Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården"

Transkript

1 Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården En enkätundersökning av Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälso- och sjukvård 2009

2 Innehåll Inledning... Om enkätundersökningen... Sammanfattning... Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården... Ekonomiskt stöd från landsting eller region till BOJ Möjligheter för att brottsoffer att få akut psykosocial hjälp Kontakter mellan BOJ och hälso- och sjukvården angående brottsoffer Hälso- och sjukvårdens ansvar för brottsoffer Övriga synpunkter

3 Inledning Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer i Sverige och Riksförbundet ger dem stöd och vägledning i deras arbete. Under 2009 gav brottsofferjourerna information, hjälp och stöd till över brottsoffer, anhöriga och vittnen. För att kunna bevaka olika områden på ett bredare sätt och stärka opinionsbildningen i angelägna frågor har Riksförbundets styrelse tillsatt olika arbetsgrupper. En av dessa är arbetsgruppen för socialtjänst/hälso- och sjukvård. Arbetsgruppens uppgift är att kartlägga hur socialtjänst och hälso- och sjukvården lever upp till lagstiftningen när det gäller ansvaret för brottsoffer samt hur samarbetet med brottsofferourerna är utformat. Arbetsgruppen arbetar också med att ge förslag på hur samverkan mellan brottsofferjourer och socialtjänst samt hälsooch sjukvård kan utvecklas för att ge brottsoffer bättre stöd. Dessutom är gruppen en resurs i Brottsofferjourernas Riksförbunds remissarbete inom området. Hälso- och sjukvården har ett tydligt ansvar när det gäller att identifiera, bemöta och omhänderta våldsutsatta. Spårsäkring och noggrann dokumentation är viktigt och en förutsättning för god rättssäkerhet i en eventuellt kommande rättsprocess särskilt i samband med våldtäktsfall. Även kommunerna har ett tydligt ansvar när det gäller människor som utsatts för brott. Enligt socialtjänstlagen finns en skyldighet att hjälpa brottsoffer och i förekommande fall även anhöriga till brottsoffer. Kommunerna ska också samarbeta med frivilliga organisationer. Liksom för landstingen varierar graden av ansvarstagande för brottsoffer från kommun till kommun. Klart är dock att det finns brister. Under hösten 2009 gjorde Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälsooch sjukvård en enkätundersökning för att kartlägga hur brottsofferjourerna samverkan med socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården ser ut i landet. Syftet var att få mer kunskap om jourernas samverkan dels kunskap om vad som inte fungerar och dels goda exempel att sprida vidare. Enkäterna efterfrågade även jourernas syn på hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården lever upp till sitt ansvar enligt lagstiftningen och hur socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården ger stöd till alla typer av brottsoffer. Målet var att få underlag för gruppens fortsatta arbete. Samverkan är ett viktigt verktyg för att varje person som drabbats av brott ska kunna få den hjälp och det stöd som hon eller han har rätt till. Enkätundersökningarna har gett ett gott kunskapsunderlag och kommer att vara till god hjälp i arbetsgruppens fortsatta arbete för att stärka samverkan mellan BOJ och kommunerna respektive landstingen. Om enkätundersökningen I början av augusti 2009 skickades två enkäter Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården och Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten ut per post tillsammans med ett förfrankerat svarskuvert till samtliga drygt 100 lokala brottsofferjourer. Jourerna hade sedan ungefär en månad på sig att besvara och returnera enkäterna. Enkäterna bestod av vardera sex frågor där jourerna kunde kryssa i olika svarsalternativ. På flera frågor kunde också frisvar lämnas. Slutligen gavs jourerna möjlighet att lämna övriga synpunkter. Totalt har svar inkommit från 73 jourer på enkäten Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården. På enkäten Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten svarade 70 jourer. Svarsfrekvensen på varje fråga varierar dock. I följande redovisas svaren från enkätundersökningen Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården. Även en sammanställning av Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten har gjorts. 3

4 Sammanfattning Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården Enkätundersökningen visar att samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården saknas på många platser i Sverige. Majoriteten av brottsofferjourerna (61 procent) uppger att de inte har ett samarbete med hälso- och sjukvården. Exempel på samverkan Jourernas beskrivningar av det samarbete som finns visar att så väl formerna för som graden av samverkan varierar. Av de 28 jourer (38 procent) som har ett samarbete beskriver ett tiotal väl fungerande kontaktnät. Andra jourer har mer sporadiska kontakter som styrs av enskilda stödsökandes behov. En viktig samverkansarena är olika nätverksgrupper där BOJ ingår tillsammans med representanter för bland annat hälso- och sjukvården. De grupper som jourerna ingår i rör främst våld i nära relationer och kvinnofrid, men även andra grupper nämns. Flera jourer berättar att de har informationsmaterial på exempelvis vårdcentraler och akutmottagningar. Andra beskriver hur sjukvårdspersonal aktivt informerar brottsoffer om BOJ och delar ut informationsmaterial. Detta är något som jourerna beskriver som mycket positivt och gärna vill utveckla. Vissa jourer samverkar också kring utbildning antingen genom att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal i brottsofferfrågor eller genom att bjuda in hälso- och sjukvården till utbildningar inom BOJ. Ekonomiskt stöd ovanligt Att brottsofferjourer får ekonomiskt stöd från landsting eller region är relativt ovanligt. Endast 19 jourer (26 procent) uppger att de får bidrag från landsting eller region. 54 jourer (73 procent) uppger att de inte får något bidrag. När landsting eller region ger bidrag sker det främst till brottsofferjourer som är organiserade i en region. Regionen inom BOJ fördelar sedan bidraget vidare på olika sätt till jourerna i regionen. Endast ett fåtal jourer får ekonomiskt bidrag av landstinget direkt till jouren. Några jourer beskriver också att de har sökt bidrag men inte fått det. Stöd till brottsoffer Hälften av jourerna anser att brottsoffer har möjlighet att få akut psykosocialhjälp från hälso- och sjukvården. Majoriteten av de 40 jourer som lämnat frisvar beskriver att brottsoffer som är i behov av akut stöd snabbt kan få det från exempelvis kurator, psykiatrin eller psykolog. Några jourer beskriver också att de har kontaktlistor för att enkelt kunna förmedla kontakt åt brottsoffer med behov av akut stöd från hälso- och sjukvården. Tio jourer (14 procent) uppger att brottsoffer inte har möjlighet att få akut psykosocialhjälp från hälso- och sjukvården. De pekar på brister som bland annat långa väntetider, bristande resurser och begränsade öppettider. Några jourer beskriver också att det främst är våldsutsatta kvinnor som har möjlighet att få akut psykosocial hjälp. Kontakter kring brottsutsatta Det är vanligare att jourerna initierar kontakten mellan BOJ och hälso- och sjukvården angående brottsoffer än att initiativet kommer från hälsooch sjukvården. 53 jourer (72 procent) svarar att de under det senaste året tagit kontakt med hälso- och sjukvården angående brottsoffer. 33 jourer (45 procent) svarar att de har kontaktats av hälso- och sjukvården. 16 jourer (22 procent) har inte själva initierat kontakt med hälso- och sjukvården angående brottsoffer under det senaste året. 35 jourer (47 procent) uppger också att de inte har blivit kontaktade av hälso- och sjukvården angående brottsoffer. Hälso- och sjukvårdens ansvar Jourerna har svårt att göra en bedömning av om hälso- och sjukvården på deras ort lever upp till ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen när det gäller brottsoffer. 44 jourer (59 procent) svarar att de inte vet om så är fallet. Av frisvaren framgår att en anledning är att jourerna upplever att deras insyn i hälso- och sjukvårdens arbete är alltför begränsad. 4

5 Endast 13 jourer (18 procent) svarar att hälsooch sjukvården lever upp till ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen när det gäller brottsoffer. 15 jourer (20 procent) anser att hälso- och sjukvården inte lever upp till sitt ansvar. När jourerna beskriver vad som brister nämns dåligt bemötande och oförståelse för brottsutsattas situation som ett problem. Andra anger långa väntetider och bristande dokumentation av skador. Några pekar också på att stödet till vissa brottsoffergrupper är väl utvecklat, men att andra brottsutsatta inte får samma hjälp. Ökad samverkan efterlyses Flera jourer efterlyser en stärkt samverkan mellan hälso- och sjukvården och BOJ, exempelvis genom att sjukvårdspersonal ger information till brottsutsatta om BOJ. Några jourer önskar också att arbetet med att öka samverkan ska ske på riksnivå. 5

6 Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården FRÅGA 1. Finns det någon form av samarbete mellan er jour och hälso- och sjukvården (exempelvis vårdcentral, akutmottagning, psykiatrin, mödravård etc.)? % Antal svar från jourerna % 61% 38% Svarsalternativ 1 38% 61% Frisvar: Om ja, beskriv samarbetet (37 frisvar) Starka nätverk Ett tiotal jourer beskriver ett kontinuerligt samarbete och några av dem berättar att de har starka nätverk som byggts upp över tid. Vi har genom åren knutit många kontakter inom hälso- och sjukvården och vi har ett bra samarbete. Oberoende av vilket ärende vi har så finns det alltid ett nummer eller en person att kontakta. Och vi vet att brottsoffret får hjälp. Alla nivåer inom sjukvården, kliniker, tar direkt kontakt med kontoret här vid behov från klient. Ibland för rådfrågning och ibland för att lämna över ett ärende., det finns ett gott samarbete sedan 20 år tillbaka. Flera vårdcentraler ringer till oss och vill ha hjälp med brottsoffer inför polisförhör, rättegång m.m. Vi blir väl mottagna när vi tar kontakt och man diskuterar gärna frågor. 6 Sporadiskt samarbete Ett tiotal jourer beskriver att kontakterna sker sporadiskt och vid behov från brottsoffer. Uppbyggda nätverk och kontaktpersoner saknas däremot. I enskilda fall när sjukvården behöver kopplas in. Händer ibland att läkare ringer upp jouren och ber oss kontakta en patient. Sporadiskt, styrt av behov från brottsoffer. Ej utvecklat samarbete i form av etablerade kontaktpersoner och nätverk. Ej heller särskilda diskussionsträffar eller möten för info om vår respektive verksamhet. Några jourers svar pekar också på att samarbetet fungerar mycket bra med vissa instanser inom sjukvården, men att kontakterna med andra delar är inte är utvecklade. Vid behov av kuratorkontakt fungerar samarbetet bra. Kuratorerna hör av sig inom 1 dag för info för att sedan omgående kontakta den som efterfrågat kuratorhjälp. Blir bra bemötta på VC och de som är i behov av kontakt. Läkarbesök brukar få hjälp ganska så omgående. Inget samarbete med psyk. krångligt att få rätt kontakt. Akuten inget samarbete.

7 , det finns ett visst samarbete mellan vår jour och hälso- och sjukvården men det innebär främst att det är enskilda stödpersoner som samarbetar med enskilda anställda inom vården. Samverkansgrupper Tio jourer beskriver olika samverkans- eller nätverksgrupper där de ingår tillsammans med representanter för hälso- och sjukvården. Av dessa ingår sju jourer i grupper som behandlar frågor om våld i nära relationer och kvinnofrid. Vi ingår i en kvinnofridsgrupp i en av kommunerna. I gruppen ingår även representant från landstinget. Ungdomsmottagningen och psykiatrin är med i samma nätverk som vi (Nätverket mot familjevåld). Brottsofferjouren ingår sedan många år i en grupp för nätverksarbete med flera vårdcentraler, BVC, MVC, ungdomsmottagning, akutmottagning på sjukhuset angående kvinnofridsbrott. Informationsmaterial Ett tiotal jourer beskriver att de arbetar för att sprida informationsmaterial om BOJ på exempelvis vårdcentraler eller akutmottagningar. Nu sätter vi upp BOJ:s tavlor om våld i nära relation på familjeenheter, BVC och MVC i våra kommuner. De tycker frågan är mycket angelägen och flyttar gärna på annan information som sitter på väggarna. Även om svaret är nej vill jag tillägga att vi alltid har info-material på vårdcentralen och akutmottagning. Vi blir kontaktade när påfyllning behövs. På akutmottagningen känner de sköterskor som arbetar där till BOJ:s verksamhet. De berättar om oss och sticker även till brottsoffret ett kort (från jouren) när de tycker att det behövs. Fältgrupper, bestående av bl.a. representanter från sjukvården har fått kontaktkort tillskickat sig nyligen. Ett större utskick är planerat. Utbildning Fyra jourer nämner att de medverkar vid utbildningar och informationsmöten för sjukvårdspersonal. g inbjuds till klinikerna att föreläsa och ha en ständig dialog. Likaså gällande ungdomsmottagningen. Brottsofferjourerna med vårt kvinnohus har gett grundutbildning till alla involverade (även ambulanspersonal) på Karlskogas Lasarett. Vi har också fortbildat alla vårdcentraler, psykiatrin och mödravård + gyn.klinik. Vi har regelbundet också gemensamma fortbildningar. Detta började för ca 15 år sedan. Några jourer nämner också att de bjudit in representanter från hälso- och sjukvården vid utbildningar inom BOJ. Samarbetet är begränsat till att sjukvården medverkat i grundutbildningen av nya stödpersoner. Sammanfattning Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården Majoriteten av jourerna (61 procent) uppger att de inte har ett samarbete med hälso- och sjukvården. Av de 28 jourer (38 procent) som har ett samarbete beskriver ett tiotal väl fungerande kontaktnät. Andra har mer sporadiska kontakter som styrs av det enskilda brottsoffrets behov. En viktig samverkansarena är olika nätverksgrupper där BOJ ingår tillsammans med representanter för bland annat hälso- och sjukvården. De grupper som jourerna ingår i rör främst våld i nära relationer och kvinnofrid, men även andra grupper nämns. Ett tiotal jourer berättar att de har informationsmaterial på exempelvis vårdcentraler och akutmottagningar och andra även att sjukvårdspersonal informerar brottsoffer om BOJ och är behjälpliga med att dela ut material. Samverkan kring utbildning förekommer också. 7

8 Ekonomiskt stöd från landsting eller region till BOJ FRÅGA 2. Får er jour ekonomiskt eller annat stöd från landstinget/regionen under 2009? % 26% 50 Antal svar från jourerna % 73% 26% 10 0 Svarsalternativ 1 73% Frisvar: Om ja, ange belopp och/eller beskriv stödet (24 frisvar) Stöd till region inom BOJ Av de 24 frisvaren framgår att stödet från region eller landsting vanligtvis riktar sig till en region inom BOJ. Till exempel svarar Brottsofferjouren i Södra Värmland: BOJ Regionen får :- varav 80% delas mellan länets fyra jourer :-/jour. Dessutom får regionen :- till självhjälpsgrupper, som delas ut med 5000:-/grupp vilket innebär :- för oss. Brottsofferjouren i Avesta-Hedemora berättar att även i Dalarna delas pengar från landstinget ut till BOJs region i länet., indirekt. Lokala BOJ erhåller inget bidrag men Region Dalarna 7 jourer erhöll :-. Detta ekonomiska stöd användes i huvudsak som regional utbildning, föreläsningar, studiebesök etc. Det samma gäller Brottsofferjouren Gästrike Västra som också får stöd Indirekt via regionen. Brottsofferjouren i Jönköping svarar: Under ett antal år har vi fått ett bidrag som motsvarar 0,50:-/invånare. Vid årets ansökan för 2010 har vi begärt 1:-/invånare i länet. Hur stort bidrag regionerna erhåller från landstinget varierar dock. Brottsofferjouren i Hässleholm Osby Perstorp svarar: BOJ:s regionråd Skåne Halland Blekinge brukar få :-/år, som fördelas på Skånejourerna. 8

9 Stöd till enskilda jourer Några jourer svarar att de får ett bidrag direkt till jouren utan regionen som mellanhand. Exempelvis BOJ Västra Bergslagen (numera Bergslagen) som skriver: :- för 2009 som används till kompetenshöjning. Vi skall i år ha fortbildning på Karlskoga folkhögskola i oktober utifrån HBT-personer och Anneli Svensson kommer till oss från RFSL. Brottsofferjouren i Söderhamn berättar att jouren får kronor i landstingsbidrag. Brottsofferjouren i Södra Kalmar län skriver: Landstinget :- erhåller i april-09. Jourer som inte fått bidrag Några jourer berättar också att de sökt bidrag från landstinget eller region men inte erhållit ekonomiskt stöd. Vi ansökte om medel till BOJ:s arbete och hänvisade till vårt folkhälsoarbete då vi hjälper människor i kris. Men vi fick inga pengar., har dock sökt. Sammanfattning Ekonomiskt stöd från landsting eller region till BOJ Att brottsofferjourer får ekonomiskt stöd från landsting eller region är relativt ovanligt. Endast 19 jourer (26 procent) uppger att de får bidrag från landsting eller region. 54 jourer (73 procent) uppger att de inte får något bidrag. När landsitng eller region ger bidrag sker det främst till brottsofferjourer som är organiserade i en region. Regionen inom BOJ fördelar sedan bidraget vidare på olika sätt till jourerna i regionen. Ett fåtal jourer får ekonomiskt bidrag av landstinget direkt till jouren. Några jourer beskriver också att de har sökt bidrag men inte fått det. 9

10 Möjligheter för att brottsoffer att få akut psykosocial hjälp FRÅGA 3. Finns det möjlighet för brottsoffer att få akut psykosocial hjälp från hälso- och sjukvården (exempelvis kuratorstöd)? % Antal svar från jourerna % 35% 14% 50% Vet ej % 1 Vet ej Svarsalternativ 50% Vet ej 14% Frisvar: Om ja, beskriv vilken sorts hjälp som erbjuds (40 frisvar) Goda möjligheter till snabb hjälp Majoriteten av de 40 jourer som lämnat frisvar beskriver goda möjligheter för brottsoffer att få olika former av akut psykosocial hjälp från hälsooch sjukvården. Det finns möjlighet att få prata med en kurator på akuten inom en rimlig tid, i övrigt hänvisas till psykakuten eller om det finns möjlighet så kan man också få en tid till öppenmottagningen på en vårdcentral. De gånger en brottsutsatt person bedömts behöva hjälp professionellt akut, har jag kontaktat kuratorn och fått komma dit direkt med brottsoffret till akutmottagningen. Både primärvården (kuratorer psykologer) och psykiatrin (alla yrkeskategorier) erbjuder vård vid akuta behov. Väntetiden är kort. Samtalskontakt dels i akuta lägen. Även flertal samtal under en längre period. Kuratorsstöd av vårdcentraler och kuratorsavdelning vid sjukhus. Stödpersonerna kontaktar oftast den vårdcentral som brottsoffret tillhör. Stödpersonerna kan också via kontakt med kurator vid Ryhovs sjukhus få akut hjälp. Det har hänt att vi kontaktar sjukvården då vi har brottsoffer som är i behov av sådan hjälp. Det har inte varit problem utan vi får stöd och hjälp! Vi har regelbundet kontakt med kuratorer på lasarettet, gymnasier och andra skolor. Har en god samverkan sedan 10 år tillbaka. Jouren har kontaktpersoner Flera jourer beskriver att de har kontaktpersoner att ringa för att snabbt kunna hjälpa stödsökande rätt: Vid akuta situationer används namnlista som 10

11 finns till SOC och NUS (Norrlands universitetssjukhus). Det finns personer/kuratorer som vi kan ringa och de kan rycka ut vid akuta ärenden. Det finns även journummer till vårdcentraler som tar emot akutärenden. Riktigt akuta ärenden tas emot av psykakuten. Brister Trots att det inte efterfrågas i frisvaren beskriver ett tiotal jourer också olika brister som gör att brottsoffer inte har möjlighet till akut psykosocial hjälp. I regel ett första akut besök hos kurator, men uppföljningen av detta varierar. Beroende på vårdcentral och viljan hos behandlande läkare ställs vi i BOJ ständigt inför den verklighet som råder med långa väntetider, brist på resurser men även kunskap om brottsoffrets behov., men det är oerhört svårt att få snabbt stöd, ofta är väntetiderna omänskligt långa., ibland om man har tur, men det verkar vara sällsynt. Landstingets psykiatri hänvisar till kommunen i dessa frågor. Till kurator eller hemma-hosare t.ex. Vid frågan om mobila teamet kunde vara behjälplig till misshandlad (Kvinnofridskränkning) kvinna så var svaret att det var kommunen. Trots att kvinnan gick hos läkare på psykiatrin. För dåligt med resurser för att få tillgång till mobila teamet enligt personalen. Två jourer pekar också på att möjligheten för brottsoffer att få akut hjälp varierar beroende på tiden på dygnet. Kan vara svårt att få psykosocial hjälp akut på kvällstid/helger. Dagtid finns det goda möjligheter. Inga problem att få kontakter med akuten. Tyvärr är den stängd efter och hela natten. Stöd till våldsutsatta kvinnor Några jourer beskriver också att det främst är våldsutsatta kvinnor som har möjlighet att få akut psykosocial hjälp. Via kvinnoklinik om de är pat. där och utsatts för brott inom ämnet g har hört att av en hel del brottsoffer att de får akut hjälp på Kvinnokliniken vid våldtäkt. Sammanfattning Möjligheter för brottsoffer att få akut psykosocial hjälp Hälften av jourerna anser att brottsoffer har möjlighet att få akut psykosocialhjälp från hälso- och sjukvården. Majoriteten av de 40 jourer som lämnat frisvar beskriver att brottsoffer som är i behov av akut stöd snabbt kan få det från exempelvis kurator, psykiatrin eller psykolog. Några jourer beskriver också att de har kontaktlistor för att enkelt kunna förmedla kontakt åt brottsoffer med behov av akut stöd från hälso- och sjukvården. Tio jourer (14 procent) uppger att brottsoffer inte har möjlighet att få akut psykosocialhjälp från hälso- och sjukvården. 26 jourer (35 procent) svarar att de inte vet om möjligheten finns. De jourer som beskriver brister pekar bland annat på långa väntetider, bristande resurser och begränsade öppettider. Några jourer beskriver också att det främst är våldsutsatta kvinnor som har möjlighet att få akut psykosocial hjälp. 11

12 Kontakter mellan BOJ och hälso- och sjukvården angående brottsoffer FRÅGA 4. Har er jour under det senaste året tagit kontakt med hälso- och sjukvården när det gäller brottsoffer? % 1% 50 22% Antal svar från jourerna % 1% 72% Vet ej % 1 Vet ej Svarsalternativ Vet ej 72% FRÅGA 5. Har hälso- och sjukvården någon gång under det senaste året kontaktat BOJ angående brottsoffer? 7% 1% % Antal svar från jourerna % 1% 47% Vet ej Vet ej Svarsalternativ 45% Vet ej 47% 12

13 Sammanfattning Kontakter mellan BOJ och hälso- och sjukvården angående brottsoffer Det är vanligare att jourerna initierar kontakten mellan BOJ och hälso- och sjukvården angående brottsoffer än att initiativet kommer från hälso- och sjukvården. 53 jourer (72 procent) svarar att de under det senaste året har tagit kontakt med hälso- och sjukvården angående brottsoffer jämfört med att 33 jourer (45 procent) svarar att de kontaktats av hälso- och sjukvården. 16 jourer (22 procent) har inte själva initierat kontakt med hälso- och sjukvården angående brottsoffer under det senaste året. 35 jourer (47 procent) uppger också att de inte har blivit kontaktade av hälso- och sjukvården angående brottsoffer. Fyra jourer vet inte om jouren har tagit dylika kontakter och fem jourer vet inte om de blivit kontaktade. Dessa svar är troligtvis ett tecken på att även om jouren tagit kontakt eller kontaktats är det inte något som vanligtvis förekommer. 13

14 Hälso- och sjukvårdens ansvar för brottsoffer FRÅGA 6. Är det BOJ:s uppfattning att hälso- och sjukvården på aktuell ort lever upp till ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen när det gäller brottsoffer? 50 3% % 40 Antal svar från jourerna % 59% 18% 20% Vet ej Vet ej Svarsalternativ 2 20% Vet ej 59% Frisvar: Om nej, beskriv vad som brister (23 frisvar) Svårt att få insyn De 23 frisvaren ger en utförligare bild av varför så många som 59 procent av jourerna uppger att de inte inte kan svara på om hälso- och sjukvården lever upp till sitt ansvar enligt hälsooch sjukvårdslagen när det gäller brottsoffer. Sex jourer ger som förklaring att deras insyn i hälso- och sjukvårdens arbete är begränsat eller obefintlig. Vi blir inte underrättade om deras fortlöpande verksamhet och kan därför inte uttala oss. Hälso- och sjukvården är en så stor och mångfacetterad organisation, så det är svårt att uttala sig om. Inom stödpersonsgruppen finns det kontaktvägar som fungerar, och vid de tillfällen det ej fungerar går det att påtala de brister som varit vid handen. Eftersom inget samarbete eller kontakt finns, har vi ingen aning om hur det ageras vid olika fall. Sjukvården sköter sitt enligt lag, men till följd av tystnadsplikter får vi i BOJ ingen info., det får vi hoppas. Vi har då inget att klaga på. Vi får hoppas att de känner till aktuell lag... Bristande dokumentation Tre jourer nämner bristen på dokumentation av skador som ett problem. Fotografering av skador. Ibland också övrig dokumentering. En del vårdcentraler vill ej ta emot brottsoffer akut. Det har även hänt ett antal gånger att de ej har fotograferat skadorna. Har själv varit med ett brottsoffer på akuten. Akutens personal upplevdes snorkig, de hade inte någon kamera att dokumentera skadorna med. Anteckningarna i journalen var knapphändiga så den åtalade gick fri. 14

15 Dåligt bemötande och oförståelse Sex jourer beskriver att personal inom hälso- och sjukvården har bristande kunskap och förståelse för brottsutsattas behov. Fungerar dåligt speciellt på vårdcentralerna. Personalen saknar förståelse för brottsoffrens situation och problem., det är alldeles för stora variationer mellan de olika vårdcentralerna och avdelningarna, likaså mellan de enskilda läkarna, psykologerna etc. Vissa gör verkligen sitt yttersta medan andra fullständigt ignorerar det faktum att de sitter med en brottsdrabbad människa framför sig utan skriver ut lite piller för eventuell ångest och sömnsvårigheter varefter de skickar hem dem utan att ens frågat hur de egentligen mår. Ibland möter vi en skrämmande okunskap om brottsoffrets behov. Långa väntetider Fyra jourer beskriver att väntetiderna är för långa och att det i vissa fall beror på personalbrist. Svårt att få kuratorskontakt. Tjänster ej tillsatta. En del vårdcentraler vill ej ta emot brottsoffer akut. Saknas möjlighet att snabbt få kontakt och tid hos läkare. Ofta hänvisas man till sjukhusens akutmottagningar. Enbart vissa grupper får stöd Några jourer pekar också på att det finns goda stödmöjligheter för vissa brottsoffergrupper men inte för andra., när det rör kvinnor som utsatts för våldtäkt. För övriga brotts-/våldsoffer finns tveksamheter. Det finns medling för ungdomar samt samtalsstöd för unga brottsoffer. Övrigt brottsofferstöd är ännu ej utvecklat. Ingen kontakt med BOJ Sju jourer beskriver att kontakten med BOJ är dålig. Flera av dem framför önskemål om att hälsooch sjukvården skulle vara mer intresserade av att samarbeta med BOJ. Exempelvis genom att sprida information om BOJ till personer som utsatts för brott. Våldsutsatta skulle till exempel kunna få info om BOJ, då polisen kanske inte kunnat ge den informationen. Särskilt kvinnor som misshandlats i nära relationer skulle kunna få bättre info om BOJ/Kvinnojouren. Alldeles utan kontakter med BOJ. Har hitintills ej visat något som helst intresse. Det tas ingen kontakt med oss som brottofferjour. Samarbetet kan definitivt förbättras! Sammanfattning BOJs uppfattning om hälso- och sjukvården lever upp till sitt ansvar för brottsoffer 44 jourer (59 procent) anser att de inte kan bedöma huruvida hälso- och sjukvården lever upp till sitt ansvar enligt lagen. Av frisvaren framgår att en anledning är att jourerna upplever att deras insyn i hälso- och sjukvårdens arbete är alltför begränsad. Endast 13 jourer (18 procent) svarar att hälso- och sjukvården lever upp till ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen när det gäller brottsoffer. 15 jourer (20 procent) anser att hälso- och sjukvården inte lever upp till sitt ansvar. När jourerna anger vad som brister nämns dåligt bemötande och oförståelse för brottsutsattas situation som ett problem. Andra anger långa väntetider och bristande dokumentation av skador. Några pekar också på att stödet till vissa brottsoffergrupper är väl utvecklat, men att andra brottsutsatta inte får samma hjälp. Flera jourer framhåller önskemål om bättre samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården, exempelvis genom att sjukvårdspersonal ger information till brottsutsatta om BOJ. 15

16 Brister Några jourer belyser ytterligare de brister som de upplever finns inom hälso- och sjukvården i bemötandet av brottsutsatta. Vill påpeka att vi ibland mött brottsdrabbade som berättar hur de besökt akut, vårdcentraler för att få skador dokumenterade men mer eller mindre mötts av Det behövs inte, Vi har inte tid, kom tillbaka senare Unga brottsoffer som får de svaren kommer inte tillbaka. Psyk. [---] har många gånger velat skriva ut patienter/brottsoffer till oss och vårt akutboende, p.g.a. platsbrist. Vi har nekat med argument att vi inte har personal nattetid och att vi inte är en psyk.mottagning. En del av mina kontakter har själva insett vilket bra komplement vi är till deras verksamhet, samtidigt som vi också fungerar som avlastning. Tyvärr så finns det ändå en hel del som ser oss som konkurrenter och det skulle därför aldrig falla dem in att ta hjälp från oss. [---] Vad jag vill ha sagt är att om man kan få bort konkurrensstämpeln och istället få folk att inse att vi fungerar som ett komplement så skulle mycket vara vunnet. Efterlyser bättre samarbete Flera jourer framför att de vill förbättra samarbetet med hälso- och sjukvården och att de kommer att arbeta för detta. Några av dessa uppmanar också till att arbetet ska föras på riksnivå. [Vi] har för avsikt att under kommande år försöka att få en utpekad kontaktperson vid hälsooch sjukvården. Vi skulle gärna vilja ha ett bättre samarbete. Övriga synpunkter Frisvar: Övriga synpunkter (11 frisvar) Vår kontakt med sjukvård haltar betänkligt, något vi ska ta tag i under hösten [BOJ] behöver lägga tid på marknadsföring/info till sjukvård inklusive vårdcentraler. Detta gäller även på riksnivå. Kanske någon form av samarbetsavtal kan underlätta och effektivisera verksamheten inom organisationerna till gagn för brottsoffer. Goda erfarenheter Flera jourer betonar också att de anser att deras kontakt med hälso- och sjukvården fungerar bra. Vi har så goda relationer med Lasarettet att vi via akutens chef, kan få fram underlag till rättsintyg, om det behövs. Hon ställer alltid upp för brottsoffren. Vi är mycket nöjda, men vi har fått jobba för att nå fram och hade för många år sedan en fortbildning där vi pryade på akuten. Något organiserat samarbete föreligger inte mellan lokala BOJ och sjukvårdande instanser men vid behov föreligger knappast några svårigheter bl.a. genom mycket god personkännedom mellan berörda parter. Detta grundlagt bl.a. genom seminarieomgång (3 träffar) mellan nyckelpersoner inom sjukvård, socialvård, polis samt lokala kvinno- och brottsofferjourerna. Utmärkt tillfälle att få presentera respektive verksamheter samt att knyta personliga kontakter. Vi får bra kontakt med hälso- och sjukvården då vi (BOJ) deltar i utbildningar. Vidare träffas vi vid möte som [kommunen] anordnar, s.k. samverkansmöten vilka är mycket värdefulla man får information och personkännedom. Sammanfattning Övriga synpunkter Av de övriga synpunkterna framgår att flera jourer efterlyser en stärkt samverkan och bättre kontakt med hälso- och sjukvården. Arbete på riksnivå för att få hjälp att uppnå detta önskas bland annat. Några jourer betonar särskilt att de på olika sätt har goda kontakter med hälso- och sjukvården. Andra pekar på brister, exempelvis samarbetssvårigheter och bristande resurser. 16

Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten. En enkätundersökning av Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälso- och sjukvård

Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten. En enkätundersökning av Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälso- och sjukvård Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten En enkätundersökning av Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälso- och sjukvård 2009 Innehåll Inledning... Om enkätundersökningen... Sammanfattning...

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo

Ansökan om verksamhetsbidrag till Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo Sidan 1 av 8 2015-02-05 UPPSALA-KNIVSTA-HÅBO Till Tierps kommun Kommunstyrelsen medborgarservice@tierp.se Till Älvkarleby kommun Utbildnings- och omsorgsnämnden kommun@alvkarleby.se Till Östhammars kommun

Läs mer

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015 tiilaga ~s 2015/36/1 Kriscentrum för Män SALA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Ink. 2015-01- O 2 Till Socialnämnden i Sala kommun Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män för verksamhetsår 2015

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Informationssatsning Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Grundutbildning

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Den svenska hälso- och sjukvårdens. inom kompetensområdet. mot kvinnor NATIONELL KARTLÄGGNING. Cecilia Andréasson.

Den svenska hälso- och sjukvårdens. inom kompetensområdet. mot kvinnor NATIONELL KARTLÄGGNING. Cecilia Andréasson. Den svenska hälso- och sjukvårdens arbete inom kompetensområdet våld mot kvinnor NATIONELL KARTLÄGGNING Cecilia Andréasson Kristina Stenson Annika Björck Gun Heimer Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...3

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

MÅNADSBREV [september 2015] ORDFÖRANDEN HAR ORDET

MÅNADSBREV [september 2015] ORDFÖRANDEN HAR ORDET ORDFÖRANDEN HAR ORDET Här kommer det tredje kvartalsbrevet för 2015 Hoppas att alla har haft en bra (om än inte så varm) sommar. Nu går vi mot hösten även om den är försenad och det fortfarande är varmt

Läs mer

Kvartalsrapport juni augusti 2013

Kvartalsrapport juni augusti 2013 Kvartalsrapport juni augusti 2013 Från projektledarens horisont Det har varit sommar och många av mina kollegor både på riksförbundets kansli och projektorterna har haft semester. Själv har jag arbetat

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2013-10-22 198 Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta Dnr SN 2013/0459 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2013-10-14 Yttrande ska enligt 5 kap. 11 andra stycket socialtjänstlagen

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2011 ATSU Eskilstuna, Att Trygga Sexuellt Utnyttjade Utbildning för aktiva i föreningen ATSUB Göteborg, Anhöriga till sexuellt

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18 Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Alla Kvinnors Hus, Stockholm Grund- och vidareutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Stockholm Informations- och utbildningssatsning

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Eskilstuna Grundutbildning, våld i nära relationer Barnen Först (BF) Föreläsningar på

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-720-6 OMSLAGSFOTO:

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014 1000 Möjligheter Grundutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Karlstad Grundutbildning för jourkvinnor Att Trygga sexuellt

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

RÄTTSVÄSENDET SOCIALTJÄNSTEN

RÄTTSVÄSENDET SOCIALTJÄNSTEN RÄTTSVÄSENDET?? Kammaråklagare, relationsvåldsspecialist Leder förundersökningar avseende brott i hela Jönköpings län Beslutar om anhållande Beslutar om besöksförbud Begär förordnande av målsägandebiträde/särskild

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Datum 20 11-09-20. Ert datum

Datum 20 11-09-20. Ert datum I l andstinget ~ DAlARNA CENTRA L FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten. Gu nilla Apell LANDSTINGSDIREKTÖRE NS VERKSTÄLLIGHETSBESLUT 15/11 Datum 20 11-09-20 Beteckn:ngld,anenf LD11/02248 1(1) Ert datum

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Brottsofferjouren Norrort Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Attunda tingsrätt 2014

Brottsofferjouren Norrort Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Attunda tingsrätt 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel för projekt ur Brottsofferfonden, våren 2013 Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade Barn, Göteborg Kvällsföreläsning hösten 2013 Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Juni 2010 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, ATSUB Göteborg Grundutbildning för stödpersoner och volontärer Anhöriga till sexuellt

Läs mer

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid)

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) 1 REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) UTBILDNINGAR I LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT OCH KASAM INOM AMS (ARBETSMARKNADSVERKET)

Läs mer

Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2014

Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2014 Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2014 Under Internationella Afasiveckan eller på själva Afasidagen den 10 oktober kommer det att vara mycket aktivitet runt om

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer