Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner"

Transkript

1 Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis Military

2 REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I denna broschyr presenteras resultat från registerstudier på svenska militära utlandsveteraner som varit på mission någon gång mellan 1990 och Syftet med dessa studier är att undersöka tillståndet bland svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från mission. Studierna har genomförts med hjälp av länkning av befintliga svenska register, till exempel patientregistret och dödsorsaksregistret, till Försvarsmaktens register över militär personal som tjänstgjort utomlands. Samtliga analyser har utförts på avidentifierade data och resultat presenteras på gruppnivå för att skydda individernas integritet. Studierna har utförts av företaget Aux Analysis på uppdrag av Försvarsmakten. De fullständiga rapporterna finns att ladda ner från foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

3 HEALHTY SOLDIER EFFECT För att undersöka de svenska veteranernas tillstånd efter hemkomst från mission jämförs dessa med en kontrollgrupp från allmänbefolkningen som inte tjänstgjort militärt utomlands ( icke-veteraner ). Militär utlandstjänstgöring föregås av omfattande fysiska och psykologiska uttagningstester, vilket leder till att veteranerna utgör en selekterad grupp med ovanligt god hälsa. Detta orsakar en snedvridning av resultaten till veteranernas fördel, då de jämförs med individer från allmänbefolkningen som inte sållats med liknande tester. I den vetenskapliga litteraturen benämns detta the healthy soldier effect. För att reducera denna effekt matchades icke-veteranerna till de militära utlandsveteranerna på flera variabler som är viktiga för den fysiska och psykiska hälsan. Det är dock inte säkert att detta är tillräckligt för att justera för the healthy soldier effect. Resultaten bör därför tolkas med denna effekt i åtanke. Psykologutvärdering Resultat begåvningstest Militära utlandsveteraner 25 % 25 % Icke-veteraner 20 % 20 % 15 % 15 % 10 % 10 % 5 % 5 % 0 % %

4 SVENSKA MISSIONER Svenska soldater har tjänstgjort militärt i internationella FN-ledda insatser sedan 1948 och på senare tid även under EU- och NATO-mandat. Mellan 1990 och 2013 genomförde 25,000 svenskar militär utlandstjänstgöring, varav cirka 40% var på mer än en insats. Medelåldern vid första insats var 29 år bland dessa militära utlandsveteraner, och över 90% var män. I figuren till höger visas antalet svenska militära utlandstjänstgöringar mellan 1990 och Tjänstgöring motsvarar en bemannad tjänst vid en specifik mission och inte tvunget en unik individ (en individ kan ha genomfört flera tjänstgöringar). foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

5 3000 Antal svenska militära utlandstjänstgöringar Övrigt Mellanöstern Balkan Afrika Afghanistan

6 SJÄLVMORD Det har länge varit känt att militär tjänstgöring kan innebära trauman som ger upphov till psykiskt lidande. Detta lidande kan upplevas som så svårt att den berörda individen väljer att begå självmord. Bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 var risken för självmord under uppföljningstiden efter hemkomst från mission lägre än bland ålders- och könsmatchade icke-veteraner från allmänbefolkningen. Skillnaden var statistiskt säkerställd. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

7 Andel som begått självmord 0.5 % 0.4 % 0.3 % e- Ick 0.2 % 0.1 % ner era vet er veteran utlands Militära 0.0 % 0 År 5 År 10 År År efter hemkomst 15 År 20 År

8 DÖDLIGHET En ökad dödsrisk på grund av yttre orsaker, främst fordonsolyckor, har rapporterats bland brittiska och amerikanska militära utlandsveteraner. Det är möjligt att dessa fall egentligen handlar om självmord, och alltså representerar ett mörkertal i självmordsstatistiken. De svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 uppvisade en statistiskt säkerställd lägre dödsrisk på 21% jämfört med ålders- och könsmatchade icke-veteraner från allmänbefolkningen. När dödsfallen delades upp efter orsak (hjärtkärlsjukdom, cancer, yttre orsaker) uppvisade de militära utlandsveteranerna tendenser till lägre dödsrisk i samtliga fall, men de lägre riskerna kunde inte säkerställas statistiskt. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

9 Andel dödsfall Veteraner Icke - veteraner Relativ dödsrisk 95 % konfidensintervall Alla orsaker 0.53 % 0.97 % 0.79 Hjärtkärlsjukdomar 0.09 % 0.14 % 0.84 Cancer 0.10 % 0.17 % 0.66 Yttre orsaker 0.24 % 0.42 % Lägre risk veteraner Högre risk veteraner

10 ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) definierades i vietnamkrigets efterräkningar vad gällde mentalt lidande. PTSD kännetecknas av höga stressnivåer, mardrömmar om den traumatiska händelsen, depression och känslomässig avtrubbning. Det finns begränsningar med att använda svenska hälsoregister för att identifiera PTSD. Däremot finns det uppgifter om uthämtning av antidepressiva läkemedel, vilket är ett vanligt inslag i den behandling individer med PTSD får. Svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 uppvisade en lägre andel som hämtat ut antidepressiva läkemedel jämfört med ålders- och könsmatchade icke-veteraner från allmänbefolkningen. Detta gällde såväl första som femte och tionde året efter hemkomst från mission, och resultatet var statistiskt säkerställt. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

11 Antidepressiva läkemedel Militära utlandsveteraner Icke-veteraner 5.4 % 4.6 % 2.7 % 2.8 % 3.0 % 1.3 % 1 år 5 år 10 år År efter hemkomst

12 BOSNIEN (BA01-BA06) Från och med september 1993 till slutet av 1999 bidrog Sverige med stora delar av den militära utlandsstyrkan till de fredsbevarande insatserna i Bosnien. Åren 1993 till 1996 (missionerna BA01-BA06) anses ha varit särskilt påfrestande för tjänstgörande soldater. Därför genomfördes en studie med fokus på just dessa missioner. Cirka 5000 svenskar tjänstgjorde militärt på missionerna BA01-BA06. Bland dessa kunde ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med ålders- och könsmatchade icke-veteraner från allmänbefolkningen detekteras med avseende på självmord, självmordsförsök, uthämtning av sömnmedel eller ångestdämpande läkemedel eller sjukvårdsbesök med psykiatrisk diagnos. Det enda statistiskt säkerställda resultatet var en lägre risk för uthämtning av antidepressiva läkemedel bland veteranerna. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

13 Veteraner Andel Icke - veteraner Relativ risk 95 % konfidensintervall Självmord 0.53 % 0.97 % 1.05 Självmordsförsök 0.09 % 0.14 % 1.24 Psykiatribesök 0.10 % 0.17 % 0.98 Antidepressiva läkemedel 0.24 % 0.42 % 0.79 Sömnmedel 0.53 % 0.97 % 0.90 Ångestdämpande läkemedel 0.09 % 0.14 % 0.83 Någon psykofarmaka 0.10 % 0.17 % Lägre risk veteraner Högre risk veteraner

14 AFGHANISTAN (FS17-FS19) Sedan 2002 har Sverige bidragit med trupp till Afghanistan. Hotbilden mot svensk trupp anses ha varit förhöjd i samband med presidentvalet år 2009 (missionen FS17) samt under efterföljande år (FS18 och FS19). Därför genomfördes en särskild studie av dessa missioner. Cirka 2000 soldater tjänstgjorde militärt på missionerna FS17-FS19. Eftersom dessa missioner ägde rum 2009 och senare var studiernas uppföljningstid begränsad till endast några få år. Ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan veteranerna och icke-veteraner ur allmänbefolkningen kunde detekteras med avseende på uthämtning av antidepressiva läkemedel, sömnmedel eller ångestdämpande läkemedel. Däremot fanns en statistiskt säkerställd lägre risk bland veteranerna för sjukvårdsbesök med psykiatrisk diagnos. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

15 Veteraner Andel fall Icke - veteraner Relativ risk 95 % konfidensintervall Självmord Inga händelser Självmordsförsök Inga händelser Psykiatribesök 0.5 % 1.7 % 0.40 Antidepressiva läkemedel 3.2 % 4.0 % 0.97 Sömnmedel 2.6 % 2.8 % 0.94 Ångestdämpande läkemedel 2.7 % 2.8 % 1.10 Någon psykofarmaka 5.7 % 6.7 % Lägre risk Högre risk veteraner veteraner 2.0

16 HJÄRTKÄRLSJUKDOM Hjärtkärlsjukdomar är sjukdomar relaterade till hjärta och blodkärl, till exempel hjärtinfarkt och stroke. PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) har i utländska studier av militära utlandsveteraner visats vara förknippat med olika riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Inga statistiskt säkerställda skillnader kunde detekteras avseende hjärtkärlsjukdom mellan de militära utlandsveteranerna som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 jämfört med icke-veteraner från allmänbefolkningen. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

17 Hjärtkärldöd Andel fall Veteraner Icke - veteraner 0.13 % 0.19 % Relativ risk 95 % konfidensintervall 0.74 Hjärtkärldöd eller slutenvård för hjärtkärlsjukdom Läkemedel för hjärta och kretslopp (Året efter hemkomst) 3.6 % 3.0 % 3.6 % 3.5 % Lägre risk Högre risk veteraner veteraner

18 SKILSMÄSSOR OCH GIFTERMÅL Vid tidpunkten för utfärd på militär utlandstjänst var 91% ogifta och 9% gifta av de tjänstgörande. De individer som var ogifta hade en medianålder på 24 år medan de giftas medianålder var 39 år. Av de gifta hade 14% gift sig under året före utfärd. Skilsmässa: Militära utlandsveteraner som var gifta vid utfärd hade en nästan dubbelt så hög sannolikhet för skilsmässa under upp till 24 års uppföljning efter hemkomst jämfört med matchade icke-veteraner, en skillnad som var statistiskt säkerställd. Resultatet var likartat i en känslighetsanalys som exkluderade individer som gift sig under året före utfärd. Giftermål: För militära utlandsveteraner som var ogifta vid utfärd var sannolikheten för giftermål efter hemkomst marginellt, men statistiskt säkerställt, lägre jämfört med matchade icke-veteraner. Ogifta vid utfärd 9 % Gifta vid utfärd 91 % foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

19 Skilsmässor och giftermål Militära utlandsveteraner Icke-veteraner 41 % 41 % 25 % 14 % Skilsmässa efter mission Giftermål efter mission

20 VÅLDSBROTT Våldsbrott är en samlingsterm för kriminella handlingar som har inslag av våld mot andra fysiska personer, till exempel hot, rån, misshandel och mord. Kända riskfaktorer för våldsbrott är manligt kön, ung ålder, missbruk, mental ohälsa och låg begåvning. Svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2013 uppvisade inte en större sannolikhet att dömas för våldsbrott än ickeveteraner från allmänbefolkningen. foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

21 Något våldsbrott Misshandel/grov misshandel Olaga tvång/olaga hot Ofredande Våld/hot mot tjänsteman Veteraner 1.7 % 1.2 % Andel fall Icke - veteraner 1.9 % 1.3 % 0.4 % 0.5 % 0.3 % 0.3 % 0.3 % 0.4 % Relativ risk 95 % konfidensintervall Lägre risk Högre risk veteraner veteraner

22 foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

23 SAMMANFATTNING & SLUTSATS Baserat på befintliga svenska register undersökte studierna i denna broschyr tillståndet efter hemkomst från mission hos svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och Resultaten visade att dessa veteraner har lika god eller bättre fysisk och psykisk hälsa efter hemkomst från mission jämfört med ålders- och könsmatchade icke-veteraner från allmänbefolkningen. De begår heller inte våldsbrott efter hemkomst i större omfattning än icke-veteraner. Däremot är skilsmässor vanligare bland veteranerna, och giftermål marginellt ovanligare. Dessa resultat gäller militära utlandsveteraner som grupp. Individuella fall av exempelvis svår psykisk ohälsa efter militär utlandstjänst förekommer givetvis. Det är därför viktigt att Försvarsmakten och övriga samhället är uppmärksamma på militära utlandsveteraners tillstånd och erbjuder adekvat hjälp vid behov.

24 Detta är en serie av registerbaserade studier utförda av företaget Aux Analysis. Studierna finansierades av Försvarsmakten. Fullständiga rapporter: Kontakt: foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF 2002-2014) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I

Läs mer

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF 2002-2014) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Stockholm 2017 03 02 Martin Neovius, professor, medicine doktor Jonas Söderling, medicine doktor

Läs mer

DÖDLIGHET BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER

DÖDLIGHET BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER DÖDLIGHET BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER Stockholm 2015 01 10 Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, psykolog, doktorand Kristian Neovius,

Läs mer

MENTAL OHÄLSA EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST VID MISSIONER MED HÖG STRIDSEXPONERING FOKUS: BA01-BA06 & FS17-FS19

MENTAL OHÄLSA EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST VID MISSIONER MED HÖG STRIDSEXPONERING FOKUS: BA01-BA06 & FS17-FS19 MENTAL OHÄLSA EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST VID MISSIONER MED HÖG STRIDSEXPONERING FOKUS: BA01-BA06 & FS17-FS19 Stockholm 2014 10 11 Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor

Läs mer

HJÄRTKÄRLSJUKDOM BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER

HJÄRTKÄRLSJUKDOM BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER HJÄRTKÄRLSJUKDOM BLAND SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER Stockholm 2016 01 31 Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, legitimerad psykolog, doktorand

Läs mer

SKILSMÄSSA OCH GIFTERMÅL EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST

SKILSMÄSSA OCH GIFTERMÅL EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST SKILSMÄSSA OCH GIFTERMÅL EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST Stockholm 2016 05 16 Martin Neovius, docent, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, legitimerad psykolog, doktorand Kristian

Läs mer

Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie

Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 30 hp Vårterminen 2013 Version 2014 05 23 Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie Av Carl-Martin

Läs mer

VITA PRAEPONITUR Militära utlandsveteraner och Mental hälsa

VITA PRAEPONITUR Militära utlandsveteraner och Mental hälsa Militära utlandsveteraner och Mental hälsa Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Population Civil Normal befolkning Söker själv Söker psykiatri Söker för psykiatrisk åkomma Militär/veteran

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS VETERANARBETE

FÖRSVARSMAKTENS VETERANARBETE FÖRSVARSMAKTENS VETERANARBETE VEM ÄR VETERAN? 2013 Försvarsmakten Foto: Niklas Ehlen/Combat Camera VEM ÄR VETERAN? Enligt Försvarsmaktens definition är alla som varit anställda i Försvarsmakten och gjort

Läs mer

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping Kerstin Bergh Johannesson, Kristina Bondjers, Filip Arnberg, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Universitet Doris Nilsson, Teresia Ängarne-Lindberg,

Läs mer

VÅLDSBROTT EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST

VÅLDSBROTT EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST VÅLDSBROTT EFTER MILITÄR UTLANDSTJÄNST Stockholm 2016 09 11 Martin Neovius, docent, medicine doktor Jonas Söderling, medicine doktor Kari Johansson, medicine doktor Carl-Martin Pethrus, legitimerad psykolog,

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel

Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel Militär utlandstjänst och uthämtning av antidepressiva läkemedel En populationsbaserad registerstudie Stockholm 2014-05-23 Carl-Martin Pethrus, psykolog Kari Johansson, medicine doktor Kristian Neovius,

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde.

Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde. (SVF) Sid 1 (9) Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde. Bakgrund Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna har i samarbete med Eductor Human Resources initierat

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER Omslagsbild: Försvarsmakten INNEHÅLL Allmän information 3 FÖRE INSATS Redo för insats? 4 Mental hälsa 6 Stresspåverkansskala 7 UNDER INSATS Försvarsmaktens

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Svenska veteraners upplevelser av livssituationen efter genomförd internationell insats

Svenska veteraners upplevelser av livssituationen efter genomförd internationell insats Examensarbete Våren 2012 Sektionen för Hälsa och samhälle Socionomprogrammet Svenska veteraners upplevelser av livssituationen efter genomförd internationell insats Författare Jenny Haskel Handledare Thomas

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Veteranhem mötesplats för danska soldater

Veteranhem mötesplats för danska soldater René Davidssen lämnade Grönland när han hörde talas om veteranhemmen i Danmark. Nu kämpar han med att försöka sluta med sitt missbruk av alkohol och hasch. Veteranhem mötesplats för danska soldater 12

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den

Läs mer

ANHÖRIG. Försvarsmaktens guide för

ANHÖRIG. Försvarsmaktens guide för ANHÖRIG 1 Försvarsmaktens guide för FÖRORD 3 TACK FÖR DINA INSATSER PÅ HEMMAPLAN! Att resa till jobbet kan för våra medarbetare innebära en resa på 400 mil. Och hemkomst ett halvår senare. Som arbetsgivare

Läs mer

Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen

Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen 110907. BAKGRUND Mitt föredrag bygger på många foton och bilder som jag har funnit på nätet. Av upphovsrättsliga skäl kan dessa bilder inte delas ut/läggas

Läs mer

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3 Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning

Läs mer

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD

Läs mer

FÖRE INSATS. Redo för insats?

FÖRE INSATS. Redo för insats? FÖRE INSATS Redo för insats? Innan du kan genomföra en insats måste du vara väl förberedd på alla plan, såväl fysiskt som psykiskt. Det är även en del praktiska saker som du måste ta tag i. Ibland kan

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Begåvning och brottslighet bland svenska män

Begåvning och brottslighet bland svenska män Begåvning och brottslighet bland svenska män En uppföljningsstudie över 35 år Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens Reprocentral, 2010

Läs mer

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004 Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Psykisk ohälsa bland unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying Dödligt våld i Sverige En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying Rapporter om grova våldsbrott Kalla Fall-rapporten 20 förslag till åtgärder Hanteringen av information Behov

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi Arbetsliv, psykisk ohälsa och sjukskrivning s Varför ökar sjukfrånvaron med psykiska diagnoser? Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi Föreståndare för Stressforskningsinstitutet, Stockholms

Läs mer

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Hälsa / vård på lika villkor

Hälsa / vård på lika villkor Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? 1 Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet. 2013-06-01 Anders Hjern och Helio Adelino

Läs mer

ATT KOMMA HEM. En broschyr både till dig som kommer hem och till dig som har väntat hemma

ATT KOMMA HEM. En broschyr både till dig som kommer hem och till dig som har väntat hemma ATT KOMMA HEM En broschyr både till dig som kommer hem och till dig som har väntat hemma Vad händer när jag kommer hem? Uppföljning av Utlandsstyrkan Rehabilitering Stresshantering Anhöriga Hälsa & egenvård

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

NASP:s Nyhetsbrev. nummer 3 år 2016

NASP:s Nyhetsbrev. nummer 3 år 2016 NASP:s Nyhetsbrev nummer 3 år 2016 Suicidrisk hos efterlevande barn David Titelman sammanfattar i Nyhetsbrevet resultaten från en registerbaserad studie för perioden 1968-2008 rörande suicidfrekvens hos

Läs mer

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet Försvarsdepartementet Försvarsminister Peter Hultqvist Jakobsgatan 9 103 33 Stockholm Stockholm: 08-619 06 00 Malmö: 040-22 06 90 Göteborg: 031-313 47 90 Sundsvall: 060-55 25 90 Luleå: 0920-814 00 Umeå:

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer: Bilaga 8. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stockholms läns analyser 2016 Personer över 65 år med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa 2016-10-20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna:

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: Utbrändhet mest en modetrend Utbrändhet är troligen mest en modetrend. Det är osäkert om utbrändheten existerar som vetenskapligt begrepp, skriver Marcello

Läs mer

Lag. om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom. 1 kap. Tillämpningsområde. Personkrets

Lag. om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom. 1 kap. Tillämpningsområde. Personkrets Lag om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Tillämpningsområde 1 Personkrets Denna lag tillämpas på personer

Läs mer

Suicidpreventiva åtgärder

Suicidpreventiva åtgärder Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:2071 av Markus Wiechel (SD) Suicidpreventiva åtgärder Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiskt stöd

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma Asylsökande och suicid Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma 170505 Mustafa, 18 år Mustafa, 18 år, kommer till psykakuten en kväll i sällskap med Lillian, som arbetar på Mustafas boende. Under

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län

Läs mer