innehåll. Citaten nedan visar på några exempel, det första är exempel på en tämligen hårt strukturerad metod och det andra är exempel på en lite mera lotsande metod: 9

11 Vi har en etablerad processmodell där individen följer våra olika faser och vi tillsätter rådgivning, verktyg och nätverk i dessa olika faser. Utvecklar personerna bakom idén. Vi har en utvecklad rådgivarmeny som vi använder i vår kostnadsfria rådgivning. Metoden går igenom viktiga delar så som affärsplan, vägledande kring bildandet av företaget och kring affärsutvecklingen så klart. Sen har vi en workshopsmetod för unga som vi har utvecklat där plockas idéer fram och man får upprätta handlingsplaner. Denna metod använder vi när vi träffar grupper. Annars anpassar vi oss till gruppen inte runt metoden. Den andra ytterligheten är en mer adhoc-baserad process dvs där strävar aktören ofta efter att möta individen och dennes behov utifrån den individuella utgångspunkten. Individen möts då relativt förutsättningslöst och får berätta om sitt utgångsläge, sin idé och sina behov. Därefter kopplar man in relevant kompetens, eller skickar vidare till annan aktör. Nedan visas några citat som illustrerar detta förhållningssätt: Vi frågar, vad vill du ha hjälp med? Lyssnar! Var i processen är personen? Personen får en hemläxa som man följer upp på nästa möte och då kan man också se lite var i processen personen ligger och vilken förförståelse som finns. Om vi ser att allt stämmer hjälper vi till med fortsatt individuell rådgivning och affärsplan. Vi lyssnar in vad personen eller företaget har för behov och sen kunna hjälpa till med att presentera kontakter på ett enkelt sätt. Hjälper dem att hamna på rätt ställe. Ingen egen rådgivning. Vi försöker jobba processorienterat. Kommer man till mig blir jag en del i processen och sen vill jag gärna ha en återkoppling längre fram i processen för att se att behoven blivit tillgodosedda. Utifrån vårt material har det varit svårt att dra skarpa gränser mellan de olika typerna av modeller eller tillvägagångssätt som aktörerna använder. Därför nöjer vi oss med att konstatera att det ser olika ut. Det är också svårt att säga vad som är det rätta, eller vad som fungerar bäst, utan framgången beror nog snarare på matchningen mellan stödsökande individ och stödgivande aktör. Kommer man till rätt aktör, som har den kompetens man behöver, ökar detta förmodligen chanserna att lyckas. Flera studier 2 visar att det inte finns en storlek eller ett koncept som passar alla, utan att entreprenöriella utvecklingsprocesser är högst individuella. Detta är också ett skäl till att det faktisk behöver finnas en viss mångfald bland stödjande aktörer. Organisatoriska förändringsbehov Huvuddelen av aktörerna (18 av 30) uppger att de ser att behov av förändring av sina metoder och modeller för att i framtiden bättre kunna möta ungas behov. Två av aktörerna har redan inlett ett sådant förändringsarbete. Nedan några citat som visar hur aktörerna resonerar: Det borde finnas en ung rådgivare i Sverige!! En 20-plussare som kan ungdomskulturen och ser potentialen i sociala medier tex. Ibland kan jag känna, någon kommer in med IT grej som jag inte förstår då... men det är snarare en kompetensfråga, det är kanske min kompetens som brister där... Man måste gå ut till skolorna och hitta de unga där de finns. Det är också viktigt att göra intressanta saker så att de blir intresserade. Visa förebilder som har lyckats är också bra. Det är ju den politiska attityden... Skapa uppmärksamhet kring duktiga ungdomar. Björklund och gänget har bara fokus på forskning osv. Ungdomar gör många gånger bra saker. De viktiga är att hålla under armarna. 2 Se t ex Norrman, C, 2008, Entrepreneurship policy Public support for technology-based ventures, Linköping studies in science and technology, diss no 1175, Linköping 10

12 Resterande aktörer är mer tveksamma till om det behövs några förändringar i aktörens arbetssätt; Nja, vet inte riktigt varför? Varför ska man dela på detta? Seminarierna tex är väldigt mycket trevligare om det är en spridning på åldern. De yngre kan delge de äldre o tvärt om. Tror egentligen inte det. Eftersom vi har en så bred målgrupp så ska man kunna hjälpa alla oavsett ålder, kön, etnicitet. Vi har även undersökt aktörernas kompetensbehov och kan konstatera att 11 anser sig ha den kompetens de behöver för att hantera unga och ungas idéer, medan resterande anser att de skulle behöva öka sin kompetens. Nedan visar vi några illustrativa citat. Vi har grupperat citaten så att de som anser sig behöva utveckla sin kompetens ligger först och därefter kommer de som anser sig ha rätt kompetens. En sak är vi kanske inte är hundraprocentiga på, de nya idéerna som ploppar upp. Ny teknik och... Ibland vet man inte vad de pratar om, det blir för avancerat. Annars ser jag inget problem. Jag skulle behöva vara år yngre. Jag upplever att vi har kompetens. Att vi är lyhörda. Det beror på vad du menar. En åring har andra referenser vad det gäller datorer, facebook och twitter gentemot en åring. Vår modell är etablerad o respekterad på alla nivåer. När vi började på allvar att marknadsföra oss hos banker så blev de väldigt förtjusta. Fråga 3 I den tredje frågan har vi undersökt hur aktörerna ser på och förhåller sig till gruppen unga år. Vi behandlar ungas behov och aktörernas processer utifrån detta behovsperspektiv. Synen på unga Den första delfrågan handlar om hur aktörerna ser på gruppen unga med avseende på om de skiljer sig på något vis och vidare om de har samma behov av stöd som övriga stödtagare. Här svarar 17 av de 30 aktörerna att gruppen unga skiljer sig från övriga grupper på ett eller flera sätt. Citaten nedan visar exempel på hur aktörerna ser på saken: Jag har träffat ungdomar och olika åldrar och jag tycker att det skiljer! Men det är befriande med ungdomar att de inte ser några gränser. Det gäller att möta dem på rätt sätt och ta hand om deras galna idéer och se om de går att genomföra. Det gäller att lyssna med båda öronen. Ja, de skiljer sig. Men det är snarare skillnad på tjejer och killar än mellan åldersgrupperna. Kvinnor är mer benägna att starta företag på deltid. De är försiktigare och vill ha en långsam företagsstart och kombinerar ofta anställning och företagande. Killarna är mer riskbenägna och startar oftare på heltid direkt. Den tendensen är samma oavsett ålder. Ungdomar är väldigt snabba i sina beslut, äldre behöver grubbla lite mer... det är kul! Det är en spännande grupp med nya fräscha idéer och branscher, de är moderna och entusiastiska. Det är viktigt att vara personlig. Ha en förståelse också för att många vill starta som hobbyverksamhet. Ju yngre man är, ju mer oförstörd är kreativiteten. Det märker vi tydligt på att idéflödet är större, ser inte gränser på samma sätt. Andra tar hänsyn mer till regler osv. Smalare om man är äldre tror jag... Nu genrealiserar jag väldigt men man är med begränsad i kreativ tanke tror jag. 11

