Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner

Transkript

1 Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis Military

2 REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I denna broschyr presenteras resultat från registerstudier på svenska militära utlandsveteraner som varit på mission någon gång mellan 1990 och Syftet med dessa studier är att undersöka tillståndet bland svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från mission. Studierna har genomförts med hjälp av länkning av befintliga svenska register, till exempel patientregistret och dödsorsaksregistret, till Försvarsmaktens register över militär personal som tjänstgjort utomlands. Samtliga analyser har utförts på avidentifierade data och resultat presenteras på gruppnivå för att skydda individernas integritet. Studierna har utförts av företaget Aux Analysis på uppdrag av Försvarsmakten. De fullständiga rapporterna finns att ladda ner från foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

3 HEALHTY SOLDIER EFFECT För att undersöka de svenska veteranernas tillstånd efter hemkomst från mission jämförs dessa med en kontrollgrupp från allmänbefolkningen som inte tjänstgjort militärt utomlands ( icke-veteraner ). Militär utlandstjänstgöring föregås av omfattande fysiska och psykologiska uttagningstester, vilket leder till att veteranerna utgör en selekterad grupp med ovanligt god hälsa. Detta orsakar en snedvridning av resultaten till veteranernas fördel, då de jämförs med individer från allmänbefolkningen som inte sållats med liknande tester. I den vetenskapliga litteraturen benämns detta the healthy soldier effect. För att reducera denna effekt matchades icke-veteranerna till de militära utlandsveteranerna på flera variabler som är viktiga för den fysiska och psykiska hälsan. Det är dock inte säkert att detta är tillräckligt för att justera för the healthy soldier effect. Resultaten bör därför tolkas med denna effekt i åtanke. Psykologutvärdering Resultat begåvningstest Militära utlandsveteraner 25 % 25 % Icke-veteraner 20 % 20 % 15 % 15 % 10 % 10 % 5 % 5 % 0 % %

4 SVENSKA MISSIONER Svenska soldater har tjänstgjort militärt i internationella FN-ledda insatser sedan 1948 och på senare tid även under EU- och NATO-mandat. Mellan 1990 och 2013 genomförde 25,000 svenskar militär utlandstjänstgöring, varav cirka 40% var på mer än en insats. Medelåldern vid första insats var 29 år bland dessa militära utlandsveteraner, och över 90% var män. I figuren till höger visas antalet svenska militära utlandstjänstgöringar mellan 1990 och Tjänstgöring motsvarar en bemannad tjänst vid en specifik mission och inte tvunget en unik individ (en individ kan ha genomfört flera tjänstgöringar). foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

5 3000 Antal svenska militära utlandstjänstgöringar Övrigt Mellanöstern Balkan Afrika Afghanistan

6 SJÄLVMORD Det har länge varit känt att militär tjänstgöring kan innebära trauman som ger upphov till psykiskt lidande. Detta lidande kan upplevas som så svårt att den berörda individen väljer att begå självmord. Bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 var risken för självmord under uppföljningstiden efter hemkomst från mission lägre än bland ålders- och könsmatchade icke-veteraner från allmänbefolkningen. Skillnaden var statistiskt säkerställd. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

7 Andel som begått självmord 0.5 % 0.4 % 0.3 % e- Ick 0.2 % 0.1 % ner era vet er veteran utlands Militära 0.0 % 0 År 5 År 10 År År efter hemkomst 15 År 20 År

8 DÖDLIGHET En ökad dödsrisk på grund av yttre orsaker, främst fordonsolyckor, har rapporterats bland brittiska och amerikanska militära utlandsveteraner. Det är möjligt att dessa fall egentligen handlar om självmord, och alltså representerar ett mörkertal i självmordsstatistiken. De svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 uppvisade en statistiskt säkerställd lägre dödsrisk på 21% jämfört med ålders- och könsmatchade icke-veteraner från allmänbefolkningen. När dödsfallen delades upp efter orsak (hjärtkärlsjukdom, cancer, yttre orsaker) uppvisade de militära utlandsveteranerna tendenser till lägre dödsrisk i samtliga fall, men de lägre riskerna kunde inte säkerställas statistiskt. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

9 Andel dödsfall Veteraner Icke - veteraner Relativ dödsrisk 95 % konfidensintervall Alla orsaker 0.53 % 0.97 % 0.79 Hjärtkärlsjukdomar 0.09 % 0.14 % 0.84 Cancer 0.10 % 0.17 % 0.66 Yttre orsaker 0.24 % 0.42 % Lägre risk veteraner Högre risk veteraner

10 ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) definierades i vietnamkrigets efterräkningar vad gällde mentalt lidande. PTSD kännetecknas av höga stressnivåer, mardrömmar om den traumatiska händelsen, depression och känslomässig avtrubbning. Det finns begränsningar med att använda svenska hälsoregister för att identifiera PTSD. Däremot finns det uppgifter om uthämtning av antidepressiva läkemedel, vilket är ett vanligt inslag i den behandling individer med PTSD får. Svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 uppvisade en lägre andel som hämtat ut antidepressiva läkemedel jämfört med ålders- och könsmatchade icke-veteraner från allmänbefolkningen. Detta gällde såväl första som femte och tionde året efter hemkomst från mission, och resultatet var statistiskt säkerställt. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

11 Antidepressiva läkemedel Militära utlandsveteraner Icke-veteraner 5.4 % 4.6 % 2.7 % 2.8 % 3.0 % 1.3 % 1 år 5 år 10 år År efter hemkomst

12 BOSNIEN (BA01-BA06) Från och med september 1993 till slutet av 1999 bidrog Sverige med stora delar av den militära utlandsstyrkan till de fredsbevarande insatserna i Bosnien. Åren 1993 till 1996 (missionerna BA01-BA06) anses ha varit särskilt påfrestande för tjänstgörande soldater. Därför genomfördes en studie med fokus på just dessa missioner. Cirka 5000 svenskar tjänstgjorde militärt på missionerna BA01-BA06. Bland dessa kunde ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med ålders- och könsmatchade icke-veteraner från allmänbefolkningen detekteras med avseende på självmord, självmordsförsök, uthämtning av sömnmedel eller ångestdämpande läkemedel eller sjukvårdsbesök med psykiatrisk diagnos. Det enda statistiskt säkerställda resultatet var en lägre risk för uthämtning av antidepressiva läkemedel bland veteranerna. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

13 Veteraner Andel Icke - veteraner Relativ risk 95 % konfidensintervall Självmord 0.53 % 0.97 % 1.05 Självmordsförsök 0.09 % 0.14 % 1.24 Psykiatribesök 0.10 % 0.17 % 0.98 Antidepressiva läkemedel 0.24 % 0.42 % 0.79 Sömnmedel 0.53 % 0.97 % 0.90 Ångestdämpande läkemedel 0.09 % 0.14 % 0.83 Någon psykofarmaka 0.10 % 0.17 % Lägre risk veteraner Högre risk veteraner

14 AFGHANISTAN (FS17-FS19) Sedan 2002 har Sverige bidragit med trupp till Afghanistan. Hotbilden mot svensk trupp anses ha varit förhöjd i samband med presidentvalet år 2009 (missionen FS17) samt under efterföljande år (FS18 och FS19). Därför genomfördes en särskild studie av dessa missioner. Cirka 2000 soldater tjänstgjorde militärt på missionerna FS17-FS19. Eftersom dessa missioner ägde rum 2009 och senare var studiernas uppföljningstid begränsad till endast några få år. Ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan veteranerna och icke-veteraner ur allmänbefolkningen kunde detekteras med avseende på uthämtning av antidepressiva läkemedel, sömnmedel eller ångestdämpande läkemedel. Däremot fanns en statistiskt säkerställd lägre risk bland veteranerna för sjukvårdsbesök med psykiatrisk diagnos. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

15 Veteraner Andel fall Icke - veteraner Relativ risk 95 % konfidensintervall Självmord Inga händelser Självmordsförsök Inga händelser Psykiatribesök 0.5 % 1.7 % 0.40 Antidepressiva läkemedel 3.2 % 4.0 % 0.97 Sömnmedel 2.6 % 2.8 % 0.94 Ångestdämpande läkemedel 2.7 % 2.8 % 1.10 Någon psykofarmaka 5.7 % 6.7 % Lägre risk Högre risk veteraner veteraner 2.0

16 HJÄRTKÄRLSJUKDOM Hjärtkärlsjukdomar är sjukdomar relaterade till hjärta och blodkärl, till exempel hjärtinfarkt och stroke. PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) har i utländska studier av militära utlandsveteraner visats vara förknippat med olika riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Inga statistiskt säkerställda skillnader kunde detekteras avseende hjärtkärlsjukdom mellan de militära utlandsveteranerna som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 jämfört med icke-veteraner från allmänbefolkningen. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

17 Hjärtkärldöd Andel fall Veteraner Icke - veteraner 0.13 % 0.19 % Relativ risk 95 % konfidensintervall 0.74 Hjärtkärldöd eller slutenvård för hjärtkärlsjukdom Läkemedel för hjärta och kretslopp (Året efter hemkomst) 3.6 % 3.0 % 3.6 % 3.5 % Lägre risk Högre risk veteraner veteraner

18 SKILSMÄSSOR OCH GIFTERMÅL Vid tidpunkten för utfärd på militär utlandstjänst var 91% ogifta och 9% gifta av de tjänstgörande. De individer som var ogifta hade en medianålder på 24 år medan de giftas medianålder var 39 år. Av de gifta hade 14% gift sig under året före utfärd. Skilsmässa: Militära utlandsveteraner som var gifta vid utfärd hade en nästan dubbelt så hög sannolikhet för skilsmässa under upp till 24 års uppföljning efter hemkomst jämfört med matchade icke-veteraner, en skillnad som var statistiskt säkerställd. Resultatet var likartat i en känslighetsanalys som exkluderade individer som gift sig under året före utfärd. Giftermål: För militära utlandsveteraner som var ogifta vid utfärd var sannolikheten för giftermål efter hemkomst marginellt, men statistiskt säkerställt, lägre jämfört med matchade icke-veteraner. Ogifta vid utfärd 9 % Gifta vid utfärd 91 % foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

19 Skilsmässor och giftermål Militära utlandsveteraner Icke-veteraner 41 % 41 % 25 % 14 % Skilsmässa efter mission Giftermål efter mission

20 VÅLDSBROTT Våldsbrott är en samlingsterm för kriminella handlingar som har inslag av våld mot andra fysiska personer, till exempel hot, rån, misshandel och mord. Kända riskfaktorer för våldsbrott är manligt kön, ung ålder, missbruk, mental ohälsa och låg begåvning. Svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 uppvisade inte en större sannolikhet att dömas för våldsbrott än ickeveteraner från allmänbefolkningen. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

21 Något våldsbrott Misshandel/grov misshandel Olaga tvång/olaga hot Ofredande Våld/hot mot tjänsteman Veteraner 1.7 % 1.2 % Andel fall Icke - veteraner 1.9 % 1.3 % 0.4 % 0.5 % 0.3 % 0.3 % 0.3 % 0.4 % Relativ risk 95 % konfidensintervall Lägre risk Högre risk veteraner veteraner

22 foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

23 SAMMANFATTNING & SLUTSATS Baserat på befintliga svenska register undersökte studierna i denna broschyr tillståndet efter hemkomst från mission hos svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och Resultaten visade att dessa veteraner har lika god eller bättre fysisk och psykisk hälsa efter hemkomst från mission jämfört med ålders- och könsmatchade icke-veteraner från allmänbefolkningen. De begår heller inte våldsbrott efter hemkomst i större omfattning än icke-veteraner. Däremot är skilsmässor vanligare bland veteranerna, och giftermål marginellt ovanligare. Dessa resultat gäller militära utlandsveteraner som grupp. Individuella fall av exempelvis svår psykisk ohälsa efter militär utlandstjänst förekommer givetvis. Det är därför viktigt att Försvarsmakten och övriga samhället är uppmärksamma på militära utlandsveteraners tillstånd och erbjuder adekvat hjälp vid behov.

24 Detta är en serie av registerbaserade studier utförda av företaget Aux Analysis. Studierna finansierades av Försvarsmakten. Fullständiga rapporter: Kontakt: foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten