Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal"

Transkript

1 Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Nytt för i år är att Miljöbarometern samlar in och rapporterar huvuddelen av nyckeltalen genom nationella databaser som RUS, SCB, Avfall web, SMP osv. Det framgår i beskrivningen för nyckeltalet vem som rapporterar (i röd text vid varje nyckeltalsbeskrivning). Kommuner som inte rapporterar till någon av dessa behöver dock komplettera sina uppgifter manuellt. En testmall i Excel för att hjälpa till med uträkningarna finns tillgänglig på inrapporteringssidan. Rapportering 2015 Rapportering av nyckeltalen görs här: Innan man loggar in första gången måste man verifiera sitt konto och välja ett lösenord. Vid inloggningsrutan klickar man då på "Forgot your password?" och följer instruktionerna. Endast de som är anmälda som rapportörer kan logga in. Ange din epostadress som användarnamn. Vid problem, kontakta I inloggat läge visas en funktionsmeny högst upp på sidan. Klicka på Redigera för att redovisa data eller kommentera nyckeltalen. För att återgå till visningsläget klicka på Visa. Du kan skapa en rapport med alla nyckeltalsdiagram och kommentarer. Välj din kommun på startsidan och klicka därefter på Skapa rapport. Extern webbredovisning Nyckeltalen redovisas från och med april på Sekoms webbplats under rubriken Nyckeltal. Alla kommuner har en egen startsida som medlemmen kan länka till från sin egen webbplats. Adressen har formatet exempelvis Upplägg för anvisningarna: Beskrivning av nyckeltalet Vad nyckeltalet visar kort och gott. Anvisning Det underlag som ska matas in vid inrapportering finns i punktform och till det anvisning om hur underlaget kan tas fram. Om statistikkällan Tillförlitlighet, specifika upplysningar, svagheter m.m. 1

2 Varför mäter vi detta? Kort om anledningen till att Sveriges ekokommuner tycker att nyckeltalet är viktigt. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna Sveriges Ekokommuners verksamhet grundar sig på Det Naturliga Stegets definition av hållbar utveckling, fyra hållbarhetsprinciper. Med kunskap om hållbarhetsprinciperna har vi valt dessa 12 nyckeltal för att inom några för kommunerna viktiga områden indikera om gapet till hållbarhet minskar. Under denna punkt ges en kort beskrivning till var och en av hållbarhetsprinciperna för respektive nyckeltal. Förslag på utveckling av nyckeltalet De 12 Gröna Nyckeltalen är inte heltäckande avseende att indikera en hållbar utveckling, men berör viktiga områden för en kommun. Ekokommunerna kan med fördel komplettera med egna nyckeltal för områden som inte täcks av de gemensamma gröna nyckeltalen. Förslags beskrivs under denna rubrik och nya vinklar är alltid välkomna! Utveckling av resonemang Under åren som nyckeltalen funnits och under revideringsprocessen har en hel del frågeställningar stötts och blötts. Under denna rubrik finns några av dem och kompletteringar välkomnas. 2

3 Innehåll (de nyckeltal som Miljöbarometern rapporterar i rött) Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal... 1 NYCKELTAL 1: Koldioxidutsläpp (ton/invånare)... 4 NYCKELTAL 2: Antal resor med kollektivtrafik (resor/inv.)... 7 NYCKELTAL 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%)... 9 NYCKELTAL 4: Andel ekologiskt odlad åker (%) NYCKELTAL 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) NYCKELTAL 6: Andel skyddad natur (% ) NYCKELTAL 7: total mängd hushållsavfall (kg/invånare) NYCKELTAL 8: Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) NYCKELTAL 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) NYCKELTAL 10 a: Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) NYCKELTAL 10 b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) NYCKELTAL 11: Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) NYCKELTAL 12: Andel miljöcertifierade skolor (%)

4 NYCKELTAL 1: Koldioxidutsläpp (ton/invånare) Det här nyckeltalet samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. För att få kontinuitet ges ingen möjlighet för medlemmen själv att ändra värdena för det här nyckeltalet. Beskrivning av nyckeltalet Visar kommunens utsläpp av koldioxid 1 a) Utsläpp från sektor Industriprocesser fördelat per kommuninvånare b) Utsläpp från övriga sektorer fördelat per kommuninvånare För ett fåtal kommuner kommer stora delar av koldioxidutsläppen från industriprocesser, därför särredovisar nyckeltalet denna sektor. För merparten av kommunerna gör sektorn industriprocesser ingen skillnad. Anvisning Underlag vid inrapportering Ton koldioxidutsläpp från sektor industriprocesser Ton koldioxid från övriga sektorer (addera ihop) Antal kommuninvånare (för samma år som statistiken) Statistikkälla: Gå in under Statistik och data och sedan Nationell emissionsdatabas. Där finns ytterligare instruktioner i en användarmanual, data hämtas lättast ur Excel-filerna. Använd senast tillgängliga statistik. Kort instruktion: Välj ämne koldioxid (CO2) samt ditt län, hämta filen. Aktivera redigering, välj flik växthusgaser. Markera rubriksraden (Huvudsektor, undersektor o.s.v.), välj sortera och filtrera och tryck på filter, rullister skapas. Välj alla undersektorer (bara bock i den rutan) och din kommun. Nyckeltal 1a) 1. Välj din kommun och sortera ut sektorn Industriprocesser. 2. För in värdet på webbportalen i anvisad ruta. 3. För in kommunens invånarantal för samma år som statistiken. Statistiken för antalet kommuninvånare finns på Nyckeltal 1b) 1. Välj din kommun och alla huvudsektorer 2. Dra ifrån värdet för industriprocesser 3. För in värdet på webbportalen i anvisad ruta. I Exceltabellen anges emissionen, det vill säga utsläppet i siffror följt av till exempel ett 4

5 E+03. E står för 10 och E+03 ska alltså tolkas som Till exempel: 5,263 E+03 ton = 5,263 *10 3 ton = 5263 ton. Tips: När du ställer dig i rutan för aktuellt värde så visas talet i sin helhet i raden högst upp i Exceldokumentet. Kom ihåg att avrunda siffrorna när du använder dem i presentationer. Om statistikkällan Om skillnaden mellan Kommunal- och Regional energistatistik och den Nationella Emissionsdatabasen (ansvarig RUS, Länsstyrelserna i samverkan) Sedan några år tillbaka har metoden och källan för utsläppsstatistik förändrats. Tidigare beräknades länets eller kommunernas koldioxidutsläpp utifrån den kommunala och regionala energistatistiken (KRE). När sedan den internationella rapporteringens uppgifter för utsläppsstatistik blev tillgängliga på lokal och regional nivå klargjordes att källorna och metoden för framtagning är så pass olika att det inte går att jämföra statistiken med varandra, bl.a. beroende på att sektorerna som man använder sig av skiljer sig åt i benämning och vad som ingår. Den senare statistiken arbetas fram av SMED (Svenska MiljöEmissionsData), vilket är ett samarbete mellan IVL (IVL Svenska Miljöinstitutet), SCB (Statistiska Centralbyrån), SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) och SMHI. Rekommendationen från både Energimyndigheten och Naturvårdsverket är att använda denna statistik. Det finns en rapport som beskriver skillnaderna mellan de olika metoderna och källorna för utsläppsstatistik som heter Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED. Bl.a. framgår att KRE inte är särskilt anpassade för utsläppsberäkningar. Det finns fortfarande en hel del osäkerhet i utsläppsstatistiken från den nationala utsläppsdatabasen men ett långsiktigt arbete pågår för att kontinuerligt förbättra uppgifterna. Varför mäter vi detta? Utsläppen av koldioxid speglar samhällets förbränning av fossila bränslen. Målet är att minska/eliminera vår användning av fossila, icke förnybara, bränslen och därmed minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Nyckeltalet kan också påminna om övriga växthusgaser som har förstärkt klimatpåverkan. Övriga växthusgaser är metan, dikväveoxid, freoner, vattenånga och ozon. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Idag står fossil olja som utvinns ur jordskorpan för majoriteten av CO2utsläppen. HP 1 handlar om allt gruvdrivet material som systematiskt utvinns ur jordskorpan, nyckeltal 1 kan ses som en betydande konsekvens av utvinningen av fossila bränslen och genom att systematiskt minska utsläppen minskar vi gapet från nuläge till hållbarhet. 2. Utsläppen är ett resultat av samhällets produktion. 3. Naturen trängs undan i jakt på fossila bränslen. 4. Oljeutvinning bidrar till oroligheter i världen. Förslag på utveckling av nyckeltalet För att få en mer nyanserad bild av de olika sektorernas påverkan kan kommunerna internt utveckla nyckeltalet genom att visa utsläppen av koldioxid per sektor. 5

6 Utveckling av resonemang Nationellt sett kommer den största andelen av våra koldioxidutsläpp från transportsektorn och därefter från energiförsörjningen. Näst i led för mest utsläpp är och arbetsmaskiner. Fossila bränslen används framförallt för uppvärmning och som drivmedel i fordon. Utsläpp av andra växthusgaser som metan och dikväveoxid kommer i stor utsträckning från jordbruket och från avfall. I Sverige är utsläppen från industrin och från vägtrafiken de största källorna för växthusgasutsläpp. 6

7 NYCKELTAL 2: Antal resor med kollektivtrafik (resor/inv.) Rapporteras av medlemmarna. Gamla värden kan behöva justeras/kompletteras. Beskrivning av nyckeltalet Visar förändringar i invånarnas utnyttjande av den kollektivtrafik som erbjuds inom kommunen. Nyckeltalet omfattar resande med stadsbuss, regionbuss, lokaltåg, tunnelbana och spårvagn. Anvisning Underlag vid inrapportering Antal resor med kollektivtrafiken Antalet kommuninvånare Uppgifter om antal resor (antal påstigande resenärer per dygn) kan erhållas från de lokala- och regionala trafikbolagen. Antalet kommuninvånare erhålls genom SCB:s hemsida befolkningsstatistik helårsstatistik Kommun, län och riket. Om statistikkällan God tillförlitlighet. Varför mäter vi detta? För att få en uppfattning om kommunernas strävan med ökad kollektivtrafik har någon framgång. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1 Kollektivtrafiken har positiv effekt för minskande av fossila bränslen och annat gruvdrivet material, t.ex. om biltillverkningen minskar. Samtidigt måste kollektivtrafikens fordon också drivas på ett hållbart sätt och så energieffektivt som möjligt. 2 Med förhoppning om att individuella resor minskar i takt med att kollektivtrafiken ökar så är det inte bara fossila bränslen som minskar, även andra skadliga ämnen/kemikalier från samhällets produktion minskar. 3 Med ökad kollektivtrafik och därigenom minskade individuella resor blir trycket på vägnätet inte lika stort vilket kan minska naturens undanträngning. 4 En rättvisefråga. Nyckeltalet passar in på flera principer men långsiktigt handlar det om en social aspekt tillgänglig kollektivtrafik för alla. Dessutom är beteendet i trafiken nyckelfrågan för minskning av CO2-utsläpp och användning av fossil energi. 7

8 Förslag på utveckling av nyckeltalet Nyckeltal för kollektivtrafik är mycket relevant, men ännu bättre är det som människor cyklar eller går. Ett högt nyckeltal motsvarar nödvändigtvis inte en liten klimatpåverkan. Nästa steg kunde vara att inkludera vägar per cykel och till fots i ett nytt nyckeltal för hållbar trafik/hållbart resande. Utveckling av resonemang Aspekter som diskuterats under revideringsprocessen: Bra att det är antal resor/invånare och inte km/invånare, det är viktigt med beteendeförändring Ibland kan det vara bättre att mäta kollektivtrafikandelen, d.v.s. andelen av det totala antalet motoriserade resor (alltså inte gång och cykel) Kanske kan man också försöka hitta ett nyckeltal för cykeltrafikens omfattning Viktigt att komma ihåg helhetsperspektivet, att vi m h a nyckeltal ser om vi minskar gapet från nuläge till en målbild baserad på hållbarhetsprinciperna. 8

