rapport om uttagsautomater av: Anna Haupt, Anna Klara Lagerås och Mattias Övermark

Transkript

1 rapport om uttagsautomater av: Anna Haupt, Anna Klara Lagerås och Mattias Övermark

2 Innehåll inledning metod resultat och diskussion användarna interjuverna placering och utseende användarprocessen i detalj problem och svårigheter bra och underlättande

3 Inledning Massor med människor använder sig av uttagsautomater varje dag för att ta ut pengar. För att detta ska flyta på smidigt är det en förutsättning att automaterna fungerar logiskt och är lättanvända. Vi fick i uppgift att välja ut två automater, vilka som helst, och sedan göra en grundlig undersökning i hur de fungerar. Vi skulle ta reda på vilka som använder sig av uttagsautomater för att ta ut sina pengar och vad dessa användare tycker om dem. Vi skulle iaktta och beskriva användarprocessen från början till slut och notera hur maskinen beter sig inte bara rent visuellt, utan även taktilt och audiellt. Hur apparaten är placerad är också av vikt för undersökningen. Trots att de två bankomater vi valt ut bara ligger ett fåtal meter från varandra är det tydligt vilken bankomat som har sämre status. Vi valde en blå bankomat från Nordbanken och en från Färs och Frosta Sparbank för att de modellerna är mest olika varandra. Den blåa bankomaten var en äldre variant som var mycket nedgången. Enligt uppgift är den ofta ur funktion Båda dessa ligger på Knut den Stores torg i Lund.

4 Metod För att kunna dokumentera så mycket så möjligt om alla detaljer tog vi dels foton på de båda automaterna, dels skrev vi ner det vi tyckte var av vikt. Vi intervjuade 6 stycken av dem som hämtade ut pengar och försökte intervjua ytterligare några, men många hade väldigt bråttom. Sedan gick vi och satte oss en bit bort där vi hade bra sikt över båda automaterna. Mellan och uppskattade vi åldern på alla som hämtade ut pengar och prickade av dem i passande ålderskategorier. Alla i gruppen hämtade ut pengar flera gånger var och vi försökte även låtsas vara blinda och döva, så gott det nu går när man inte kan blindskrift och talfunktionen inte fungerar. Vi försökte även sätta oss in i hur det måste vara om man aldrig tidigare tagit ut pengar i automat eller sett någon annan göra det. Första gången vill man gärna hinna läsa all text på skärmen så man inte missar något viktigt innan man går vidare. Med långa pauser mellan knapptryckningarna händer det saker som vi inte varit med om. Maskinen verkar då antingen ta egna beslut eller så avbryts tjänsten. I bästa fall börjar den tala till en.

5 Resultat och diskussion Användarna Det hade varit roligt att hitta någon som varken hade tagit ut pengar själv tidigare eller sett någon annan göra det, för att se hur förståeliga automaterna skulle vara för dem. Å andra sidan är en sådan person inte användaren. Det verkar som om de flesta som använder bankomater gör det relativt ofta. Ca tre gånger i veckan verkar vara vanligt. Av dem vi intervjuade var det ingen som tyckte att det var svårt. Under de 50 minuter som vi satt och iakttog automaternas kunder var det en ålderskategori som var den klart största. Vi hade delat in åldrarna i 20 år, år, år, år och >65 år år dominerade. Mer än hälften tillhörde den kategorin. För det mesta var det kö på Sparbankens automat. På Nordbanken har de ju två bankomater bredvid varandra, där den ena tar de flesta kunderna, och i den stod det oftast några stycken och väntade på sin tur. På 50 minuter var det ca 100 personer som hämtade ut pengar från automaterna. Fördelningen mellan män och kvinnor var jämn. Intervjuerna För att få en mer nyanserad bild på användarna raggade vi upp ett antal frivilliga automatkunder. Efter att de sagt att de har tid en liten stund, frågade vi dem följande frågor: 1.Hur gammal är du? 2.Brukar du ta ut pengar i uttagsautomater? 3.Använder du den här uttagsautomaten ofta? 4.Brukar du vara stressad när du hämtar ut pengar? 5.Hur ofta tar du ut pengar? 6.Tycker du att det är komplicerat att använda bankomat? 7.Hur upplever du just den här automaten jämfört med andra? 8.Något övrigt att tillägga? Nedan ser du vad de svarade.

6 Jessika och Maria hämtar ut pengar från Sparbanken 1. Vi är 22 båda två 2. Ja 3. Nej, inte direkt, det är olika. 4. Lite stressade just nu, men inte så farligt. 5. Tre gånger i veckan ungefär. 6. Nej, det är logiskt och lätt. 7. Bra, som alla andra. 8. Kontoutdragen är alltid slut. Klas hämtar ut pengar från Sparbanken år 2. Ja 3. Ibland använder jag den här, ja. 4. Nej, jag är inte stressad. 5. Kanske tre gånger i veckan. 6. Nej, enkelt. 7. Inte annorlunda jämfört med andra. 8. Att man inte alltid får kontoutdrag, det är dåligt. Daniel hämtar ut pengar från Sparbanken år 2. Ja 3. Nej, det är olika. 4. Ja, nu är jag stressad. 5. Tre gånger i veckan kan jag tänka mig. 6. Nej, det är lätt. 7. Om den här är annorlunda? Nej, den här är helt fantastisk! 8. De andra i kön kan vara lite jobbiga när de ska ta ut en massa kontoutdrag, fast de kan göra det hemifrån.

7 Marita hämtar ut pengar från Nordbanken år 2. Ja. 3. Nej, inte just den här, jag brukar använda en längre bort, vid mitt jobb. 4. Jag uppskattar att jag är stressad ca 75% av tiden, möjligen 50%. Fast man ska ju inte stressa. Man måste försöka slappna av. Det är så många som blir utbrända nu för tiden. Jag är biolog och kemist och jobbar mycket med sådana här frågor. 5. Minst en gång i veckan. 6. Svårt? Nej, inte när det funkar, men jag har inget tålamod med bankomater. Om det krånglar går jag till en annan direkt. 7. Den är väldigt skitig (skratt). 8. Ibland blir man bländad av skärmen, när solen ligger på ser man inte alltid vad det står. Sedan är kvittona alltid slut. Anders hämtar ut pengar från Nordbanken år. 2. Ja. 3. Just denna? Nej, det är olika. 4. Ja, nu är jag stressad. 5. Ofta, minst 5-6 gånger i månaden. 6. Nej, lätt. 7. Nej, det är inget jag stör mig på direkt. 8. När man inte gör någon större undersökning ska man ha ganska tur om man stöter på människor som har en massa åsikter. De flesta är stressade och har inte heller tid att tänka efter. Ingen vi stötte på sa något direkt uppseendeväckande. De flesta är mycket nöjda med hur bankomaterna fungerar. Vi frågade ca tio personer som nekade till intervjun på grund av tidsbrist. En man lämnade oss mitt i fråga fyra.

8 Placering och utseende Bankomat Nordbanken: Annonseras av en Bankomat -skylt som verkar vara gemensam med en uttagsautomat som ligger direkt mot torget. Den valda automaten ligger dock in i en gång som går i riktning mot Clemenstorget.. Platsen är ej upplyst och utmärks med en lite mindre skylt. Uttagsautomatens kåpa är blå. Ytan är sliten och klotter förekommer. Gränssnittet är uppdelat på två ytor. En vertikal med skärm och knappar i direkt anslutning till skärmen. Dessa används då val på displayen är direkt kopplade till dem. På samma yta sitter till höger först öppningen för isättning av kort och sedan den för utmatning av meddelandelappen. Under dessa två befinner sig den lucka där sedlarna kommer ut. På den andra ytan som lutar lätt neråt från horisontalplanet sitter huvudknappsatsen inramad av fyra upphöjningar. Här finns även två upphöjningar som markerar sedelutmatningen. Knappsatsen är uppdelad i två grupper. Till vänster sifferknapparna med felknappen till vänster om och klarknappen till höger om nollan. Till höger en lodrät rad med knappar. Överst sitter talknappen som är den enda knapp som har blindskrift på sig. Under kommer först två knappar utan mening fölt av knappen som det står avbryt på. Uttagsautomat Föreningssparbanken: Det finns ingen specifik skylt som meddelar att här befinner det sig en uttagsautomat (förutom just på automaten). Dock finns det gott om skyltar som meddelar att här finns det en bank. Automaten är sedan inramad av metallplattor och därmed svår att missa. Automaten är grå och någorlunda ren - ser närmast splitterny ut. Den är uppdelad i tre ytor i mitten den vertikala där sedeluttaget sitter till vänster. I överkanten till höger sitter en symbol som visar var kortet skall sättas in. Detta är på den översta ytan som lutar lätt utåt. Här sitter kortintaget till höger, men till vänster om var man får ut meddelandet. Den tredje ytan befinner sig underst och lutar lätt

9 1 2 neråt från horisontalplanet. Tll vänster sitter skärmen med tillhörande knappar. Till höger huvudknappsatsen - två knappgrupper. Sifferknapparna sitter till vänster med felknappen till vänster om nollan, klarknappen till höger om nollan. Till höger en lodrät rad lite större knappar med tal överst och avbryt underst. Där emellan två odefinerade knappar. Alla knappar utom sifferknappen är belagda med blindskrift. Jämförelse: Automaterna är någorlunda olikt uppbyggda. Likheter som kan nämnas är kortuttagens höga placering och närhet till meddelandelapparnas utmatning. Knappsatserna är nära nog identiska, dock med skillnaden att Föreningssparbankens automat har mer utförlig blindskrift. Dock funkar ej deras talknapp, vilket Nordbankens gör. Sedel-, kort- och meddelandeöppningar sitter annorlunda på automaterna. Den största skillnaden ligger dock i knappsatsens läge till skärmen, samt i hur många ytor gränssnittet är uppdelat på. Bankomaten har upphöjningar som saknar motsvarighet hos Föreningssparbanken. Användarprocess i detalj Nordbanken 1 Jag närmar mig den välkomnande automaten och förstår meddelandet den visar på skärmen. Undrar hur bilden på skärmen har kunnat bli så sned? 2 En symbol visar väl var kortet ska föras in och hur det ska vara vänt. Det är tur för mig att jag är högerhänt eftersom kortet sätts in i högra övre hörnet. Det blir nog lite krångligt om man gör det med vänster hand.

10 När kortet förts in en bit dras det in i automaten. 4 På skärmen står det att man ska slå sin kod. Eftersom vi står ett tag och fixar med blixten på kameran, så påminner automaten oss genom att säga slå in din kod och tryck klar. Det känns i fingrarna när man har tryckt ner en knapp lagom långt. De klickar lite skönt. Undrar varför de feta knopparna är där? 5 När man står så här från sidan så ser man inte vad som står på skärmen. Det känns ju tryggt. 6 När man har slagit sin kod trycker man på klar, vilket även framgår av meddelandet på skärmen. När man har tryckt klar så byter meddelandet till Var god tag ditt kort och vänta på pengarna. 7 Det börjar rassla i pengafacket och kortet kommer! På skärmen står det Var god vänta sedeluppräkning pågår. 8 När det slutar rassla i pengafacket så kommer pengarna. 9 Till sist kommer kvittot.

11 Föreningssparbanken 1 Man förstår lätt var man ska sätta in sitt bankomatkort, eftersom symbolen visar tydligt. 2 Skärmen ger klart och tydligt besked om att man ska slå in sin kod. Två andra alternativ är att trycka avbryt samt fel. 3 Eftersom vi tyckte att det var ganska kul när den förra maskinen talade, så tryckte vi på knappen där det står tal. Men automaten började inte tala! 4 Vi tryckte även på en annan knapp där det stod tal. Men det hände inget. Då började vi trycka på båda taltangenterna flera gånger i rad. Men nu blev maskinen sur och spottade ut mitt kort. Vi började om och struntade i talet denna gång. 5 Jag trycker in min hemliga kod. 6 Här har man en del alternativ att välja på. Men jag väljer att skriva belopp och trycka klar. 7 På skärmen står det Var god tag ditt kort och vänta på pengarna. Nu börjar maskinen rassla i pengafacket, fast det är kortet som kommer. 8 Jag fattar meddelandet. 9 Jag får mina pengar. 10 Och jag får även kontoutdrag. Men är besviken på att talknappen inte fungerade. Eller vi kanske inte fattade hur man skulle göra!

12 Problem och svårigheter Det allra största problemet med uttagsautomaterna är att de drar till sig en del kriminella, som är ute efter de slantar man väl har unnat sig att ta ut. Man blir alltid lite extra vaksam om vilka som står runt om en när man ska trycka in sin hemliga kod. Det är jobbigt när folk står så nära. Vissa uttagningsautomater känns mer riskfyllda än andra. Nordbankens automat är ett exempel på detta. Dessutom är där en massa icke förtroendeingivande personer som huserar, ibland alldeles under uttagsautomaten. Där luktar kiss också! Kanske är det allt detta som är skäl till att denna automat kan vara ledig då de runt omkring har kö, eller så beror det på att den är dåligt utmärkt. Det är ett störningsmoment när det är lång kö till uttagsautomaten. Ofta vid dessa tillfällen så brukar det även regna och vara kallt! Jag har visa-funktion på mitt kort, så egentligen behöver jag inte stå i den långa kön. Men om man inte vet hur mycket pengar man har på sitt konto så behöver man ibland ta ut ett kontoutdrag. Så då får man ställa sig i kön. Det kan ta ganska lång tid innan man är framme. Och det är nu det jobbiga kan komma. Ganska ofta är det så att pappret är slut. Detta är konstigt för det är sällan som pengarna är slut. Kan man fylla på pengar så kan man väl fylla på papper. Men det kan också vara så att den uttagningsautomat man har ställt sig vid inte är kompatibel till den bank man har, och därför kan man inte få något kontoutdrag. Man har stått i kön helt i onödan. Andra små störiga saker kan vara: Det är ett stressigt tempo runt automaterna. Talfunktionen fungerar inte. På Nordbankens automat fungerade talfunktionen, men här finns det å andra sidan intenågon blindskrift. Det prasslar i pengauttaget när det är kortet som kommer ut ur andra sidan av automaten. Man kan inte stå och tänka så länge när man tar ut pengar, för då avbryts pågående tjänst. En del automater är äckliga och kletiga på knapparna. Det kan stå en massa cyklar för, som man måste krångla sig i mellan. Det finns ingen logisk ordningsföljd i automatens utformning.

13 Bra och underlättande Det finns fler bra saker än dåliga när det gäller uttagningsautomater. Det skulle vara mycket mer tidskrävande om man skulle gå till banken med sin bankbok varje gång man vill ha ut en hundralapp, eller om man vill ha ett kontoutdrag. De är säkra och sparar tid för bankerna. Man behöver aldrig gå långt för att komma till en uttagningsautomat. De ligger förvånansvärt tätt. Och de erbjuder en dygnet runt service, som man ofta på kvällen har använt sig av.