Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten. En enkätundersökning av Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälso- och sjukvård

Transkript

1 Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten En enkätundersökning av Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälso- och sjukvård 2009

2 Innehåll Inledning... Om enkätundersökningen... Sammanfattning Samarbete mellan BOJ och socialförvaltningen... 6 Samarbetsavtal mellan kommun och BOJ... 9 Stöd från kommunen till BOJ Kontaktperson med ansvar för brottsoffer Kommunens stöd till brottsoffer Kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen Övriga synpunkter kring samarbetet med socialtjänsten

3 Inledning Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer i Sverige och Riksförbundet ger dem stöd och vägledning i deras arbete. Under 2009 gav brottsofferjourerna information, hjälp och stöd till över brottsoffer, anhöriga och vittnen. För att kunna bevaka olika områden på ett bredare sätt och stärka opinionsbildningen i angelägna frågor har Riksförbundets styrelse tillsatt olika arbetsgrupper. En av dessa är arbetsgruppen för socialtjänst/hälso- och sjukvård. Arbetsgruppens uppgift är att kartlägga hur socialtjänst och hälso- och sjukvården lever upp till lagstiftningen när det gäller ansvaret för brottsoffer samt hur samarbetet med brottsofferjourerna är utformat. Arbetsgruppen arbetar också med att ge förslag på hur samverkan mellan brottsofferjourer och socialtjänst samt hälsooch sjukvård kan utvecklas för att ge brottsoffer bättre stöd. Dessutom är gruppen en resurs i Brottsofferjourernas Riksförbunds remissarbete inom området. Hälso- och sjukvården har ett tydligt ansvar när det gäller att identifiera, bemöta och omhänderta våldsutsatta. Spårsäkring och noggrann dokumentation är viktigt och en förutsättning för god rättssäkerhet i en eventuellt kommande rättsprocess särskilt i samband med våldtäktsfall. Även kommunerna har ett tydligt ansvar när det gäller människor som utsatts för brott. Enligt socialtjänstlagen finns en skyldighet att hjälpa brottsoffer och i förekommande fall även anhöriga till brottsoffer. Kommunerna ska också samarbeta med frivilliga organisationer. Liksom för landstingen varierar graden av ansvarstagande för brottsoffer från kommun till kommun. Klart är dock att det finns brister. Under hösten 2009 gjorde Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälsooch sjukvård en enkätundersökning för att kartlägga hur brottsofferjourerna samverkan med socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården ser ut i landet. Syftet var att få mer kunskap om jourernas samverkan dels kunskap om vad som inte fungerar och dels goda exempel att sprida vidare. Enkäterna efterfrågade även jourernas syn på hur socialtjänsten och hälsooch sjukvården lever upp till sitt ansvar enligt lagstiftningen och hur socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården ger stöd till alla typer av brottsoffer. Målet var att få underlag för gruppens fortsatta arbete. Samverkan är ett viktigt verktyg för att varje person som drabbats av brott ska kunna få den hjälp och det stöd som hon eller han har rätt till. Enkätundersökningarna har gett ett gott kunskapsunderlag och kommer att vara till god hjälp i arbetsgruppens fortsatta arbete för att stärka samverkan mellan BOJ och kommunerna respektive landstingen. I början av augusti 2009 skickades två enkäter Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten och Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården ut per post tillsammans med ett förfrankerat svarskuvert till samtliga drygt 100 lokala brottsofferjourer. Jourerna hade sedan ungefär en månad på sig att besvara och returnera enkäterna. Enkäterna bestod av vardera sex frågor där jourerna kunde kryssa i olika svarsalternativ. På flera frågor kunde också frisvar lämnas. Slutligen Om enkätundersökningen 3 gavs jourerna möjlighet att lämna övriga synpunkter. Totalt har svar inkommit från 70 jourer på enkäten Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten. På enkäten Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården svarade 73 jourer. Svarsfrekvensen på varje fråga varierar dock. I följande redovisas svaren från enkätundersökningen Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten. Även en sammanställning av Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården har gjorts.

4 Sammanfattning Samarbete mellan BOJ och socialtjänsten Enkätundersökningen visar att majoriteten av brottsofferjourerna har någon form av samarbete med kommunernas socialförvaltning. 55 jourer (78 procent) svarar att de har ett samarbete med socialförvaltningen i en eller flera kommuner. Av dessa uppger dock 33 jourer att samarbetet inte omfattar alla socialförvaltningar i jourens område. Att jourerna helt saknar någon form av samarbete med socialförvaltningen är ovanligt. Endast 13 jourer uppger att de helt saknar samarbete med socialförvaltningen i någon kommun. Olika samarbetsformer Jourernas beskrivningar av samarbetet visar att så väl formerna som graden av samverkan varierar. Ett femtontal jourer beskriver ett väl fungerande samarbete i brottsofferärenden med kommunens socialförvaltning eller delar av den. Andra jourer beskriver däremot samarbetet i brottsofferärenden som sporadiskt. Ett trettiotal jourer berättar att de ingår i olika former av samverkansgrupper där även representanter från socialförvaltningen ingår. Dessa grupper beskrivs som en god samverkansarena. Utbildning är ett annat område där jourer samverkar med kommunen. Dels genom att jourerna blir inbjudna till utbildningar som kommunen anordnar eller genom att jourerna bjuder in medverkande från socialförvaltningen till utbildningar inom BOJ. Få jourer har samarbetsavtal Flertalet jourer saknar avtal med någon kommun. 19 jourer (30 procent) uppger att de någon form av avtal med en eller flera kommuner. Majoriteten, 47 jourer (67 procent), svarar dock att de inte har något avtal. Samverkansavtal är en bra utgångspunkt för att tydliggöra brottsofferjourens och kommunens respektive roller och dra upp riktlinjer för hur samverkan mellan parterna ska ske. I de samverkansavtal som jourerna bifogat ges bra exempel på hur samverkansavtal mellan kommunen och BOJ kan utformas. Där beskrivs tydligt vilken brottsofferstödjande verksamhet BOJ ska utföra och vilken ekonomisk ersättning jouren erhåller från kommunen för detta arbete. Det förekommer också att jourer tecknar avtal med kommunen kring olika projekt som utförs i samverkan med kommunen. Exempelvis nämner jourerna projekt som drivs med hjälp av de utvecklingsmedel för kvinnofridsarbete som länsstyrelserna delar ut på uppdrag av regeringen. Majoriteten av jourerna får stöd Enkätundersökningen visar att de allra flesta jourer får ekonomiskt eller annan form av stöd från en eller flera kommuner. Endast fyra jourer uppger att de inte erhåller stöd från någon kommun. Hur stort stöd jourerna erhåller framgår dock inte av enkätundersökningen eftersom frågor inte ställts kring bidraget eller stödets omfattning. Detta kommer att göras i en senare undersökning från Brottsofferjourernas Riksförbund. Kommunernas stöd till brottsoffer De flesta jourer anser att brottsoffer får stöd av kommunen. 27 jourer svarar att deras erfarenhet är att brottsoffer kan vända sig till samtliga kommuner i deras upptagningsområde för att få hjälp. 19 jourer uppger att brottsoffer kan vända sig till några av kommunerna i, men inte till alla. Endast sex jourer anser att brottsoffer inte kan vända sig till någon kommun för hjälp. När jourerna beskriver vilket stöd kommunen erbjuder brottsoffer nämner majoriteten olika former av psykosocialt och ekonomiskt stöd. Jourerna pekar också på brister, bland annat att stödet varierar beroende på vilket kommun eller handläggare brottsoffer tar kontakt med. Att så många som 17 jourer svarar att de inte vet om brottsoffer kan få hjälp från kommunen ger inte frisvaren närmare förklaring till. Samverkan kring särskilt utsatta grupper Våldsutsatta kvinnor och unga brottsoffer är två brottsoffergrupper som jourerna ofta samarbetar 4

5 med kommunen kring. Några jourer beskriver också att de drivit gemensamma projekt tillsammans med kommunen kring dessa grupper. Majoriteten av de samverkansgrupper jourerna beskriver rör frågor kring våld i nära relation, men även grupper kring unga brottsoffer förekommer. Jourernas svar tyder också på att stödet till våldsutsatta kvinnor och unga är mer utvecklat än stöd till andra brottsutsatta grupper. När jourerna beskriver vilket stöd kommunen erbjuder brottsoffer nämner många skyddat boende, vilket främst erbjuds våldsutsatta kvinnor. Flera svar pekar också på att andra former av stöd som kommunen erbjuder främst vänder sig till våldsutsatta kvinnor. Jourerna beskriver även olika insatser som riktar sig till unga brottsoffer, exempelvis Stödcentrum för unga brottsoffer. Kontaktpersoner saknas i många kommuner 35 jourer uppger att det inte finns en kontaktperson med ansvar för brottsoffer i någon av deras kommuner. 22 jourer svarar att det finns en kontaktperson i samtliga, några eller någon av kommunerna i deras upptagningsområde. I frisvaren nämner tre jourer att det finns en kontaktperson för särskilda brottsoffergrupper, exempelvis unga brottsoffer eller våldsutsatta kvinnor. 12 jourer saknar kännedom om huruvida en kontaktperson finns. Få kommuner lever upp till sitt ansvar Endast åtta jourer anser att samtliga kommuner i deras upptagningsområde lever upp till sitt ansvar enligt socialtjänstlagen när det gäller stöd till brottsoffer. Tio jourer svarar att de anser att några av kommunerna gör det, men inte alla. I frisvaren nämner jourerna 16 kommuner som de anser lever upp till ansvaret enligt socialtjänstlagen. 28 jourer svarar att ingen av kommunerna i deras upptagningsområde lever upp till det lagstadgade ansvaret för brottsoffer. I frisvaren nämner jourerna knappa resurser och långa väntetider som brister. Några jourer pekar också på att stöd till barn och unga som drabbats av brott saknas och andra pekar på bristande kunskap från den personal på kommunen som möter brottsoffer. 23 jourer svarar att de inte vet om kommunen lever upp till sitt ansvar. Flera jourer anger dålig insyn i kommunens arbete som orsak. Jourerna efterlyser ett stärkt samarbete Brottsofferjourernas Riksförbund har inte tidigare gjort någon kartläggning kring samverkan mellan brottsofferjourerna och socialtjänsten. Riksförbundets erfarenhet är dock att samverkan har stärkts över åren, men enkätsvaren visar tydligt att mycket arbete finns kvar att göra. I de fall där samverkan fungerar bra beskriver jourerna det som mycket positivt. Enkätundersökningen visar tydligt på ett behov av att samverkan ska stärkas över hela landet för att brottsutsatta ska ha möjlighet att få samma stöd oavsett i vilken kommun de bor. I enkätundersökningen efterlyser flera jourer ett stärkt samarbete med kommunernas socialtjänst. Exempelvis genom att det ska finnas en namngiven kontaktperson med ansvar för brottsoffer på varje socialförvaltning och att kommunerna ska teckna samarbetsavtal med BOJ. Detta är frågor som Riksförbundets arbetsgrupp för socialtjänst/hälso- och sjukvård kommer att arbeta vidare med. 5

6 Samarbete mellan BOJ och socialförvaltning FRÅGA 1. Har BOJ någon form av samarbete med socialförvaltningen (eller motsvarande) i er kommun/kommuner? % 3% 33% Ja, med socialförval samtliga kommune Antal svar från jourerna % 45% Ja, med socialförval eller några av komm Nej, inte med social någon kommun 5 19% 2 33% Ja, med socialförvaltningen i samtliga kommuner 0 Ja, med socialförvaltningen i samtliga kommuner Ja, med socialförvaltningen i en eller några av kommunerna Nej, inte med socialförvaltningen i någon kommun Ja, med socialförvaltningen i en eller några av kommunerna Nej, inte med socialförvaltningen i någon kommun Svarsalternativ 45% Frisvar: Om ja, beskriv samarbetet med respektive kommuns socialförvaltning (55 frisvar) Väl fungerande samarbete Ett femtontal jourer beskriver ett väl fungerande samarbete i brottsofferärenden med kommunens socialförvaltning eller delar av den. Flera av jourerna beskriver att de har byggt upp en mycket god relation med socialförvaltningen. Vi har mycket god kontakt med alla delar (enheter) inom socialtjänsten. Så utan att ha en bestämd kontaktperson upplever vi ett mycket gott samarbete. [Med] grupper, enheter, såsom ungdomsbasen, Fältgruppen osv. har vi en ständig dialog. I dagsläge sitter vi dessutom i samma lokal, adress, som Kriscentrum i Kristianstad. Brottsofferjouren i Mölndals och Härryda kommuner är sedan mer än 10 år en institution för brottsdrabbade dit man kan hänvisa klienter och dit socialsekreterarna kan ringa om de har frågor angående rättsprocessen osv. Vi har en kontaktkvinna i varje kommun. Samarbetet varierar Av jourernas svar framgår också att för de jourer som täcker flera kommuner kan samarbetet med vissa kommuner eller stadsdelar vara gott, men sämre med andra. Ja, gott samarbete i Surahammars kommun. Ensidigt i Hallstahammar. Nära kontakt finns till Socialresursförvaltning i Göteborg, men något utvecklat samarbete kan jag inte säga vi har. Socialtjänsten är uppdelad på 21 stadsdelar och egna organisationer, vilket 6

7 försvårar ett direkt samarbete. BOJ är väl känd i kommunerna och vi blir kontaktade och tar kontakt i enskilda ärenden. Vi jobbar fortfarande på att få en kontaktperson i varje socialtjänst. Sporadiska kontakter Flera jourer beskriver en sporadisk kontakt som utformas av det behov som det enskilda brottsoffret har. Vi har med vissa kommuner fått en bättre dialog. De är väl medvetna om vad BOJ är men samarbete kan vi nog inte kalla det för. Det är i så fall enstaka fall. Men vi blir dock vänligt bemötta från de flesta. Sporadiska kontakter, styrda av behov från brottsoffer. Inget organiserat samarbete, men kontakt i enskilda ärenden. Inte mer än att vi tar kontakt med varandra när behov uppstår. Samverkansgrupper Av frisvaren framgår att nätverks- och samverkansgrupper är en vanlig samarbetsform. Ett trettiotal jourer uppger att de deltar i olika former av grupper, Större delen av de grupper som beskrivs behandlar frågor som rör våld i nära relationer, men även Brottsförebyggande råd och nätverksgrupper kring unga brottsoffer nämns. I samverkansgrupperna träffar jourerna regelbundet representanter från exempelvis socialförvaltningen, polis, hälso- och sjukvård och andra ideella organisationer. Vi är med i kommunens familjefridsgrupp. Möte en gång per månad (även kvinnojour, polis, skola, kyrka m.m.). Fungerar oerhört bra, det anser samtliga! Vi sitter med i Kvinnofrid och har haft nätverksträffar med soc., skolan, politiker, vårdcentralen, m.fl. Medverkar i en lokal samverkansgrupp Våld i nära relation. Medverkar även i grupperna Medling med unga brottsoffer samt Stöd till unga brottsoffer. I dessa grupper ingår representanter från samtliga sex kommuner. Nätverksgrupper, där vi utbyter information. Vi informerar varandra om respektive verksamhet, lär känna varandra och får namn på personer som vi kan vända oss till i olika ärenden. Stöd till särskilt utsatta grupper Vissa jourer beskriver att samarbetet kring brottsofferärenden främst är inriktat på särksilt utsatta brottsoffergrupper, främst våldsutsatta kvinnor och unga brottsoffer. Samarbete så tillvida att jouren har namn och telefonnummer till olika nyckelpersoner. Hittills har det mestadels gällt våld inom familjer respektive ungdomar som behöver samtalsterapi. Fungerar bra, men önskvärt att man kunde utvecklat det mer. Vi har även ett sporadiskt samarbete med Kvinnojour/Familjerådgivning. BOJ har drivit några ärenden där kvinnor utsatts för brott tillsammans med kommunens kvinnofridssamordnare. Stödcentrum för unga brottsoffer nämns som en samarbetspartner av flera jourer. Ett fåtal jourer uppger också att de samverkar kring medling på olika sätt. Regelbundna möten mellan stödcentrum för unga och Medlingsverksamheten. Vi har ett nära samarbete med kommunens Stödcentrum för unga brottsoffer och var med i deras ref.gr. vid uppstarten. Samarbete med Medling Lund & stöd till unga brottsoffer främst genom hantering av brottsoffer. Gemensamma projekt Några jourer berättar också att de samverkat med kommunen kring specifika projekt, exempelvis genom utvecklingsmedel från länsstyrelserna för arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Gällande samarbetet med Kristinehamns kommun så har vi gemensamt ansökt om bidrag hos Länsstyrelsen för att kunna finansiera brottsofferassistens samt kvinnofridshandlingstjänst Samt flytt av BOJ:s verksamhet till mer ändamålsenliga lokaler. 7

8 Vi har sedan 3 år tillbaka haft en nära samverkan utifrån de statliga pengar och projekt som sökts av de flesta kommunerna. Karlskoga, Degerfors, Hällefors och numera också Lindeberg. Det är, förutom samarbete med enskilda handläggare i de olika kommunerna, frågan om ett projekt som Norrköpings socialförvaltning ska starta för att hjälpa unga brottsoffer. Samverkan kring utbildning 14 jourer beskriver att de samarbetar med socialförvaltningen kring utbildning. Antingen genom att bjuda in representanter från socialförvaltningen till utbildningar för stödpersoner och vittnesstöd inom BOJ eller genom att representanter från jourerna inbjuds att delta i utbildningar och föreläsningar som kommunen anordnar. Socialförvaltningen deltar i BOJ:s utbildningsprogram samt som inbjudna till stödpersonsträffar. Socialjouren har medverkat vid vår utbildning för nya volontärer. BOJ blir kallad till diverse utbildningar som ges i kommunen. Vi deltar i utbildningar, seminarier och dylikt som kommunen arrangerar. Representanter från kommunen i BOJ Sex jourer beskriver att samverkan sker genom att jouren har en styrelseledamot eller medlem som till exempel arbetar på socialförvaltningen eller sitter i socialnämnden. Vår styrelse har en representant från socialtjänsten. Vi har även medlemmar som arbetar eller har arbetat vid socialförvaltningen. Socialchefen i Partille sitter som adjungerad i vår styrelse. Sammanfattning Samarbete mellan BOJ och socialförvaltning 55 jourer (78 procent) svarar att de har ett samarbete med socialförvaltningen i en eller flera kommuner. 32 av dessa jourer uppger att samarbetet inte innefattar alla socialförvaltningar i jourens område. Endast 13 jourer (19 procent) uppger att de helt saknar samarbete. Ett femtontal jourer beskriver ett väl fungerande samarbete i brottsofferärenden med kommunens socialförvaltning eller delar av den. Andra jourer beskriver däremot samarbetet som sporadiskt. Våldsutsatta kvinnor och unga brottsoffer är två brottsoffergrupper som jourerna utöver samverkansgrupperna ofta samarbetar med kommunen kring. Några jourer beskriver också att de drivit gemensamma projekt tillsammans med kommunen kring dessa grupper. Olika samverkans- eller nätverksgrupper är en vanlig samarbetsform. Främst rör dessa grupper frågor om våld i nära relationer, men även grupper till exempel kring unga brottsoffer förekommer. Flera jourer beskriver att de blir inbjudna till utbildningar som kommunen anordnar eller att de bjuder in medverkande från socialförvaltningen till utbildningar inom BOJ. Några jourer nämner att de har medlemmar eller styrelseledamöter som arbetar på socialförvaltningen eller sitter i socialnämnden. 8

9 Samarbetsavtal mellan kommun och BOJ FRÅGA 2. Finns det något samarbetsavtal mellan kommunen/kommunerna och BOJ? % 13% Ja, med samtliga kommu Antal svar från jourerna % 13% 67% Ja, med samtliga kommuner i 17% Ja, med några av kommu, me Nej, inte med någon kom 5 0 Ja, med samtliga kommuner i Ja, med några av kommunerna i, men inte alla Nej, inte med någon kommun 2 17% Ja, med några av kommunerna i, men inte alla Nej, inte med någon kommun Svarsalternativ 67% Frisvar: Om ja, bifoga om möjligt en kopia av samarbetsavtalet/avtalen tillsammans med enkätsvaren eller beskriv respektive avtal kortfattat (21 frisvar, 7 bifogade samarbetsavtal) Avtal kring BOJs stödverksamhet Av de sju avtal som bifogats gäller fem jourernas övergripande stödverksamhet. De ger en bra bild av hur samverkansavtal mellan kommun och brottsofferjour kan utformas. I avtalen dras riktlinjer upp för vilken brottsofferstödjande verksamhet BOJ ska utföra och vilket ekonomisk ersättning jouren erhåller från kommunen för arbetet. I avtalet mellan Brottsofferjouren i Trelleborg-Svedala och Trelleborg kommun beskrivs jourens åtaganden, exemplvis: Det ankommer på Brottsofferjouren att enligt villkoren i detta avtal lämna rådgivning, stöd och hjälp (stödåtgärder) till de personer boende i Trelleborgs kommun som har utsatts för någon form av brottsligt angrepp på person eller sak och som med anledning av sådan händelse önskar bistånd från Brottsofferjouren. I avtalet mellan Brottsofferjouren i Linköping och Linköpings kommun beskrivs att jouren åtar sig att bland annat: bedriva brottsofferstödjande verksamhet i samarbete med Polismyndigheten i Linköping, dagtid, måndag - fredag mellan 08-17, bemanna Brottsofferjouren med en brottsofferassistent samt sprida information om Brottsofferjourens brottsofferstödjande verksamhet genom att aktivt informera föreningsliv, skolor, fritidsgårdar och arbetsplatser inom Linköpings kommun. I samverkansavtalet mellan Socialtjänst Gävle och Gävle Brottsofferförning beskrivs att avtalet omfattar exempelvis: Socialtjänstens verksamheter skall utnyttja Brottsofferföreningens resurser när behov uppstår inom området. Detta kan ske genom hänvisning till Brottsofferföreningen, genom att inbjuda föreningen att delta i arbete med aktuellt ärende eller på annat sätt. Brottsofferföreningen ska genom sitt kompetensområde finnas som en resurs för Socialtjänstens verksamheter, både för individuella 9

10 råd-, hjälp-, och stödinsatser [för] klienter och för mer generella samverkansinsatser. Brottsofferjouren i Haninge-Nynäshamn har ett avtal med kommunerna Haninge och Nynäshamn där avtalets syfte beskrivs: Syftet med detta avtal är dels att garantera Brottsofferjourens fortlevnad samt dels att garantera Haninge och Nynäshamns brottsoffer hjälp och stöd, assistans i skadestånds- och försäkringsfrågor samt hjälp i kontakter med vård, myndigheter och hjälporganisationer enl 5 kap 11 Socialtjänstlagen. Brottsofferjouren i Östra Östergötland beskriver sina avtal i frisvaren: Vi har avtal med samtliga kommuner. Där står bland annat vad vi ska göra för att uppfylla vår del av avtalet och därmed ha rätt till bidrag. T.ex. att vi ska ha en god tillgänglighet, hjälpa brottsoffer, vittnen och anhöriga, informera i skolor, bedriva brottsförebyggande verksamhet och så vidare. Avtal kring projekt Två av de bifogade avtalen gäller samverkan kring projekt. Brottsofferjouren i Östra Värmland har bifogat ett avtal med Kristinehamns kommun kring ett projekt som drivs med hjälp av utvecklingsmedlen för kvinnofridsarbete som länsstyrelserna delar ut på uppdrag av regeringen. IFO skall stötta Brottsofferjourens verksamhet genom det ekonomiska bidrag som erhålls från Länsstyrelsen. BOJ skall använda dessa medel för att ge stöd och hjälp till brottsoffer och deras anhöriga. I frisvaren berättar också andra jourer att de skrivit avtal med kommunen kring projekt som drivs med utvecklingsmedel från länsstyrelsen. Endast den del som utbetalas/söks via Länsstyrelsen. Samarbetsavtal har tecknats under de perioder som gemensamma projekt drivits. Nuvarande avtal rör våld mot kvinnor i nära relationer. Brottsofferjouren i Västerås, som på uppdrag av kommunen driver Stödcentrum för unga brottsoffer i Västerås, har ett särskilt avtal med kommunen kring detta. Brottsofferjouren i Norra Värmland har bifogat ett samverkansavtal kring en informationsdag som arrangerats i samverkan med Munkfors kommun. I avtalet står tydligt hur åtagandena kring dagen delas upp mellan BOJ och kommunen. 21 jourer (30 %) uppger att de någon form av avtal med en eller flera kommuner. Majoriteten, 47 jourer (67 %), svarar dock att de inte har något avtal. I de samverkansavtal som jourerna bifogat ges bra exempel på hur samverkansavtal mellan kommunen och BOJ kan utformas. Här beskrivs vilket brottsofferstödjande verksamhet BOJ ska utföra och vilket ekonomisk ersättning jouren erhåller från kommunen för detta arbete. Sammanfattning Samarbetsavtal mellan kommun och BOJ Det förekommer också att jourer tecknar avtal med kommunen kring olika projekt som utförs i samverkan med kommunen. Exempelvis nämner jourerna projekt som drivs med hjälp av de utvecklingsmedel för kvinnofridsarbete som länsstyrelserna delar ut på uppdrag av regeringen. Även avtal kring andra former av verksamhet förekommer. Bland annat nämns uppdragsverksamhet och avtal kring kortare avgränsade aktiviteter. 10

11 Stöd från kommunen till BOJ FRÅGA 3: Får er jour ekonomiskt eller annat stöd från någon kommun under 2009? 60 6% 1% Ja, från samtliga kommuner % Ja, från någon eller några kommuner Antal svar från jourerna % 1% 70% Ja, från samtliga kommuner i Nej, inte från någon kommu % 1 Ja, från någon eller några kommuner Nej, inte från någon kommun 0 Ja, från samtliga kommuner i Ja, från någon eller några kommuner Nej, inte från någon kommun 70% Svarsalternativ Sammanfattning Stöd från kommunen till BOJ De allra flesta jourer får ekonomiskt eller annan form av stöd från en eller flera kommuner i sitt upptagingsområde. 49 jourer (70 procent) svarar att de får stöd från samtliga kommuner i sitt upptagningsområde. 16 jourer (23 procent) uppger att de får stöd från någon eller några kommuner i sitt upptagningsområde. Endast fyra jourer (6 procent) uppger att de inte erhåller stöd från någon kommun i sitt område. Hur stödet jourerna får ser ut framgår inte av enkätundersökningen eftersom frågor inte ställts kring bidraget eller stödets omfattning. Detta kommer att göras i en senare undersökning från Brottsofferjourernas Riksförbund. 11

12 Kontaktperson med ansvar för brottsoffer FRÅGA 4. Finns det någon kontaktperson på kommunen/kommunerna med ansvar för brottsoffer? % 1% 16% Ja, det finns en kontaktpe samtliga jourens kommun Antal svar från jourerna % 1% 16% 50% 16% Ja, i några av kommunern inte alla Nej, inte i någon kommun 5 0 Ja, det finns en kontaktperson i samtliga jourens kommuner Ja, i några av kommunerna, men inte alla Nej, inte i någon kommun 1 16% Ja, det finns en kontaktperson i samtliga jourens kommuner Ja, i några av kommunerna, men inte alla Nej, inte i någon kommun Svarsalternativ 50% Frisvar: Om ja, nämn den kommun/de kommuner som har en kontaktperson (27 frisvar) Kontaktpersoner Ett tjugotal jourer nämner en eller flera kommuner där det finns en kontaktperson med ansvar för brottsoffer. Sammanlagt nämns ett trettiotal kommuner. Några jourer beskriver också närmare vem denna kontaktpersonen är och anger då bland annat socialchef, chefen för Individoch familjeomsorg samt socialsekreterare. Kontaktpersoner för vissa grupper Tre jourer nämner att det finns särskilt utsedd kontaktpersoner som arbetar med en speciell brottsoffergrupp i deras kommun eller kommuner. I nuläget jobbar vi för att få en kontaktperson på soc. I frågan om våld i nära relation (en på varje kommun). Det finns en kvinnofridssamordnare i Strömstads kommun. I Göteborg för ungdomar under 23 år, i övrigt ingen. Sammanfattning Kontaktperson med ansvar för brottsoffer 22 jourer (32 procent) svarar att det finns en kontaktperson med ansvar för brottsoffer i samtliga, någon eller några av kommunerna i deras upptagningsområde. I frisvaren nämner jourerna ett trettiotal kommuner där det finns en kontaktperson. I frisvaren nämner tre jourer också att det finns en kontaktperson för särskilda brottsoffergrupper, exempelvis unga brottsoffer eller våldsutsatta kvinnor. 35 jourer (50 procent) uppger att det inte finns en kontaktperson i någon av deras kommuner. 12 jourer (17 procent) saknar kännedom om huruvida en kontaktperson finns. 12

13 Kommunens stöd till brottsoffer FRÅGA 5. Är det BOJ:s erfarenhet att brottsoffer kan vända sig till någon kommun för att få hjälp (exempelvis ekonomiskt stöd, skyddat boende eller psykosocialt stöd)? 1% % Ja, till samtliga kommuner i 25 39% Ja, till några av kommunerna, men int Antal svar från jourerna % 9% 27% Nej, inte till någon kommun % Ja, till samtliga kommuner i 0 Ja, till samtliga kommuner i Ja, till några av kommunerna i, men inte alla Nej, inte till någon kommun Svarsalternativ 9% 1 39% Ja, till några av kommunerna i, men inte alla Nej, inte till någon kommun 27% Frisvar: Om ja, beskriv vilken sorts stöd kommunen/kommunerna erbjuder brottsoffer (44 frisvar) Stöd från kommunen När jourerna beskriver vilket stöd kommunen erbjuder brottsoffer nämner många jourer olika former av psykosocialt och ekonomiskt stöd. Efter individuell utredning beslut om adekvat hjälp/stödinsats. Ekonomiskt, psykosocialt stöd, krishjälp samt bedömning gällande övriga behov. Ekonomiskt stöd, skyddat boende, jourboende, psykosocialt stöd i form av t.ex. vuxen-familjestöd m.m. T.ex. bostad, försörjningsstöd, stödkontakt för barn. Ekonomiskt stöd, akutboende (via oss), delvis psykosocialt stöd. Kommunen kan erbjuda ekonomiskt stöd samt erbjuda hjälp till behövande när det gäller boendet som grannkommunen Vilhelmina har tillgång till. När det gäller psykosocialt stöd kan Dorotea kommun hjälpa till med kontakt med psykteamet i Vilhelmina. Skyddat boende Ett femtontal jourer nämner skyddat boende. Detta gäller främst våldsutsatta kvinnor. Skyddat boende inom kvinnojouren som stöds av kommuner. Trelleborgs kommun har ett kvinnofridshus som brottsdrabbade kvinnor kan få en fristad i. Svedala kommun köper platser där. Är kvinnofridshuset fullt ordnar socialjouren plats på något hotell. Filipstad har kvinnojour som det finns samarbete med och därmed tillgång till skyddat boende. Detsamma gäller i Kristinehamn. 13

14 Stöd till särskilt utsatta grupper Ett femtontal jourer nämner att det stöd kommunen erbjuder främst riktar sig till särskilt utsatta grupper, vantligtvis våldsutsatta kvinnor. Det gäller främst kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Stödet är olika i kommunerna. I Karlskrona erbjuds behandling enligt den s.k. trappan-metoden. Övriga kommuner i länet arbetar för att göra likartade insatser. Flera har kommit långt. Uppsala kommun har verksamheter som vänder sig till kvinnor och barn samt personer som är utsatta för hedersrelaterade hatbrott m.m. Men enbart vissa utsatta grupper, ej för brottsdrabbade generellt. Karlstad stödcentrum kan erbjuda det ovannämnda, men de har en väldigt smal målgrupp: våld i nära relation. Brottsoffer kan söka stöd och hjälp men det kan ta väldigt lång tid. Varierande stöd Ett tiotal jourer pekar också på olika brister. Till exempel att stödet varierar beroende på vilken kommun eller handläggare en brottsutsatt person har kontakt med. Ja, men stödet varierar enormt mycket beroende på kommun och handläggare. Ett brottsoffer kan få hjälp med både ekonomiskt bistånd, boende och psykosocialt stöd i en kommun eller av en handläggare medan ett annat brottsoffer i en liknande situation kanske inte får någon hjälp alls. Min erfarenhet är att det är lättare för ett brottsoffer att få hjälp om de har någon från t.ex. oss med sig än om de går ensamma. Alla har rätt att söka ovanstående. Huruvida de får stöd är en annan sak. Ibland fungerar det, ibland inte. Det stödet varierar. En del kommuner har bra stöd till brottsdrabbade eller tillfredställande. Några kommuner tror inte att de har några brottsoffer. Skulle BOJ lägga ner tror jag inte det skulle finnas ett organiserat stöd där alla brottsdrabbade erbjuds hjälp. De tre kommunerna är medvetna om sitt ansvar enligt Socialtjänstlagen, men ligger lågt med information och aktivt deltagande. Synes vara tacksamma för vår verksamhet, som besparar dem både kostnad och personal. Samarbetet med aktuella Kvinnojourer är mer vanliga i deras verksamhet som alltså stöds ekonomiskt med anslag via respektive kommunstyrelse. Otydligt fråga 17 jourer svarar att de inte vet om brottsoffer kan få hjälp från någon kommun. Endast två av dessa jourer har lämnat frisvar. Den ena skriver Förstår inte frågan. Att frågan varit otydligt tyder också andra frisvar på. Ja, brottsoffer omfattas av samma lagar som alla andra! Samma stöd som andra medborgare erbjuds, brottsoffer behandlas ej som särskild grupp. 27 jourer (39 procent) svarar att deras erfarenhet är att brottsoffer kan vända sig till samtliga kommuner i deras upptagningsområde för att få hjälp. 19 jourer (27 procent) uppger att brottsoffer kan vända sig till några av kommunerna i, men inte till alla. När jourerna beskriver vilket stöd kommunen erbjuder brottsoffer nämner många jourer olika former av psykosocialt och ekonomiskt stöd. Sammanfattning Kommunens stöd till brottsoffer Ett femtontal jourer nämner skyddat boende. Detta gäller främst våldsutsatta kvinnor. Lika många jourer pekar också på att annat stöd som kommunen erbjuder främst vänder sig till våldsutsatta kvinnor. Endast sex jourer (9 procent) anser att brottsoffer inte kan vända sig till någon kommun för hjälp. Ett tiotal jourer pekar på brister, bland annat att stödet varierar beroende på vilket kommun eller handläggare brottsoffer tar kontakt med. 14

15 Kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen FRÅGA 6. Anser BOJ att kommunen eller kommunerna i ert upptagningsområde lever upp till ansvaret enligt socialtjänstlagen när det gäller stöd till brottsoffer? % 11% Ja, samtliga kommuner le ansvaret enligt socialtjän Antal svar från jourerna Ja, samtliga kommuner lever upp till ansvaret enligt socialtjänsten 10 Ja, några av kommunerna lever upp till ansvaret enligt socialtjänstlagen, men inte alla Nej, ingen av kommunerna 33% lever upp till ansvaret enligt socialtjänstlagen 23 1% 11% 1 14% 33% 41% 14% Ja, samtliga kommuner lever upp till ansvaret enligt socialtjänsten Ja, några av kommunerna lever upp till ansvaret enligt socialtjänstlagen, men inte alla Nej, ingen av kommunerna lever upp till ansvaret enligt socialtjänstlagen Ja, några av kommunern till ansvaret enligt socialt men inte alla Nej, ingen av kommunern till ansvaret enligt socialt Svarsalternativ 41% Frisvar: Nämn vilka kommuner som enligt er mening lever upp till ansvaret enligt socialtjänstlagen (22 frisvar) Kommuner som lever upp till ansvaret Elva jourer har nämnt sammanlagt 16 kommuner som de anser lever upp till ansvaret enligt socialtänstlagen när det gäller brottsoffer. Västerås med Medlingsverksamheten, Barnahus samt vårt eget stödcentrum för Unga (som är ett uppdrag från kommunen). I Helsingborg finns en enhet som tar hand om brottsoffer i nära relation. Övriga brottsoffer hänvisas till BOJ. Lever delvis upp till ansvaret Tio jourer nämner också kommuner som endast delvis lever upp till ansvaret. BOJ:s bedömning är att kommunerna försöker, men att det ibland brister. Nej, än finns det mycket kvar att göra även om de kommit en bit på väg de sista åren. Man lever upp till det delvis, men inte fullt ut. Man är, eller i vart fall enskilda befattningshavare, mycket okunnig om t.ex. vad skyddad identitet innebär. Tiden när vi hade en halvtidstjänst levde kommunen upp. I dagsläget är det sämre med det, och då får vi ekonomiskt stöd enbart för lokalhyran. Ingen insyn Flera jourer svarar också att de inte har insyn i kommunens arbete och därför inte kan svara på frågan. Eftersom sekretess råder blir vi inte underrättade om deras insatser i enstaka fall. Vi har inte någon insyn i deras arbete. 15

16 Frisvar: Beskriv vad som brister i övriga kommuner (20 frisvar) Bristande resurser och engagemang Jourerna nämner en mängd olika brister. Bland annat att resurser och engagemang saknas. Några jourer nämner också avsaknaden av skyddat boende som ett problem. I kontakter visar de upp en positiv inställning till brottsofferverksamhet men synes sakna en strukturerad organisation/handlingsplan för dessa frågor. Verkar vara ett lågt prioriterat verksamhet inom förvaltningarna. Inget engagemang man håller väldigt noga på ärendegång, ansökningsförfarande. Svarar inte, återkommer inte. Av de samtal jouren får in är det få som anser sig fått hjälp av socialtjänsten. Några enstaka ibland. För dåligt med resurser! [---] För få socialsekreterare. Bristande kunskap Några jourer lyfter fram bristande kunskaper hos personal om brottsoffers behov som ett problem. Resurser både ekonomiskt och kompetensmässigt. Det som brister är främst kunskapen om brottsoffer hos många handläggare samt oförmågan att lägga undan sina fördomar i vissa fall. Det finns fortfarande de handläggare som tror att kvinnorna själva väljer att bli slagna för annars skulle de ju inte stanna hos en man som slår dem. Vi märker en stor okunskap. Långa väntetider Att hjälpen tar alltför lång tid är ett annat problem som jourerna belyser i frisvaren. Allt tar för lång tid. Socialjouren är bra, men den är bara en kortsiktig lösning. Vissa instanser inom soc. har för smal målgrupp, så nästan ingen får hjälp. En människa som står utan pengar och bostad behöver hjälp idag och inte om tre månader. Om någon får bistånd exempelvis ekonomiskt tar det otroligt lång tid. Långa väntetider och utredningstider; för få jourlägenheter. Stöd till barn saknas Några jourer nämner att ett barnperspektiv och stöd till unga saknas i kommunens arbete. Att se barnens behov före de vuxnas, ofta tar barnen/ungdomarna ett ansvar för föräldern, även om barnet/ungdomen är brottsoffret. Stöd till barn erbjuds inte samtal etc. Sammanfattning Kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen Endast åtta jourer (11 procent) anser att samtliga kommuner i deras upptagningsområde lever upp till sitt ansvar enligt socialtjänstlagen när det gäller stöd till brottsoffer. Tio jourer (14 procent) svarar att de anser att några av kommunerna gör det. I frisvaren nämner jouren 16 kommuner som de anser lever upp till ansvaret. 28 jourer (41 procent) svarar att ingen av kommunerna i deras upptagningsområde lever upp till det lagstadgade ansvaret för brottsoffer. I frisvaren nämner jourerna knappa resurser och långa väntetider som brister. Några jourer pekar också på att stöd till barn och unga som drabbats av brott saknas och andra berättar om bristande kunskap om brottsoffers behov hos kommunens personal och att engagemang saknas i frågan. 23 jourer (33 procent) svarar att de inte vet om kommunen lever upp till sitt ansvar. Flera jourer anger dålig insyn i kommunens arbete som orsak. 16

17 Övriga synpunkter kring samarbetet med socialtjänsten Frisvar: Övriga synpunkter (16 frisvar) Efterlyser bättre samarbete Majoriteten av de jourer som lämnat frisvar efterlyser ett stärkt samarbete mellan BOJ och socialtjänsten. Samarbetet kan utvecklas mycket tror jag. Om vi har ett gemensamt och tydligt mål gällande gränser och resurser. Även en gemensam syn på brottsoffer kan bidraga i detta. BOJ bör jobba vidare för att bli en partner för kommunerna. Det är vi som har den samlade kompetensen. BOJ i landet måste våga visa vad det är vi kan och vill. [---] Kanske är det inte kommunernas uppgift att driva BOJ. Mer logiskt är faktiskt staten. Det är staten som ansvarar för hela rättsväsendet och dit borde rimligen även de brottsutsatta höra för att få en likvärdig behandling över hela landet. Vi anser att varje socialförvaltning skall utse en namngiven person som kontaktperson i brottsofferverksamhet. Därigenom knyter man respektive verksamhet närmare varandra. Kommunerna bör åläggas genomföra samarbetsavtal innehållande ändamål/inriktning m.m. Från båda kommunerna upplever vi frånsett årliga ekonomiska bidrag tämligen ljumt politiskt intresse för vår verksamhet. Trots hemställan ingår vi inte i någon av kommunernas lokala BRÅ. Samarbete BOJ och kommun handlar till största delen om personerna man ska samarbeta med, inte själva kommunen. Med rätt person och rätt inställning så blomstrar det! Överlag så är det svårast med socialtjänsten. För byråkratiskt och taggarna utåt. Sök samarbete i skola, fritid och hos alkohol- och drogsamordnare när det gäller projekt och förebyggande arbete! Man önskar att det fanns ett bättre samarbete mellan jourerna och socialtjänsten. Det som är bra med enkäter av detta slag (enkla och tydliga) är att de hjälper den lokala BOJ:en att precisera utvecklingsområden inom den egna verksamheten. Gott samarbete Några jourer framhåller också att de har ett gott samarbete med kommunens socialtjänst. [...] BOJ har kännedom om vilka fältsekreterare/socialsekreterare som har olika ansvarsområden. Vid behov tas kontakter. Genom BRÅ kan också frågor/ärenden aktualiseras. BRÅ fungerar bra i länet och BOJ har en ledamot och en ersättare i varje råd. BOJ i Falun har möjlighet att få hjälp då vi anser att behov uppstår! Mölndals och Härryda kommuner tar ansvar för brottsdrabbade genom att stödja BOJ (och Kvinnojouren). Sammanfattning Övriga synpunkter kring samarbetet med socialtjänsten Jourerna efterlyser ett stärkt samarbete med kommunernas socialtjänst. Exempelvis genom att det ska finnas en namngiven kontaktperson med ansvar för brottsofferverksamhet på varje socialförvaltning och att kommunerna ska teckna samarbetsavtal med BOJ. Gemensamma och tydliga mål ges också som exempel på hur detta kan uppnås. Några jourer framhåller att deras samarbete med kommunens socialtjänst fungerar bra och att kommunen tar ansvar för brottsoffer. 17