13 Jag ser ingen skillnad. Unga mellan är en lång period. Ganska stor skillnad, så nej. Nej... inte idag. Men är det så att vi behöver göra något annat så är jag gärna öppen för förslag för vad jag kan göra i så fall. Synen på ungas behov På frågan om unga har samma behov som andra grupper går svaren också isär, vilket visas av citaten nedan; Jag tror de hör till de grupper som behöver lite extra stöd i en längre tid på nåt vis, att det ska vara enkelt och tryggt. Unga personer behöver ett större stöd i form av rådgivning. Unga har inte samma kontakter och erfarenheter som de äldre. De har större behov av hjälp för att hitta rätt. Vi skulle nog behöva veta mer om dagens marknad för att kunna hjälpa dem bättre. Som spel tex... det har vi svårt att uppskatta. Unga har mer mjuka idéer, tjänster, appar etc... inte så mycket prylar utan mer tillämpningar och applikationer. Nej, samma behov. Själva innovationsprocessen är ju samma. Nä, de har samma behov när det gäller rådgivning och bolla idéer. Hanteringen av unga Vi frågade även om unga hanteras på samma vis som övriga grupper hanteras och här svarade majoriteten 23 av 30 att alla hanterades lika. 2 svarade att man hanterade unga annorlunda än de äldre och 5 svarade inte alls på den frågan. De två aktörer som behandlar unga annorlunda svarade enligt nedan; När det gäller utveckling av idéer så anser jag behovet är detsamma. Däremot skiljer det i VÅRT förhållningssätt gentemot unga. Vi kan inte anta samma beteende och krav på en 18 åring som en 65 åring. Detta arbetar vi dock med i vår personal genom att vi gör beteendeinventering och utbildning i att förstår och förhålla sig till olika individer/åldrar Vi kanske snabbar på lite grann. Bland dem som påstår att de hanterar alla på samma sätt finns lite olika inriktningar. Några aktörer skulle vilja göra annorlunda, medan andra anser att likabehandling är ett ideal att sträva efter. Citaten nedan visar hur några av aktörerna ser på saken. Jag ser att vi är neutrala i bemötandet mot åldersgruppen vi möter. Vi diskriminerar inte yngre eller äldre eller kvinnor eller män. Vi har gjort studier och följt upp detta. Jag tror inte heller att det är skillnad på yngre eller äldre... I vårt bemötande agerar vi inte annorlunda. Vi gör ingen skillnad på hur vi bemöter grupper men om någon skulle sitta och lyssna på mig skulle de säkert se skillnad ändå på hur jag pratar, anpassar mig till deras nivå etc. Svårt att veta om våra idéutvecklingsprocesser är välfungerande för att utveckla ungas idéer, min upplevelse är att många kommer många gånger så det borde ju betyda att de får ut något. Vi gör det väldigt mycket, medvetet. Unga växer väldigt mycket med att bli hanterade på samma sätt som vem som helst. Javisst gör vi det. Man kan säga åt dom att ta av dig luvan när vi äter. Dom är där för samma sak, så vi jobbar för samma sak 12

14 Processens funktion och förändringsbehov Majoriteten (20st) anser att deras processer fungerar och de motiverar sina svar i enighet med följande citat: Ja, vi har ju sett att det fungerar. När vi är mer aktiva ger det bättre resultat. Generellt den arbetsmetod vi arbetar med funkar bättre än om vi inte engagerar oss själva, när vi gör det kan vi vara ett bättre stöd. Oavsett ung som gammal. Så jag vill säga ja på den frågan. Idag jobbar vi bra, vi har mätt och följt upp vårt arbetssätt. Vi frågar också våra entreprenörer genom undersökningar årligen om vilket stöd de tycker de får och eventuella förbättringsområden. Och vi har fått bra betyg där. Ja, det tycker jag. Undersökningar visar att vart fjärde företag som vi har varit i kontakt med har styrelseledamöter som är födda på 80-talet så det tycker jag. Ja, det tycker vi verkligen, och som sagt det kunde fungera ännu bättre om vi hade en kedja av stödfunktioner som kunde haka i varandra. Vi har bredden, entreprenörskap och idéutveckling som är kopplat till personlig utveckling Resterande aktörer var mer tveksamma och svarade nja eller vet inte på frågan. De motiverar sina svar enligt nedan: Vi behöver fler exempel för att utvärdera det. Jag ser en stor brist på unga innovatörer som behöver vår hjälp. Är det vi som är dåliga på att visa oss? kan inte riktigt svara på det... det vi kan konstatera är att nej, då funkar det inte... För om vi tittar på de som tagit del av vår rådgivning så är andelen unga ganska låg. Merparten är mellan år. Utifrån det så, nej det har inte funkat då. Vi pratar mycket om unga, och utländsk målgrupp. Vi når inte ut riktigt bra. Hur man kan göra bättre kan man ju fundera på, är produkter inte bra eller är det fel kanaler... så där har vi en del att jobba på... för att attrahera fler... det är lite sådär, hur många går in på hemsidan? Gör man det som 18 åring? Är det kanalen som gäller eller ska det se annorlunda ut... Vi har jobbat med sociala medier också... Det håller vi på med... Tolv aktörer anser sig behöva förändra sina processer för att bättre möta ungas idéer. Och två har redan inlett ett sådant arbete. De som inlett ett förändringsarbete; en aktör har startat ett projekt som fokuserar på ungdomar och hoppas att det också ska underlätta för unga att förverkliga sina idéer. Den andra aktören som inlett förändringsarbete gör detta mera löpande och vid behov. De som anser sig behöva förändra processerna säger bland annat följande: Vi skulle nog behöva vara lite mer som Drivhuset tex. Det vore bra om det fanns speciella språngbrädor för unga, som Connect fast för unga Det skulle vi säkert behöva göra. Ha ett fokus på unga, exempelvis delta mer på mässor och besök på skolor där målgruppen finns. Mer fokus skadar aldrig. Men arbetssättet är inget speciellt. Resterande anser sig inte behöva ändra på något utan tycker att de processer man har fungerar väl också för unga. Nej, det tycker jag inte men det kan hända att jag är för gammal för att göra den bedömningen. I olika skeden i livet, hur man prioriteras osv. Nä... Nej, det är mycket som förändras hela tiden. Jag känner inte att vi behöver ändra något speciellt för att passa unga. Man kan alltid utvecklas men jag tycker idag att jag har den kunskap som behövs eftersom jag håller mig uppdaterad om det som händer. Vi har även frågat om aktörerna har speciella personalresurser avsatta för att möta unga och om det finns några i gruppen år bland de anställda. 7 aktörer svarar att det finns speciella 13

15 resurser, i form av personal avsatta för att möta unga. I ett par fall anger man också procentsatser. En aktör uppger att man avsatt 20% tjänst och en att man avsatt 1,25% tjänst för att möta unga. Relativt få aktörer har anställda som själva befinner sig i målgruppen, det är endast två organisationer som medger att de har anställda som är under 30 år. En organisation uppger att de har ungdomar under 25 år i sin styrelse just för att fånga upp idéer om hur aktören ska arbeta mot unga människor. Två organisationer uppger även att de håller på att rekrytera yngre personer just nu. En annan intressant iakttagelse som vi gjort, baserat på den bakgrundsfakta vi samlat in om intervjupersonerna är att medelåldern bland dessa förmodligen är relativt hög. Den respondent som uppgav lägst antal år av erfarenhet hade arbetat i 7 år. Rekordet var 43 år och ytterligare en person hade 40 års erfarenhet. Genomsnittet bland dem som besvarat frågan (26 av de tillfrågade) har 19 års erfarenhet och de tillfrågades sammanlagda erfarenhet uppgick till 493 år så nog finns det erfarenhet i systemet, men det är även en indikation på att det kan finnas behov av föryngring. Många av kommentarerna se även ovan visar även de i denna riktning. Fråga 4 Aktörernas kommunikation gentemot unga I den sista frågan fokuserar vi på hur aktörerna kommunicerar med gruppen unga år, om man tycker gruppen skiljer sig från andra grupper och hur man i så fall förhåller sig till det, samt vilka begrepp som används i kommunikationen och hur. 23 av 30 aktörer, dvs 77% säger uttryckligen att unga människor skiljer sig med avseende på aspekten kommunikation. Ingen av de tillfrågade uttrycker motsatsen, dvs att det inte skiljer sig alls. Skillnaderna kan ligga i både hur den mellan mänskliga kommunikationen fungerar och i valet av kanal för kommunikation. Några för även fram att den grafiska och visuella kommunikationen skiljer sig. En genomgående uppfattning är att unga i högre grad än äldre använder elektroniska och sociala medier och att unga vill ha snabb feedback/interaktion. Nedan följer några illustrativa citat: Jodå, det känner jag direkt. Mycket mer kommunikation per sms och mejl och telefon även. Äldre kommer hit och bokar möte. Ungdom är alltid ungdom och har inte erfarenheten... är mer hur man är som person i första mötet. Sedan hur man kommunicerar, ta fram uppgifter... De använder andra medier för information... När man sitter och pratar är det ingen skillnad, jag tänker inte att nu är det en ungdom som sitter här Vi har på fredagar fredagskaffe. Bra mötesplats för företagare, men inga unga dyker upp. Det är lätt, det finns ju inte några problem det är bara göra en APP. Vi kommunicerar sms och e-post. Vi har ju lätt för att prata med folk. Vi är lättsamma. Man kanske pratar på ett annat sätt men grejen är ju att det uppstår lite andra slags frågor. Dom har ju inte varit med, kanske aldrig hört den frågan förr osv. Lite skiljer det sig. Vissa målgrupper vana att söka pengar, de kan man kommunicera med på ett sätt. Man behöver ha mer riktad kommunikation till de yngre. Verkar det för tråkigt skrämmer man iväg dem. Baserat på ovanstående kan man se att det finns ett tydligt medvetande om att unga ibland kan vara annorlunda att ha att göra med. Flera aktörer framför att de anser att något borde göras och lösningen ses oftast som ökad aktivitet i sociala medier. 14

16 Aktörernas budskap På frågan om man har differentierat det budskap man kommunicerar och anpassat det till målgruppen svarar en övervägande majoritet att detta inte är fallet vi har samma kommunikation till alla är ett vanligt svar. Även när det gäller val av medier så kommunicerar man odifferentierat. Många av aktörerna är aktiva på sociala medier som Facebook och Twitter. Hemsidan anses också som viktig och några aktörer har utvecklat eller håller på att utveckla appar för smartphones. Flera aktörer framför att man borde göra annorlunda, men det verkar finnas en osäkerhet om hur och vad. Nedan ytterligare några citat; Vi har idé om samverkansprojekt med unga som ska vara ambassadörer, ledarskap, lokal demokrati och entreprenörskap. Bra kanal tror jag. Det ligger i vår planering för sommaren. Unga rör sig ju hela tiden. Det handlar om att vi försöker vara där de är och när de rör sig försöker vi också göra det. Om 3 år är de på ett annat ställe än idag och då ska vi också vara där. Exempelvis olika event av olika slag, vi försöker prioritera så mycket som vi hinner. Festivaler till exempel, det är ett sånt ställe. Vi har funderingar på att börja använda Facebook. Det krävs dock mycket tid på uppdateringar och se till att information är relevant, att man svarar på kommentarer och bevakar i större utsträckning. Vi uppdaterar vår hemsida mer frekvent. Det känns som att de som kontaktar oss har bättre koll på vår agenda. T ex att de känner till våra tjänster, föreläsningar och kurser. Vi använder även webben som ett verktyg. T ex kan man gå in på webben och göra en idébeskrivning innan ett möte med oss. Jag vet att man jobbar med hur vi ska synas och attrahera egentligen inte unga utan alla för att starta företag eller kommersialisera sin idé. Sociala medier jobbas det med, men hur vet jag inte. Vi försöker väl utvecklas hela tiden och det är svårt att säga vilket resultat det ger. Men det är mycket fler som deltar på frukostmötena sen vi lade upp det på facebook. Så det blir ju en bredare publik. Vi behöver bli bättre mot den målgruppen. Vi har gjort en youtube film och Facebook. Vi har inte riktigt lyckats att nå fram så vi måste jobba vidare. Vi har inte fått in så många idéer som vi hoppats på. Aktörernas begreppsanvändning När det gäller begreppsanvändning skiljer sig aktörerna åt något beroende på vilket fokus de har. Uppfinnareföreningar och de aktörer som finns i närheten av akademierna, eller kommunicerar med akademierna pratar i något högre grad om innovation, medan aktörer som Nyföretagarcentrum pratar mer om idéer, företagande och att starta eget. Flera av aktörerna strävar efter ett enkelt och odramatiskt språk och ersätter därför ofta entreprenör med företagare. Idé, idéutveckling och affärsutveckling är också vanligen förekommande. De allra flesta, 25 av 30 använder samma begrepp till alla. De som har differentierat sin begreppskommunikation uppger i de allra flesta fall att det rör sig om förenklingar, i syfte att öka tillgängligheten och locka unga. Man använder andra ord mot yngre, tex spännande, häftigt och mer ungdomligt språk. Kanske engelska uttryck Vi använder mycket starta eget eftersom det främst är det vi hjälper till med. Vi kan använda innovation som informationsord när vi pratar med ungdomar om vart de tar vägen med sina idéer 15

17 Idé, idéutveckling, rådgivning, företagande, innovation är de vanligaste begreppen som vi använder. Jag tror vi pratar mer idéutveckling när det gäller unga. 16

18 Diskussion och slutsatser Våra huvudsakliga slutsatser från studien lyder som följer; Utbudet av stöd är både relativt stort och tämligen brett. Profileringen mot målgruppen är dock oklar och begreppsanvändningen är heterogen. Det finns ett ökat fokus på unga som grupp, men en osäkerhet om hur kommunikationen med gruppen ska ske. Webinventeringen visade att det finns ett stort utbud av aktörer som kan stötta idéutveckling, innovation, entreprenörskap och företagande ute i landet. Vi kan också se att aktörerna har olika inriktning och kompetens, vilket nog är bra eftersom innovatörer, entreprenörer, företagare och idéägare inte är någon homogen grupp. Att det finns ett utbud av olika möjligheter och stöd är därför bra. Däremot kan vi se att det finns problem när det gäller aktörernas profilering och positionering gentemot sina målgrupper. Det faktum att den begreppsapparat som används är tämligen oprecis dvs man använder stundtals samma begrepp, men lägger in olika betydelse, vidare benämns samma saker med olika begrepp. Detta upplevs med stor sannolikhet som förvirrande och det ställer stora krav på idéägare och företagare då dessa ska navigera i djungeln av aktörer och erbjudanden. En bättre samordning mellan stödaktörerna och en tydligare profilering av vem som är expert på vad, skulle sannolikt underlätta för dem som behöver stöd. Vidare skulle detta sannolikt också minska risken för att individer skyfflas runt i systemet, från den ena aktören till den andra. Att så är fallet i dag visar intervjumaterialet med all önskvärd tydlighet på. Detta är heller ingen ny kunskap, utan något som lyfts fram tidigare. Det ska även sägas att det gjorts försök till ökad samordning i flera regioner, men detta kan med all säkerhet förbättras ytterligare. Till skillnad från grupper som exempelvis invandrare och kvinnor har gruppen unga, traditionellt sett inte varit i fokus, vare sig hos policyaktörer eller hos stödaktörer. Detta ser dock, av våra resultat att döma, att vara under förändring. Vi kan se att det bland de flesta aktörer nu finns ett medvetande om unga människor och detta är förmodligen en följd av att dessa lyfts fram, inte minst i arbetsmarknadsstatistiken. Att unga är en ny målgrupp för stödaktörerna visas av den osäkerhet som finns bland de intervjuade aktörerna om ungas behov och ungas idéer. Flera av citaten visar t ex att rådgivarna inte riktigt vet hur de ska värdera eller hjälpa till att utveckla de idéer som unga har. De upplevs i stället som lite udda och svåra att förstå. Vi ser också, inte minst av intervjusvaren, att flera i rådgivarsystemet inte förstår den teknik som de unga använder. En annan aspekt som framgår relativt tydligt, ur både webinventeringen och intervjuundersökningen är att det finns få aktörer som kan bistå med finansiering. För unga människor handlar det i princip om mindre så kallade checkar eller den finansiering som finns att få via Almi. Detta skapar en sårbarhet, inte minst eftersom Almi är regionalt; om man som idéägare inte lyckas få personalen på sitt Almibolag att förstå idén torde det bli ytterst svårt att få hjälp med finansieringen. Även när det gäller kommunikation visar vår undersökning på att det finns svårigheter, både vad gäller att attrahera och locka till sig unga och i den fortsatta kommunikationen med unga. En förklaring till detta skulle kunna vara att medelåldern bland rådgivarna är relativt hög. Sociala medier ses av många som en universallösning på problemet. Här skulle man kunna dra paralleller med telefonin; genom telefonnätet ökades möjligheterna till interpersonell kommunikation men innebar telefonen att kvalitén på kommunikationen ökades? Är kommunikation så lätt som att skapa en facebooksida, en blogg eller att öppna ett Twitterkonto? Eller handlar det om att bättre lära känna en målgrupp och dess behov. 17

19 Bilaga 1 Instruktion för genomförande av webinventering Kartläggningsstudien är indelad i två etapper; den första innebär kartläggning via internet & andra tillgängliga medier och det är för denna del som instruktionerna gäller. Här handlar det om att ta reda på vilka aktörer och vilket utbud som finns i stödsystemet för unga och vem/vilka som kan hjälpa till. Nedan ser ni en lista över regioner och orter som ska undersökas. Vi räknar med att denna del, inklusive en välgjord dokumentation, tar er en arbetsdag att genomföra. Notera att större städer och residensstäder kräver något mera jobb att kartlägga än mindre orter eftersom de större servar ett större område och inbegriper fler aktörer. Gör så här för att hitta info Besök kommunernas hemsidor och se vad ni hittar med avseende på innovation + innovationsstöd/hjälp, entreprenörskap + dito stöd/hjälp, idéer, idéutveckling, nyföretagande, starta eget. Sök även generellt i regionen/kommunen på ovanstående sökord och se vad ni hittar. Det finns ju aktörer som Almi, Innovationsbron, Nyföretagercentrum, Ung Företagsamhet, Innovationsbron, Universitet & högskolor, Företagarna m.fl. som också ger stöd till folk med idéer. Ring även runt till de ni hittar och hör er för. Utge er då för att vara en ung person som har en idé som ni behöver få hjälp att vidare utveckla. Så här dokumenterar ni Specificera hur ni hittat informationen (sökmotor, sökord, etc hur och var ni letat) samt vad ni hittar för varje ort. Notera att det beroende på om orten är residensstad i ett län eller om det är en småort så kan informationen vara på lite olika nivå. Det ni hittar samlar ni i ett worddokument. Där klipper ni in skärmdumpar och URLer till de sidor ni besöker. Beskriv även vad ni anser om informationen; lätt eller svår att hitta, informativ etc. När ni ringer kommuner eller aktörer så anteckna då vart de skickar er och vem (typ av befattning) det var ni pratade med. Skriv gärna ett omdöme om hur ni blev mottagna. Nästa etapp Efter att ni skickat in era kartläggningar kommer vi att granska dem och baserat på den information ni levererat kommer vi att sammanställa ett frågeformulär samt ge er en lista på personer/aktörer som ni ska intervjua. För att underlätta arbetet med att identifiera intervjupersoner är det bra om ni, när ni surfar runt och ringer runt försöker specificera en lista på lämpliga intervjupersoner, t ex näringslivschefer & innovationsrådgivare. Fokus kommer att ligga på länsstyrelser, kommuner och ALMI-bolag. Samla kontaktuppgifter som namn, befattning, aktör, telefon och e-post. 18

20 Bilaga 2 Intervjuguide IS stödaktörer (OBS!!! Skicka ej denna del till dem ni intervjuar, utan klipp text nedan i Frågeunderlag till respondenter ) Börja med att ringa personerna/befattningshavarna ni fått er tilldelade på listan med respondenter och försäkra er om att de kan ställa upp. Boka en tid för intervju, då ni ringer upp dem. Kan ni banda samtalet så är det en fördel när man ska skriva ut men inget krav. Om ni bandar så måste ni berätta det och de måste säga ja till att bli bandade. Avböjer en respondent så meddela oss detta vi har lite reservrespondenter på en lista. Ringer ni exempelvis ALMI och den person som ni har på listan inte vill ta intervjun går det bra att ni pratar med någon annan. I möjligaste mån ska ni sträva efter att få prata med innovations/företagsrådgivare eller med verksamhetens chef/vd. Byter ni person så var noga med att ange detta. Glöm inte namn på folk och skriv gärna upp direktnummer och e-post. Skicka gärna de utskrivna intervjuerna till respondenterna för kännedom. Det kan ju hända att de vill korrigera något. Nedan följer, i blå kursiv text, instruktioner till samtliga frågor. Läs igenom före intervju och använd gärna som manus under intervjun. Frågorna ni ska skicka till respondenterna, efter att ni pratat med dem i telefon och fått dem att ställa upp på en intervju, hittar ni nedan under rubriken; Intervjufrågor till Stödaktörerna i innovationssystemet Gör copy-paste i ett mail och skicka gärna med CC till oss då får de våra adresser. Presentera er och säg att ni gör intervjun på uppdrag av programmet Ungas Innovationskraft och att intervjun ingår i en studie som två forskare, Charlotte Norrman och Christer Johannsson, vid Linköpings universitet håller i. Meddela dem att deras svar kommer att behandlas konfidentiellt det är bara forskarna och intervjuaren (ni) som vet vem som sagt vad. I den rapport som forskarna ska skriva kommer alla svar att ges i avkodad form. Man kan alltså inte säga att det var Gnesta kommuns näringslivsdirektör eller ALMI chefen i Göteborg som sa si eller så. Vill de veta mer så be dem kontakta oss När ni skickar ut frågeunderlaget så bifoga även följebrevet som finns ovan frågorna. När du är färdig med intervjun så ta en kopia på frågorna du skickade och skriv sedan, så noga som möjligt, vad de svarat under respektive fråga. Du behöver inte transkribera ordagrant, men skriv hellre för mycket än för lite låt oss göra bedömningen av vad som är väsentlig information. Svaren levereras i ett worddokument och vi ser helst att intervjuerna är klara senast måndagen den 27 februari. Har ni frågor så hör av er till oss så ska vi svara och hjälpa er så gott vi kan. Räkna med att själva intervjun tar minuter och att hela arbetet med en intervju tar ca 4 timmar. Vem är du och din organisation? (Här vill vi få bakgrundsinformation om vem ni har intervjuat, försök därför samla in nedanstående uppgifter) Respondentens namn & kontaktuppgifter (kommer inte att lämnas ut men vi vill kunna komplettera intervjun om så skulle behövas) Din befattning (vad har respondenten för befattning kolla gärna på webben innan och konfirmera vid intervjun) 19

FÖRORD... 2 INLEDNING... 3 METOD...

FÖRORD... 2 INLEDNING... 3 METOD... Innehåll FÖRORD...... 2 INLEDNING...... 3 METOD...... 4 URVAL AV REGIONER OCH ORTER... 4 GENOMFÖRANDE... 4 Steg 1: Webinventering... 4 Steg 2: Intervjustudie... 5 Avgränsningar... 5 ANALYS...... 6 WEBINVENTERINGEN...

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286.

Utveckla din ide. Utveckla ditt foretag. Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Utveckla din ide Utveckla ditt foretag Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. Har du en idé eller vill utveckla ditt företag? Hos oss får du hjälp på vägen med att förverkliga dina planer. Oavsett

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag VÅRT ERBJUDANDE till miljöteknikföretag Besöksprogram Finansieringsguide Internationella affärer Kompetensutveckling Affärsnätverk Synliggör ert företag Affärsrådgivning för miljöteknikföretag Introduktion

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

för företagare och innovatörer i örebroregionen 2015

för företagare och innovatörer i örebroregionen 2015 bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen 2015 Funderar du på att starta eget? Är du företagare eller bär du på en idé som du vill diskutera? Här har vi samlat bra kontakter till aktörer

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Medarbetare Drygt 3600 medarbetare Bred kompetens inom exempelvis: skola omsorg kultur bibliotek

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

NKI, Nöjd Kund-Index 2010

NKI, Nöjd Kund-Index 2010 NKI, Nöjd Kund-Index 2010 NyföretagarCentrum Stockholm Fakta om undersökningen Målgrupp Metod Startdatum 14 februari 2011 Stoppdatum 3 mars 2011 inbjudna 1776 kompletta svar 421 Svarsfrekvens 24% Personer

Läs mer

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E A V A T T I T Y D I K A R L S T A D A B P Å U P P D R A G A V D E T

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga.

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga. KS 17 26 nov 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ingeberg Lars Linder Cecilia Datum 2014-10-29 Diarienummer KSN-2014-1136 Kommunstyrelsen Nyföretagarcentrum-samarbetsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB Kärnverksamhet Affärsområden Tjänster Innovation Nya företag Etablerade företag Finansiering Affärsutveckling Företag och personer som har en innovativ idé och

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Kundundersökning 2011 Vad tycker NyföretagarCentrums kunder om rådgivningen? Hur många har startat företag efter rådgivningen? Branscher, omsättning, anställda? Jämförelse 2009-2011 Om undersökningen Respondenter:

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen

bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen bra kontakter för företagare och innovatörer i Örebroregionen Funderar du på att starta eget? Är du företagare eller bär du på en idé som du vill diskutera? Här har vi samlat bra kontakter till aktörer

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag Från idé till lönsamt företag ALMI Företagspartner AB 40 kontor över hela landet. 450 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Riskapital genom

Läs mer

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231

Norrbottens län. Projektägare: Övertorneå kommun Kontaktperson: Eva Juntti Berggren Projektperiod: 080101 081231 Norrbottens län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Norrbottens län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING

AKTIVITETSUTVÄRDERING AKTIVITETSUTVÄRDERING BUSINESS TALK - TURNÉN 2012 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Business Talk Turnén (Arvika, Filipstad, Forshaga, Hagfors, Kristinehamn)

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 289 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 50% svarsfrekvens.

Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 289 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 50% svarsfrekvens. Webbenkät resultat Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 89 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 5% svarsfrekvens. Programområde Frequency Percent Valid

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Bli hållbarhetscoach på riktigt

Bli hållbarhetscoach på riktigt Bli hållbarhetscoach på riktigt Nu kan Du som student bli hållbarhetscoach för ditt egna hotell! Vi söker 60 coacher som under ett drygt år vill vara med och förbättra hållbarhetsarbetet på Nordic Choice

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer