Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Transkript

1 Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type text] [Type text]

2 Om BOJ Brottsofferjourernas Riksförbund är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor och kunnigare bemötande av brottsdrabbade. Det finns drygt hundra lokala brottsofferjourer runt om i landet. Här kan alla som drabbats av brott få stöd, råd och information av en ideell stödperson. På tingsrätterna finns vittnesstöd som hjälper både målsägande och vittnen vid rättegången. Mindre än hälften av jourerna har någon form av anställd personal (oftast på deltid) som samordnar verksamheten. Tillsammans hjälpte Sveriges brottsofferjourer ca personer inom den brottsofferstödjande och vittnesstödjande verksamheten under verksamhetsåret Bidrag De enskilda jourerna får årligen ett grundbidrag om kr från statliga Brottsoffermyndigheten. Jourer som bedriver vittnesstöd vid landets domstolar kan också söka ett särskilt bidrag för denna del av verksamheten. En mindre del av jourerna uppbär ett regionalt bidrag och några driver tidsbegränsade projekt och har beviljats medel för det. I övrigt är alla jourer beroende av vad de kommuner man servar ger i bidrag till verksamheten. Enligt Socialtjänstlagen kap 11 5 har varje kommun ansvar för att ge stöd till brottsoffer och deras anhöriga som bedöms behöva det. I lagen nämns särskilt kommunernas ansvar för att ge stöd till våldsutsatta kvinnor samt deras barn. Kommunbidragsundersökningen lokala brottsofferjourer har varit registrerade som medlemmar i Brottsofferjourernas Riksförbund under En av dessa har inte haft någon verksamhet och får räknas som vilande. 1 Den senaste undersökningen (2007) omfattade 67 jourer och deras bidrag från 165 kommuner. I år är första gången Riksförbundet kunnat kartlägga vilka bidrag samtliga Sveriges 290 kommuner ger till våra lokala jourer. Alla aktiva BOJ har bidragit med sina uppgifter. Undersökningen har genomförts september-november 2010 genom en av Riksförbundet utfärdad enkät som sänts till samtliga jourer via e-post. Vissa jourer hade vid svarstillfället redan fått besked om vad bidraget för nästkommande år kommer att bli, andra hade det inte. Jourerna har därför uppmanats ange de senaste tillgängliga uppgifterna om kommunernas bidrag till jouren. Varje brottsofferjour har hand om ett specifikt geografiskt område. Det vanligaste är att en BOJ servar en, två eller tre kommuner. Fem brottsofferjourer servar olika stadsdelar inom Stockholms kommun. 2 1 Östra Norrbottens BOJ. 2 BOJ Farsta (Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Skarpnäck), BOJ Skärholmen (Hägersten-Liljeholmen, Älvsjö, Skärholmen), BOJ Stockholms Innerstad-Lidingö (Innerstaden samt Lidingö kommun), BOJ Spånga-Kista (Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta) och BOJ Västerort (Hässelby-Vällingby, Bromma)

3 Antal BOJ per kommun 5 BOJ servar flera stadsdelar inom en kommun 21 BOJ servar 1 kommun var 23 BOJ servar 2 kommuner var 25 BOJ servar 3 kommuner var 10 BOJ servar 4 kommuner var 6 BOJ servar 5 kommuner var 7 BOJ servar 6 kommuner var 2 BOJ servar 7 kommuner var 1 BOJ servar 8 kommuner 1 BOJ servar 9 kommuner De 17 brottsofferjourer som servar fem eller fler kommuner har en särskilt tung administrativ börda eftersom de måste göra en separat bidragsansökan till varje kommun. Det tar mycket tid från stödarbetet att sända in ansökningshandlingar med bilagor och hålla kontakt med flera olika kommuner varje år. I Jämtland har kommunerna tagit ett gemensamt principbeslut att stödja brottsofferjouren och därmed de brottsoffer, anhöriga och vittnen som bor i länets kommuner. Man besparar jouren arbetet med 8 skilda ansökningar genom att garantera jouren en viss totalsumma som alla kommuner bidrar till. Brottsofferjouren i Jämtland upplever det som en lättnad att slippa ödsla tid på administration - tid som kommer hjälpsökande direkt tillgodo. Två jämförelsetal Kommunernas och jourernas storlek och förutsättningar skiljer sig så mycket åt att det inte är meningsfullt att göra en jämförelse av bidragen enbart i absoluta tal, dvs. hur stor summa varje kommun bidragit med. För att jämföra jourerna och kommunerna sinsemellan kan man dels utgå från invånarantalet och få klart för sig hur mycket varje kommun bidrar med per invånare. Ett annat sätt att jämföra är att ta hänsyn till vilken nivå av brottslighet man har i kommunen. Brottsofferjourer i områden med hög brottslighet kanske egentligen behöver större resurser till sitt förfogande än vad man får om man utgår från invånarantalet. Det är inte otroligt att kommuner med hög brottslighet har fler brottsdrabbade och svårare fall som kräver större insatser. Begreppet brottslighet är vanskligt och svårt att mäta. Det mått vi har till vårt förfogande är antal anmälda brott per kommun, statistik som tillhandahålls av BRÅ årligen. Varje anmält brott är inte lika med ett brottsoffer. En person kan drabbas av flera brott som anmäls vid samma tillfälle. Flera personer kan vara med om ett och samma brott, t.ex. en familj som drabbas av inbrott. Men eftersom BRÅ inte för statistik på hur många som drabbas av varje brott är den enda siffra vi har tillgänglig den om hur många brott som anmälts.

4 Ungefär 82% av den totala mängden anmälda brott varje år är ett brott där det kan finnas en enskild person som brottsdrabbad. Det är detta mått vi valt att använda i tabellerna. 3 Jourernas bidrag 4 54 av 101 jourer får ett sammanlagt kommunbidrag på 1 kr per invånare eller mindre. 33 av 101 jourer får ett sammanlagt kommunbidrag på 50 öre per invånare eller mindre. 16 av 101 jourer får inget kommunbidrag alls. Av dessa får tre istället gratis lokal eller subventionerad hyra. Två får hjälp med telefonkostnader av kommunen. Totalt 30 jourer har någon form av subventionerad hyra eller gratis lokal. Det är i hälften av fallen någon av jourernas kommuner eller det kommunala bostadsbolaget som står för detta. I andra fall kan det vara så att man har lokal i polishuset eller delar lokal med någon annan organisation eller att värden väljer att stödja jouren med förmånlig hyra. Jourerna har i många fall svårt att uppskatta värdet av lokalen. Vissa uppger att de aldrig skulle ha haft råd att ha en så centralt belägen eller stor lokal om de inte haft subventioner, andra uppger tvärtom att lokalen de har tillgång till annars skulle stå tom och värdet av den därmed inte är så högt. 46 jourer av 101 har någon form av anställd personal, det handlar om sammanlagt drygt 48 tjänster fördelat på individer av dessa jourer har en tjänst som betalas eller delbetalas av utomstående. I tre fall står kommunen för notan. I övriga fall handlar det om att tjänsten finansieras helt eller delvis av lönebidrag, bidrag från länsstyrelsen eller liknande. 5 jourer får annat bidrag från kommunen i form av t.ex. gratis telefon eller liknande. Kommunernas bidrag 6 Högst bidrag per invånare ger Västerås kommun till sin lokala brottsofferjour. Inom ramen för bidraget driver BOJ Västerås också Stödcentrum för Unga brottsoffer. Ungefär 56% av bidraget går till BOJs ordinarie verksamhet, 44% till Stödcentrum. Luleå, Katrineholm och Skurups kommuner ger högst bidrag efter Västerås. Om man ser till högst bidrag i förhållande till de anmälda brott som finns i kommunen är Värmlandskommunerna Hammarö och Kil i topp med 83 kr respektive 73 kr per anmält brott där det kan finnas enskilda brottsdrabbade, följt av Skurup och Orsa kommuner. På nästa sida en översiktstabell över länsgenomsnitten för både kommunbidrag per invånare och per anmält brott där det kan finnas enskilda brottsdrabbade. 3 En del brott drabbar ingen enskild person. Enkla exempel är skattefusk, bidragsfusk, olovlig körning osv. Detta är brott mot ordningsförordningar eller regelverk där man kan säga att samhället i stort drabbas. Under varje rubrik i Brottsbalken finns emellertid brott där enskilda kan drabbas. Därför är samtliga brott under Brottsbalken med i vår uträkning. Av de specialrättsliga författningarna är endast brott mot överträdelse av besöksförbud medräknat, detta eftersom det så tydligt riktar sig mot och drabbar en enskild person. 4 Se bilaga: Lokala BOJs bidrag, tabell ht Inklusive vittnesstödssamordningen. 6 Se bilagor: Kommunernas bidrag länsvis, tabell ht 2010 samt Diagram ur kommunbidragsu, ht 2010

5 Län Genomsnittligt kommunbidrag per anmält brott där det kan finnas brottsdrabbade enskilda (kr) Genomsnittligt kommunbidrag per invånare (kr) Blekinge läns kommuner 11,80 1,15 Dalarna läns kommuner 11,88 1,17 Gotlands län 5,82 0,61 Gävleborgs läns kommuner 15,02 1,48 Hallands läns kommuner 9,16 0,93 Jämtlands läns kommuner 40,10 3,63 Jönköpings läns kommuner 10,63 1,02 Kalmar läns kommuner 11,76 1,13 Kronobergs läns kommuner 13,95 1,38 Norrbottens läns kommuner 26,01 2,46 Skåne läns kommuner 12,04 1,73 Stockholms läns kommuner 12,69 2,16 Södermanlands läns kommuner 10,71 1,44 Uppsala läns kommuner 11,06 1,19 Värmlands läns kommuner 43,54 3,96 Västerbottens läns kommuner 1,56 0,13 Västernorrlands läns kommuner 1,24 0,12 Västmanlands läns kommuner 36,86 4,93 Västra Götalands läns kommuner 15,18 1,81 Örebro läns kommuner 17,79 2,08 Östergötlands läns kommuner 16,91 1,84 Västernorrlands och Västernorrlands läns kommuner ger lägst bidrag sammantaget, bara öre per invånare. 13 av 15 kommuner i Västerbotten bidrar med 0 kr till sina brottsofferjourer. 151 av 290 kommuner (52%) bidrar med 1 kr per invånare eller mindre till sin lokala brottsofferjour. 102 av 290 kommuner (35%) bidrar med 50 öre per invånare eller mindre till sin lokala brottsofferjour. 57 av 290 kommuner (drygt 19%) ger 0 kr bidrag till sin lokala brottsofferjour. I tre av fallen finns det inte längre någon BOJ som täcker kommunens behov eftersom kommunerna ifråga även tidigare avstått från att ge bidrag till de jourer som verkade där. Enkäten innehöll inte någon fråga om hur många av kommunerna som givit 0 kr som faktiskt fått en ansökan om bidrag från den aktuella BOJen. Vid muntlig kontakt med brottsofferjourer med låga eller obefintliga kommunbidrag har framkommit att man i flera fall har valt att avstå eftersom man alltid fått nej tidigare, eller då man tycker att det låga bidrag man fått tidigare inte är värt besväret och nedlagd tid kring själva ansökningen. I något fall menar man att ekonomin i övrigt är tillräcklig och att man inte behöver söka bidrag från kommunen.