Bra Mottagning i Region Skåne Ett framgångsrikt program för att främja tillgängligheten?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra Mottagning i Region Skåne Ett framgångsrikt program för att främja tillgängligheten?"

Transkript

1 Bra Mottagning i Region Skåne Ett framgångsrikt program för att främja tillgängligheten? Kansli för utvärdering och verksamhetsanalys Region Skåne Februari 2007

2 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 BAKGRUND... 2 UPPDRAG, SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR... 2 METOD... 3 BRA MOTTAGNINGSPROGRAMMETS INNEHÅLL OCH ARBETSGÅNG... 4 ERFARENHETER... 5 Skäl till och motivation inför deltagande i Bra Mottagningsprogrammet... 5 Bra Mottagningsprogrammet som verktyg håller det?... 6 Ger Bra Mottagningsprogrammet effekter?... 6 Är Bra Mottagningsprogrammets effekter mätbara?... 8 Är effekterna av bestående karaktär?... 9 Bidrar Bra Mottagning till en mer effektiv och rationell verksamhet?... 9 Inspirerar programmet till fortsatt förbättringsarbete?... 9 SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 10

3 2 Bakgrund Bra Mottagning som startade som projekt på Qulturum i landstinget i Jönköpings län år 1999 baseras på de besläktade teorierna om Advanced Access och Idealized Design och följer arbetsmodellen för Genombrott. 1 Samtliga tre teorier har sitt ursprung från Boston i USA och The Institute for Health Care Improvement. Vårdens tillgänglighet är ett gemensamt fokusområde och budskapet går förenklat uttryckt ut på att sträva efter balans mellan kapacitet och efterfrågan, d.v.s mellan produktionsförmåga och uttryckt behov av vård. För att kunna uppnå denna eftersträvade balans krävs en förståelse av förhållandet mellan kapacitet och efterfrågan. Förespråkarna menar dock att det inte bara är kapacitet och efterfrågan som påverkar köerna i dagens sjukvård utan hävdar också att köerna finns där för att systemen är konstruerade för detta, Every system is perfectly designed to get the results it produces, 2 d.v.s. att sjukvården skapar sina egna köer delvis p.g.a. systemfel. Det kunskapsområde som beskriver förmågan att förändra processer och system kallas för Förbättringskunskap, och Bra Mottagningsprogrammet som sorterar inom ramen för detta breda område, syftar primärt till att bättre balansera kapacitet och efterfrågan genom att förbättra processer och system. De första skånska enheterna som anammade Bra Mottagningskonceptet tillhörde Primärvården Skåne. På eget initiativ reste de till Qulturum i Jönköping för att lära sig mer. Intrycket var positivt så med förvaltningschefens välsignelse, och efter att en intresseförfrågan bland primärvårdens verksamhetschefer mött god respons, beslöts det att en omgång skulle köras på hemmaplan med hjälp och handledning från Qulturum. I överenskommelsen med Qulturum ingick att handledare skulle utbildas och hösten år 2003 startades de första programpaketen i egen regi. Bra Mottagningsprogrammet drevs till en början av Primärvårdens FoUU-enhet, med målgruppen offentliga och privata primärvårdsmottagningar, men i samband med bildandet av Utvecklingscentrum, som sedan dess har ansvaret för programmet, utökades målgruppen. Våren år 2005 deltog de första sjukhusmottagningarna i Skåne och vid årsskiftet 2006/2007 hade närmare 70 primärvårdmottagningar och ett 60-tal sjukhusmottagningar examinerats i egen regi. Uppdrag, syfte, frågeställningar och avgränsningar På uppdrag av Regiondirektören, och på initiativ från Utvecklingscentrum, har Kansli för utvärdering och verksamhetsanalys genomfört en utvärdering av Bra Mottagningsprogrammet i Region Skåne. Utvärderingen har ett tudelat syfte; dels att ge ökad kunskap om hur Bra Mottagningsprogrammet upplevs som redskap i 1 Advanced Access, som ibland också går under benämningen Open Access, tar sin utgångspunkt i att dagens arbete ska göras idag oavsett om det handlar om akuta åtgärder eller mer rutinartade planerade besök. Enligt Advanced Access ska patienten kunna erbjudas tid i primärvården inom 1-3 dagar och på en sjukhusmottagning inom 1-14 dagar. För vidare information om Advanced Access, Idealized Design och Genombrottsmodellen, se t.ex. Murray and Berwick, Advanced Access, JAMA. 2003;289: eller Murray and Tantau, Same-Day Appointments: Exploding the Access Paradigm, Family Practice Management, September Murray and Tantau, Same-Day Appointments: Exploding the Access Paradigm, Family Practice Management, September 2000.

4 3 förbättringsarbetet och dels att ge en bättre inblick i hur deltagarna uppfattar resultat och effekter av det arbete som utförs inom ramen för programmet. Ett antal specifika frågeställningar har formulerats för utvärderingen: I vilken mån ger Bra Mottagningsprogrammet fungerande verktyg för förbättringsarbete? Har Bra Mottagningsprogrammet medfört resultat/effekter för deltagande enheter och i vilken mån är effekterna i så fall mätbara? I vilken utsträckning bidrar Bra Mottagning till en mer effektiv och rationell verksamhet? Är eventuella resultat/effekter av Bra Mottagningsprogrammet bestående? I vilken mån har Bra Mottagningsprogrammet drivit på förbättringsarbetet? Utvärderingen har avgränsats till att omfatta de enheter som deltagit i de Bra Mottagningsomgångar som anordnats i Region Skånes regi från oktober månad år 2003 (första omgången i samverkan med Qulturum, Jönköpings läns landsting) fram till och med den nionde omgången som examinerades i december månad år Utvärderingen omfattar endast de enheter som deltagit i det kompletta Bra Mottagningsprogrammet med fyra lärandeseminarier, komprimerade/avkortade programvarianter ingår ej i utvärderingen. Utvärderingen inbegriper inte heller kartläggning och/eller utvärdering av de olika aktiviteter/förbättringsåtgärder som deltagande enheter genomfört. 3 Metod Utvärderingen baseras på sammanställning och analys av information som inhämtats genom dokumentanalys, enkät och intervjuer. Som bakgrundsmaterial har relevanta publikationer i framförallt tidskrifter men även på landstingsvärldens hemsidor studerats. I övrigt omfattar dokumentanalysen tillgängliga slutrapporter från de enheter som deltagit i de Bra Mottagningsomgångar som ligger inom ramen för utvärderingen inklusive den sammanställning som gjorts av en begränsad del av dessa slutrapporter. 4 Samtliga deltagare i Bra Mottagningsprogrammets omgång 1-9 har haft möjlighet att besvara en enkät. 5 Till enkäten, som fokuserar på de frågeställningar som utvärderingen belyser, har kopplats bakgrundsvariabler i form av individbaserad information om yrkeskategori, eventuellt chefsskap, arbetsplats, förvaltningstillhörighet samt vilken Bra Mottagningsomgång som individen deltog i. Ambitionen var att även knyta retrospektiv information om egenrapporterad tillgänglighetsstatistik till enkätmaterialet men p.g.a. otillräcklig jämförbarhet och stora uppgiftsbortfall lät sig detta inte göras. Enkäten som riktades till 449 individer besvarades av 298 individer, vilket innebär en svarsfrekvens på 66 procent. Som komplement till enkäten genomfördes ett antal intervjuer, vissa som gruppintervjuer men flertalet som enskilda intervjuer. Totalt har 18 personer intervjuats. Intervjuerna har gjort det möjligt att följa upp frågor, fånga upp framförda perspektiv och har 3 Här hänvisas i stället till tidigare utförda utvärderingar/kartläggningar samt till deltagande Bra Mottagningsteams slutrapporter, se 4 Westerelve, Bra Mottagning - En analys av 27 vårdcentralers slutrapporter, Utvecklingscentrum Region Skåne, Exklusive de individer som har bytt arbetsgivare, gått i pension, är långtidssjukskrivna/-tjänstlediga eller föräldralediga.

5 4 bidragit till en mer fördjupad analys. Bland dem som intervjuats återfinns förvaltningschefer, verksamhets-/enhetschefer, personal från berörda professioner samt programansvariga och handledare för Bra Mottagningsprogrammet. Bra Mottagningsprogrammets innehåll och arbetsgång I enlighet med modellen för Genombrott följer arbetet i Bra Mottagningsprogrammet tre grundläggande frågeställningar; (1) vad vill vi åstadkomma, (2) hur vet vi att en förändring är en förbättring och (3) vilka förändringar kan leda till förbättringar. Arbetssättet innebär därmed att mål sätts upp, mätningar genomförs samt att idéer och förslag till förbättringar tas fram. Dessa idéer testas och genom att följa PGSAcirkeln, d.v.s. Planera, Göra (testa en förändring), Studera (analysera) och Agera (införliva/genomföra förändringen), visas om testet leder till en förbättring. Om så är fallet kan förändringen införlivas, i annat fall görs justeringar och nya test, d.v.s. arbetet förs runt i cirkeln tills det har säkerställts att förändringen leder till en förbättring. I praktiken struktureras PGSA-cirkeln upp i ett antal lärandeseminarier, närmare bestämt fyra stycken, som varvas med eget arbete på hemmaplan. Från första till sista lärandeseminariet tar det ungefär åtta månader. Under det första lärandeseminariet introduceras programmet och deltagarna får påbörja probleminventeringen. Mellan det första och andra lärandeseminariet skapas profiler av de egna verksamheterna; kapacitet och efterfrågan kartläggs, mål förtydligas och tankarna skall förankras bland de övriga medarbetarna på hemmaplan. På det andra lärandeseminariet presenteras teori och deltagarna lägger fram sina förändringsförslag. Mellan det andra och tredje lärandeseminariet fortsätter förändringsarbetet enligt PGSAprincipen i den egna verksamheten. Under lärandeseminarium tre blandas teori med grupparbeten/erfarenhetsutbyten. Deltagarna ombeds att presentera vilka förändringar som genomförts samt vad dessa utmynnat i. Arbetet fortgår därefter på den egna enheten och inför det sista lärandeseminariet sammanfattas programperiodens arbete och resultat för att slutligen redovisas. Under programperioden har deltagarna tillgång till handledarstöd och IT-stöd men en stor del av inspirationen är det tänkt att deltagarna ska kunna hämta från varandra, d.v.s. mycket av lärandet bygger på principen lära-av-varandra. Deltagande i programmet sker inte individuellt utan i team. Sammansättningen av teamen är av central betydelse. Teamen ska vara tvärprofessionellt sammansatta och helst bestå av samtliga professioner som berörs av förändringar på mottagningen. Enhetschefens, d.v.s. verksamhetschef eller motsvarande, engagemang betraktas som en nödvändig förutsättning för att förändringar ska få legitimitet och kunna genomföras.

6 5 Erfarenheter Skäl till och motivation inför deltagande i Bra Mottagningsprogrammet Deltagande team anger i stort sett liknande skäl till varför man anmälde sig till Bra Mottagningsprogrammet; bristande tillgänglighet (framförallt avseende läkartider) och behov av att förbättra arbetsmiljön för personalen. En förbättrade tillgängligheten ses som en nyckel till att förbättra en arbetssituation/arbetsmiljö som av många beskrivs som långsiktigt ohållbar. Förbättringsarbete, i meningen att förbättra processer och system, är liksom förbättring och utveckling av metoder för diagnostisering, vård och behandling en naturlig del av verksamhetsutvecklingen inom hälso- och sjukvården. Drygt hälften, 53 procent, av de tillfrågade anger i enkäten att de tidigare arbetat med förbättringsarbete enligt olika koncept/modeller/program. 6 Bra Mottagningsprogrammet är således inte det första och heller inte det nu enda gällande konceptet för förändringsarbete. Förutom formfasta programpaket bedrivs dessutom förbättringsarbete i mer fria former, allt från problemlösning ad hoc, grundad på mer eller mindre detaljerad bakomliggande analys, till olika mer eller mindre strukturerade egna modeller för förbättringsarbete. Av utvärderingen framkommer att motivationsgraden inför deltagandet i Bra Mottagningsprogrammet överlag har varit hög, 86 procent anger i enkäten att de var mycket eller ganska mycket motiverade medan 14 procent var inte särskilt eller inte alls motiverade. Vid närmare analys framkommer att motivationsgraden var något lägre i läkarkategorin relativt övriga yrkeskategorier. Dessutom kan skillnader i motivationsgrad urskiljas mellan de tre först genomförda programomgångarna och senare Bra Mottagningsomgångar där tidigare omgångar generellt visar högre motivationsgrad. Det finns även en viss skillnad i motivationsgrad mellan primärvårdsenheter och sjukhusenheter där sjukhusenheterna uppvisar en något högre motivation. Bland dem som anger en, åtminstone initialt, lägre motivation framkommer i intervjuerna vissa specifika skäl, bl. a. en pressad arbetssituation och en tveksamhet till att programmet skulle tillföra mer än tidigare genomförda aktiviteter inom området. Även det faktum att deltagandet i Bra Mottagning, åtminstone för primärvården, uppfattats som ett slags obligatorium genom texten i Budget år 2006 har framförts som en anledning till lägre motivation. 7 Deltagandet har av vissa därmed upplevts som framtvingat och inte som något som vuxit fram utifrån enhetens förutsättningar eller utifrån uttalade krav på förbättrad tillgänglighet. De som redovisar en mer skeptisk inställning ifrågasätter inte det goda syftet i Bra Mottagning men däremot att just detta koncept skulle vara den enda, och för samtliga enheter den bästa, vägen mot en förbättrad tillgänglighet. 6 Bland tidigare genomförda koncept anges särskilt frekvent: Kvalitet till er tjänst, QUL, Bättre flyt i vården och Växtkraft mål 3. 7 Målet är att samtliga vårdcentraler har utbildats i konceptet vid utgången av år Budget för år 2006, Region Skåne, Regionfullmäktige , s 20.

7 6 Bra Mottagningsprogrammet som verktyg håller det? I enkäten tillfrågades respondenterna om i vilken utsträckning de bedömer att Bra Mottagningsprogrammet ger enheten verktyg för att; identifiera problem, göra mätningar, formulera målsättningar respektive genomföra förändringar. Svaren visar att programmet i mycket stor eller ganska stor utsträckning bedöms ge verktyg för problemidentifiering (85 procent), mätning (90 procent), målformulering (80 procent) och genomföra förändringar (73 procent). Den övervägande positiva bedömningen i enkätsvaren bekräftas av genomförda intervjuer. I intervjuerna poängteras dessutom att just mätningsmomentet och den tid som avsattes för problemidentifiering/-formulering är de moment som gett starkast avtryck. Vissa synpunkter finns i och för sig på vad som beskrivs som mätningsexercis men generellt påtalas vikten av att ha ett faktaunderlag som bas i förändringsarbetet. Genom mätningarna kan en del förutfattade meningar om hur saker förhåller sig antingen bekräftas eller vederläggas. Erfarenheterna av hittills genomförda Bra Mottagningsprogram visar att flertalet av enheterna har balans eller goda möjligheter att, med förbättringar inom verksamheten, uppnå rimlig balans mellan kapacitet och efterfrågan. För ett antal enheter framkommer dock en större kapacitetsbrist som inte bedöms kunna lösas vare sig via åtgärder för att förbättra kapaciteten inom rimlig budget eller genom att styra efterfrågan. Flera tillfrågade menar att det måste finnas en rimlig chans att med förbättringsåtgärder kunna uppnå balans mellan kapacitet och efterfrågan för att det skall vara meningsfullt att delta i Bra Mottagningsprogrammet. Andra hävdar att programmet ändå kan leda till förbättringar som åtminstone kan leda till en mer rimlig arbetssituation. En närmare analys av enkätsvaren angående hur Bra Mottagningsprogrammet fungerar som verktyg visar att bedömningarna inte skiljer sig markant åt beroende på vilken yrkeskategori den tillfrågade tillhör, även om sjuksköterskorna genomgående är den mest positiva gruppen. En viss skillnad i bedömningen kan skönjas mellan svaranden från primärvården och sjukhusen; primärvårdspersonal gör en mer positiv bedömning medan sjukhuspersonal har en något mer kritisk hållning. Bedömningen av Bra Mottagningsprogrammet som verktyg tycks inte påverkas av när i tiden programmet genomfördes, d.v.s. vilken programomgång den tillfrågade deltagit i. Ger Bra Mottagningsprogrammet effekter? En viktig fråga i utvärderingen rör hur deltagarna ser på de resultat som åstadkoms genom det arbete som utförs inom ramen för Bra Mottagningsprogrammet. Önskvärt vore om resultaten av ansträngningarna kunde följas upp med tydliga, pålitliga, och mätbara mått, mått som är relevanta, valida, påverkningsbara och otvetydigt tolkningsbara, men i dagsläget saknas denna möjlighet. Svårigheten att särskilja vilka effekter som kan härledas till just Bra Mottagningskonceptet är uppenbar. Är effekten en följd av ett annat tidigare eller parallellt genomfört förändringsarbete? Är den uteblivna effekten snarare en återspegling av att situationen redan hade förbättrats, d.v.s. att åtgärder redan hade vidtagits, innan enheten genomgick Bra Mottagningsprogrammet? Kan såväl inre som yttre faktorer ha påverkat förutsättningar och utfall (ny teknik införts, bemanningssituationen ändrats, samverkanspartners har ändrat arbetssätt/rutiner som påverkar belastningen på den

8 7 egna enheten etc.)? Slutsatser angående orsakssamband mellan Bra Mottagningsprogrammet och uppnådda effekter bör därför inte dras alltför snabbt. Oaktat, men inte omedvetet om, dessa svårigheter ombads enkätens respondenter att bedöma i vilken utsträckning Bra Mottagningsprogrammet givit effekter. Effekterna skulle bedömas i förhållande till ett antal formulerade påståenden. Dessa påståenden kan indelas i två grupper; dels påståenden om att tillgängligheten ökat och dels påståenden om att arbetssätt/-miljö förbättrats. De resulterande bedömningarna angående dessa påståenden redovisas i nedanstående diagram. Schema/arbetstider har anpassats efter patienternas behov/efterfrågan Förståelsen för var och ens yrkesroll har ökat Telefontillgängligheten har förbättrats - fler samtal betjänas Arbetsklimatet har förbättrats Tillgång och efterfrågan på besökstider är i balans Personalens kompetens nyttjas bättre Antalet patienter på bevakningslistor och andelen rutinmässiga återbesök har minskat Negativ kritik från patienter/anhöriga har minskat Mottagningens väntelistor har blivit kortare Det interna samarbetet (inom enheten) har ökat Patientens möjlighet att snabbare få tid för läkarbesök har ökat - måttet T3 har förbättrats 0% 20% 40% 60% 80% 100% Den negativa arbetsstressen har minskat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor utsträckning Inte särskilt stor utsträckning Ganska stor utsträckning Inte alls Mycket stor utsträckning Inte särskilt stor utsträckning Ganska stor utsträckning Inte alls Det vänstra diagrammet visar respondenternas bedömning av hur väl påståendena om tillgängligheten ökat överensstämmer och det högra diagrammet visar på motsvarande sätt överensstämmelsen i påståendena om att arbetssätt/-miljö förbättrats. Tolkningen av diagrammen bör dock ske med försiktighet. Flera respondenter har påtalat att deras svar, om att påståendet inte alls överensstämmer, inte ska tolkas negativt. Effekterna uppges i vissa fall vara mer eller mindre uppnådda redan före deltagandet eller så är effekterna inte enbart en direkt följd av Bra Mottagningsprogrammet. Flera respondenter har även meddelat att svaren, om att påståendena i inte särskilt stor utsträckning överensstämmer, bara indikerar att de ännu inte har kunnat skörda frukterna av sitt arbete men att de kan skönja att effekterna inom en rimlig tid troligtvis kommer att uppnås. En generell jämförelse mellan tillgänglighets- respektive arbetssätt-/miljöpåståendena visar att en något större andel av respondenterna bedömt att påståendena om att tillgängligheten har ökat (vänstra diagrammet) överensstämmer i mycket stor utsträckning. Möjligen kan det förklaras av att programmets fokus ligger på ökad tillgänglighet medan effekterna på arbetssätt/-miljö är av mer indirekt karaktär, d.v.s. de är mer en bieffekt av de riktade tillgänglighetsfrämjande förändringar som görs (och mäts) och därför synliggörs dessa indirekta effekter inte på samma sätt.

9 8 Av de listade påståendena om att tillgängligheten ökat (vänstra diagrammet) är det påståendet om att antalet patienter på bevakningslistor och andelen rutinmässiga återbesök har minskat som bedöms överensstämma i störst utsträckning. Detta resultat stöds av intervjuresultaten där det också framkommer att detta är områden som prioriterats i arbetet. Några tydliga skillnader i de svarandes bedömningar kan inte skönjas beroende på vilken yrkeskategori eller förvaltningskategori respondenterna tillhör. Datum för examensdag, d.v.s. hur länge sedan det är sedan respondenten/teamet avslutade sitt sista lärandeseminarium, tycks inte heller påverka bedömningarna särskilt mycket. Att korta ner bevakningslistor och minska de rutinmässiga återbesöken är inte helt okontroversiellt. Vissa farhågor om att patienter skulle tappas bort, d.v.s. att den medicinska säkerheten skulle äventyras, har uttryckts. Av intervjuerna framgår dock att så länge reduceringarna sker under kontrollerade former så verkar inte farhågorna ha besannats. Att reducera bevakningslistor och rutinmässiga återbesök innebär inte att de helt elimineras. När det gäller påståendena rörande arbetssätt/-miljö (högra diagrammet) så indikerar enkätsvaren, i överensstämmelse med genomförda intervjuer, att de största förbättringarna åstadkommits genom att personalens kompetens nyttjas bättre och att det interna samarbetet ökat. En genomgående trend förefaller vara att sjukhuspersonal i större utsträckning än primärvårdspersonal bejakar påståendena om att arbetssätt/-miljö har förbättrats. Är Bra Mottagningsprogrammets effekter mätbara? I Bra Mottagningsprogrammet läggs stor vikt vid mätningar som verktyg för att analysera och skaffa faktabaserade underlag. I enkäten ställdes därför en fråga om den tillfrågade upplevde att mätbara förbättringar har åstadkommits. Svaren visar att 54 procent av respondenterna uppfattar att deras enhet åstadkommit mätbara förändringar genom Bra Mottagningsprogrammet, 19 procent svarar att mätbara förbättringar inte åstadkommits medan 27 procent saknar uppfattning/ej kan svara. En genomgång av svaren visar att sjuksköterskor, sjukgymnaster och undersköterskor är de yrkeskategorier som i störst utsträckning (cirka 60 procent) bedömer att mätbara förbättringar åstadkommits medan knappt hälften (48 procent) av läkargruppen gör samma bedömning. Enkäten visar dessutom att deltagande enhetschefer i större utsträckning (66 procent) än övriga deltagare (51 procent) anser att deras enhet uppnått mätbara förbättringar och att de deltagare som hade sin chef med i teamet i större utsträckning bedömer att mätbara förbättringar åstadkommits. En analys av eventuella skillnader i bedömning mellan deltagare från sjukhusrespektive primärvårdsenheter visar inte på några skillnader grupperna emellan. De som har angett att mätbara förbättringar åstadkommits tillfrågades dessutom om en procentuell uppskattning av hur mycket enhetens resultat förbättrats. Bedömningen, som skulle anges inom tioprocentsintervall, resulterade i att 37 procent (20 procent av samtliga tillfrågade i enkäten som helhet) uppskattade att enhetens mätbara resultat förbättrats med över 50 procent. Fler än 66 procent (36 procent av samtliga tillfrågade i enkäten som helhet) bedömde att förbättringen var större än 30 procent. Medianvärdet för de svarandes bedömning av förbättringen ligger inom intervallet 30 till 40 procent.

10 9 Är effekterna av bestående karaktär? En annan viktig fråga rör huruvida de effekter/förbättringar som uppnås kvarstår, d.v.s. om de är varaktiga. I enkäten har de svarande ombetts att bedöma i vilken utsträckning de effekter som uppnåtts, mätbara såväl som omätbara, är av bestående karaktär. Närmare 70 procent gör bedömningen att effekterna/förbättringarna i mycket stor eller ganska stor utsträckning är varaktiga, ungefär en fjärdedel svarar inte särskilt stor utsträckning medan 5 procent inte tror på varaktighet alls. Bedömningarna skiljer sig inte nämnvärt åt mellan de större yrkeskategorierna, en tendens finns dock till att läkargruppen bedömer varaktigheten som något högre medan sekreterargruppen är den mest skeptiska. Enhetschefer är ungefär dubbelt så benägna att bedöma varaktigheten som god jämfört med andra, d.v.s. nästan dubbelt så stor andel av cheferna som av övriga tror att effekterna/förbättringarna är av bestående karaktär. Även de deltagare som hade sin chef med sig under programmets gång är mer benägna att tro på varaktighet. En viss skiljelinje indikeras mellan sjukhusmottagningarna och primärvårdsmottagningarna; tre fjärdedelar av sjukhusmottagningarna och två tredjedelar av primärvårdsmottagningarna bedömer att effekterna/förbättringarna kommer att kvarstå. I intervjuerna betonades dock att en förutsättning för att effekterna skall bestå är att verksamheten kontinuerligt ifrågasätts och att frågorna om hur verksamheten kan förbättras hålls levande. I annat fall riskerar uppnådda effekter att avklinga då frågorna försvinner i det vardagliga bruset. Bidrar Bra Mottagning till en mer effektiv och rationell verksamhet? I enkäten fick respondenterna uppmaningen att, med en sammanvägd bedömning, ange i vilken utsträckning Bra Mottagningsprogrammet har bidragit till en mer rationell/effektiv verksamhet på de egna enheterna. Svaren fördelas enligt följande; mycket stor utsträckning 9 procent, ganska stor utsträckning 46 procent, inte särskilt stor utsträckning 40 procent och inte alls 5 procent. Inom de tre största yrkeskategorierna är det återigen sjuksköterskorna, tätt följda av sekreterarna, som är mest benägna att svara att programmet bidragit till en mer rationell/effektiv verksamhet. Inom läkargruppen bedömer istället en majoritet att så inte skett. Om svaren sorteras efter om respondenten är enhetschef eller inte visar det sig att två tredjedelar av cheferna anser att Bra Mottagningsprogrammet bidragit mycket eller i ganska stor utsträckning till en mer rationell/effektiv verksamhet, vilket är en mer positiv bedömning än den som icke-cheferna gör. Tidsfaktorn har också betydelse, ju längre tid som förflutit sedan examen desto större andel av deltagarna bedömer att programmet har bidragit till en mer rationell/effektiv verksamhet på de egna enheterna. Inspirerar programmet till fortsatt förbättringsarbete? I enkäten ställdes även en fråga om i vilken utsträckning deltagandet i Bra Mottagningsprogrammet har drivit på och inspirerat till fortsatt förbättringsarbete på teamens enheter. Av det totala antalet respondenter svarar 16 procent mycket stor utsträckning, 49 procent ganska stor utsträckning, 31 procent inte särskilt stor utsträckning och 4 procent inte alls. En sammanslagning av de som svarat

11 10 mycket stor utsträckning och ganska stor utsträckning, d.v.s. de som i högre grad angivit att programmet drivit på och inspirerat, visar vid närmare analys att sjuksköterskor och sekreterare är överrepresenterade i denna grupp. Tveksamheten till Bra Mottagningsprogrammets inspirationsförmåga är störst inom läkargruppen. Om de svarande fördelas efter typ av förvaltning, d.v.s. primärvård respektive sjukhus, så indikerar svaren att sjukhusmottagningarna i större utsträckning bedömer att Bra Mottagningsprogrammet drivit på och inspirerat till fortsatt förbättringsarbete. I intervjuerna återkommer påpekanden om att det som mer än något annat driver på förbättringsarbetet är att förbättringsresultat verkligen efterfrågas. Den enskilda medarbetaren på enheten/mottagningen upplever inte alla gånger att det finns ett efterfrågetryck från enhetschefen. Enhetschefen, i sin tur, upplever inte att förvaltningschefen frågar efter resultat och förvaltningschefen känner inte att vare sig hälso- och sjukvårdens högsta tjänstemannaledning eller politiska ledning är särskilt tydliga i sin prioritering av tillgänglighetsfrågan. Förutom att ledningens stöd och engagemang är en viktig förutsättning för enheternas förbättringsarbete lyfts även det faktum fram att tid måste avsättas för arbetet som en kritisk faktor. Arbetet med förbättringar tar tid och måste prioriteras även i en i övrigt hårt ansträngd vardag. Detta är givetvis en ledningsfråga lokalt på enheten men måste stödjas genom att högre ledningsnivåer aktivt efterfrågar resultat. Sammanfattande diskussion Överlag så ger programdeltagarna, i såväl enkät som intervjuer, en positiv bedömning av Bra Mottagning som koncept för att arbeta med förbättringar, men flera ifrågasätter vad Bra Mottagning tillför som inte finns i andra koncept. Förbättringsarbetet enligt Bra Mottagningsprogrammet utgår från varje deltagande enhets egna analyser av enhetsspecifika fakta, möjligheter och problem. Just denna utgångspunkt lyfts fram som en betydelsefull faktor för ett lyckat förbättringsarbete. Den noggranna analysen av faktiska förhållanden i den egna verksamheten anser många skiljer ut Bra Mottagning från flera andra prövade färdigpaketerade förbättringsmodeller. Analyserna anses i flera fall ha gett en ny insikt och ny kunskap om situationen på den egna enheten som ibland bekräftat, men ibland också omkullkastat, tidigare uppfattningar om problemområden och dess orsaker. För flera team har dessutom metoden att testa och utvärdera förändringar i mindre skala enligt PGSA-hjulet, innan fullskaleförändring görs, blivit en nyttig kunskap. Att arbeta i tvärprofessionellt sammansatta team är, även om detta inte på något sätt är unikt för Bra Mottagningsprogrammet, ett arbetssätt som lyfts fram som positivt och för flera enheter något nytt. Arbetssättet skapar förutsättningar för en ökad delaktighet och dialog kring förbättringsarbetet men är i sig ingalunda en garanti för att förbättringsarbetet skall involvera all personal på enheten. Det finns stora skillnader på hur och i vilken utsträckning de olika teamen har lyckats engagera den övriga personalen på hemmaplan i förbättringsarbetet. Exempel finns på allt från team som lyckats engagera all personal till team som i praktiken hållit arbetet inom teamet. Intervjuerna låter förstå att de enheter där förbättringsarbetet beskrivits som mer framgångsrikt kännetecknas av att hela personalstyrkan är delaktig och engagerad i arbetet. Många teamdeltagare ger dock uttryck för svårigheter, dels i att finna tid för förbättringsarbete på hemmaplan och dels i att kunna engagera de

12 11 medarbetare som inte ingår i Bra Mottagningsteamet; det är lätt att bli frälst av budskapet på Bra Mottagnings lärseminarier, men det är inte lika lätt att frälsa dom som inte fått samma budskap. Vissa teamdeltagare ger till och med uttryck för att försök till att förändra och engagera medarbetarna medfört polarisering och splittring på arbetsplatsen när känsliga frågor lyfts upp för diskussion. Att åstadkomma en generell förbättring utan att någon enskild får det sämre, eller åtminstone upplever det så, är inte alldeles enkelt. Kanske skulle Bra Mottagningsprogrammet vinna på att i högre grad ge mer råd och stöd om hur förbättringsarbetet rent praktiskt kan förankras, bedrivas och införas på enhetsnivå? Skillnader i enheternas förutsättningar inför deltagandet i Bra Mottagningsprogrammet medför svårigheter att bedöma resultat och effekter av programmet med kvantitativa metoder. Det kan konstateras att deltagande enheter inte bara har olika vana att fungera som team, de har även olika grad av balans mellan tillgänglig kapacitet och befintlig efterfrågan. Genomförda mätningar visar att flertalet deltagande enheter har, eller har goda möjligheter att kunna skapa, balans mellan kapacitet och efterfrågan. För några enheter förefaller dock möjligheterna att nå en rimlig balans vara små oavsett vilka interna kapacitetsjusteringar eller omdirigeringar av efterfrågan som görs. Uppmärksammade balansskillnader väcker frågan om, och i så fall hur, dessa enheter skall hanteras både inom ramen för Bra Mottagningsprogrammet och i ett koncernperspektiv. En relaterad fråga är hur det kan undvikas att Bra Mottagning, och de balansmätningar som görs, blir ett slagträ i kampen om resurser samtidigt som enheter med underkapacitet kan fortsätta att motiveras till att investera tid och kraft i förbättringsarbete? Naturliga följdfrågor kan vara huruvida kapacitets-/efterfrågemätningarna genomförs på ett objektivt sätt eller om kapacitetsöverskott mörkläggs av rädsla för indragna resurser, och vad som i så fall kan göras för att undvika detta? Ett problem är att systemen som underlagen hämtas från delvis levererar olika information, ibland p.g.a. att det inte är samma information som registreras och ibland p.g.a. att den inte registreras på samma sätt. Dessutom finns problematiken med att återge en korrekt bild av en verklighet som är stadd under ständig, och ibland snabb, förändring. Ett annat problem är att de mätningar som sker manuellt på den enskilda enheten är svåra att få homogena, och än svårare att få jämförbara med andra enheters mätningar, om det är olika personer som utför dem. Att mätningarna dessutom upplevs som tidsödande och krångliga att utföra ökar inte incitamenten till precision och noggrannhet. En väg att gå är att strama upp mallar, tydligare definiera vad som ska mätas, när det ska mätas och hur det ska mätas. Nackdelen med den vägen är att experimentlustan riskerar att försvinna samt att känslan av att vara kapten på sin egen skuta kan sättas på spel. Arbetet kan riskera att uppfattas som ett led i en kontrollfunktion där både syfte och mottagare blir mer otydliga. De effekter/resultat som redovisats i utvärderingen har sina begränsningar men det kan ändå konstateras att det är relativt få, både i enkät och i intervjuer, som gör bedömningen att det inte åstadkoms några förbättringar alls inom ramen för Bra Mottagningsprogrammet. Bland de förbättringar som särskilt lyfts är minskningen av bevakningslistorna och de rutinmässiga återbesöken samt ett förbättrat samarbete och kompetensnyttjande. Att införa Advanced Access för läkarbesök har de flesta upplevt som ett alltför stort steg och även om några enheter provat på idén är det få som infört och hållit fast vid arbetssättet.

13 12 Är då programmet lyckat? I en utvärdering av Genombrott som angreppssätt, initierad av dåvarande Landstingsförbundet, numera Sveriges Kommuner och Landsting, har kriteriet för att ett team ska anses ha nått ett lyckat resultat fastställts till att de kan påvisa en mätbar förbättring på mer än 30 procent och för att ett Genombrottsprojekt som helhet ska betraktas som lyckosamt att mer än 30 procent av teamen uppnår detta. 8 Jämförbarheten med resultaten från den genomförda enkäten riktad till deltagarna i Region Skånes Bra Mottagningsprogram är begränsad då dessa resultat är baserade på individdata, d.v.s. uppgifter från de enskilda programdeltagarna, medan ovanstående citerade kriterium är satt för att gälla teamresultat. Som tankelek kan en jämförelse, trots sin ovetenskapliga grund, ändå vara av intresse; 36 procent av samtliga tillfrågade i enkäten (inklusive de som svarade att de inte uppnått några mätbara förbättringar och de som svarade att de inte visste om de uppnått några mätbara förbättringar) bedömde att förbättringen var större än 30 procent. Med denna ovetenskapliga tankelek som bedömningsgrund skulle därmed Region Skånes hittillsvarande Bra Mottagningsprogram få omdömet lyckosamt. Att en påfallande majoritet av enkätens respondenter bedömer att åstadkomna förbättringar i stor utsträckning är varaktiga, d.v.s. av bestående karaktär, gör inte detta omdöme sämre. Utvärderingen visar även att en majoritet av programdeltagarna bedömer att Bra Mottagning drivit på och inspirerat till fortsatt förbättringsarbete. Samtidigt framgår att mer viktigt än vilket koncept som används är att andra kritiska framgångsfaktorer är gynnsamma. I den genomförda enkäten värderas ledningens stöd och engagemang som den i särklass mest betydelsefulla faktorn för att åstadkomma verksamhetsförbättringar, vilket ligger i linje med tidigare erfarenheter från andra studier/utvärderingar. 9 Likväl som ledningens stöd och uppmärksamhet kan vara en positiv faktor så kan avsaknad av intresse och engagemang från ledningen rent faktiskt försvåra enheternas förbättringsarbete. Utvärderingen visar att det förefaller vara av betydelse från vilken ledningsnivå i organisationen ledningens intresse manifesteras. Störst genomslag tycks de närmsta ledningsnivåernas engagemang ha medan regioncentrala direktiv snarast verkar ha kontraproduktiv inverkan. Det senare riskerar dessutom att förstärkas om det inte finns en tydlig koppling till mål och incitamentsstrukturer som främjar dessa mål. Någon konkret målstyrning kan i dagsläget inte påstås förekomma. Det råder rent allmänt en oklarhet om vilken status och vilket genomslag Vårdgarantins tillgänglighetsmål har/skall ha i tillgänglighetsarbetet. I de av Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade uppdragen till förvaltningarna för år 2007 skulle målen angående tillgänglighet mer lämpligen kunna beskrivas som inriktningsmål. Någon tidsplan eller handlingsplan för när, var och hur målen ska vara uppnådda finns inte och inte heller någon beskrivning av hur tillgänglighetsmålsättningen prioriteras i förhållande till andra målsättningar. Tillgängligheten mäts visserligen, exempelvis i de nationella väntetidsmätningarna och i viss mån även via förvaltningsspecifika 8 Øvretveit, Improving Collaboratives, Reducing waits and delays to and within healthcare, Landstingsförbundet Exempelvis; Øvretveit, Improving Collaboratives; Lessons from Breakthrough Waves 1& 2, Landstingsförbundet samt även Trygghetsfondens rapport 3/2002; Bra mottagning: Bättre tillgänglighet i vården.

14 13 mätningar, men hur resultaten hanteras är oklart och någon tydliggjord beredskap för att hantera mindre positiva mätresultat finns inte. Som någon av de intervjuade formulerade sig; målet med förbättringsarbetet måste vara överordnat formen för hur det utförs. Bra Mottagning i sig är inte tillräckligt för att skapa en förbättringskultur och ej heller för att göra vården tillgänglig. En sådan kultur och ambition ställer krav på att målen för förbättringsarbetet konkretiseras, att resultat efterfrågas och att arbetet prioriteras. Att Bra Mottagningsprogrammet, trots att dessa förutsättningar inte är uppfyllda, upplevs ha medfört positiva effekter för både tillgänglighet och arbetsmiljö är anmärkningsvärt. Det säger en del om den kraft, den vilja och den förmåga som finns i kärnverksamheten. Med en tydlig incitamentsstruktur som stödjer framtagna, uttalade och prioriterade målsättningar för tillgänglighetsarbetet skulle sannolikt resvägen mot visionen om en mer tillgänglig vård bli kortare.

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

BRA MOTTAGNING. Nulägesrapport

BRA MOTTAGNING. Nulägesrapport BRA MOTTAGNING Nulägesrapport Arbetsgruppen, Bra Mottagning Februari 2004 Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län startade på allvar i samband med att

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden. Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2016 handledning för Piteå kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, motivera och utveckla kompetenta medarbetare. Medarbetarenkäten ger en nulägesbild av medarbetarnas

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Verksamhetsstyrning inom förvaltningarna

Verksamhetsstyrning inom förvaltningarna Revisionskontoret Granskning av Verksamhetsstyrning inom förvaltningarna Skånes Universitetssjukhus Granskningsrapport nr 1/2011 Greger Nyberg och NP Magnusson Adress: Skånehuset 291 89 Kristianstad Telefon

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat: Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Välkommen till Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Ditt landsting har anmält intresse att delta i det nationella projektet

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

IT-stöd vid kommunikation och informationsspridning i Genombrottsprojekt

IT-stöd vid kommunikation och informationsspridning i Genombrottsprojekt KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

Resultatdelning 2015 inom Folktandvården Västra Götaland

Resultatdelning 2015 inom Folktandvården Västra Götaland 1(9) Tjänsteutlåtande Folktandvården Datum 2014-11-05 Handläggare: Kjell Einarsson Diarienummer FTV 30-2014 Telefon 0707-95 33 51 E-post: kjell.einarsson@vgregion.se Till Tandvårdsstyrelsen Resultatdelning

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Antal svar: 30 Antal medarbetare: 47 Svarsfrekvens: 63,8% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Svarsfrekvens

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut Utvärdering av utbildningsprojektet Vägen Ut Inledning Bakgrund Verksamheterna Socialtjänst- Socialbidrag och Myndigheten för bostadssamordning inom Uppsala kommun har under de senaste åren genomförts

Läs mer

Haparanda Vårdcentral

Haparanda Vårdcentral Haparanda Vårdcentral Bra Mottagning Slutrapport 2008-05-20 Sinikka Engström Marjo Lahdenranta Birgitta Kommes-Johansson Marja Holm Tarja Saarinen Maria Eriksson Verksamhetsbeskrivning Haparanda vårdcentral

Läs mer

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015 Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Helsingborgs stad. Medarbetarundersökning Huvudrapport personer Genomförd av CMA Research AB Oktober 2016

Helsingborgs stad. Medarbetarundersökning Huvudrapport personer Genomförd av CMA Research AB Oktober 2016 Helsingborgs stad Medarbetarundersökning 2016 Huvudrapport 6933 personer Genomförd av CMA Research AB Oktober 2016 Helsingborgs stad, Medarbetarundersökning 2016, sida 2 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Att vara handledare i förbättringsarbete

Att vara handledare i förbättringsarbete Att vara handledare i förbättringsarbete Förbättringsledarutbildning 8 LS 3 Höör 13 oktober 2010 Marie Johnsson Programledare Programdesign Handledare/Medledare Programadministratör Kontaktperson i teamet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2011-12-19 2011 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. Enkäter bland personal vid kommunalt och enskilt drivna äldreboenden

Läs mer

Jämställdhetsintegrering på statliga myndigheter. Läge, orsaker och framtida stödbehov

Jämställdhetsintegrering på statliga myndigheter. Läge, orsaker och framtida stödbehov Jämställdhetsintegrering på statliga myndigheter Läge, orsaker och framtida stödbehov Delrapport presenterad på Almedalen 2009 Jämi Nationella sekretariatet för genusforskning Göteborgs Universitet Helena

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer