Vanliga orsaker till akut yrsel & Vad är perifer // central vestibulär störning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vanliga orsaker till akut yrsel & Vad är perifer // central vestibulär störning"

Transkript

1 l e s r y Akut Vanliga orsaker till akut yrsel & Vad är perifer // central vestibulär störning för neurologklinken Karolinska sjukhuset Huddinge tisdag 8 dec Christian Geisler, leg läk spec audiologi & ÖNH -Yrselcenter Stockholm

2 - Hur kan man hålla på med yrsel? Kliniken för Audiologi&Ne uro-otologi Sabbatsbergs sjukhus 2003 au g

3 Disposition 1.Vad är yrsel? Varför är yrsel svårt? Vad beror yrsel på? 1.Vanliga akuta vestibulära störningar 1.Några verktyg för : Perifer // Central vestibulär störning Kliniken för Audiologi&Ne uro-otologi Sabbatsbergs sjukhus 2003 au g

4 Yrselsjukvård är politik Kliniken för Audiologi & Neuro-otologi Sabbatsbergs sjukhus stängdes av StockholmsLänsLandsting augusti verksamheten ansågs för högspecialiserad för att bedrivas på närsjukhuset Sabbatsberg - kötiden för oprioriterade patienter ansågs för lång (kötiden årskiftet 2008/2009 var 13 månader) Kliniken för Audiologi&Ne uro-otologi Sabbatsbergs sjukhus 2003 au g

5 Vad är yrsel? Området Yrsel kan verka löjligt tills man drabbas av det - då är det fruktansvärt 5

6 Vad är yrsel? Yrsel är en av de vanligaste sökorsakerna i sjukvården (Trötthet och värk är vanligare) 6

7 Vad är yrsel? Yrsel är inte en sjukdom Yrsel är ett symtom och en upplevelse som kan orsakas av många sjukdomstillstånd och störningar 7

8 Attitydföränding kring yrsel från oförklarlig psykisk störning till identifierbar fysisk störning De flesta yrselstörningar är idag behandlingsbara 8

9 Vad är yrsel? Yrsel är en informationskonflikt 9

10 När uppkommer yrsel-konflikter? - Sensorisk konflikt information från syn - balansorgan - propioception stämmer inte överens - Hjärnan upplever någonting annat än den förväntar sig - Hjärnan klarar inte sammanställningen av information på korrekt sätt - Medvetandet upplever balanssituationen otrygg och hotfull 10

11 Hur påverkas vi av yrsel-konflikter? (tex av vestibulär typ) - Vestibulo-spinala banor: ostadighet - gångstörning - Hjärnstam: Kräkcentrat & vagus: Kräkningar, kallsvett, blodtrycksfall Ögonmotorkärnor: Nystagmus och störd VOR Vakenhetscentrat: Trötthet-somnar - Medvetandet: Perceptionsstörning, upplevelse av yrsel - Limbiska systemet/ Psyket: existensiell dödsångest 11

12 Exempel: En vanlig yrsel-konflikt: Åksjuka - sjösjuka - transportsjuka 12

13 Varför är yrsel svårt? 13

14 Varför är yrsel svårt?..att kunna hålla balansen har ett mycket högt överlevnadsvärde för djur och människor I ett primitivare ursprungligt samhälle leder förlust av balansförmågan till omedelbar undergång 14

15 Varför är yrsel svårt?..att kunna hålla balansen har ett mycket högt överlevnadsvärde för djur och människor I ett primitivare ursprungligt samhälle leder förlust av balansförmågan till omedelbar undergång Primalhjärnan reagerar med överlevnadsångest när balanskontrollen gått förlorad 15

16 Varför är yrsel svårt? Otogen ångest - mycket vanlig komplikation vid alla tillstånd av yrsel - och balansstörning. Primalhjärnan reagerar med överlevnadsångest när balanskontrollen gått förlorad 16

17 Varför är yrsel svårt? Ångest hos patienten. Ångest även hos undersökaren Yrsel är en omätbar subjektiv upplevelse. Yrselanamnes är svårfångad och opålitlig Yrsel har ofta vestibulär orsak men stora delar av sjukvården saknar kunskap och utrustning för analys av nystagmus Utredning av yrsel kräver tid och erfarenhet 17

18 Yrsel är svårt. Yrselpatienter faller ofta mellan stolarna i sjukvården 18

19 Yrsel är svårt. Orimligt långa väntetider för uppföljning hos specialistkunnig sjukvårdspersonal efter akuta insjuknanden med yrsel 19

20 Vad krävs för att kunna hantera patienter med yrsel? Kunskap om de sensoriska informationssystemen Kunskap om patofysiologiska och psykologiska mekanismer i balanssystemet Kunskap om de vanligaste yrselsjukdomarna Verkyg för diagnostik Verktyg för behandling Timing & tillräckligt mycket tid för mötet med patienten Erfarenhet & vana Ett värdeskapande system runt läkarmottagningen 20

21 Timing viktig faktor för rätt yrseldiagnos: Yrseldiagnostik är färskvara 21

22 Vad beror yrsel på? 22

23 Beror yrsel på stroke/ TIA? 23

24 Beror yrsel utan neurologiska symtom på stroke/ TIA? 24

25 Beror yrsel utan neurologiska symtom på stroke/ TIA? Isolated dizziness, vertigo or imbalance strongly predicts a non-cerebrovascular cause Kerber et al 25

26 Stroke Among Patients With Dizziness, Vertigo, and Imbalance in the Emergency Department. A Population-Based Study. Kerber et al. Stroke 2006 Aug 31; [E-pub ahead of print] 1666 patients > 44 years of age presenting with dizziness, vertigo or imbalance to the emergency department Stroke / TIA was diagnosed in 3.2% (53 of 1666 patients) Of those with isolated dizziness symtoms only 0.7% (9 of 1297) had a stroke/tia Conclusions: The proportion of cerebrovascular events in patients presenting with dizziness, vertigo, or imbalance is very low. Isolated dizziness, vertigo or imbalance strongly predicts a non-cerebrovascular cause (99,3%) Yrsel utan neurologiska symtom sannolikheten för stroke är liten (0,7%)

27 Vad beror yrsel på? 50% 25% 25% störning i vestibulära systemet psykogena orsaker andra orsaker Kurt Kroenke et al 27

28 Vad beror yrsel på? 75% av yrsel beror på 5 störningar: Godartad lägesyrsel Fobisk postural yrsel Migränekvivalenter Vestibularisneurit Meniéres sjukdom Thomas Brandt 28

29 Vad beror yrsel på? 25% av yrsel beror på: andra orsaker Vestibulär asymetri De-kompensation Multifaktoriell åldersyrsel Intoxikation med läkemedel, droger, lösningsmedel Blodtrycksrelaterad störning Perifer polyneuropati Medicinskt icke förklarbar yrsel Central störning: Stroke, MS, cerebral tumor 29

30 Vad beror yrsel på? Sällsynta orsaker till yrsel: Bilateral vestibulär hypofunktion Vasculär De-kompression syndrom Takfönstersyndrom Läsio auris interna Isolerad hinnsäcksstörning Peri-lymfatisk fistel Vestibularis-schwanom Kolesteatom 30

31 Diagnos sammanställning 929 patientbesök Yrsel- & balansmottagningen Sabb. sjukhus Stockholm

32 Vanliga diagnoser på Yrselmottagningen Sabb. sjukhus Stockholm 2008 (929 mott.besök) Yrsel relaterad till störningar i balansorganen. 658 diagnoser(71%) Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock YrselBrännskador relaterad till psykiska störningar. 125 diagnoser(13%) grad 1 Medvetslöshet Inkluderar stor grupp Öronångest d v s utläkta balansorganstörningar som gett sek ångest Insektsbett Stora frakturer Sjösjuka Nedkylning Hypotermi Övriga orsaker till yrsel. (Nära-) Drunkning 88 diagnoser(10%) Brännskador grad 2 och 3 Skallskador Allergisk chock Yrsel relaterad till störningar i centrala nervsystemet. 58 diagnoser(6%) 32

33 Vanliga diagnoser på Yrselmottagningen Sabbatsberg närsjukhuset 2008 (929 mott.besök) Yrsel relaterad till störningar i balansorganen. 658 diagnoser(71%) H81.1 BPPV "Godartad lägesyrsel" H81.0 Menieres sjukdom H81.3 Meniereliknade Ofarliga banalayrselattacker Olycksfall Farliga livshotande olycksfall H81.2 Akut Vestibularisneurit 7+2 H81.8 Ospec störning i balansorganet Småsår Andningsproblem H91.2 Läsio auris interna 2+1 Slå i /klämskador Stora H83.2 De-kompensation blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Yrsel relaterad till psykiska störningar. 125 diagnoser(13%) Brännskador grad 1 Medvetslöshet F41.1 Generaliserad ångest F41.0 Panikångest 22+2 Insektsbett Stora frakturer F03.9 Kognitiv störning 9+4 Inkluderar stor grupp Öronångest d v s utläkta balansorganstörningar som gett sek ångest Sjösjuka Nedkylning Hypotermi Övriga orsaker till yrsel. 88 diagnoser(10%) (Nära-) Drunkning R42.9 Multifaktoriell yrsel Blodtrycksfall, Ortostatisk hypotension Brännskador grad Förgiftning med läkemedel, droger, lösnmedel Oklara fall Skallskador Yrsel relaterad till störningar i centrala nervsystemet. 58 diagnoser(6%) Allergisk chock H81.4 Stroke lillhjärna o hjärnstam. MS 7+1 D33.3 Akustikusneurinom Christian Geisler G43.9 Migränrelaterad yrsel och 3 33

34 34

35 Diagnostik av vestibulära störningar Vestibulära störningar diagnostiseras genom att analysera nystagmusmönster Nystagmus tydligast om patienten hindras att fokusera blicken 35

36 Diagnostik av vestibulära störningar Vestibulära impulser är kopplade till ögonmotorik Stimulering av Vä främre bgg ger: Primär kontraktion Vä rectus superior Hö obliquus inferior Vä bakre bgg Vä obliquus superior Hö rectus inferior Vä lateral bgg Vä rectus medialis Hö rectus lateralis Övriga kontaktioner Vä obliquus superior + Vä rectus medialis Hö rectus superior + Hö rectus lateralis - Vä rectus inferior + Vä rectus lateralis Hö obliguus inferior + Hö rectus medialis - Vä obliguus superior +Vä rectus superior +Hö obliquus inferior +Hö rectus inferior +- Cohen et al 36

37 Diagnostik av vestibulära störningar Nystagmus karaktär Spontant i sittande? Påverkbart av lägesförändring? Lägesutlöst? Latens? Paroxysmal? Duration? Kontinuerlig? Crescendo-Decrescendo? Odynamisk? Horisontell? Vertikal? Rotatorisk? Reversbar? Geotrop? Apo-geotrop? Sidoskillnad? Reproducerbart? Med/utan yrselkänsla? Perifer eller central karaktär? 37

38 Diagnostik av vestibulära störningar Nystagmusundersökning bör göras i standardiserade lägesprovokationer - Upprätt sittande - Hall Pikes position - Laterala båggångsplanet - i vissa fall i framåtlutning 38

39 39

40 Godartad lägesyrsel, BPPV, Kristallsjuka Mycket vanlig orsak till yrsel Symtom: 1. lägeskopplade yrselattacker 2. generell ostadighet, illamående, hinnsäckssymtom 3. recidiverande skov / perioder 4. otogen ångest Lätt att diagnostisera! Lätt att behandla! Oetiskt att låta bli! 40

41 Kristallsjuka 41

42 Vanliga varianter av godartad lägesyrsel Cupulo - lithiasis i laterala båggången. (CEDD) Canalo - lithiasis i laterala båggången (BPPV-H) Canalo - lithiasis i bakre båggången (BPPV-P) 42..

43 Vanliga varianter av godartad lägesyrsel Canalo - lithiasis i Vanligaste variant, mest känd bakre båggången (BPPV-P) 2008 Christian Geisler 43..

44 BPPV-P ger typisk nystagmus i Hallpike-positionen Hallpikepositionen (här visas höger) Håll i övre ögonlocket eller använd diagnostiska verktyg Titta efter uppåtslående och rotatorisk nystagmus Px Y++ 44

45 Inspelade video-nystagmusfynd vid BPPV Upp Hö Vä Ned Video-inspelningar Yrselmottagningen Sabbatsbergs sjukhus 2003-aug2009 Ljud och bild från en monitor Tack till resp patient! för tillståndet att få visa yrselattackerna i utbildningssyfte 45

46 Nystagmusfynd vid BPPV-P hö Patienten undersöks i hö Hallpike position Fynd: Paroxysmal uppåtslående motursrotatorisk nystagmus Beh: Epleys manöver inriktn hö 46

47 Kvitteringsnystagmus vid Epley s manöver vid BPPV-P hö Patienten undersöks i hö Hallpike position Fynd: Paroxysmal uppåtslående motursrotatorisk nystagmus Beh: Epleys manöver inriktn hö Kvitteringsnystagmus: i position 3 ses åter Paroxysmal uppåtslående motursrotatorisk nystagmus 47

48 Epleys manöver inriktning hö (bilder fr 48

49 Semonts manöver inriktn hö Ur Yrselpraktika Måns Magnusson ÖNH kliniken Lund 49

50 Vanliga varianter av godartad lägesyrsel Canalo - lithiasis i Misstas ofta för BPPV-P el VN laterala båggången (BPPV-H) 50..

51 Nystagmusfynd vid BPPV-H hö Patienten undersöks i laterala båggångsplanet (+30gr) först i hö sidoläge sedan i vä Fynd: Paroxysmal horisontell geo-trop lägesnystagmus mest uttalad i höger sidoläge (i hö sidoläge nystagmus åt hö i vä sidoläge nystagmus åt vä) Px geotrop Beh: Barbeque rotation från sjuka hö mot friska vä sida 51

52 Vanliga varianter av godartad lägesyrsel Cupulo - lithiasis i Väldigt underdiagn, misstas för VN laterala båggången (CEDD)

53 Nystagmusfynd vid akut tung cupulastörning lat bgg hö Patienten undersöks först i vä sidoläge sedan i hö Fynd: Kontinuerlig apo-geotrop horisontell lägesnystagmus (i vä sidoläge nystagmus åt hö i hö sidoläge nystagmus åt vä) Nollas 10 grader från sagitalplanet åt sjuka sidan Kont apo-geotrop Beh: FPP vä el ler konvertering till BPPV-H 53

54 Varianter av godartad lägesyrsel Cupulo - störningar (CEDD).. Mer forskning behövs för att klargöra orsaksmekanismer Cupula som ter sig tyngre eller lättare än omgiv. perilymfa Tydliga kriterier för urskilja lokala mekaniska och neurologiska störningar i ett balansorgan saknas idag Hur urskilja perifer vestibulär från central störning? 54

55 Akut vestibulärt bortfall (Vestibularisneurit) Övre balansnerven Ansiktsnerven Hörselnerven Nedre balansnerven 55

56 Akut vestibulärt bortfall (Vestibularisneurit) 56

57 Nystagmusfynd vid Akut vestibulärt bortfall (Vestibularisneurit) Vä Kontinuerlig bortfallsnystagmus Ej lägesberoende Dygn - veckor 57

58 Audio-vestibulära störningar (Menieres sjukdom) Vestibularis - Audio 58

59 Audio-vestibulära störningar (Menieres sjukdom) normalt svullet 59

60 Typiska tontrösklar 60

61 Audio-vestibulära störningar (Menieres sjukdom) Fyllnadskänsla Lockkänsla Tinnitus Hörselnedsättning Kontinuerlig bortfalls- (50%) el retningsnystagmus (50%) Ej lägesberoende Några timmar 61

62 62

63 Hur differentiera perifer från central vestibulär störning? 63

64 Hur differentiera perifer från central vestibulär störning? Symtom: yrsel utan neurologiska symtom 64

65 Sannolikhetsdiagnos Symtom: yrsel utan neurologiska symtom Perifer vestibulär > 50% Kerber Kroenke Brandt Annat < 50% Central vestibulär <1% 65

66 Hur differentiera perifer från central vestibulär störning? > 50% < 50% <1% 66

67 Hur differentiera perifer från central vestibulär störning? > 50% < 50% <1% 67

68 Hur differentiera perifer från central vestibulär störning? > 50% < 50% <1% 68

69 Bilat blickriktningsnystagmus Hur differentiera perifer från central vestibulär störning? > 50% < 50% <1% 69

70 Hur differentiera perifer från central vestibulär störning? 1. Ögon följerörelsetest Saccaderande ögon-följerörelser vid test 40grader/ s Bilateral blickriktnings nystagmus vid 30gr åt sidorna 70

71 Hur diff diagnostisera perifer från central vestibulär störning? 2. Visuellt suppressionstest Vestibulär-Okulär-Reflex VOR hämmas vid visuell fixation till minst 50% om lillhjärnans hämmande funktion är intakt 71

72 Hur diff diagnostisera perifer från central vestibulär störning? 3. Impuls test: Positivt /patologiskt test talar för signifikant perifer vestibulär funktionsnedsättning 72

73 Hur diff diagnostisera perifer från central vestibulär störning? 3. Impuls test av laterala båggången -Fokusera blicken på min nästipp Gör en knyckaktig huvudrörelse 20gr åt sidan som ska prövas 73

74 Hur diff diagnostisera perifer från central vestibulär störning? 3. Impuls test Hö 74

75 Hur diff diagnostisera perifer från central vestibulär störning? 3. Impuls test Hö ur Vertigo Thomas Brandt Springer Verlag

76 Hö Hur diff diagnostisera perifer från central vestibulär störning? 3. Impuls test Positivt/ Patologiskt Impulstest hö talar för signifikant perifer vestibulär funktionsnedsättning hö tex akut vestibularisneurit hö 76

77 Hö Hur diff diagnostisera perifer från central vestibulär störning? 3. Impuls test Positivt/ Patologiskt Impulstest hö talar för signifikant perifer vestibulär funktionsnedsättning hö tex akut vestibularisneurit hö 77

78 Hur differentiera perifer från central vestibulär störning? 4. Var uppmärksam på atypisk lägesnystagmus Linjär dynamisk uppbyggnad Nystagmus bygger upp dynamiskt för att sedan avta igen Paroxysmalitet Tillfälliga nystagmusfynd under 5-25 s vid lägesprovokation Uttröttbarhet Efter upprepade lägesprovokationer försvinner nystagmus och yrselreaktion Reversering Nystagmusreaktion kan fås att reversera i motsatt position Latens 2-30 s latens mellan provokation och nystagmusdebut 78

79 79

80 Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Brännskador grad 1 Medvetslöshet Insektsbett Stora frakturer Sjösjuka Nedkylning Hypotermi (Nära-) Drunkning Brännskador grad 2 och 3 Skallskador Allergisk chock 80

81 Nystagmusfynd vid BPPV-P Patienterna undersöks i hö och vä Hallpike position Fynd: Paroxysmal uppåtslående motursrotatorisk nystagmus (hö) medursrotatorisk nystagmus (vä) Beh: Epleys manöver inriktn sjuk sida 81

82 Normal balansintegration Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Brännskador grad 1 Medvetslöshet Insektsbett Stora frakturer Sjösjuka Nedkylning Hypotermi (Nära-) Drunkning Brännskador grad 2 och 3 Skallskador Allergisk chock 82

83 Normal balansintegration Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Brännskador grad 1 Medvetslöshet Insektsbett Stora frakturer Sjösjuka Nedkylning Hypotermi (Nära-) Drunkning Brännskador grad 2 och 3 Skallskador Allergisk chock 83

84 Normal balansintegration Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Brännskador grad 1 Medvetslöshet Insektsbett Stora frakturer Sjösjuka Nedkylning Hypotermi (Nära-) Drunkning Brännskador grad 2 och 3 Skallskador Allergisk chock 84

85 Normal balansintegration Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Brännskador grad 1 Medvetslöshet Insektsbett Stora frakturer Sjösjuka Nedkylning Hypotermi (Nära-) Drunkning Brännskador grad 2 och 3 Samstämmig information Skallskador Finnes: referensbild sedan tidigare Allergisk chock 2008 Christian Geisler 85

86 86

87 Balanskärnorna i hjärnstammen Sammanställer balansinformation 87

88 Yrsel är kaos Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Brännskador grad 1 Medvetslöshet Insektsbett Stora frakturer Sjösjuka stora yrselkonfllikter ger aktivering av centrala kärnor i hjärnstammen Nedkylning Hypotermi (Nära-) Drunkning Brännskador grad 2 och 3 Skallskador Allergisk chock 88

89 Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Brännskador grad 1 Medvetslöshet Insektsbett Stora frakturer Sjösjuka Nedkylning Hypotermi (Nära-) Drunkning Brännskador grad 2 och 3 Skallskador Allergisk chock 89

90 90

91 91

92 2008 Christian Geisler 92

93 Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Brännskador grad 1 Medvetslöshet Insektsbett Bild på Sjösjuka Stora frakturer stilla stående rulltrappa Nedkylning Hypotermi (Nära-) Drunkning Brännskador grad 2 och 3 Skallskador Allergisk chock 2008 Christian Geisler 93

94 Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Brännskador grad 1 Medvetslöshet Insektsbett Stora frakturer Sjösjuka Nedkylning Hypotermi (Nära-) Drunkning Brännskador grad 2 och 3 Skallskador Allergisk chock 2008 Christian Geisler 94

95 2008 Christian Geisler 95

96 2008 Christian Geisler 96

97 97

98 2008 Christian Geisler 98

99 Mekaniserad Epley-manöver lanserad av dr John Epley Ofarliga banala Olycksfall Farliga livshotande olycksfall Småsår Slå i /klämskador Andningsproblem Stora blödningar Ledstukningar Cirkulationskollaps Chock Brännskador grad 1 Medvetslöshet Insektsbett Stora frakturer Sjösjuka Nedkylning Hypotermi (Nära-) Drunkning Brännskador grad 2 och 3 Skallskador Allergisk chock 99

100 Mer om yrsel 100

Om yrsel klinikern bättre än MR-kameran VERKSAMHETSOMRÅDE INTERNMEDICIN, SÖDERSJUKHUSET DANIEL RICHTER, SPECIALISTLÄKARE

Om yrsel klinikern bättre än MR-kameran VERKSAMHETSOMRÅDE INTERNMEDICIN, SÖDERSJUKHUSET DANIEL RICHTER, SPECIALISTLÄKARE Om yrsel klinikern bättre än MR-kameran VERKSAMHETSOMRÅDE INTERNMEDICIN, SÖDERSJUKHUSET DANIEL RICHTER, SPECIALISTLÄKARE Några fall 56-årig kvinna. Vaknade imorse och var direkt kraftigt yr, kräktes en

Läs mer

Yrsel. - ett symtom, ingen sjukdom

Yrsel. - ett symtom, ingen sjukdom Glad sommar! Den kom, den gick och kom tillbaka. Sommarvärmen. Erkänn att du drabbades av en stark känsla av tvivel kring midsommar och tänkte att "jaha, det va tydligen det vi fick i år...". Priserna

Läs mer

Utredning och handläggning av balanssvårigheter

Utredning och handläggning av balanssvårigheter Utredning och handläggning av balanssvårigheter Mikael Ojala Yrsel och balanssvårigheter hör till de vanligaste orsakerna för äldre att uppsöka läkare. I de flesta fall går det att finna orsaken till symtomen.

Läs mer

Vårdprogram Sjukgymnastik vid behandling av yrsel

Vårdprogram Sjukgymnastik vid behandling av yrsel Doknr. Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version 9 Behandling 2010-10-29 2 1 Utfärdat av Godkänt av Berit Bjerlemo, specialistsjukgymnast Lena Kollén, specialistsjukgymnast Eva Beckung, verksamhetschef

Läs mer

Virus på balansnerven (vestibularisneurit)

Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta

Läs mer

Yrsel. Mikael Karlberg, ÖNH-kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund Patrik Midlöv, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. Inledning. Vad är yrsel?

Yrsel. Mikael Karlberg, ÖNH-kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund Patrik Midlöv, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. Inledning. Vad är yrsel? 963 Mikael Karlberg, ÖNH-kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund Patrik Midlöv, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv Inledning som isolerat symtom är sällan ett tecken på en allvarlig sjukdom. Läkemedelsbehandling

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Borde en läkare ta en titt?

Borde en läkare ta en titt? Borde en läkare ta en titt? Så hittar du rätt i vården Åk till rätt mottagning så får du Många väljer att åka till de stora sjukhusens akutmottagningar när de skadat sig eller har akuta besvär. Där kan

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå Krampanfall vid Stroke Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå EPILEPSI Historik John Hughlin Jackson (1835-1915) 1870 Epilepsi är namnet för

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

forskning pågår Träning vid yrsel för vem, och hur gör man? Sammanfattning

forskning pågår Träning vid yrsel för vem, och hur gör man? Sammanfattning forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Träning vid yrsel för vem, och hur gör man? EVA EKVALL HANSSON Sammanfattning Vestibulär rehabilitering är en träningsmetod som utvecklades redan på 1940-talet

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2 Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 1 UTBILDNINGSPLAN Grundutbildning Första Hjälpen och HLR med hjärtstartare (RS1) 3,5 timmar UTBILDNINGSINNEHÅLL Utbildningen är en grundläggande

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Symtom vid akut förgiftning

Symtom vid akut förgiftning Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 3 november 2006

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 3 november 2006 Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 3 november 2006 Bengt, Kia, Mattias, Jacob och alla andra vid kliniken tackar

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

46. Yrsel och balansrubbningar

46. Yrsel och balansrubbningar 46. Yrsel och balansrubbningar Författare Torbjörn Ledin, universitetslektor, docent, överläkare, Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset, Linköping och avdelningen för otorhinolaryngologi,

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet

Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet Examensarbete Filosofie kandidatexamen Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet En litteraturöversikt Experiences of dizziness among elderly and health interventions

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

AKUTA FÖRGIFTNINGAR. A. Mycket vanliga. B. Mindre vanliga. C. Ovanliga

AKUTA FÖRGIFTNINGAR. A. Mycket vanliga. B. Mindre vanliga. C. Ovanliga AKUTA FÖRGIFTNINGAR A. Mycket vanliga ofta "harmlösa", men utgör kvantitativt ändå huvudproblemet 1. etylalkohol 2. bensodiazepiner och andra sedativa / hypnotika B. Mindre vanliga potentiellt letala förgiftningar

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Du kan rädda andras liv

Du kan rädda andras liv Första Hjälpen Du kan rädda andras liv Det är viktigt att kunna första hjälpen. Att gå en kurs i första hjälpen är en utsträckt hand till dina medmänniskor. Denna vägledning är bara ett smakprov. Kom ihåg

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Några inspel Räcker det med en läkare för att framgångsrikt behandla en patient? Utnyttjar vi den

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2012-08-25 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 67 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika Fernberg

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Naturkunskap B. Linnea Andersson CMS. (Arnold Chiari Missbildning) Handledare. Pia Gutekvist Olsson 2012-02-13

Naturkunskap B. Linnea Andersson CMS. (Arnold Chiari Missbildning) Handledare. Pia Gutekvist Olsson 2012-02-13 Naturkunskap B A3 CMS (Arnold Chiari Missbildning) Handledare Pia Gutekvist Olsson 2012-02-13 Inledning När jag var 17 år gammal fick jag diagnosen CMS (Chiari missbildning syndrom) efter att har lidit

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset Kliniken i fokus En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Här krävs hög kompetens eftersom man handskas med ett brett spektrum

Läs mer

Bokning av föreläsningar och kurser

Bokning av föreläsningar och kurser Bokning av föreläsningar och kurser hjälper dig att boka en kurs till ditt företag och din förening. 1. et Boka en föreläsning ur s standardutbud, se följande sidor för mer information, eller specialbeställ

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-10-03 Totalpoäng: 48 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Om anafylaktisk chock

Om anafylaktisk chock Anafylaxi Om anafylaktisk chock Patientinformation 1 Anafylaktisk reaktion En anafylaktisk reaktion (anafylaxi) är en livshotande överkänslighetsreaktion som påverkar flera organ i kroppen. Vid svårare

Läs mer

NEURORADIOLOGI medicinakuten

NEURORADIOLOGI medicinakuten NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet

Läs mer

VITTNESMÅL och LARM från verkligheten med önskemål om INGRIPANDE och VIDTAGANDE av NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER

VITTNESMÅL och LARM från verkligheten med önskemål om INGRIPANDE och VIDTAGANDE av NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER KAJS-MARIE NORDELL Höganloftsvägen 9 573 40 Tranås Tel. 0140-195 88 kajs-marie@kamanor.se www.kamanor.se VITTNESMÅL och LARM från verkligheten med önskemål om INGRIPANDE och VIDTAGANDE av NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge Migrän hos barn Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge 3 16 september 2015 Hur påverkas livet av migrän? Barn Ökad frånvaro från förskola och skola Missade fritidsaktiviteter Nedsatt

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer