Det första uttaget i Sveriges första uttagsautomat har nu gjorts!

Transkript

1 Teknikhistoria: Den första Bankomaten i världen.. Klick, kortet in. -- klick, klick, klick, klick -- fyra siffror PIN-kod. -- klick, kronor. -- rassel, rassel, surr, surr, --registrering och sedlar ut. Det första uttaget i Sveriges första uttagsautomat har nu gjorts! Platsen är Upsala Sparbank och det är den 6 juli år Utanför banken står ett TV-team och filmar händelsen och bankdirektörerna Bertil Alm från Uppsala Sparbank och Tore Vading från Sparfrämjandet som nu blir historiska personer. Efter detta första uttag blir nu automaten tillgänglig för allmänheten.

2 I dag ses uttagsautomater/bankomater som en naturlig del av tillvaron, men annat var det Då var det en stor sensation, världens första uttagsautomat, som hade utvecklats och levererats av ett svenskt företag: Metior AB i Malmö. Bankomaten väckte sådan uppmärksamhet och intresse att serieproduktionen kom igång omedelbart och inom något år hade Bankomaten installerats i de flesta europeiska länder samt i USA och Israel. Det gjordes ett avtal med ett franskt företag som legotillverkade nästan 900 Bankomater, i Skandinavien fanns inom några år 222 st., i Schweiz 85 st., i Tyskland 83 st., i Benelux 95 st., i USA 12 st., i Israel 23 st., och så vidare. Inom 10 år tillverkades nästan Bankomater. Ursprunget: passagekontroll Metior AB bildades 1965 av Securitas Alarm och Tetra Pak och förlades till Malmö (först Lund). Bankomaten har sitt ursprung från Securitas Alarms utvecklingsavdelning i Stockholm. Här utvecklades en ide om att kombinera ett kort med en legitimation (en PINkod) och sedan utföra olika tjänster. Den första tjänsten, som visades på S: t Eriksmässan 1965, var som passerkort till en grind (vändkors). Kortet avlästes och en PIN-kod slogs in på en tastatur, varefter man kunde passera in på ett område. Produkten marknadsfördes sedan av Securitas under namnet Securicoll.

3 Tankomat och Bankomat Nästa steg var att erbjuda en annan tjänst, nämligen bensin. Samma princip: kort + kod + registrering. Systemet Tankomat utvecklades och installerades år 1966, bland annat på en bensinstation i Västerås. Detta var förmodligen den första helautomatiska bensinstationen i världen ( med kort). Nästa vidareutveckling av konceptet var alltså att ge tjänsten PENGAR. Ide n till Bankomaten föddes och världspremiären blev alltså i juli år Tekniken Kortet i världens första uttagsautomat var inte som dagens magnetkort, utan ett hålstansat och laminerat kort i format A7 (80 x 110 mm), som då också kunde förses med foto. Man kunde välja 1-5 st. sedlar ( kronor) och registreringen av uttagen skedde dels på en klartextskrivare och dels på en 8-kanals hålremsa för senare ADB-behandling. Transistorer fanns givetvis vid den här tiden och integrerade kretsar med enkel funktionalitet hade börjat komma. Stordatorer fanns också, enorma anläggningar styrda av hålkort, men någon PC hade inte sett dagens ljus ännu. Bankomaten vid den här tiden var i huvudsak uppbyggd med reläfunktioner. Minnen och sekvenser var relästyrda. Registreringen till ADDO: s printer och stans gjordes av en 30-stegs-väljare, som ju också användes i telefonsystemen. Själva kortet avlästes optiskt med ett antal fotoresistorer i ett matrissystem. Vidare var tillkopplat en larmbox för att varsko bankpersonalen om ev. fel i anläggningen (slut på remsa i remsstansen, etc.)

4 Uttagskort format A7 OFF line / ON - Line Det var meningen att den första Bankomaten skulle vara ON-Line. Det fanns ett avtal den 27 februari 1967 om samarbete mellan SPADAB ( Sparbankernas Datacentral), IBM och Metior AB att koppla den första Bankomaten till en IBM 360 stordator via ett Interface 1070 från IBM. Detta Interface blev emellertid fördröjt i utvecklingen så de första Bankomaterna var tvungna att vara OFF-line automater, d.v.s. man gjorde ingen kontroll att pengar fanns på kontot innan uttag godkändes. I själva verket fanns då inbyggt en s.k. roterande spärr i maskinen, som förhindrade att man gjorde fler uttag efter varandra. Regeln var 1 uttag/dygn. Denna spärr för kontonumret nollställdes/raderades kl Man kunde alltså i verkligheten göra ett uttag före och ytterligare ett uttag strax efter. De första roterande minnena var uppbyggda med reläteknik, men ersattes ganska snart 1968 med s.k. dynamiska MOS-minnen. En halvledarteknik, som gav oerhört bättre prestanda och utökade funktioner. Givetvis kunde man spärra kort för uttag i automaten. Den första tiden via ett diodproppfält, senare via MOS-minnet. Om man hade slagit sin PIN-kod felaktigt 3 gånger, så slukades kortet in i automaten, precis som i dagens system ( ej med A7- kortet). Sedelmagasinet Sedlarna i dessa första Bankomater lagrades mellan två plastband och rullades upp på en stor trumma. Vid utmatningen fanns en tjockleksdetektor, som förhindrade att fler än en sedel skulle kunna matas ut. I mitten på 1970-talet kom det fram en sedelmatare där banken kunde sätta in en packe med sedlar. Detta underlättade hanteringen avsevärt och denna sedelmatare blev sen standard. Kreditkort Bankomaten utvecklades ständigt och utvecklingen gick mot kreditkortsstorleken CR 80. År 1969 lanserades därför CR 80-kort med hålstansning. Kortet kunde nu matas in i Bankomaten med en liten motor, avläsas och även spärras/behållas kvar. Avläsning skedde med lampa/fotodioder av kortet som hade hål som en hålremsa (!) med styrhål och datahål. Det var

5 en mycket "udda" lösning som togs fram, men ganska logisk för tekniken på denna tid. Det fanns inte kort och kortläsare med magnetband på marknaden. Tekniken hade inte kommit så långt. Bankomatkort för en Israelisk bank, format CR80 med hålkod (vissa makuleringar är gjorda). Så kom då äntligen magnetkortet år 1969/1970. Metior inledde ett samarbete med den franska firman CIT/Transac, som hade stor erfarenhet av magnetbiljetter i Paris tunnelbana. En magnetkortläsare utvecklades och introducerades i Bankomaten. Samtidigt skrevs ett licensavtal, som möjliggjorde tillverkning av Bankomaten i Frankrike. Där licenstillverkades sedan nästan 1000 Bankomater. Med magnetremsa på kortet, kunde vi tillfredsställa de franska bankernas krav på en viss uttagsgräns per månad. Uttagets storlek memorerades nämligen dynamiskt på kortet och när gränsen var nådd (normalt deras månadslön) så förhindrades vidare uttag. Sedan ungefär 1985 används dock inte magnetkorten längre i Frankrike. Dom är ersatta av ett Datakort. Olika utveckling av magnetkortet CR80 kreditkortsformat. Säkerhet Kortläsarna från CIT/Transac var också försedda med mekaniska anordningar för att förhindra att kortet skulle kunna dras mekaniskt tillbaka ur läsaren. En s.k. elektromekanisk giljotin (en fransk specialitet) i läsaren stoppade effektivt möjligheten att dra ut kortet under en transaktion. Den 4-siffriga PIN- koden var en funktion av kortnumret, dvs. unik för kortet. Denna funktion var i första generationens Bankomater ganska enkel, men blev så småningom mycket komplicerad. Den elektronik som jämförde PIN- koden med kortnumret kallades

6 "Komparatorn", och den satt inne i kassaskåpet tillsammans med sedelutmataren. Komparatorns funktion utvecklades tillsammans med kryptoexperter i Bofors. Ett expertutlåtande övertygade Bankföreningen att funktionen var säker. I detta stod att med dåtidens datorer, så tog det 200 år att knäcka koden även om 1000 kortnummer och dess koder var kända. Detta problem minskade i och med ON- line- tekniken. Den första Online Bankomaten i världen Kraven ökade ständigt, framförallt på säkerheten, samtidigt som bankernas kassaterminaltjänster utvecklades. Den 6 maj 1968 invigdes den första ON-Line- anslutna Bankomaten i världen vid Oxie Härads Sparbank på Stortorget i Malmö. Samarbetet med SPADAB/ IBM och Metior hade burit frukt eftersom IBM hade fått i ordning på Interface- enheten. Bankomaten var nu kopplad till en IBM 360-dator via ett nytt interface (7714). Denna Bankomat var i grundutförandet fortfarande reläbestyckad, men nu kunde man göra direktkontroll att pengar fanns på kontot innan utbetalning skedde. Oxiebankens VD, C-E Bergenfelt gör det första uttaget från världens första On-Line-anslutna uttagsautomat vid Stortorget i Malmö. Foto: Sydsvenska Dagbladet Marknaden förändrades Namnet Bankomat och företaget Metior dominerade världsmarknaden för uttagsautomater helt under slutet av 60-talet och fram till mitten av 1970-talet. I början/mitten på 1970-talet gjorde bankterminalerna sitt intåg på bankerna och en uttagsautomat blev då en integrerad del av kassaflödet med alla rutiner och säkerhetsaspekter. Varje leverantör av kassaterminaler måste då ha sin egen uttagsautomat och ansvara för funktion och integration. Under 1970 hade företaget köpts av Bofors och senare sålts till ASEA (ABB), som 1974 flyttade tillverkningen till Västerås, bildade företaget ASEA - Metior och satsade på att

7 utveckla en Bankomat med integrerade kretsar och elektronik. Företaget hade innan flytten till Västerås ungefär 280 st. anställda. Den förändrade marknadsbilden med införande av bankterminaler innebar dock att en fristående leverantör av enbart uttagsautomater inte kunde överleva på lång sikt och Metior (ASEA - Metior) upphörde år Anm. 1) År 1967 (den 27 juni en vecka tidigare än Bankomaten), lanserades helt ovetande om varandra en annan uttagsautomat i Enfield i London av den engelska firman De La Rue. Den hade dock inte samma funktions- system med kort + kod, utan för att ta ut pengar kvitterade (signerade) och matade man in ett av de 5 st. hålkort, som man hade fått sig tillskickat samt knappade in en 6-siffrig kod. Denna procedur var emellertid för omständlig och systemet ACCEPTERADES INTE AV DE Europeiska bankerna och lades så småningom ner. 2) Varumärket Bankomat ägdes av Metior AB och var registrerat över hela världen, men licensierades i Sverige till Bankomatcentralen/affärsbankerna. Sparbankerna/Föreningssparbanken kallade då sitt system Minuten. Det var samma produkt som Bankomat. 3) Artikelförfattaren var utvecklingschef för Bankomaten ( samt Securicollsystemet och Tankomaten ) på Securitas Alarm och senare på Metior AB i Malmö. Bankdirektör Bertil Alm, Upsala sparbank och direktör Tore Vading diskuterar uttagsmetodiken vid den nya automaten vid Stora Torget i Uppsala. Foto: Sture Foto, Uppsala / Tidn. Sparfrämjaren Bilaga: Se även dokumentet: Bankomatminnen Lars Arfvidson Marknadsprofilen lars@arfvidson.se