Narkotikamissbrukare som det gått. bra eller dåligt for efter behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Narkotikamissbrukare som det gått. bra eller dåligt for efter behandling"

Transkript

1 SIV BYQVIST Narkotikamissbrukare som det gått bra eller dåligt for efter behandling BAK/SWEDATE-projektets flerårsuppfoljning BAKGRUND Ett forskningsprojekt med namnet "Behandlingsforskning avseende klienter inom narkomanvården" (BAK/SWEDATE) genomfordes under 1980-talet med stod från Delegationen for Social Forskning. Projektet innehåller tre delstudier. Den forsta (BAK-l) ger med hjalp av intervjuer bakgrunden for klienter (varav med fullstandiga intervjuer), som skrevs in 1982 och 1983 till olika typer av slutenvård vid 31 narkomanvårdsenheter i landet. Den andra (BAK-2) beskriver behandlingsinstitutionernas organisatoriska, administrativa och behandlingsmassiga forhållanden. Den tredje, "ettårsuppfoljningen" (BAK-3) beskriver ett urval på 560 klienter ca ett år efter utskrivningen med hjalp av intervjuer. Av dessa kunde 436 (78%) intervjuas. Fem år efter ettårsuppfoljningen kommer den fjarde delstudien. Det ar en registeruppfoljning (BAK-4, kallad "flerårsuppfoljningen") av de klienter som ingår i hela BAK-projektet. I denna rapport presenteras uppfoljningsdata for den grupp klienter som klarade sig bast respektive samst vid ettårsuppfoljningen. Gruppen med positivt utfall vid "ettårsuppfoljningen" beskrivs utforligt i Bergmark et al (sid ). Utfallet återges har i en schematisk framstallning av ett antal hierarkiskt strukturerade kombinationer av utfallskriterier (figur 1). I figurens ovre del finns hela uppfoljningspopulationen, som stegvis minskas genom en provning mot elva på varandra foljande utfallskriterier. For varje ruta i figuren minskar det antal som uppfyller de krav som har passerats i flodesschemat med hjalp av pilar. Den forsta nivån visar missbruksutfall, den andra nivån institutionsvård och kriminalitet, den tredje betecknar social integration som ofta ar mål for behandlingen. Den fjarde nivån utgor psykologisk status och samhallsstod. Langst ned i den sista boxen i figuren finner vi de 43 individer som uppfyller alia elva kriterierna for positivt utfall (-gruppen). For att få fram en grupp med ogynnsamma resultat i de olika utfallskriterierna konstruerades utfallsvariablerna på liknande satt, men med negativa kriterier på utfall enligt foljande: Narkotikakonsumtion; alkoholmissbruk; missbruk av nervlugnande medellsomnmedel; konsumtion av losningsmedel; institutionsvård mer an 60 dagar; kriminalitet; forsorjning; boende; sysselsattning;

2 psykisk haj.sa; samhajleliga kontakter. Denna grupp består av 40 individer och uppfyller kriterierna for negativt utfall (NU-gruppen). U ndersokningsgruppen Av figur 1 framgår, au 51% uppger sig vara narkotikafria under de senaste sex månaderna fore uppfoljningstillfaj.let vid euårsundersokningen, men det var bara 10% som uppfyllde alia kriterierna i utfallskombinationerna. Frågan om lyckade utfall år relativ. De senare ar alltså de 43 individer med positivt utfall (), som ingår i denna studie. Likaså ingår den grupp på 40 individer som hade negativt utfall (NU) vid euårsuppfoljningen. 77% år man och 23% år kvinnor. Kvinnorna TabelI 1. - och NU-grupperna ferdelade efter ken och ålder vid inskrivningen till behandling NU Antal Genom- Antal Genomsnittsålder snittsålder Man år år Kvinnor år 4 18 år finns framst i gruppen med positivt utfall (). TabelI 1 visar fordelningen av klienterna i registeruppfoljningen fordelade efter positiva () och negativa (NU) utfall. I -gruppen varierar åldrarna vid inskrivningen från 17 till 42 år och i NU-gruppen från 15 till 39 år. Åldersskillnaderna ar inte signifikanta mellan grupperna. Figur 1. Uppfeljningspopulationens resultat i elva utfallskriterier vid ettårsuppfeljningen. Totalt (n, %), samt procent man (m) och kvinnor (kv) inom resp. utfall. Upp!åijnings populationen Missbruksutfall Inslftutionsvård och kriminardet Social integration Psykologisk status och samhållsståd n = 436 % = 100 m (%) = 71 kv (%) = 29 Narkotika!ri Alkoholkonsum Ej annat ~ 6 mån tion" S 40gJdag missbruk Ej kriminafdel Inslftutionsvårdad < 61 dagar n= 163 %&37 m. kv= Inkomst an Ordnat Ordnad syssel Inga tvångs ajbete el studier boende sætning ~ 6 mån måssiga samhåflslngripanden Antal sarnhålledga Ej psykisk s!6dkontakter S S2/år ohålsa Syfte Studien har två huvudsyften: 1) Eu huvudsyfte ar au se hur stabila resultaten vid ettårsuppfoljningen blir i flerårsuppfoljningen. 2) Det andra huvudsyftet ar au,se om det finns någonting i individernas uppvaxt och bakgrund som kan ha prognosvårde. DeUa undersoks genom au av bakgrundsvariablerna få mojlighet au forutsaga vilka som kommer au hamna i - respektive NU-grupperna. Studien forsoker också besvara foljande två frågor: 3) Har vårdtiden någon betydeise for resultatet? 4) Hur pass vaj. kan personalen prognosticera utfallet? Har klienternas egna åsikter om behandlingen prognosvarde? Genomforande och presentation av resultaten Registeruppfoljningen omfattar åren 1980 t.o.m. 1989, dvs. hela 1980-talet. Observationstiden pågick in på -gruppens sj unde år och NU-gruppens åuonde år, med en variation från fem till nia år. Med observationstid menas tiden från utskrivning från behandling till december Orsaken till au NU-gruppen har langre observationstid ar au de inte stannade i vården lika lange som

3 gruppen. Skillnaden i observationstid ar signifikant (p <.001). Registerdata har samlats in for samtliga i BAKprojektet ingående individer ur foljande register: 1) Rikspolisstyrelsens person- och belastningsregister fr.o.m. klienternas forsta registrerade brott t.o.m. december ) Riksforsiikringsverkets register over sjukbidrag, sjukpension med diagnos under åren 1986, 1987, 1988 och ) Riksforsakringsverkets register over sjukbidrag, sjukpension med diagnos under åren 1980 t.o.m ) Statistiska Centralbyråns dodsorsaksregister 1980 t.o.m ) DAFA:s SPAR-register over civilståndsforandringar, sammanriiknad inkomst och taxerad inkomst under åren 1988 och ) Statens Bakteriologiska Laboratoriums kortregister over HIV-testade narkotikamissbrukare. Avsikten var att få registerutdrag for hela talet ur alla ovanstående register, men det var tyvarr for kosts amt att få uppgifter fore 1986 från Riksforsakringsverkets register over sjukskrivningsforhållanden samt DAFA:s SPAR-register fore De 83 individer som ingår i denna rapport har studerats med hjalp av data från såval de två intervjutillfallena (inskrivningen och ettårsuppfoljningen) samt från ovanstående register. AlIa uppgifter har lagts in på data och analyserna har gjorts med hjalp av statistikprogrammet SPSS. I artikeln beskrivs forst skillnaderna i klienternas bakgrund samt situationen året fore inskrivningen (BAK-l). Darefter beskrivs vårdtid, utskrivning och personalens bedamning vid utskrivningen (BAK-l) och klienternas egen syn på behandlingen ett år efter utskrivningen vid ettårsuppfoljningen (BAK-3). I det foljande jamfors de klienter som hade positiva () och negativa (NU) utfall i en longitudinell registeruppfoljning (BAK-4). Slutligen redogors for slutsatserna, som baseras på signifikanta skillnader mellan grupperna och svar på syftena med studien. ar att ettårsuppfoljningen baseras på intervjudata och den har aktuella flerårsuppfoljningen på registerdata. Kriminaliteten kan t.ex. innefatta narkotikabrott, vilket oftast indikerar narkotikamissbruk. Kriminalitet behover å andra sidan inte alltid betyda att individen missbrukar narkotika. Valen av register och undersokningsmetoder, dvs. anvandandet av både intervjuer och register, gor att resultaten måste tolkas med forsiktighet. Dock har valideringar gjorts av BAK-l-data med register (Olsson 1988) och de visar stor overensstammeise. Fullstandig overensstammeise foreligger i 80% av fallen. lytterligare 15% forekommer uppgifter om kriminalitet i BAK-intervjuerna, men inte i polisoch belastningsregistret. Konsumtionsuppgifter betraffande droger ar endast maj liga att få genom intervjuer. I rapporten gors jamforelser mellan -gruppen och NU-gruppen och ibland aven BAK-populationen. Har bor observeras att - och NU-materialet ar litet och BAK-materialet ar stort. består av 43 individer och NU av och NUgrupperna ingår i BAK-populationen. For overskådlighetens skull har ofta procentberakningar gjorts. Skillnader mellan - och NU-grupperna som visar signifikanta skilinader (Chi-2) återfinns i bakgrundsavsnittet. Man bor ha i åtanke att inte dra alltfor vittgående slutsatser av jamforelserna. Registerundersokningen stracker sig till Det betyder att det ar skillnad i observationstid hos klienterna. De som stannade kort tid i vården har langre observationstid. Klienterna med positiva utfall () hade ofta langre vårdtid an klienterna med negativa utfall (NU). Vi bor vara medvetna om att detta kan spela in vid tolkningen av resultaten. Redogorelsen for individernas kriminalitet har utskrivningen som utgångspunkt. Vi foljer klienterna under forsta, andra, tredje året etc. efter utskrivningen. For de ovriga registren galler årtal. Kvinnorna i studien har inte lyfts fram annat an i vissa fall. De ar for få for att man skall kunna ta fram konsspecifika frågor. Metoddiskussion Vardet av registerdata for att mata fortsatt missbruk och effekt av vården ar osakert med tanke på tolkningen av data samt validiteten. Ett problem Bortfall I BAK-1-undersokningen (inskrivningsintervjun) saknas intervjuformular for sju individer med positivt utfall (). En avvek tidigt, innan intervjun

4 TabelI 2. Uppvoxtforhållanden t.o.m. 15 års ålder. Antal, procent och signifikans (p) mellan - och NU-grupperna. Antal % Uppvuxen i fullstondigt hem 14 (40) p NU BAK antal % antal % 7 (25) 445 (39) Uppvuxen på barnhem, pojkhem, flickhem eller skolhem 6 (18) < (52) 298 (28) Ekonomiska problem 15 (43) Slitningar i uppvoxtfamiljen 20 (57) 7 (25) 349 (31) < (85) 755 (66) hunnit goras. De ovriga stannade lange i vården, men blev av olika anledningar inte intervjuade. Det handlade inte om vagran. Antalet klienter i -gruppen blir har darfor 36. Tolv individer med negativt utfall (NU) saknas i BAK-1-undersokningen. Antalet blir darfor 28 i NU-gruppen. Inskrivnings- och utskrivningsuppgifter finns for alla 83 individerna. I BAK-3-intervjuundersokningen (ettårsuppfoljningen) ingår alla 83 individerna, dvs. 43 och 40 NU. I BAK-4-registerundersokningen ingår olika register. Antal individer som ingår finns redovisade i de olika tabellerna. I någon enstaka fråga i intervjuformularen (BAK-1 och BAK-3) kan klienterna ha utelamnat svar p.g.a. glomska eller onskan att ej påminnas om något. BAKGRUNDSFAKTORER OCH SITUATION FORE INSKRIVNINGEN Vi går nu tillbaka i tiden och jamfor de två gruppernas bakgrunder och situationen året narmast fore inskrivningen i BAK-1-undersokningen. Skilsmassa ar den vanligaste orsaken till splittringen. I NU-gruppen har endast var fjarde vuxit upp tillsamrnans med båda foraldrarna. Skilsmassa ar aven har den vanligaste orsaken. Ingen kvinna i NU-gruppen har vuxit upp med båda foraldrarna. 19% av NU vaxte upp med sin biologiske far som ensamforalder. Fler an halften från NU-gruppen har placerats på barnhem, pojkhem, flickhem eller skolhem. Jamfort med -gruppen ar skillnaden signifikant (p <.01). Ekonomiska problem i uppvaxtfamiljen ar vanligare i klientgrupperna an i normalpopulationen; 3 1/2 gånger vanligare i och dubbelt i NU. Nar det galler upplevelser av slitningar i hemmet under uppvaxttiden ar det en signifikant skillnad mellan grupperna (p <.05). I NU-gruppen ar det sju gånger så vanligt med bråk och konflikter i uppvaxtfamiljen som i normalpopulationen. I gruppen finns ingen skillnad mellan dem som vuxit upp med båda foraldrarna, dem som levt med en foralder eller dem som vuxit upp hos andra. NU anger att orsakerna till konflikterna oftast ar alkoholrelaterade. Narrnare en tredjedel anser att det var deras eget fel att det blev bråk hemma. Andra orsaker till slitningarna ar psykiska problem i familjen, svartsjuka, misshandel och bråk om pengar. Klienterna namner att det ofta UPPyaxtforhållanden Tabell 2 visar skillnaderna mellan -gruppens och NU-gruppens uppvaxtforhållanden t.o.m. 15 års ålder. For jamforelse visas aven BAK-populationens varden. Båda grupperna har haft svåra uppvaxtforhållanden, liknande genomsnittet i BAK-populationen. Flertalet har vuxit upp i splittrade hem. TabelI 3. Socialgruppstillhorighet NU Antal % Antal Socialgrupp I Socialgrupp II Socialgrupp III % BAK % Nordisk Afkoholtidskrift Vol. 70, 7993:

5 Tabe" 4. Klienternas upplevelser av foraldrarnas missbruk och psykiska ohalsa. Antal, procent samt signifikans (p) mel lan - och NU-grupperna. Antal % Fadern alkoholist/ofta berusad Modern alkoholist/ofta berusad 3 Fadern psykiska problem 3 9 Modern psykiska problem 9 26 Fadern lakemedelsmissbruk 2 6 Modern lakemedelsmissbruk 6 17 p NU BAK Antal % Antal % < < blev bråk nar nya man flyttade hem till dem och deras modrar. Socialgruppstillhorigheten ar gjord efter SEI (Socialekonomiskt index, Statistiska Centralbyrån). Socialgruppstillhorigheten skiljer sig bet ydligt från normalpopulationen. Motsvarande i normalpopulationen (LNU) ar 35%. 61% av och 54% av NU kommer från arbetarhem (facklarda och icke facklarda arbetare). Fora'drars missbruk och psykiska oha'sa Klienternas egna berattelser om alkohol- och lakemedelsmissbruk hos foraldrarna samt psykiska problem såsom ångest, depression och psykisk sjukdom sammanfattas schematiskt i tabell 4. Modrar som ar alkoholister eller ofta berusade och fader som har psykiska problem (ångest, depression eller psykisk sjukdom) ar storre i gruppen med negativt utfall (NU) an i gruppen med positivt utfall (). Skillnaderna ar signifikanta (p <.05 resp <.01). I BAK- och normalpopulationerna ar det motsatt forhållande. Dar har faderna hogre andel alkoholproblem och modrarna hogre andel psykiska besvar. De individer vars fader har psykiska problem, uppger att de sjalva har psykiska problem och missbrukat lugnande medeli somnmedel. Vidare har NU-gruppen storre andel modrar med psykiska problem och med missbruk av lugnande medellsomnmedel an BAK-populationen och -gruppen. På individnivå finner vi att 3/4 av klienterna i NU-gruppen vuxit upp i hem med missbruk och/ eller psykisk ohalsa hos ena eller båda foraldrarna (eller annan vårdnadshavare). I -gruppen ar andelen drygt halften. Sammanfattningsvis kan vi konstatera betraffande uppvaxtforhållandena, att i de flesta variabler har något battre varden an BAK-populationen, medan NU har samre. Utmarkande for hela populationen ar att de har svåra uppvåxtforhållanden bakom sig. I fyra bakgrundsvariabler visar sig signifikanta skillnader mellan grupperna. Individerna med negativt utfall (NU) har upplevt mer slitningar, bråk och konflikter dar de vaxte upp, an -gruppen. De vistades i storre utstrackning periodvis på institution. De har också oftare fader med psykisk ohalsa och modrar med alkoholmissbruk. Utbildning, arbete och inkomst Fler individer i gruppen med negativt utfall (NU) har fullfoljt sina studier t.o.m. grundskolan eller hogre (86%) an individerna i -gruppen (74%) och BAK (78%). Examen från grundskola kan aven innebara s.k. "anpassad studiegång", dar eleverna gor praktik viss tid under skolarbetet. 69% av -gruppen uppger att de någon gång haft samma arbete minst ett år, medan endast 39% av NU-gruppen hade kunnat behålla ett arbete. Skillnaden ar signifikant (p <.05). Kriminalitet uppges vara den huvudsakliga inkomstkallan for båda grupperna. 56% av individerna i och 66% i NU har forsorjt sig genom kriminalitet i forsta eller andra hand året fore inskrivning till vård. 10% av kvinnorna i gruppen med positiva utfall () har forsorjt sig genom prostitution, daremot ingen kvinna i NU-gruppen

6 TabelI 5. Sjalvupplevda psykiska besvar vid inskrivningen. Andel, procent och signifikanta skilinader mellan -och NUgrupperna (p). Antal % Huvudvark/migran 8 23 Allman trotthet Somnbesvar oro/angslan/ångest Depression/djup nedstamdhet Sjalvmordsforsok (ett el. flere) 9 26 Overdos Redan vid narkotikadebuten skiljer sig grupperna åt i fråga om debutpreparat (p<.05). Individerna i -gruppen var mer benagna att prova olika sorters narkotika an NU-gruppen. Debutpreparatet for -gruppen var såval cannabis som opiater och centralstimulerande medel (es), såsom amfetamin, preludin och ritalina. I NU-gruppen anvånde alla cannabis vid debuten. Vid sin forsta inp NU BAK Antal % Antal % < < < Socialt natverk Båda grupperna har umgåtts mera med missbrukare an med icke missbrukare an vad klienterna i BAK-populationen gjort. Båda grupperna uppvisar tydlig subgruppstillhorighet. 97% av individerna med positivt utfall () och 93% av NU har tata kontakter med andra missbrukare. Med tata kontakter menas dagligen eller upp till tre gånger i veckan. I BAK ar andelen 85%. Det ar vanligare att -gruppen har en partner (42%) an NU-gruppen (18%). Skillnaden ar signifikant (p <.05). I -gruppen har 19% också en partner som missbrukar narkotika. Ingen i NUgruppen har det. NU lever oftare ensamma. Narrnare halften traffar aldrig sina fader i båd a grupperna. 26% av faderna ar do da i NU-gruppen och 9% i -gruppen. Fler barn finns i -gruppen. Det ar en svag tendens till skillnad. 23% har ett barn och 13% har två barn i -gruppen. I NU-gruppen har 21% ett barn vardera. Missbruk och psykisk ohoisa jektion har -gruppen anvant såval es som opiater, medan alia i NU-gruppen anvande es. Båda grupperna ar blandmissbrukare. NUgruppen har kraftigare blandmissbruk (p <.01). Fler an hiliten av NU har missbrukat såval alkohol som lakemedel och losningsmedel, forutom narkotika. Med låkemedel menas lugnande medel/somnmedel. Det ar fler som missbrukat cannabis som huvudpreparat an amfetamin i båda undersokningsgrupperna ( och NU) an i BAK-materialet. Det galler såval under livet som året fore inskrivningen. NU-gruppen har de flesta cannabismissbrukarna; 63% har haft det som dominerande preparat under hela livet och 45% senaste året. Motsvarande andelar for -gruppen ar 56% hela livet resp. 33% senaste året och for BAK-populationen ar andelen 39% resp. 31%. 80% av klienterna i -gruppen angav narkotika som dominerande missbruksform vid inskrivning till vård, medan andelen var 57% i NU-gruppen. 60% av klienterna i -gruppen har missbrukat alkohol någon gång under livet och 82% i NUgruppen. Vidare uppger 43% i -gruppen och 79% i NU-gruppen att de missbrukat alkohol och haft återstallarbehov under året fore inskrivningen. Skillnaderna ar signifikanta (p<.ool). Alkoholkonsumtionen ar hog. NU har konsumerat i genomsnitt gram ren alkohol i veckan, vilket motsvarar drygt 5 1/2 helflaskor starksprit. har konsumerat 513 gram. Det motsvarar drygt 2 flaskor starksprit i veckan. Skillnaden mellan grupperna ar signifikant (p <.001)

7 Som mått på psykisk ohiilsa anvands hår sjalvupplevda psykiska besvar (bl.a. huvudvårk/migran, allrnan trotthet, somnbesvar, oro, angslan, ångest, depression, djup nedstamdhet, sjalvmordsforsok samt behov av vård for psykiska problem) under året fore inskrivningen (se tabeli 5). Båda grupperna har betydande psykiska problem jåmfort med normalpopulationen (Levnadsnivåundersokningen 1981; KARTAD 1980). Nervosa besvar som oro, angslan och ångest var de vanligaste. De år t. ex. 43 gånger vanligare i NUgruppen an i normalpopulationen. Signifikanta skillnader mellan - och NU-grupperna i de enskilda variablerna finns i det antal som gjort ett eller flera sjiilvmordsforsok (p <.01), upplever oro, angslan och ångest (p <.05) samt somnproblem (p <.01). Dessa problem år vanligare i NU-gruppen. En slutsats år att inte bara alkohol framtrader som en skillnad mellan grupperna betraffande missbruk, utan att nervlugnande medel/somnmedel också missbrukas i omfattande grad av NUgruppen. Detta bekraftas av att de också har samre psykisk status. Vi finner alltså, att grupperna ar disparata vid tiden for inskrivningen i det att for -gruppen år det narkotikamissbruket som kan ha motiverat till vård, medan NU-gruppen har mera sammansatta problem, såsom alkoholmissbruk, låkemedelsmissbruk, psykiska problem, kriminalitet osv. TabelI 6. Antal klienter från olika slags behandlingsenheter NU Vuxenvård 26 (9 kvinnor) 33 (2 kvinnor) Ungdomsvård 13 (6 kvinnor) 5 (2 kvinnor) Kriminalvård 4 2 SUMMA nomas vårdtider utgor en extrem avvikelse. De har langre vårdtid an medelvårdtiden for hela gruppen. I BAK/SWEDATES sammanfattande rapport (Bergmark et al. 1989) framgår att kon och vårdtid har bet ydelse for utfallet. Det borde ha gått bra for dessa fyra kvinnor. Istallet har det gått mycket dåligt for tre av dem. Den fjårde kvinnan år dock den enda klient i NU-gruppen som det har gått bra for i flerårsuppfoljningen. Vårdtiderna ar olika mellan grupperna (p <.001). Behandlingstiden som retentionskurva framgår av figur 2. I -gruppen har 60% stannat mer an ett år eller langre i behandling, medan i NU-gruppen 15% stannat ca ett år. Endast en s.k. "drop-out" finns i -gruppen (5 dagars vårdtid). Med drop-out menas att klienten avviker från behandlingen mycket tidigt. For ov- BEHANDLINGEN Klienterna i båda grupperna vårdades inom antingen vuxen-, ungdoms- eller kriminalvård (tabell 6). En lika stor andel i båda grupperna har vårdats med något slag av tvång. 17 och 15 NU har tvångsvårdats. For ytterligare 13 och 15 NU var det aktuelit med någon form av tvångsingripande eller hot om tvång. Nårmare 3/4 har således inte gått in i vården frivilligt. Vårdtiderna ar mycket långa i -gruppen. Medelvårdtiden for dem år 443 dagar (variation 4 till 724 dagar). For -gruppen år det ingen skillnad i vårdtid mellan man och kvinnor. Medelvårdtiden for NU gruppen år 149 dagar (variation 2 till 839 dagar). Mannen i NU har i genomsnitt 110 vårddagar och kvinnorna 496 (p <.001). NU-kvin- Figur 2. Behandlingstid - andel klienter som Cir kvar i behandling vid olika tidpunkter (retentionskurva). Procent ~--- BAK ~------NU aia ~4--6--~8--1~o--1~2--14 Mån

8 rigt avvek ingen under de tre forsta månaderna. Nitton individer i NU-gruppen avvek innan de varit i behandling tre månader. De hann också få flera inskrivningstillfiillen (upp till nio gånger) inom den period då BAK-intervjuerna pågick (en tvåårsperiod). I uppfoljningsstudier i narkomanvårdsforskning i olika Hinder finner man, att de flesta klienter avbryter sin behandling mycket tidigt. De Leon & Lange (1980) har gjort omfattande oversiktsarbeten och funnit, att inte mer an 20% av klienterna i regel brukar vara kvar i behandling efter 1-3 månader. De fann också, att i USA varierar antalet som avbryter behandlingen så har tidigt mellan 60% och 80%. De personer som inte intervjuats vid inskrivningen i - och NU-grupperna har kortare behandlingstider an de intervjuade. Inom -gruppen ar den genomsnittliga behandlingstiden for bortfallet 305 dagar, dvs. 10 månader (variation 5 till 725 dagar). Inom NU-gruppen ar behandlingstiden for bortfallet i genomsnitt 51 dagar, dvs. 1 1/2 månad (variation 2 till 143 dagar). I rapporten "5 år efter behandling" (Andersson 1991) ar ett av resultaten av en femårsuppfoljning av 82 narkotikamissbrukare att lång vårdtid visade samband med lagre kriminalitet efter vård. Liknande resultat återfinns i denna studie. De klienter som begått fler an 60 brott efter utskrivningen (endast NU-gruppen) stannade i genomsnitt tre månader i behandling. Bergmark et al. (1989) fann vid BAK/SWEDA TES ettårsuppfoljning att en successivt langre behandlingstid tycks vara forknippad med en battre integrering i samhiillet (p <.01). Behandlingstid ar den enskilda variabel som mest samvarierar med alia utfallsresultat. Collins och Allison (1983) analyserade data från individer och fann att vårdtidens langd ar en viktig indikator for lyckad behandling nar det galler kriminalitet efter utskrivningen. De fann också att de som vårdats med tvång har langre vårdtider och lyckas battre an de som sokte vård frivilligt. Ett problem ar att mata om det ar vårdtidens langd som haft effekt. Indikationer i studien tyder på det. Men å andra sidan kan annan vård ha forekommit fore inskrivning till den aktuella behandlingsperioden, liksom efter utskrivningen. Faktorer som inte kan hanforas till vården och vårdtidens langd kan också ha påverkat utfallet. TabelI 7. UtskrivningssCitt och personalens bedomning av klienterna vid utskrivningen (procent och signifikant skillnad mellan - och NU-grupperna). p NU BAK % % % Planerad utskrivning 57 < God behandlingsmotivation 66 < God social situation 54 < God psykisk situation 64 < God kroppslig status 92 < De Leon (1991) fann t.ex. att kriminalitet, ekonomi, arbete, familjepåtryckningar, samhallets accepterande av missbruk och klienternas uppfattningar om sitt eget missbruk var relevanta faktorer i sammanhanget. Han fann också att tidiga dropouts «30 dagar) betraktade sitt missbruk som mindre allvarligt. Sheffet (1980) fann att utbildning, tvångsvård, sjalvfortroende och en tro på framtiden hade bet ydelse for utfallet. En lyckad vård innebar att klienten ar motiverad till behandlingen. Den innebar också att vissa selekteras bort innan de blir inskrivna. Den innebar också att behandlingen skall "passa" klienternas behov och au eftervården skall fungera. Narkomanvården kanske passar missbrukare som inte har stor alkoholkonsumtion och psykiska besvar. Bergmark et al. (1989) fann t.ex. au stor alkoholkonsumtion fore vård gav samre behandlingsresultat. Personalens bedomningar Fler an halften (57%) av -klienterna fullf61jde den planerade behandlingen mot 8% i NU-gruppen, se tabeli 7. De ovriga avvek eller avbrot behandlingen av olika anledningar. Vissa klienter blev utskrivna mot egen vilja. 92% av klienterna i NU-gruppen avvek, avbrot eller skrevs ut från behandlingen mot sin egen vilja. De "straffade ut sig" på olika satt, bl.a. genom au inleda parforhållanden, missbruka, bråka el. dyl. I en delrapport från BAK-projektet (Byqvist 1984), dar de två forsta klientgrupperna från ett behandlingshem foljdes upp efter ett år, visade

9 Tabel/ 8. Personalens prognos betr. återfallsrisk och social situation (procent och signifikant skillnad mellan - och NU-grupperna). Liten återfallsrisk God social situation % p 49 < <.001 NU % 3 3 BAK % Tabel/9. Klienternas åsikter om vården varit till hjalp (procent och signifikans mellan grupperna). p NU BAK % % % Mycket/ganska stor hjalp <.001 Ej så stor/ingen hjalp det sig att de som haft planerad utskrivning i storre utstrackning var narkotikafria efter vård och att de som avvek tidigt hade stor alkoholkonsumtion vid ettårsuppf61jningen. Når klienterna skrevs ut bedomde personalen deras motivation under vårdtiden till den behandling de fått. Samtidigt gav personalen uppgifter om klienternas sociala, psykiska och kroppsliga status och en bedomning av mojligheterna for klienterna att klara sig socialt i framtiden utan risk for att återfalla i missbruk. Bedomningarna år anmårkningsvårda. Samtliga visar betydande signifikanta skillnader mellan - och NU-grupperna. -gruppen anses ha varit motiverade for vården i betydligt storre utstrackning an NU-gruppen (tabeli 7). Personalen ger en mycket pessimistisk bedomning av NU-gruppens sociala status (utbildning, arbete, ekonomi och bostad). Endast 3% bedoms ha god social situation. Den sociala statusen ar battre for -gruppen. Over halften (54%) bedoms som god. BAK-populationen visar tilliredsstallande somatisk (kroppslig) status (80%), men samre psykisk och social (45% resp 39%), se tabeli 7. Behandlingshemmens mojligheter att lyckas med att reda ut klienternas psykiska problem och sociala situation diskuteras i tre rapporter om BAK-projektet (Olsson 1988; Bergmark et al. 1988; Bergmark et al. 1989). Personalen ger samma pessimistiska bild av NU-gruppens framtidsutsikter når det galler mojligheterna for dem att klara sig socialt och att ej återfalla i missbruk. Risken for återfall bedoms som stor for 85% av klienterna i NU-gruppen och for 16% av klienterna i -gruppen. Skillnaden mellan grupperna år signifikant (p<.ool) (tab.8). Personalens prognos for klienternas framtida sociala situation visar att bara 3% av individerna i NU-gruppen antas komma att få en god situation. 56% av -gruppen bedomdes ha en god social prognos. Skillnaderna år signifikanta (p<.oo1). Se tabeli 8. Ett syfte med studien ar att se hur val personalen kan forutsaga utfallet vid utskrivningen. Prognosen som ges for klientens framtid nar det galler återfallsrisk år mycket intressant. Vi vet inte vilka krav personalgrupperna ståller på sin bedomning. Vi vet inte heller hur val den person som fyller i uppgifterna vid utskrivningstillfållet, kanner klienten. Det visar sig att personalen stalit riitt prognos for 84% av klienterna i -gruppen, och for 95% av klienterna i NU-gruppen i registeruppfoljningen. Om personalens bedomningar kan forutse hur det faktiskt ska gå for klienten borde dessa bedomningar tas till vara for det fortsatta behandlingsarbetet och eftervården. Klienternas egna åsikter om behandlingen vid ehårsuppfoljningen (BAK-3) Vid ettårsuppfoljningen (BAK-3) har klienterna svarat på frågan om de fått hjalp av behandlingshemmet att sluta missbruka narkotika. Skilinaden mellan grupperna ar signifikant (p <.001). 79% av klienterna i -gruppen anser att de fått hjalp (mycket stor eller ganska stor), medan 70% av klienterna i NU-gruppen anser att de inte fått hjalp (ej så stor hjalp eller ingen hjalp alls) (tabeli 9). Klienterna gav negativa och positiva omdomen om vården. Bland de negativa omdomena var åsiktsskillnaderna storst betriiffande terapin. De skilde sig signifikant (p <.05). 23% i -gruppen kritiserade terapin mot 45% i NU-gruppen. Det var framst gruppterapin som kritiserades i NUgruppen. I BAK var andelen 32%

10 Bland de positiva omdomena finns en signifikant skillnad mellan och NU nar det galler behandlingsrnodellen (p <.05). 33% av klienterna med positiva utfall () tyckte den var bra, medan endast 13% i NU-gruppen ansåg det (28% i BAK). Klienterna i -gruppen uppskattade praktiskt arbete, medan klienterna i NU-gruppen specielit uppskattade behandlingsinslag såsom enskilda samtal, att få hjalp med kontakter med barn och foraldrar och att få insikt och kunskap om droger. Klienternas egna åsikter om vården overensstammer till stor del med personalens bedomningar av behandlingsmotivation och framtidsprognos. SITUATIONEN VID FLERARS UPPFOUNINGEN (BAK-4) Omkring fem år efter ettårsuppfoljningen genomfordes den registeruppfoljning, som den foljande resultatdelen baseras på. Den omfattar registerutdrag over dodsfall, kriminalitet, sjukpension, sjukbidrag, sjukdagar, sjuktillfallen, diagnos, HIV-test, sjukpenninggrundande inkomst, taxerad inkomst, civilståndsforandringar och antal barn. En individ med positivt behandlingsutfall () avled exakt fyra år efter utskrivningen vid 24 års ålder. Denna hade vårdats 1 år och tre månader med hjalp av LVV. Dodsorsaken ar sjalvmord genom hangning. Fyra individer med negativt utfall (NU) har avlidit. Den forste avled två år efter utskrivningen vid 40 års ålder. Vårdtiden var narrnare ett år. Dodsorsaken var kronisk alkoholism. Den andre avled tre år efter utskrivningen vid 24 års ålder. Denne avvek tidigt från vården (efter 24 dagar). Dodsorsaken var sjalvmord genom hangriing. Den tredje avled sju år efter utskrivningen vi~ 34 års ålder. Vårdtiden var fem månader. Vi vet annu ej orsaken till dodsfallet. Den fjarde var 19 år vid utskrivningen. Vi har inget datum for dodsfallet och ingen dodsorsak, då personen var medborgare i annat nordiskt land. Resultaten visar att dodligheten i NU-gruppen ar avsevart storre an i normalpopulationen (LNU 1981 och normalpopulationen i KARTAD 1980). Kriminalitet -gruppen har farre antal brott an NU-gruppen under perioden från utskrivningen till observationsperiodens slut 1989 (p <.001). Femton finns inte med i polisregistret overhuvudtaget. Tretton finnns med men har inte begått något brott efter utskrivningen. Femton har begått brott, varav endast fyra fler an sex brott. Mer an hahten begick mellan ett och tre brott. Två NU finns inte i polisregistret. Brott har forekommit under hela uppfoljningsperioden for de ovriga. Klienterna med negativt utfall (NU) har elva gånger fler brott efter utskrivningen an de klienter med positivt utfall () som begått brott. 104 brott har begåtts sammanlagt av -gruppen och 1103 av NU-gruppen (p<.ool). -gruppen begår sina forsta brott under tredje året i genomsnitt; NU-gruppen under slutet av forsta året. 70% av NU begick brott forsta året efter utskrivningen. BAK-populationen begick sitt forsta brott i mitten av andra året i genomsnitt. Antalet brott och antalet individer som begår brott minskar over tid i NU-gruppen. Ju langre tid som gått sedan utskrivningen, dess farre brott. -gruppen har, p.g.a. langre behandlingstid, inget åttonde uppfoljningsår, medan de i NUgruppen som har ett åttonde observationsår sammanlagt begick 82 brott. Vi kan konstatera att fyra individer i -gruppen begår flera brott och grovre brott an de ovriga. De har registrerats for mellan tio och trettio brott, framst bedrageri och stolder. Tre har gjort sig skyldiga till narkotikabrott. De ovriga i -gruppen begår enstaka brott (såsom snatteri och olovlig koming). I gruppen Positiva Utfall () ingår de individer som var utan all slags belastning i alla utfallskriterier under det forsta uppfoljningsåret (BAK-3). Fyra personer har således vid intervjun vid ettårsuppfoljningen felaktigt uppgivit att de ej begått något brott. Två har gjort sig skyldiga till olika bilbrott, den tredje har domts for bedrageri och den fjarde for skadegorelse. Det var inte dessa fyra som senare visade sig ha begått flest antal brott i -gruppen. Det har "gått bra" for de fyra som ljog om sin kriminalitet vid ettårsuppfoljningen; dvs. inga fler brott och gott utfall i de ovriga utfallsvariablema

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [3] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2009 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [41] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2010 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Uppväxtfamilj och psykisk ohälsa

Uppväxtfamilj och psykisk ohälsa Uppväxtfamilj och psykisk ohälsa En kvantitativ studie om separation under uppväxten och dess betydelse för psykisk hälsa i vuxen ålder Fanny Westman Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi

Läs mer

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 BARNAVERNDARSTOFA Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 Deras sociala situation och deras inställning till behandlingen år 2012 HÖFÐABORG BORGARTÚNI 21 105 REYKJAVÍK

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Gravida missbrukare inom LVM-vården

Gravida missbrukare inom LVM-vården Gravida missbrukare inom LVM-vården Drogfokus Norrköping 24-25 oktober 2012 Therese Reitan forskningsledare Bakgrund Omvärlden Återkommande diskussioner om gravida missbrukare och särskilt om möjligheter

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Sammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna

Sammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna Sammanställning av ASI-intervjuer i Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna Utvärderingsrapport mars 2009 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1. Inledning...6 1.1 Läsarens

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga Nka Barn som anhöriga 2013:1 Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Barn som anhöriga

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Barn som anhöriga

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008 Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008 En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk.

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Kartläggning och analys av förändringar under ett år avseende de 784 missbruksklienter i Malmö som intervjuats med ASI-metoden fram till november 2008 Juni 2010 Stadskontoret

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 1 Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 2. Vårdtillfälle: 3. Inskrivningsdatum: 4. Datum för ifyllande av formulär: 5. Löpnummer: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare: A - Administrativa uppgifter A1.

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Pengarna, barnen och livet

Pengarna, barnen och livet Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden ASI-stad: Blandade orter : Alla övriga kommuner. Datum för uttaget ur databasen: 2013-10-28. Grundintervjuerna

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A RättspsyK Grunddata och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.1 Formulär A Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

och Treårsuppföljning av patienter inskrivna vid Hattens behandlingshem 2008 2011 Stockholm 21 september 2015

och Treårsuppföljning av patienter inskrivna vid Hattens behandlingshem 2008 2011 Stockholm 21 september 2015 1 Tvåårsuppföljning av patienter inskrivna vid Hattens behandlingshem 2008 2012 och Treårsuppföljning av patienter inskrivna vid Hattens behandlingshem 2008 2011 Stockholm 21 september 2015 2 Innehåll

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje? Utbildningskontoret Åke Martinsson 2009-10-19 Förekommer spel om pengar på i Södertälje? Rapport av resultat från webbenkät 2009-09. På uppdrag av Utbildningsnämnden genomfördes en kartläggning med fokus

Läs mer