9 NYCKELTAL 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) Rapporteras av medlemmarna. Gamla värden kan behöva justeras/kompletteras. Beskrivning av nyckeltalet Visar utvecklingen av förnybara bränslen i kollektivtrafikens fordonsflotta i kommunen och i länet. Anvisning Underlag vid inrapportering Förnybara bränslen i MWh Total mängd bränslen i MWh Uppgifter om bränslen kan erhållas från de lokala- och regionala trafikbolagen. Kommunen får själv ta ställning till vilken geografisk avgränsning som ska göras beroende på möjligheter/svårigheter att avgränsa kollektivtrafikens bränsleanvändning till den egna kommunen. Vid omvandling av drivmedelsförbrukningen från volym till kwh används 1 liter bensin = 9 kwh, 1 liter diesel = 10 kwh, 1 liter etanol = 6,65 kwh (E75); 6,30 kwh (E85), 1 liter FAME/RME = 9,15 kwh, 1 Nm3 Naturgas = 11 kwh, 1 Nm3 biogas = 9,67 kwh Om statistikkällan God tillförlitlighet. Varför mäter vi detta? För att synliggöra vikten av förnybara bränslen även inom kollektivtrafiken. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Bidrar till minskade uttag av fossila bränslen 2. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar också skadliga ämnen som samhället producerat 3. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet. Förslag på utveckling av nyckeltalet Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! Utveckling av resonemang Ofta är kommunen delägare av länstrafiken och kan därigenom påverka val av bränsle till kollektivtrafikens fordonsflotta. 9

10 NYCKELTAL 4: Andel ekologiskt odlad åker (%) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Beskrivning av nyckeltalet Visar andelen ekologiskt odlad åkermark i kommunen 1 och förhållandet mellan jordbruk som aktivt drivs i hållbar riktning vs. jordbruk som inte gör det. Anvisning Data vid inrapportering Antal hektar ekologiskt odlad åkermark i kommunen Antal hektar total åkerareal Statistikkälla: Jordbruksverket Tillvägagångssätt 4. Välj ämnesområde Ekologisk produktion. 5. Ekologiskt odlad jordbruksmark i hektar efter kommun. År x 6. Välj a) din kommun, b) Åkermark, c) omställd mark, d) aktuellt år 7. För in värdet i Ha på webbportalen i anvisad ruta tillsammans 8. Gå tillbaka till ämnesområde och välj Jordbruksmarkens användning 9. Välj Åkerarealens användning efter kommun och gröda. År x 10. Välj a) din kommun, b) total åkerareal, c) aktuellt år 11. För in värdet på webbportalen i anvisad ruta Om statistikkällan Nyckeltalet baseras på två statistikkällor: Ekologisk produktion och Jordbruksmarkens användning. Ekologiskt odlad åkermark omfattar arealer åkermark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 27 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Uppgifterna har rapporterats till Jordbruksverket av de tre godkända kontrollorganen inom jordbruksområdet i Sverige (Aranea Certifiering AB, SMAK AB och HS Certifiering AB). Uppgifterna för åren 2005 till 2008 är inte helt jämförbara med uppgifterna för år 2009 och framåt men ger ändå en indikation på utvecklingen. Redovisning av ekologisk växtodling sker årligen. Redovisningen av Jordbruksmarkens användning sker två gånger per år. Med begreppet omställd mark avses de arealer jordbruksmark som är godkända för märkning och försäljning av ekologiska produkter på marknaden. Arealer som brukats med konventionella brukningsmetoder måste, 1 Nyckeltalet omfattar endast åkermark eftersom någon samlad statistik över betesmark på kommunal nivå inte finns tillgänglig från Jordbruksverket. 10

11 under en övergångsperiod, brukas enligt regelverket för ekologisk produktion innan de kan godkännas som omställda. Dessa arealer benämns i denna rapport som mark under omställning. Det bör påpekas att uppgifterna över ekologisk växtodling inte är helt jämförbara med den officiella statistiken över jordbruksmarkens användning. Orsaken till detta är att i statistiken över jordbruksmarkens användning redovisas arealerna geografiskt i den församling, kommun och det län där de faktiskt ligger. Det underlag som finns tillgängligt för redovisningen ekologiskt odlad jordbruksmark tillåter inte denna precision, utan arealerna placeras i den kommun och det län där brukaren har sitt brukningscentrum enligt rapporteringen till kontrollorganen. Det innebär att samma arealer som i det Statistiska meddelandet om jordbruksmarken användning är placerade i en kommun, kan vara placerade i en annan kommun enligt statistiken. Varför mäter vi detta? Motivet för att ekologisk odling är att minska kemikalieanvändningen som har en negativ miljöpåverkan. Detta nyckeltal visar hur utvecklingen ser ut i den egna kommunen. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Det finns undersökningar som visar på att det totalt går åt mindre energi i det ekologiska jordbruket vilket minskar vårt uttag av ämnen från berggrunden. 2. Ekologisk odling bidrar till minskad användning av kemikalier och bekämpningsmedel. 3. Nyckeltalet visar total areal jordbruksmark. Jordbruksmark är värdefullt för kommunerna att behålla. Konventionell odling slår undan andra naturresurser. Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blommande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler insekter och fler fåglar som lever av insekter. 4. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till bättre levnadsförhållanden för både människor och djur. Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas. Förslag på utveckling av nyckeltalet Hur mycket jordbruksmark det finns i kommunen skiljer väldigt mycket åt. Detta är ett bra nyckeltal för att lyfta ekologisk odling men det bör också finnas ett nyckeltal om totala andelen odlingsbar mark. Idag finns en risk att odlingsmark trängs undan av exploatering, självförsörjningstänk. Utveckling av resonemang Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! 11

12 NYCKELTAL 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Beskrivning av nyckeltalet Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom FSC-certifiering. Anvisning Data vid inrapportering Hektar FSC-certifierat skogsbruk i kommunen Hektar total skogsareal FSC-areal kommunvis finns på FSC Sveriges webbsida: Total skogsareal (2005) för respektive kommun finns i rapport från SCB, Markanvändningen i Sverige, femte upplagan, se länk: aspx?PublObjId=8099 Statistiken finns i Tabell B 25 Kommunuppgifter år 2005 med början på sida 119. Titta i kolumnen skogsmark. Om statistikkällan Sedan inrapportering för år 2011 har nyckeltalet förändrats genom att vi inte längre mäter andelen PEFCcertifierat skogsbruk. Anledningen är en stor risk för dubbelcertifiering. FSC-skog är skog ägd av enskilda markägare vilka äger ca 50 % av den totala skogsarealen. Varför mäter vi detta? Värdens skogar har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgången till ren luft 2. Skogen är också en källa för upplevelser och ger många nyttigheter: mat, mediciner, timmer och pappersfibrer. För människor och samhällen, djur och växter, är det därför viktigt att skogarna i världen sköts på ett ansvarsfullt sätt. Målet för FSC är att få till stånd ett hållbart och lagligt bruk av världens skogar. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Skogen bidrar till kretsloppsanpassade processer och produkter och därmed minskad gruvdrift. 2. Skogen absorberar utsläpp till viss del och försöker hålla en balans i ekosystemet. 3. Skogen har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgång till ren luft. Miljöcertifierat skogsbruk medverkar också till att handeln med illegalt avverkad skog kan begränsas. 4. Skogen är en källa för upplevelser och ger många nyttigheter. De illegala avverkningarna bidrar till skogsskövling, minskar lokalbefolkningens möjligheter till försörjning, kränker mänskliga rättigheter och berövar fattiga länder viktiga inkomster

13 Förslag på utveckling av nyckeltalet Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! Utveckling av resonemang Är FSC tillräckligt hårda/tuffa i bedömningen? 13

14 NYCKELTAL 6: Andel skyddad natur (% ) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Beskrivning av nyckeltalet Visar hur skyddet av värdefulla naturtyper och vattenmiljöer utvecklas inom kommunen, genom naturreservatsbildning och biotopskydd. Anvisning Data till inrapportering: Antal hektar skyddad mark genom naturreservatsbildning Antal hektar skyddad mark med biotopskydd Antal hektar skyddade vattenområden (sjöar eller marina miljöer) Total kommunyta i hektar Natura 2000-områden ingår inte i skyddad mark. Total kommunyta avser landyta med insjöar och vattendrag och marin yta. Källa till statistiken: huvudtabell=skyddadnatur&omradetext=miljö&tabelltext=skyddad+natur+efter+region+och+skydds form%2e+%c5r&preskat=o&prodid=mi0603&starttid=1998&stopptid=2011&fromwhere=m&lang=1 &langdb=1 Statistiken kan i många fall även inhämtas från den egna organisationen och hos Länsstyrelsen. Om statistikkällan SCB hämtar uppgifter från Naturvårdsverkets centrala register över skyddad natur (NVR) samt direkt från ansvariga myndigheter. Områdestyper som redovisas är bl.a. nationalparker, naturreservat, djur- och växtskyddsområden, N2000-områden, vattenskyddsområden, biotopskyddsområden, skyddade älvar etc. Statistiken tas fram årligen och publiceras i maj/juni. Varför mäter vi detta? Att skydda land- och vattenområden bidrar till ökad biologisk mångfald, sammanhängande ekosystem och minskad risk för undanträngning av naturen. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) Nyckeltalet relaterar i första hand hållbarhetsprincip 3. Genom att skydda land och vattenområden så minskar risken för exploatering av dessa vilket annars skulle kunna innebära en undanträngning av naturen och minskad biologisk mångfald. Förslag på utveckling av nyckeltalet Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! 14

15 Utveckling av resonemang Andelen skyddad natur kan aldrig bli 100 procent. Vilken målnivå som är optimal är också svår att säga. Detta beror dels på att kommunerna ser se olika ut och att kommunerna kommit olika långt. En kommun som har skyddat det mesta av den oexploaterade marken, har kanske uppnått så långt de kan komma gällande detta nyckeltal, medan andra kan avancera år från år. 15

16 NYCKELTAL 7: total mängd hushållsavfall (kg/invånare) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Kommuner som inte rapporterar till Avfall Web kan lägga in egna värden. Beskrivning av nyckeltalet Nyckeltalet visar den totala mängden avfall per person i kommunen. Syftet är att visa på hushållens resursutnyttjande och konsumtionsmönster. Nyckeltalet innefattar kärl- och säckavfall, grovavfall och de vanligaste fraktionerna som återvinns enligt producentansvar. Anvisning Underlag vid inrapportering Mängd insamlat kärl- och säckavfall (kg). Kärl- och säckavfall består av både brännbart avfall och källsorterat matavfall. Mängd insamlat grovavfall (kg) Grovavfall är hushållsavfall som är för tungt, skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Mängd insamlat avfall under producentansvar i fraktionerna (kg): o tidningspapper o glas o wellpapp/kartong o plast o metall Antal kommuninvånare Vid inrapportering slås de olika delarna samman till ett nyckeltal. Medeltal i Sverige ligger på ungefär 465 kg per person och år om din uträkning skiljer sig mycket från det värdet kan det behöva kontrolleras. Statistikkälla: (Avfall Sverige) Logga in med dina användaruppgifter. För att få användaruppgifter kontakta kommunens avfallsrapportör eller kontakta Avfall Sverige för att få ett gästkonto. Med ett gästkonto (Titta användare) får man tillgång till dokument och rapporter av inrapporterad statistik. På sidan finns flera olika sätt att redovisa data, ytterligare instruktioner finns på sidan. Data kan hämtas via Excel-ark. Statistiken redovisas i antingen totalt eller i kg/person. Vid inrapportering av gröna nyckeltalen ska mängderna anges i kg. 16

17 Om statistikkällan Avfall Web är Avfall Sveriges webbaserade statistiksystem för hantering av avfallsstatistik. Varje år samlar Avfall Sverige in nationell statistik via enkäter till kommunernas avfallsrapportörer. På webb-sidan finns funktioner för urval av rapporter och nyckeltal. Varför mäter vi detta? Genom att titta på den totala statistiken för hushållsavfall och återvinning av aktuellt producentansvar ges en (möjligen förenklad) bild över konsumtionstrenden i kommunen. Målet är att minska de totala mängderna avfall och att återvinna så stor del som möjligt av det avfall som ändå uppkommer. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) Nyckeltalet kopplar till samtliga hållbarhetsprinciper och syftar till en effektiv användning av resurser, ökad återanvändning och återvinning. 1. Målet är att minska nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden 2. att minska användningen av ämnen från samhällets produktion 3. och att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa dem. 4. Nyckeltalet visar på samhällets konsumtion vilket i sig är nära knutet till social hållbarhet och en rättvis fördelning av våra resurser, både lokalt och globalt. Förslag på utveckling av nyckeltalet Utöver kärl- och säckavfall, grovavfall och de fraktioner producentansvar som nyckeltalet innefattar finns också andra fraktioner som kan vara intressanta för kommunerna att titta närmare på, t.ex. farligt avfall och elektronikavfall. Med anledning av det nationella etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan kan även andelen matavfall som går till återvinning mätas separat, Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling. Ett sådant nyckeltal kan brytas ut ur hushållens kärl- och säckavfall och redovisas separat för den intresserade kommunen. Även denna uppgift redovisas på Utveckling av resonemang Enligt det nationella etappmålet ska resurshushållning i livsmedelskedjan öka. Insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara senast

18 NYCKELTAL 8: Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Uppgifter för de reningsverk som rapporterar till Svenska miljörapporteringsportalen, SMP samlas in av Miljöbarometern under april. Vissa reningsverk redovisar inte till SMP. I dessa fall kan medelemmen själv om möjligt redovisa uppgifter. Beskrivning av nyckeltalet Visar trenden av halten tungmetaller; 8a: bly 8b: kadmium 8c: kvicksilver i avloppsslammet. Anvisning Underlag vid inrapportering Årsmedelhalt av bly i avloppsslammet (mg/kg TS) Årsmedelhalt av kadmium i avloppsslammet (mg/kg TS) Årsmedelhalt av kvicksilver i avloppsslammet (mg/kg TS) Uppgifter om halten tungmetaller i avloppsslammet kan erhållas från den årliga miljörapporten från kommunens avloppsreningsverk. Gränsvärdena för tungmetaller i slam är följande; Pb: 100 mg/kg TS, Cd: 2 mg/kg TS, Hg: 2,5 mg/kg TS (Källa: Naturvårdsverket). Om kommunen har flera mindre avloppsreningsverk redovisas ett medeltal för halten av respektive tungmetall. Om statistikkällan God tillförlitlighet Varför mäter vi detta? Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden och har en påverkan både på människa och på miljön. Vi kan utveckla nyckeltalet i ett resonemang kring andra ämnen och aspekter som är nära kopplade till våra avloppsreningsverk. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden. Metaller förekommer naturligt i jordskorpan och frigörs normalt mycket långsamt. Men under påverkan av människan frigörs de snabbare och börjar ansamlas och spridas i ekosystemet. 2. Nyckeltalet påminner oss om andra ämnen som sprids, sammansättningar från samhällets produktion där t.ex. tungmetaller ingår. 18

19 Förslag på utveckling av nyckeltalet Under revideringsprocessen av de gröna nyckeltalen år 2012 diskuterades att kemikalier och dess användning är en mycket stor och viktig miljöfråga i dagsläget. Däremot är kemikalieanvändning kanske inte aktuellt som ett nyckeltal för Sveriges Ekokommuner eftersom frågan är mer nationell och global. Det kan vara svårt att mäta och att påverka nyckeltalet aktivt i kommunen. I Jönköping har man under kategoring produktion och konsumtion ett nyckeltal för antalet organisationer som är miljödiplomerade. Detta fungerar bra, men eftersom arbetet sker så olika ute i landets kommuner kanske det inte är ett bra gemensamt nyckeltal. Utveckling av resonemang Även om tungmetaller ofta blivit synonymt med miljögift betyder tungmetaller egentligen bara att dessa metaller har en densitet som överstiger 5 gram per kubikcentimeter. Ett stort antal grundämnen hör till den gruppen, men de viktigaste i hälso- och miljösammanhang är arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, tenn, vanadin och zink. Under revideringsprocessen kontaktades avloppsreningsverk i flera av kommunerna och den allmänna uppfattningen är att tungmetaller är en relativt bra indikator och speglar om det händer något ute i samhället. Tungmetaller är en viktig aspekt i diskussionen om att använda slammet till åkermark. Men, det skulle vara intressant, kanske mer intressant att mäta andra ämnen som t.ex. kadmium, fosfor och kväve, men problematiken där är att det är svårt att få fram tillförlitliga siffror. Beslutet blev därmed att vi skulle nöja oss med tungmetaller som ett nyckeltal men i utveckling av resonemang till nyckeltalet kunna väcka frågor som är nära kopplade till nyckeltalet, t.ex. kadmium/fosfor-kvot och övergödningsproblematiken. 19

20 NYCKELTAL 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Rapporteras av medlemmarna. Gamla värden kan behöva justeras/kompletteras. Beskrivning av nyckeltalet Indikatorn redovisar användningen av förnybar och/eller återvunnen energi för el och värme i lokaler ägda av kommunen där man a) bedriver kommunal verksamhet och b)står för el- och värmeinköpen. Då alla ekokommuner har olika organisationsstruktur med mer eller mindre bolagisering kan möjligheten att inkludera bolagen i nyckeltalsredovisningen variera. Varje kommun får därför själva ta ställning till om bolagen ska inkluderas eller inte. Anvisning Underlag vid inrapportering Mängd förnybar elenergi (kwh) Mängd förnybar och/eller återvunnen energi (kwh) Total elenergiförbrukning (kwh) Total värmeförbrukning (kwh) Värdet för samtliga nämnare och täljare anges i enheten kwh och förs in på webbportalen i anvisad ruta. Om möjliget finns bör kommunerna ange om nyckeltalet inkluderar kommunala bolag eller inte. Uppgifterna hämtas från kommunala fastighetsförvaltare och de bolag som levererar energi till kommunens lokaler. Framtagande av underlag till nyckeltalet kan ske på två sätt: - Är kommunen med i arbetet med EES (Energieffektiviseringsstödet) kan underlaget från denna inrapportering användas. Fördelen med EES statistik är att fjärrvärmen är specificerad och man får då uppgiften om den förnybara andelen i fjärrvärmen. I EES arbetet ingår även de kommunala bolagen så möjligheten finns att inkludera dessa i redovisningen. - För de kommuner som inte är med i EES redovisas nyckeltalet med utgångspunkt från definitionen av kommunala lokaler enligt SKL:s förvaltningsnyckel, se nedan. Avser dessa kommuner att inkludera eventuella kommunala bolag finns det en kvalitetspunkt att tänka på. I Förvaltningsnyckeln, 2.1 anges att kommunala bostäder ( allmännyttan ) inte ska tas med i redovisningen av Förvaltningsnyckeln. För att nyckeltalet för dessa kommuner ska bli jämförbara med de som redovisar enligt EES - i vilken allmännyttan är inkluderad, måste energin till kommunala bostäder inkluderas. Definitioner Förnybar el = Bra Miljöval el (grön el) eller den del förnybar el som ingår i elmixen. Miljövarudeklarerad el (EPD) ska inte räknas som förnybar el. 20

21 Förnybar värmeenergi = Avser biobränsle, biogas, solvärme etc. Torv inkluderas inte. Återvunnen värmeenergi - Är tillvaratagen spillvärme samt energi från biomassa vid förbränning av avfall, dvs. exkluderat oorganiskt avfall. Från produktion i värmepumpar räknas ingående energi bort. OBS! Värmeenergin ska inte graddagskorrigeras. Lokaler Kommunala lokaler definieras enligt SKL:s förvaltningsnyckel , kapitel 3.1 och omfattar följande lokaltyper; Förskolelokaler - lokaler som används för barnomsorg, d.v.s. lokaltyper såsom daghem, fritidshem (renodlade fritidshem) och förskolor. Grundskolor (skolår F 9) menas lokaler som används för grundskoleutbildning och fritidshem integrerade med grundskolelokaler. Gymnasium Särskilda boendeformer - lokaler som i huvudsak används för äldreomsorg och handikappomsorg. Hit räknas servicehus, med eller utan helinackordering, sjukhem, ålderdomshem och gruppboenden inklusive bostadsdelarna. Förvaltningslokaler - lokaler som i huvudsak används för administration och förvaltning t.ex. kontorslokaler. Övriga fastigheter - fastigheter och byggnader som inte passar in under någon av kategorierna 1-5. Det kan vara brandstationer, kulturhus, bygdegårdar, större idrottsanläggningar och liknande. INTE slalombackar, elljusspår, isbanor etc. Om statistikkällan Statistiken finns tillgänglig hos de kommuner som äger sina egna lokaler men det kräver en insats från olika funktioner att ta fram dessa för sammanställning av nyckeltalet. Fastighetsförvaltarna har statistik över energianvändningen Upphandlingsenheten kan ge uppgifter om vilken typ av el eller elmix man har i avtalet Energibolaget har uppgifter om hur bränslemixen ser ut för fjärrvärmeproduktionen Är kommunen med i EES så har projektledaren för detta aktuella uppgifter Kvaliteten på nyckeltalet kommer att variera mellan kommunerna och kanske även mellan åren för samma kommun. Variationen mellan kommunerna kan bero på om man fått fram bränslemixen i fjärrvärmen, d.v.s. att man bara redovisat den förnybara delen i fjärrvärmen eller om man enligt anvisningarna exkluderat ingående 3 Går att ladda ner på under rubriken Vi arbetar med / Statistik / Jämförelser och nyckeltal / Fastighetsnyckeltal 21

22 energi i värmepumpar. Mycket viktigt är också att ange om kommunernas redovisning inkluderar bolag eller inte. En variation i kvaliteten för kommunen mellan olika år kan bero på ett förändrat sätt att inhämta statistiken. För att säkerställa kvaliteten så är dokumentation viktigt i hur uppgifterna inhämtats. Vissa kommuner äger inte de lokaler där man bedriver kommunal verksamhet vilket gör att man inte har rådighet över nyckeltalet, i alla fall inte direkt. För dessa kommuner blir denna indikator svårare att redovisa då man måste inhämta uppgifterna från hyresvärd och energibolag. Här måste kommunerna själva avgöra om man kan och vill redovisa nyckeltalet. Hur minimerar vi osäkerheter? Osäkerheter finns och kommer alltid att finnas i varierande omfattning. För att på kommunnivå minimera totalfelet över tid är det viktigt att dokumentera tillvägagångssättet för framtagande. För att kunna jämföra trender och dra slutsatser i tid är det viktigt att man kan analysera förändringar i insamlingsmetod och vikta dess påverkan. Varför mäter vi detta? Indikatorn visar hur samhället ställer om från beroendet av i huvudsak fossila- och kärnbränslen för energiproduktion. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Genom att efterfråga och använda mer ren och förnybar energi på ett effektivt sätt minskar påverkan på klimatet samtidigt som vi förvaltar resurserna väl. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Idag står fossil olja och kol som utvinns ur jordskorpan för majoriteten av CO2utsläppen. Vår användning av uran är inte heller hållbart på sikt då mängden uran minskar. Hållbarhetsprincip 1 handlar om allt gruvdrivet material som systematiskt utvinns ur jordskorpan, nyckeltal 9 visar energiomställningen. 2. En renare energi minskar spridningen av ämnen från samhällets produktion. Förnybar energi minskar CO2 utsläppen och problemet med slutförvaringen av uran minimeras. 3. Förnybar energi minskar intrånget i miljön men även uttaget av biobränslen måste vara långsiktigt hållbart. 4. En effektiv energianvändning är en ansvarsfull och effektiv resursanvändning. Förslag på utveckling av nyckeltalet Att på sikt de ekokommuner som har bolagisering redovisar koncernens energianvändning i nyckeltalet. Utveckling av resonemang Drygt 30 % av den tillförda energin utgörs på nationell nivå av förnybar energi. Sveriges klimat- och energimål är att till år 2020 så utgörs minst 50 % av förnybar energi. 22

23 NYCKELTAL 10 a; Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Rapporteras av medlemmarna. Gamla värden kan behöva justeras/kompletteras. Beskrivning av nyckeltalet Visar hur mycket energi per årsarbetare som åtgår för tjänsteresor i kommunen. Anvisning Underlag vid inrapportering Totalt antal kwh från de bränslen som används till kommunens persontransporter (tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten) Bensin (inkl. låginblandning etanol) Diesel (inkl. låginblandning FAME) E85/E75 FAME/RME (biodiesel) Biogas Naturgas El Totala antalet årsanställda i kommunen Uppgifter om drivmedelsförbrukningen för tjänstebilar, hyrbilar och leasingfordon kan erhållas från upphandlaren/tjänstebilsansvarig enhet. Uppgifter om drivmedelsförbrukningen för privata bilar i tjänsten kan erhållas ur ekonomisystemet. I de fall man endast kan få uppgift om körd sträcka används snittförbrukningen 0.89 liter/mil (bensin), 0.71 liter/mil (diesel), 1.06 liter/mil (E85), 0.71 liter/mil (FAME), 0.92 Nm3/mil (naturgas o biogas) och 2 kwh/mil (el) vid omräkning till drivmedelsförbrukning i volym. - De faktorer som används för omvandling är tagna ur den schablonmall för utsläpp av koldioxid som är framtagen av Naturvårdsverket i samverkan med bl.a. Trafikverket och SMHI. - 2 kwh/mil för elbil baseras på aktuell information tillgänglig på internet; t.ex. I de fall man endast kan få fram utbetald milersättning i kronor används ersättningen 30,50 kr/mil (18,50 kr/mil skattefri del) för att få fram körd sträcka. Vid omvandling av drivmedelsförbrukningen från volym till kwh används 1 liter bensin = 9 kwh, 1 liter diesel = 10 kwh, 1 liter etanol = 6,65 kwh (E75); 6,30 kwh (E85), 1 liter FAME/RME = 9,15 kwh, 1 Nm3 Naturgas = 11 kwh, 1 Nm3 biogas = 9,67 kwh Uppgifter om antalet årsarbetare kan erhållas från personalkontor eller dyl. Som årsarbetare räknas anställda enligt avtal 01 förmånsgrupp 1A och 1B den 31/12. 23

24 Förtroendevaldas resor med privata bilar i tjänsten räknas in i kommunens samlade drivmedelsförbrukning och slås ut på antalet årsarbetare. Om statistikkällan De flesta kommuner rapporterar in underlag för Energieffektiviseringsstödet (ESS) varje år där underlag för personbilstrafik i tjänst bör finnas med. Framtagandet av detta underlag kan med fördel samordnas med nyckeltal 10a och 10b, för att undvika dubbelarbete. Det varierar hur kommunerna organiserar uppgifterna om drivmedelsförbrukning och därför är det viktigt att dokumentera det egna tillvägagångssättet. Varför mäter vi detta? Den bästa kwh är den som inte används. Även om vi vill att omställning så snabbt som möjligt ska gå mot enbart förnybara bränslen också inom transportsektorn så är det lika viktigt att effektivisera användandet av bilar i tjänsten (t.ex. genom en mötes-/resepolicy) och effektivisera själva bilkörningen (biltyp efter behov, utbildning i sparsam körning osv. ). Effektiviseringen ska dock inte gå ut över servicegraden i kommunen och därför anges nyckeltalet i kwh/årsarbetare. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna 1. Fossila bränslen som utvinns ur jordskorpan står idag för majoriteten av CO2-utsläppen. Nyckeltal 10a indikerar ifall kommunen minskar sin totala drivmedelsanvändning per årsarbetare, både förnybara och icke förnybara drivmedel. Gör vi det kan vi snabbare gå mot en omställning till förnybara drivmedel och ett samhälle där vi inte systematiskt ökar koncentrationen av gruvdrivet material. 2. Minskad användning och renare/hållbar energi minskar den systematiska ökningen av ämnen från samhällets produktion. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar skadliga ämnen som samhället producerat. 3. Utvinning av fossila bränslen tränger undan naturen. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. Minskad användning av drivmedel totalt sett är på alla vis en positiv miljöeffekt. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet. Förslag på utveckling av nyckeltalet (kan utvecklas) Förslag på frivillig uppgift för den enskilda kommunen kan vara att mäta antalet flygkilometer/år och antal kilometer med tåg/år, både inrikes och utrikes. Flygkilometer rep. tågkilometer kan hämtas från där resorna beställs, t.ex. resebyrå. Utveckling av resonemang Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! 24

25 NYCKELTAL 10 b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Rapporteras av medlemmarna. Gamla värden kan behöva justeras/kompletteras. Beskrivning av nyckeltalet Nyckeltalet visar klimatpåverkan från kommunens tjänsteresor med bil. Innefattar emissionerna utifrån bränslens innehåll av fossilt kol. Anvisning Underlag vid inrapportering Drivmedelsförbrukning i volym (m 3 ) för kommunens persontransporter (tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten): o Bensin (inkl. låginblandning etanol) o Diesel (inkl. låginblandning FAME) o E85 o Naturgas o Fordonsgas o El Totala antalet årsanställda i kommunen Uppgifter om drivmedelsförbrukningen för tjänstebilar, hyrbilar och leasingfordon kan erhållas från upphandlaren/tjänstebilsansvarig enhet. Uppgifter om drivmedelsförbrukningen för privata bilar i tjänsten kan erhållas ur ekonomisystemet. I de fall man endast kan få uppgift om körd sträcka används snittförbrukningen 0.89 liter/mil (bensin), 0.71 liter/mil (diesel), 1.06liter/mil (E85), 0.92 Nm3/mil (naturgas o fordonsgas) och 2 kwh/mil (el) vid omräkning till drivmedelsförbrukning i volym. - De faktorer som används för omvandling är tagna ur den schablonmall för utsläpp av koldioxid som är framtagen av Naturvårdsverket i samverkan med bl.a. Trafikverket och SMHI. - 2 kwh/mil för elbil baseras på aktuell information tillgänglig på internet; t.ex. I de fall man endast kan få fram utbetald milersättning i kronor används ersättningen 30,50 kr/mil (18,50 kr/mil skattefri del) för att få fram körd sträcka. Koldioxidemissionerna är beräknade utifrån bränslenas innehåll av fossilt kol. Etanol, biogas och FAME med biologiskt ursprung bidrar inte till de fossila koldioxidutsläppen. E85 och fordonsgas har inblandning av bensin resp. naturgas, därav en egen emissionsfaktor. Emissionsfaktorerna är inlagda i webbportalen, d.v.s. CO2-utsläppen beräknas automatiskt m h a inmatade värden liter = 1 m3. De emissionsfaktorer som används för drivmedel till koldioxidutsläpp (ton CO2/m3) är: Bensin 2.36, Diesel 2.54, Naturgas 2.24, Fordonsgas 0.85, E (Källa: Naturvårdsverket). 25

26 Idag innehåller huvudelen av den svenska 95 oktanig bensinen etanol av biologiskt ursprung. Enligt gällande lag är det idag tillåtet att blanda i upp till 10vol% etanol i motorbensin och 7vol% FAME i dieselbränsle. Diesel - Mk3 (EU diesel, EN 590) med 5 % FAME (B5). I det fall kommunen har elbilar används emissionsfaktorn för nordisk el-mix, 0.1 ton CO2/MWh. Har kommunen förnybar el anges inte mängden elförbrukning för detta nyckeltal. Uppgifter om antalet årsarbetare kan erhållas från personalkontor eller dyl. Som årsarbetare räknas anställda enligt avtal 01 förmånsgrupp 1A och 1B den 31/12. Förtroendevaldas resor med privata bilar i tjänsten räknas in i kommunens samlade drivmedelsförbrukning och slås ut på antalet årsarbetare. Om statistikkällan De flesta kommuner rapporterar in underlag för Energieffektiviseringsstödet (ESS) varje år där underlag för personbilstrafik i tjänst bör finnas med. Framtagandet av detta underlag kan med fördel samordnas med nyckeltal 10a och 10b, för att undvika dubbelarbete. Det varierar hur kommunerna organiserar uppgifterna om drivmedelsförbrukning och därför är det viktigt att dokumentera det egna tillvägagångssättet. Varför mäter vi detta? Nyckeltalet visar förhoppningsvis på en minskande trend av koldioxidutsläpp och därmed på utfasningen av fossila bränslen. Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Fossila bränslen som utvinns ur jordskorpan står idag för majoriteten av CO2-utsläppen. Nyckeltal 10b indikerar utfasningen av fossila bränslen för transporter och bidrar till ett samhälle där vi inte systematiskt ökar koncentrationen av gruvdrivet material. 2. Renare/hållbar energi minskar den systematiska ökningen av ämnen från samhällets produktion. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar också skadliga ämnen som samhället producerat 3. Utvinning av fossila bränslen tränger undan naturen. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet. Förslag på utveckling av nyckeltalet Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! Utveckling av resonemang Hör gärna av dig till kansliet om du vill göra tillägg här! 26

27 NYCKELTAL 11: Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Samlas in och rapporteras av Miljöbarometern. Kommuner som inte rapporterar till Ekomatcentrum behöver redovisa nyckeltalet själva. Beskrivning av nyckeltalet Visar kommunens bidrag till minskad kemikalieanvändning och ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. För att räknas till ekologiska livsmedels ska produkten vara märkt med EU:s ekologiska logo och därmed följa EU:s definition av ekologisk produktion (läs mer under utveckling av resonemang ). Anvisning Underlag vid inrapportering Inköp av ekologiskt producerade livsmedel till kommunens verksamheter (kr) Totala inköp av livsmedel till kommunens verksamheter (kr) Uppgifterna om kostnaden för inköp av ekologiska livsmedel kan erhållas genom statistik från kommunens livsmedelsleverantörer. Kommunens inköpsavdelning/upphandlingsenhet bör kunna hjälpa till med att ta fram dessa siffror. Om statistikkällan Arbetsinsatsen för att ta fram statistiken varierar beroende på kommunens egen organisation och dess upplägg. Varför mäter vi detta? Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald. 27

28 I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Fodret till djuren är i huvudsak producerat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vistas utomhus och att de får utlopp för sina naturliga beteenden. 4 Nyckeltalens relation till hållbarhetsprinciperna (kan utvecklas) 1. Det finns undersökningar som visar på att det totalt går åt mindre energi i det ekologiska jordbruket 5 vilket minskar vårt uttag av ämnen från berggrunden. 2. Ekologisk odling orsakar inte att kemiska bekämpningsmedel läcker till sjöar och till grundvatten. Ekologiska lantbruk skapar möjligheter för ett jordbruk som inte läcker lika mycket näringsämnen som konventionellt jordbruk gör. 3. Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blommande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler insekter och fler fåglar som lever av insekter. 4. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till bättre levnadsförhållanden för både människor och djur. Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas. Förslag på utveckling av nyckeltalet Som många andra områden handlar det inte bara om att ställa om till hållbara metoder utan att också hushålla med våra resurser. Arbete kring matsvinn skulle därför kunna vara en utveckling av detta nyckeltal. Under revideringsarbetet av de gröna nyckeltalen föreslogs också arbete med vegetariska rätter och veganrätter som en utveckling av nyckeltalet. Utveckling av resonemang Det finns regler - EG-förordningar - som reglerar den ekologiska produktionen inom medlemsländerna. I förordningarna står det hur produktionen ska gå till hur produkterna ska märkas hur kontrollen ska ske vad som gäller vid import av ekologiska produkter från länder utanför EU Rådets förordning (EG) nr 834/2007, och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 måste alla medlemsstater i EU följa. Även de länder som exporterar ekologisk mat till EU måste följa dessa förordningar eller ha likvärdiga regler. Livsmedelverkets information om ekologisk mat: på anmälan Skillnaden mellan KRAV-märkt och EU-ekologiskt? 4 Webbsida, Livsmedelsverket. på anmälan Webbsida. KRAV

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal

Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal 2016-04-04 Sedan två år tillbaka samlar Miljöbarometern in och rapporterar data för huvuddelen av nyckeltalen. Uppgifterna hämtas från nationella databaser

Läs mer

Posi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet

Läs mer

Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal

Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal Örnsköldsviks kommun 2013 1(16) Bakgrund Örnsköldsvik är sedan 2005 en ekokommun. Det innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner eller Sekom

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet Samarbete mellan tio organisationer, regioner och kommuner över hela EU för att utbyta erfarenheter och utarbeta metoder och indikatorer för hur avfallets

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom

GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 21 Foto: Majvor Sellbom ARVIDSJAURS KOMMUN Miljö- och byggenheten Maj 211 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Biologisk mångfald... 4 2.1 Skog och skogsbruk...

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Resursanvändning - sida 1

Resursanvändning - sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: RESURSANVÄNDNING Aspekt Resursanvändning Utfallsindikatorer Objektiv EL/Ru-I-O1 Andel markanvändningn för det kommunala

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Ett steg till Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Tillsammans

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012

Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012 Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012 Nyckeltalen Nyckeltalen i denna del är de nyckeltal som ingår i Kommunens kvalitet i korthet (Kkik) och som ska publiceras i Kolada, men som inte

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer