Narkotikamissbrukare som det gått. bra eller dåligt for efter behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Narkotikamissbrukare som det gått. bra eller dåligt for efter behandling"

Transkript

1 SIV BYQVIST Narkotikamissbrukare som det gått bra eller dåligt for efter behandling BAK/SWEDATE-projektets flerårsuppfoljning BAKGRUND Ett forskningsprojekt med namnet "Behandlingsforskning avseende klienter inom narkomanvården" (BAK/SWEDATE) genomfordes under 1980-talet med stod från Delegationen for Social Forskning. Projektet innehåller tre delstudier. Den forsta (BAK-l) ger med hjalp av intervjuer bakgrunden for klienter (varav med fullstandiga intervjuer), som skrevs in 1982 och 1983 till olika typer av slutenvård vid 31 narkomanvårdsenheter i landet. Den andra (BAK-2) beskriver behandlingsinstitutionernas organisatoriska, administrativa och behandlingsmassiga forhållanden. Den tredje, "ettårsuppfoljningen" (BAK-3) beskriver ett urval på 560 klienter ca ett år efter utskrivningen med hjalp av intervjuer. Av dessa kunde 436 (78%) intervjuas. Fem år efter ettårsuppfoljningen kommer den fjarde delstudien. Det ar en registeruppfoljning (BAK-4, kallad "flerårsuppfoljningen") av de klienter som ingår i hela BAK-projektet. I denna rapport presenteras uppfoljningsdata for den grupp klienter som klarade sig bast respektive samst vid ettårsuppfoljningen. Gruppen med positivt utfall vid "ettårsuppfoljningen" beskrivs utforligt i Bergmark et al (sid ). Utfallet återges har i en schematisk framstallning av ett antal hierarkiskt strukturerade kombinationer av utfallskriterier (figur 1). I figurens ovre del finns hela uppfoljningspopulationen, som stegvis minskas genom en provning mot elva på varandra foljande utfallskriterier. For varje ruta i figuren minskar det antal som uppfyller de krav som har passerats i flodesschemat med hjalp av pilar. Den forsta nivån visar missbruksutfall, den andra nivån institutionsvård och kriminalitet, den tredje betecknar social integration som ofta ar mål for behandlingen. Den fjarde nivån utgor psykologisk status och samhallsstod. Langst ned i den sista boxen i figuren finner vi de 43 individer som uppfyller alia elva kriterierna for positivt utfall (-gruppen). For att få fram en grupp med ogynnsamma resultat i de olika utfallskriterierna konstruerades utfallsvariablerna på liknande satt, men med negativa kriterier på utfall enligt foljande: Narkotikakonsumtion; alkoholmissbruk; missbruk av nervlugnande medellsomnmedel; konsumtion av losningsmedel; institutionsvård mer an 60 dagar; kriminalitet; forsorjning; boende; sysselsattning;

2 psykisk haj.sa; samhajleliga kontakter. Denna grupp består av 40 individer och uppfyller kriterierna for negativt utfall (NU-gruppen). U ndersokningsgruppen Av figur 1 framgår, au 51% uppger sig vara narkotikafria under de senaste sex månaderna fore uppfoljningstillfaj.let vid euårsundersokningen, men det var bara 10% som uppfyllde alia kriterierna i utfallskombinationerna. Frågan om lyckade utfall år relativ. De senare ar alltså de 43 individer med positivt utfall (), som ingår i denna studie. Likaså ingår den grupp på 40 individer som hade negativt utfall (NU) vid euårsuppfoljningen. 77% år man och 23% år kvinnor. Kvinnorna TabelI 1. - och NU-grupperna ferdelade efter ken och ålder vid inskrivningen till behandling NU Antal Genom- Antal Genomsnittsålder snittsålder Man år år Kvinnor år 4 18 år finns framst i gruppen med positivt utfall (). TabelI 1 visar fordelningen av klienterna i registeruppfoljningen fordelade efter positiva () och negativa (NU) utfall. I -gruppen varierar åldrarna vid inskrivningen från 17 till 42 år och i NU-gruppen från 15 till 39 år. Åldersskillnaderna ar inte signifikanta mellan grupperna. Figur 1. Uppfeljningspopulationens resultat i elva utfallskriterier vid ettårsuppfeljningen. Totalt (n, %), samt procent man (m) och kvinnor (kv) inom resp. utfall. Upp!åijnings populationen Missbruksutfall Inslftutionsvård och kriminardet Social integration Psykologisk status och samhållsståd n = 436 % = 100 m (%) = 71 kv (%) = 29 Narkotika!ri Alkoholkonsum Ej annat ~ 6 mån tion" S 40gJdag missbruk Ej kriminafdel Inslftutionsvårdad < 61 dagar n= 163 %&37 m. kv= Inkomst an Ordnat Ordnad syssel Inga tvångs ajbete el studier boende sætning ~ 6 mån måssiga samhåflslngripanden Antal sarnhålledga Ej psykisk s!6dkontakter S S2/år ohålsa Syfte Studien har två huvudsyften: 1) Eu huvudsyfte ar au se hur stabila resultaten vid ettårsuppfoljningen blir i flerårsuppfoljningen. 2) Det andra huvudsyftet ar au,se om det finns någonting i individernas uppvaxt och bakgrund som kan ha prognosvårde. DeUa undersoks genom au av bakgrundsvariablerna få mojlighet au forutsaga vilka som kommer au hamna i - respektive NU-grupperna. Studien forsoker också besvara foljande två frågor: 3) Har vårdtiden någon betydeise for resultatet? 4) Hur pass vaj. kan personalen prognosticera utfallet? Har klienternas egna åsikter om behandlingen prognosvarde? Genomforande och presentation av resultaten Registeruppfoljningen omfattar åren 1980 t.o.m. 1989, dvs. hela 1980-talet. Observationstiden pågick in på -gruppens sj unde år och NU-gruppens åuonde år, med en variation från fem till nia år. Med observationstid menas tiden från utskrivning från behandling till december Orsaken till au NU-gruppen har langre observationstid ar au de inte stannade i vården lika lange som

3 gruppen. Skillnaden i observationstid ar signifikant (p <.001). Registerdata har samlats in for samtliga i BAKprojektet ingående individer ur foljande register: 1) Rikspolisstyrelsens person- och belastningsregister fr.o.m. klienternas forsta registrerade brott t.o.m. december ) Riksforsiikringsverkets register over sjukbidrag, sjukpension med diagnos under åren 1986, 1987, 1988 och ) Riksforsakringsverkets register over sjukbidrag, sjukpension med diagnos under åren 1980 t.o.m ) Statistiska Centralbyråns dodsorsaksregister 1980 t.o.m ) DAFA:s SPAR-register over civilståndsforandringar, sammanriiknad inkomst och taxerad inkomst under åren 1988 och ) Statens Bakteriologiska Laboratoriums kortregister over HIV-testade narkotikamissbrukare. Avsikten var att få registerutdrag for hela talet ur alla ovanstående register, men det var tyvarr for kosts amt att få uppgifter fore 1986 från Riksforsakringsverkets register over sjukskrivningsforhållanden samt DAFA:s SPAR-register fore De 83 individer som ingår i denna rapport har studerats med hjalp av data från såval de två intervjutillfallena (inskrivningen och ettårsuppfoljningen) samt från ovanstående register. AlIa uppgifter har lagts in på data och analyserna har gjorts med hjalp av statistikprogrammet SPSS. I artikeln beskrivs forst skillnaderna i klienternas bakgrund samt situationen året fore inskrivningen (BAK-l). Darefter beskrivs vårdtid, utskrivning och personalens bedamning vid utskrivningen (BAK-l) och klienternas egen syn på behandlingen ett år efter utskrivningen vid ettårsuppfoljningen (BAK-3). I det foljande jamfors de klienter som hade positiva () och negativa (NU) utfall i en longitudinell registeruppfoljning (BAK-4). Slutligen redogors for slutsatserna, som baseras på signifikanta skillnader mellan grupperna och svar på syftena med studien. ar att ettårsuppfoljningen baseras på intervjudata och den har aktuella flerårsuppfoljningen på registerdata. Kriminaliteten kan t.ex. innefatta narkotikabrott, vilket oftast indikerar narkotikamissbruk. Kriminalitet behover å andra sidan inte alltid betyda att individen missbrukar narkotika. Valen av register och undersokningsmetoder, dvs. anvandandet av både intervjuer och register, gor att resultaten måste tolkas med forsiktighet. Dock har valideringar gjorts av BAK-l-data med register (Olsson 1988) och de visar stor overensstammeise. Fullstandig overensstammeise foreligger i 80% av fallen. lytterligare 15% forekommer uppgifter om kriminalitet i BAK-intervjuerna, men inte i polisoch belastningsregistret. Konsumtionsuppgifter betraffande droger ar endast maj liga att få genom intervjuer. I rapporten gors jamforelser mellan -gruppen och NU-gruppen och ibland aven BAK-populationen. Har bor observeras att - och NU-materialet ar litet och BAK-materialet ar stort. består av 43 individer och NU av och NUgrupperna ingår i BAK-populationen. For overskådlighetens skull har ofta procentberakningar gjorts. Skillnader mellan - och NU-grupperna som visar signifikanta skilinader (Chi-2) återfinns i bakgrundsavsnittet. Man bor ha i åtanke att inte dra alltfor vittgående slutsatser av jamforelserna. Registerundersokningen stracker sig till Det betyder att det ar skillnad i observationstid hos klienterna. De som stannade kort tid i vården har langre observationstid. Klienterna med positiva utfall () hade ofta langre vårdtid an klienterna med negativa utfall (NU). Vi bor vara medvetna om att detta kan spela in vid tolkningen av resultaten. Redogorelsen for individernas kriminalitet har utskrivningen som utgångspunkt. Vi foljer klienterna under forsta, andra, tredje året etc. efter utskrivningen. For de ovriga registren galler årtal. Kvinnorna i studien har inte lyfts fram annat an i vissa fall. De ar for få for att man skall kunna ta fram konsspecifika frågor. Metoddiskussion Vardet av registerdata for att mata fortsatt missbruk och effekt av vården ar osakert med tanke på tolkningen av data samt validiteten. Ett problem Bortfall I BAK-1-undersokningen (inskrivningsintervjun) saknas intervjuformular for sju individer med positivt utfall (). En avvek tidigt, innan intervjun

4 TabelI 2. Uppvoxtforhållanden t.o.m. 15 års ålder. Antal, procent och signifikans (p) mellan - och NU-grupperna. Antal % Uppvuxen i fullstondigt hem 14 (40) p NU BAK antal % antal % 7 (25) 445 (39) Uppvuxen på barnhem, pojkhem, flickhem eller skolhem 6 (18) < (52) 298 (28) Ekonomiska problem 15 (43) Slitningar i uppvoxtfamiljen 20 (57) 7 (25) 349 (31) < (85) 755 (66) hunnit goras. De ovriga stannade lange i vården, men blev av olika anledningar inte intervjuade. Det handlade inte om vagran. Antalet klienter i -gruppen blir har darfor 36. Tolv individer med negativt utfall (NU) saknas i BAK-1-undersokningen. Antalet blir darfor 28 i NU-gruppen. Inskrivnings- och utskrivningsuppgifter finns for alla 83 individerna. I BAK-3-intervjuundersokningen (ettårsuppfoljningen) ingår alla 83 individerna, dvs. 43 och 40 NU. I BAK-4-registerundersokningen ingår olika register. Antal individer som ingår finns redovisade i de olika tabellerna. I någon enstaka fråga i intervjuformularen (BAK-1 och BAK-3) kan klienterna ha utelamnat svar p.g.a. glomska eller onskan att ej påminnas om något. BAKGRUNDSFAKTORER OCH SITUATION FORE INSKRIVNINGEN Vi går nu tillbaka i tiden och jamfor de två gruppernas bakgrunder och situationen året narmast fore inskrivningen i BAK-1-undersokningen. Skilsmassa ar den vanligaste orsaken till splittringen. I NU-gruppen har endast var fjarde vuxit upp tillsamrnans med båda foraldrarna. Skilsmassa ar aven har den vanligaste orsaken. Ingen kvinna i NU-gruppen har vuxit upp med båda foraldrarna. 19% av NU vaxte upp med sin biologiske far som ensamforalder. Fler an halften från NU-gruppen har placerats på barnhem, pojkhem, flickhem eller skolhem. Jamfort med -gruppen ar skillnaden signifikant (p <.01). Ekonomiska problem i uppvaxtfamiljen ar vanligare i klientgrupperna an i normalpopulationen; 3 1/2 gånger vanligare i och dubbelt i NU. Nar det galler upplevelser av slitningar i hemmet under uppvaxttiden ar det en signifikant skillnad mellan grupperna (p <.05). I NU-gruppen ar det sju gånger så vanligt med bråk och konflikter i uppvaxtfamiljen som i normalpopulationen. I gruppen finns ingen skillnad mellan dem som vuxit upp med båda foraldrarna, dem som levt med en foralder eller dem som vuxit upp hos andra. NU anger att orsakerna till konflikterna oftast ar alkoholrelaterade. Narrnare en tredjedel anser att det var deras eget fel att det blev bråk hemma. Andra orsaker till slitningarna ar psykiska problem i familjen, svartsjuka, misshandel och bråk om pengar. Klienterna namner att det ofta UPPyaxtforhållanden Tabell 2 visar skillnaderna mellan -gruppens och NU-gruppens uppvaxtforhållanden t.o.m. 15 års ålder. For jamforelse visas aven BAK-populationens varden. Båda grupperna har haft svåra uppvaxtforhållanden, liknande genomsnittet i BAK-populationen. Flertalet har vuxit upp i splittrade hem. TabelI 3. Socialgruppstillhorighet NU Antal % Antal Socialgrupp I Socialgrupp II Socialgrupp III % BAK % Nordisk Afkoholtidskrift Vol. 70, 7993:

5 Tabe" 4. Klienternas upplevelser av foraldrarnas missbruk och psykiska ohalsa. Antal, procent samt signifikans (p) mel lan - och NU-grupperna. Antal % Fadern alkoholist/ofta berusad Modern alkoholist/ofta berusad 3 Fadern psykiska problem 3 9 Modern psykiska problem 9 26 Fadern lakemedelsmissbruk 2 6 Modern lakemedelsmissbruk 6 17 p NU BAK Antal % Antal % < < blev bråk nar nya man flyttade hem till dem och deras modrar. Socialgruppstillhorigheten ar gjord efter SEI (Socialekonomiskt index, Statistiska Centralbyrån). Socialgruppstillhorigheten skiljer sig bet ydligt från normalpopulationen. Motsvarande i normalpopulationen (LNU) ar 35%. 61% av och 54% av NU kommer från arbetarhem (facklarda och icke facklarda arbetare). Fora'drars missbruk och psykiska oha'sa Klienternas egna berattelser om alkohol- och lakemedelsmissbruk hos foraldrarna samt psykiska problem såsom ångest, depression och psykisk sjukdom sammanfattas schematiskt i tabell 4. Modrar som ar alkoholister eller ofta berusade och fader som har psykiska problem (ångest, depression eller psykisk sjukdom) ar storre i gruppen med negativt utfall (NU) an i gruppen med positivt utfall (). Skillnaderna ar signifikanta (p <.05 resp <.01). I BAK- och normalpopulationerna ar det motsatt forhållande. Dar har faderna hogre andel alkoholproblem och modrarna hogre andel psykiska besvar. De individer vars fader har psykiska problem, uppger att de sjalva har psykiska problem och missbrukat lugnande medeli somnmedel. Vidare har NU-gruppen storre andel modrar med psykiska problem och med missbruk av lugnande medellsomnmedel an BAK-populationen och -gruppen. På individnivå finner vi att 3/4 av klienterna i NU-gruppen vuxit upp i hem med missbruk och/ eller psykisk ohalsa hos ena eller båda foraldrarna (eller annan vårdnadshavare). I -gruppen ar andelen drygt halften. Sammanfattningsvis kan vi konstatera betraffande uppvaxtforhållandena, att i de flesta variabler har något battre varden an BAK-populationen, medan NU har samre. Utmarkande for hela populationen ar att de har svåra uppvåxtforhållanden bakom sig. I fyra bakgrundsvariabler visar sig signifikanta skillnader mellan grupperna. Individerna med negativt utfall (NU) har upplevt mer slitningar, bråk och konflikter dar de vaxte upp, an -gruppen. De vistades i storre utstrackning periodvis på institution. De har också oftare fader med psykisk ohalsa och modrar med alkoholmissbruk. Utbildning, arbete och inkomst Fler individer i gruppen med negativt utfall (NU) har fullfoljt sina studier t.o.m. grundskolan eller hogre (86%) an individerna i -gruppen (74%) och BAK (78%). Examen från grundskola kan aven innebara s.k. "anpassad studiegång", dar eleverna gor praktik viss tid under skolarbetet. 69% av -gruppen uppger att de någon gång haft samma arbete minst ett år, medan endast 39% av NU-gruppen hade kunnat behålla ett arbete. Skillnaden ar signifikant (p <.05). Kriminalitet uppges vara den huvudsakliga inkomstkallan for båda grupperna. 56% av individerna i och 66% i NU har forsorjt sig genom kriminalitet i forsta eller andra hand året fore inskrivning till vård. 10% av kvinnorna i gruppen med positiva utfall () har forsorjt sig genom prostitution, daremot ingen kvinna i NU-gruppen

6 TabelI 5. Sjalvupplevda psykiska besvar vid inskrivningen. Andel, procent och signifikanta skilinader mellan -och NUgrupperna (p). Antal % Huvudvark/migran 8 23 Allman trotthet Somnbesvar oro/angslan/ångest Depression/djup nedstamdhet Sjalvmordsforsok (ett el. flere) 9 26 Overdos Redan vid narkotikadebuten skiljer sig grupperna åt i fråga om debutpreparat (p<.05). Individerna i -gruppen var mer benagna att prova olika sorters narkotika an NU-gruppen. Debutpreparatet for -gruppen var såval cannabis som opiater och centralstimulerande medel (es), såsom amfetamin, preludin och ritalina. I NU-gruppen anvånde alla cannabis vid debuten. Vid sin forsta inp NU BAK Antal % Antal % < < < Socialt natverk Båda grupperna har umgåtts mera med missbrukare an med icke missbrukare an vad klienterna i BAK-populationen gjort. Båda grupperna uppvisar tydlig subgruppstillhorighet. 97% av individerna med positivt utfall () och 93% av NU har tata kontakter med andra missbrukare. Med tata kontakter menas dagligen eller upp till tre gånger i veckan. I BAK ar andelen 85%. Det ar vanligare att -gruppen har en partner (42%) an NU-gruppen (18%). Skillnaden ar signifikant (p <.05). I -gruppen har 19% också en partner som missbrukar narkotika. Ingen i NUgruppen har det. NU lever oftare ensamma. Narrnare halften traffar aldrig sina fader i båd a grupperna. 26% av faderna ar do da i NU-gruppen och 9% i -gruppen. Fler barn finns i -gruppen. Det ar en svag tendens till skillnad. 23% har ett barn och 13% har två barn i -gruppen. I NU-gruppen har 21% ett barn vardera. Missbruk och psykisk ohoisa jektion har -gruppen anvant såval es som opiater, medan alia i NU-gruppen anvande es. Båda grupperna ar blandmissbrukare. NUgruppen har kraftigare blandmissbruk (p <.01). Fler an hiliten av NU har missbrukat såval alkohol som lakemedel och losningsmedel, forutom narkotika. Med låkemedel menas lugnande medel/somnmedel. Det ar fler som missbrukat cannabis som huvudpreparat an amfetamin i båda undersokningsgrupperna ( och NU) an i BAK-materialet. Det galler såval under livet som året fore inskrivningen. NU-gruppen har de flesta cannabismissbrukarna; 63% har haft det som dominerande preparat under hela livet och 45% senaste året. Motsvarande andelar for -gruppen ar 56% hela livet resp. 33% senaste året och for BAK-populationen ar andelen 39% resp. 31%. 80% av klienterna i -gruppen angav narkotika som dominerande missbruksform vid inskrivning till vård, medan andelen var 57% i NU-gruppen. 60% av klienterna i -gruppen har missbrukat alkohol någon gång under livet och 82% i NUgruppen. Vidare uppger 43% i -gruppen och 79% i NU-gruppen att de missbrukat alkohol och haft återstallarbehov under året fore inskrivningen. Skillnaderna ar signifikanta (p<.ool). Alkoholkonsumtionen ar hog. NU har konsumerat i genomsnitt gram ren alkohol i veckan, vilket motsvarar drygt 5 1/2 helflaskor starksprit. har konsumerat 513 gram. Det motsvarar drygt 2 flaskor starksprit i veckan. Skillnaden mellan grupperna ar signifikant (p <.001)

7 Som mått på psykisk ohiilsa anvands hår sjalvupplevda psykiska besvar (bl.a. huvudvårk/migran, allrnan trotthet, somnbesvar, oro, angslan, ångest, depression, djup nedstamdhet, sjalvmordsforsok samt behov av vård for psykiska problem) under året fore inskrivningen (se tabeli 5). Båda grupperna har betydande psykiska problem jåmfort med normalpopulationen (Levnadsnivåundersokningen 1981; KARTAD 1980). Nervosa besvar som oro, angslan och ångest var de vanligaste. De år t. ex. 43 gånger vanligare i NUgruppen an i normalpopulationen. Signifikanta skillnader mellan - och NU-grupperna i de enskilda variablerna finns i det antal som gjort ett eller flera sjiilvmordsforsok (p <.01), upplever oro, angslan och ångest (p <.05) samt somnproblem (p <.01). Dessa problem år vanligare i NU-gruppen. En slutsats år att inte bara alkohol framtrader som en skillnad mellan grupperna betraffande missbruk, utan att nervlugnande medel/somnmedel också missbrukas i omfattande grad av NUgruppen. Detta bekraftas av att de också har samre psykisk status. Vi finner alltså, att grupperna ar disparata vid tiden for inskrivningen i det att for -gruppen år det narkotikamissbruket som kan ha motiverat till vård, medan NU-gruppen har mera sammansatta problem, såsom alkoholmissbruk, låkemedelsmissbruk, psykiska problem, kriminalitet osv. TabelI 6. Antal klienter från olika slags behandlingsenheter NU Vuxenvård 26 (9 kvinnor) 33 (2 kvinnor) Ungdomsvård 13 (6 kvinnor) 5 (2 kvinnor) Kriminalvård 4 2 SUMMA nomas vårdtider utgor en extrem avvikelse. De har langre vårdtid an medelvårdtiden for hela gruppen. I BAK/SWEDATES sammanfattande rapport (Bergmark et al. 1989) framgår att kon och vårdtid har bet ydelse for utfallet. Det borde ha gått bra for dessa fyra kvinnor. Istallet har det gått mycket dåligt for tre av dem. Den fjårde kvinnan år dock den enda klient i NU-gruppen som det har gått bra for i flerårsuppfoljningen. Vårdtiderna ar olika mellan grupperna (p <.001). Behandlingstiden som retentionskurva framgår av figur 2. I -gruppen har 60% stannat mer an ett år eller langre i behandling, medan i NU-gruppen 15% stannat ca ett år. Endast en s.k. "drop-out" finns i -gruppen (5 dagars vårdtid). Med drop-out menas att klienten avviker från behandlingen mycket tidigt. For ov- BEHANDLINGEN Klienterna i båda grupperna vårdades inom antingen vuxen-, ungdoms- eller kriminalvård (tabell 6). En lika stor andel i båda grupperna har vårdats med något slag av tvång. 17 och 15 NU har tvångsvårdats. For ytterligare 13 och 15 NU var det aktuelit med någon form av tvångsingripande eller hot om tvång. Nårmare 3/4 har således inte gått in i vården frivilligt. Vårdtiderna ar mycket långa i -gruppen. Medelvårdtiden for dem år 443 dagar (variation 4 till 724 dagar). For -gruppen år det ingen skillnad i vårdtid mellan man och kvinnor. Medelvårdtiden for NU gruppen år 149 dagar (variation 2 till 839 dagar). Mannen i NU har i genomsnitt 110 vårddagar och kvinnorna 496 (p <.001). NU-kvin- Figur 2. Behandlingstid - andel klienter som Cir kvar i behandling vid olika tidpunkter (retentionskurva). Procent ~--- BAK ~------NU aia ~4--6--~8--1~o--1~2--14 Mån

8 rigt avvek ingen under de tre forsta månaderna. Nitton individer i NU-gruppen avvek innan de varit i behandling tre månader. De hann också få flera inskrivningstillfiillen (upp till nio gånger) inom den period då BAK-intervjuerna pågick (en tvåårsperiod). I uppfoljningsstudier i narkomanvårdsforskning i olika Hinder finner man, att de flesta klienter avbryter sin behandling mycket tidigt. De Leon & Lange (1980) har gjort omfattande oversiktsarbeten och funnit, att inte mer an 20% av klienterna i regel brukar vara kvar i behandling efter 1-3 månader. De fann också, att i USA varierar antalet som avbryter behandlingen så har tidigt mellan 60% och 80%. De personer som inte intervjuats vid inskrivningen i - och NU-grupperna har kortare behandlingstider an de intervjuade. Inom -gruppen ar den genomsnittliga behandlingstiden for bortfallet 305 dagar, dvs. 10 månader (variation 5 till 725 dagar). Inom NU-gruppen ar behandlingstiden for bortfallet i genomsnitt 51 dagar, dvs. 1 1/2 månad (variation 2 till 143 dagar). I rapporten "5 år efter behandling" (Andersson 1991) ar ett av resultaten av en femårsuppfoljning av 82 narkotikamissbrukare att lång vårdtid visade samband med lagre kriminalitet efter vård. Liknande resultat återfinns i denna studie. De klienter som begått fler an 60 brott efter utskrivningen (endast NU-gruppen) stannade i genomsnitt tre månader i behandling. Bergmark et al. (1989) fann vid BAK/SWEDA TES ettårsuppfoljning att en successivt langre behandlingstid tycks vara forknippad med en battre integrering i samhiillet (p <.01). Behandlingstid ar den enskilda variabel som mest samvarierar med alia utfallsresultat. Collins och Allison (1983) analyserade data från individer och fann att vårdtidens langd ar en viktig indikator for lyckad behandling nar det galler kriminalitet efter utskrivningen. De fann också att de som vårdats med tvång har langre vårdtider och lyckas battre an de som sokte vård frivilligt. Ett problem ar att mata om det ar vårdtidens langd som haft effekt. Indikationer i studien tyder på det. Men å andra sidan kan annan vård ha forekommit fore inskrivning till den aktuella behandlingsperioden, liksom efter utskrivningen. Faktorer som inte kan hanforas till vården och vårdtidens langd kan också ha påverkat utfallet. TabelI 7. UtskrivningssCitt och personalens bedomning av klienterna vid utskrivningen (procent och signifikant skillnad mellan - och NU-grupperna). p NU BAK % % % Planerad utskrivning 57 < God behandlingsmotivation 66 < God social situation 54 < God psykisk situation 64 < God kroppslig status 92 < De Leon (1991) fann t.ex. att kriminalitet, ekonomi, arbete, familjepåtryckningar, samhallets accepterande av missbruk och klienternas uppfattningar om sitt eget missbruk var relevanta faktorer i sammanhanget. Han fann också att tidiga dropouts «30 dagar) betraktade sitt missbruk som mindre allvarligt. Sheffet (1980) fann att utbildning, tvångsvård, sjalvfortroende och en tro på framtiden hade bet ydelse for utfallet. En lyckad vård innebar att klienten ar motiverad till behandlingen. Den innebar också att vissa selekteras bort innan de blir inskrivna. Den innebar också att behandlingen skall "passa" klienternas behov och au eftervården skall fungera. Narkomanvården kanske passar missbrukare som inte har stor alkoholkonsumtion och psykiska besvar. Bergmark et al. (1989) fann t.ex. au stor alkoholkonsumtion fore vård gav samre behandlingsresultat. Personalens bedomningar Fler an halften (57%) av -klienterna fullf61jde den planerade behandlingen mot 8% i NU-gruppen, se tabeli 7. De ovriga avvek eller avbrot behandlingen av olika anledningar. Vissa klienter blev utskrivna mot egen vilja. 92% av klienterna i NU-gruppen avvek, avbrot eller skrevs ut från behandlingen mot sin egen vilja. De "straffade ut sig" på olika satt, bl.a. genom au inleda parforhållanden, missbruka, bråka el. dyl. I en delrapport från BAK-projektet (Byqvist 1984), dar de två forsta klientgrupperna från ett behandlingshem foljdes upp efter ett år, visade

9 Tabel/ 8. Personalens prognos betr. återfallsrisk och social situation (procent och signifikant skillnad mellan - och NU-grupperna). Liten återfallsrisk God social situation % p 49 < <.001 NU % 3 3 BAK % Tabel/9. Klienternas åsikter om vården varit till hjalp (procent och signifikans mellan grupperna). p NU BAK % % % Mycket/ganska stor hjalp <.001 Ej så stor/ingen hjalp det sig att de som haft planerad utskrivning i storre utstrackning var narkotikafria efter vård och att de som avvek tidigt hade stor alkoholkonsumtion vid ettårsuppf61jningen. Når klienterna skrevs ut bedomde personalen deras motivation under vårdtiden till den behandling de fått. Samtidigt gav personalen uppgifter om klienternas sociala, psykiska och kroppsliga status och en bedomning av mojligheterna for klienterna att klara sig socialt i framtiden utan risk for att återfalla i missbruk. Bedomningarna år anmårkningsvårda. Samtliga visar betydande signifikanta skillnader mellan - och NU-grupperna. -gruppen anses ha varit motiverade for vården i betydligt storre utstrackning an NU-gruppen (tabeli 7). Personalen ger en mycket pessimistisk bedomning av NU-gruppens sociala status (utbildning, arbete, ekonomi och bostad). Endast 3% bedoms ha god social situation. Den sociala statusen ar battre for -gruppen. Over halften (54%) bedoms som god. BAK-populationen visar tilliredsstallande somatisk (kroppslig) status (80%), men samre psykisk och social (45% resp 39%), se tabeli 7. Behandlingshemmens mojligheter att lyckas med att reda ut klienternas psykiska problem och sociala situation diskuteras i tre rapporter om BAK-projektet (Olsson 1988; Bergmark et al. 1988; Bergmark et al. 1989). Personalen ger samma pessimistiska bild av NU-gruppens framtidsutsikter når det galler mojligheterna for dem att klara sig socialt och att ej återfalla i missbruk. Risken for återfall bedoms som stor for 85% av klienterna i NU-gruppen och for 16% av klienterna i -gruppen. Skillnaden mellan grupperna år signifikant (p<.ool) (tab.8). Personalens prognos for klienternas framtida sociala situation visar att bara 3% av individerna i NU-gruppen antas komma att få en god situation. 56% av -gruppen bedomdes ha en god social prognos. Skillnaderna år signifikanta (p<.oo1). Se tabeli 8. Ett syfte med studien ar att se hur val personalen kan forutsaga utfallet vid utskrivningen. Prognosen som ges for klientens framtid nar det galler återfallsrisk år mycket intressant. Vi vet inte vilka krav personalgrupperna ståller på sin bedomning. Vi vet inte heller hur val den person som fyller i uppgifterna vid utskrivningstillfållet, kanner klienten. Det visar sig att personalen stalit riitt prognos for 84% av klienterna i -gruppen, och for 95% av klienterna i NU-gruppen i registeruppfoljningen. Om personalens bedomningar kan forutse hur det faktiskt ska gå for klienten borde dessa bedomningar tas till vara for det fortsatta behandlingsarbetet och eftervården. Klienternas egna åsikter om behandlingen vid ehårsuppfoljningen (BAK-3) Vid ettårsuppfoljningen (BAK-3) har klienterna svarat på frågan om de fått hjalp av behandlingshemmet att sluta missbruka narkotika. Skilinaden mellan grupperna ar signifikant (p <.001). 79% av klienterna i -gruppen anser att de fått hjalp (mycket stor eller ganska stor), medan 70% av klienterna i NU-gruppen anser att de inte fått hjalp (ej så stor hjalp eller ingen hjalp alls) (tabeli 9). Klienterna gav negativa och positiva omdomen om vården. Bland de negativa omdomena var åsiktsskillnaderna storst betriiffande terapin. De skilde sig signifikant (p <.05). 23% i -gruppen kritiserade terapin mot 45% i NU-gruppen. Det var framst gruppterapin som kritiserades i NUgruppen. I BAK var andelen 32%

10 Bland de positiva omdomena finns en signifikant skillnad mellan och NU nar det galler behandlingsrnodellen (p <.05). 33% av klienterna med positiva utfall () tyckte den var bra, medan endast 13% i NU-gruppen ansåg det (28% i BAK). Klienterna i -gruppen uppskattade praktiskt arbete, medan klienterna i NU-gruppen specielit uppskattade behandlingsinslag såsom enskilda samtal, att få hjalp med kontakter med barn och foraldrar och att få insikt och kunskap om droger. Klienternas egna åsikter om vården overensstammer till stor del med personalens bedomningar av behandlingsmotivation och framtidsprognos. SITUATIONEN VID FLERARS UPPFOUNINGEN (BAK-4) Omkring fem år efter ettårsuppfoljningen genomfordes den registeruppfoljning, som den foljande resultatdelen baseras på. Den omfattar registerutdrag over dodsfall, kriminalitet, sjukpension, sjukbidrag, sjukdagar, sjuktillfallen, diagnos, HIV-test, sjukpenninggrundande inkomst, taxerad inkomst, civilståndsforandringar och antal barn. En individ med positivt behandlingsutfall () avled exakt fyra år efter utskrivningen vid 24 års ålder. Denna hade vårdats 1 år och tre månader med hjalp av LVV. Dodsorsaken ar sjalvmord genom hangning. Fyra individer med negativt utfall (NU) har avlidit. Den forste avled två år efter utskrivningen vid 40 års ålder. Vårdtiden var narrnare ett år. Dodsorsaken var kronisk alkoholism. Den andre avled tre år efter utskrivningen vid 24 års ålder. Denne avvek tidigt från vården (efter 24 dagar). Dodsorsaken var sjalvmord genom hangriing. Den tredje avled sju år efter utskrivningen vi~ 34 års ålder. Vårdtiden var fem månader. Vi vet annu ej orsaken till dodsfallet. Den fjarde var 19 år vid utskrivningen. Vi har inget datum for dodsfallet och ingen dodsorsak, då personen var medborgare i annat nordiskt land. Resultaten visar att dodligheten i NU-gruppen ar avsevart storre an i normalpopulationen (LNU 1981 och normalpopulationen i KARTAD 1980). Kriminalitet -gruppen har farre antal brott an NU-gruppen under perioden från utskrivningen till observationsperiodens slut 1989 (p <.001). Femton finns inte med i polisregistret overhuvudtaget. Tretton finnns med men har inte begått något brott efter utskrivningen. Femton har begått brott, varav endast fyra fler an sex brott. Mer an hahten begick mellan ett och tre brott. Två NU finns inte i polisregistret. Brott har forekommit under hela uppfoljningsperioden for de ovriga. Klienterna med negativt utfall (NU) har elva gånger fler brott efter utskrivningen an de klienter med positivt utfall () som begått brott. 104 brott har begåtts sammanlagt av -gruppen och 1103 av NU-gruppen (p<.ool). -gruppen begår sina forsta brott under tredje året i genomsnitt; NU-gruppen under slutet av forsta året. 70% av NU begick brott forsta året efter utskrivningen. BAK-populationen begick sitt forsta brott i mitten av andra året i genomsnitt. Antalet brott och antalet individer som begår brott minskar over tid i NU-gruppen. Ju langre tid som gått sedan utskrivningen, dess farre brott. -gruppen har, p.g.a. langre behandlingstid, inget åttonde uppfoljningsår, medan de i NUgruppen som har ett åttonde observationsår sammanlagt begick 82 brott. Vi kan konstatera att fyra individer i -gruppen begår flera brott och grovre brott an de ovriga. De har registrerats for mellan tio och trettio brott, framst bedrageri och stolder. Tre har gjort sig skyldiga till narkotikabrott. De ovriga i -gruppen begår enstaka brott (såsom snatteri och olovlig koming). I gruppen Positiva Utfall () ingår de individer som var utan all slags belastning i alla utfallskriterier under det forsta uppfoljningsåret (BAK-3). Fyra personer har således vid intervjun vid ettårsuppfoljningen felaktigt uppgivit att de ej begått något brott. Två har gjort sig skyldiga till olika bilbrott, den tredje har domts for bedrageri och den fjarde for skadegorelse. Det var inte dessa fyra som senare visade sig ha begått flest antal brott i -gruppen. Det har "gått bra" for de fyra som ljog om sin kriminalitet vid ettårsuppfoljningen; dvs. inga fler brott och gott utfall i de ovriga utfallsvariablema

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Syfte och metod Lite resultat Några

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? 1 Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet. 2013-06-01 Anders Hjern och Helio Adelino

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Effektundersökning av projektets påverkan på deltagarnas försörjningsstöd.

Effektundersökning av projektets påverkan på deltagarnas försörjningsstöd. Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 3 Effektundersökning av projektets påverkan på deltagarnas försörjningsstöd. - En jämförande uppföljning för deltagare som avslutats mot arbete

Läs mer

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c. Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007

Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 BARNAVERNDARSTOFA Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 Deras sociala situation och deras inställning till behandlingen år 2012 HÖFÐABORG BORGARTÚNI 21 105 REYKJAVÍK

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Allmän SiS-rapport 2010:9 SiS LVM-vård En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Förord År 1994 övertog Statens institutionsstyrelse, SiS, huvudmannaskapet för tvångsvården

Läs mer

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [41] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2010 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner

Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I denna broschyr presenteras resultat från registerstudier

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-10 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Utvecklingsseminarium

Utvecklingsseminarium Utvecklingsseminarium Samverka för att förebygga återfall i brott Del 2. Workshopkompendium Innehåll Workshop 1 Hur arbetar vi effektivt och individanpassat mot återfall i brott?...3 Workshop 2 Vad krävs

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [3] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2009 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar 1995 8 Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet Dagens presentation Bakgrund till undersökningen

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002 1 FoU-Rapport Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002 Socialförvaltningen, Eksjö kommun December 2002 Johan Näslund Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet 2 Inledning och metod

Läs mer

SiS statistik år 2003

SiS statistik år 2003 Allmän SiS-rapport 2004:6 SiS statistik år 2003 Linda Knudsdotter Vanström Ann-Christine Palmgren Langlet Stina Björk ISSN 1404-2584 Förord Förord Statens institutionsstyrelses (SiS) uppdrag är att ge

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program ASI i Implementering Politiken Sammanställningar Program Historisk beskrivning Implementeringsarbetet Politiken Vad har förändrats & vad är kvar att göra Vad har varit viktigast Aktuella sammanställningar

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod

Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en standardintervju för uppföljning av personer i missbruks- och beroendevård. Den används för att stämma av personens situation och hjälpbehov samt för uppföljning av

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Barn vars föräldrar avlidit

Barn vars föräldrar avlidit Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade

Läs mer

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS 4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

SiS statistik år 2009

SiS statistik år 2009 SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Cannabis, amfetamin eller opiater?

Cannabis, amfetamin eller opiater? SIV BYQVIST Cannabis, amfetamin eller opiater? Narkotikamissbrukares val av preparat från debut till inskrivning i vård Siv Byqvist: Cannabis, amphetamine, or opiates? Addiets' ehoiees of drugs from first

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 2010

Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 2010 Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 1 1. SAMMANFATTNING Samordningsförbundet gav i maj 1 Försäkringskassan uppdraget att under hösten 1 kartlägga de ungdomar som uppbär aktivitetsersättning

Läs mer

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem. Frågeformulär 2005 Datum Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem. Familjehemskonsulenterna behöver ha ditt svar senast tre dagar före djupsamtalet. Namn 1 Anledning

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

ADAD-intervjuer 1997 2004

ADAD-intervjuer 1997 2004 Allmän SiS-rapport 6:2 ADAD-intervjuer 1997 4 Förändringar i ungdomars bakgrund, livssituation och behandlingsbehov ISSN 144-2584 Förord Sedan 1997 har ungdomar som skrivits in på särskilda ungdomshem

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård

Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård SoRAD Forskningsrapport nr 62 2011 SoRAD Centrum för

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Uppväxtfamilj och psykisk ohälsa

Uppväxtfamilj och psykisk ohälsa Uppväxtfamilj och psykisk ohälsa En kvantitativ studie om separation under uppväxten och dess betydelse för psykisk hälsa i vuxen ålder Fanny Westman Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport 2008-05-09 Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström Sammanfattning På uppdrag av landstinget

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vem får problem med spel?

Vem får problem med spel? Vem får problem med spel? Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa 2008/09 Ulla Romild, Statens Folkhälsoinstitut RFMA:s konferens om Spel och Spelmissbruk Huddinge, 2 februari år 2011

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Sofie Gustafsson, Lunds universitet Thomas Eriksson, Lunds universitet Bakgrund god hälsa och en vård på lika

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Uppföljning av ensamkommande ungdomar i Tierp

Uppföljning av ensamkommande ungdomar i Tierp Tierps Kommun HVB Bergis Januari 07 Uppföljning av ensamkommande ungdomar i Tierp Kartläggning av ungdomar placerade på HVB Bergis år 007-06 På uppdrag av områdeschef Matthew McNeill Sammanfattning Studien

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:54 av Brit Rundberg (v) om bevakningssystem till grund för prevention gentemot narkotikamissbruk Föredragande landstingsråd: Stig

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer