Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren
|
|
- Leif Nilsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren Denna rapport ger inledningsvis information och statistik kring själva inrapporteringen av Sveriges Ekokommuners Gröna nyckeltal, för att sedan redovisa det faktiskta resultatet av de senaste årens inrapportering för respektive nyckeltal. Information och statistik kring inrapporteringen av de Gröna nyckeltalen Mellan inrapporteringarna för år 2010 och år 2011 reviderades nyckeltalen. Läs gärna mer om nyckeltalen och revideringsprocessen i broschyren om de Gröna nyckeltalen som finns att ladda hem på Sekoms hemsida: Inrapporteringen av nyckeltal sker alltid med ett års förskjutning, d.v.s. år 2010 rapporterades nyckeltalen för år 2009, år 2011 rapporterades 2010 års nyckeltal o.s.v. Revideringsprocessen ägde rum nov 2011-maj 2012 vilket gjorde att inrapporteringen för år 2011 försköts till hösten För några av nyckeltalen är vi beroende av senast tillgängliga offentliga statistik, exempelvis för nyckeltal 1, koldioxidutsläpp, där statistikkällan är den Nationella emissionsdatabasen, Ett annat exempel är total skogsareal som behöver tas fram för nyckeltal 5, senast tillgängliga statistik är i dagsläget från år I dessa fall används statistiken för senast tillgängliga år. Nyckeltalen för åren 2009 och 2010 har sammanställts så att de blir jämförbara med år För varje nyckeltal beskrivs eventuell skillnad efter revideringsprocessen. År 2011 tillkom nyckeltal 3 Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken. Samtidigt togs tidigare nyckeltalet Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar bort och vävdes istället in i nyckeltal 7 Total mängd hushållsavfall. Statistikunderlaget till sammanställningarna i denna rapport finns i Excel-dokumentet Sammanställning Gröna Nyckeltal_2013 och finns att hämta på Sekoms hemsida. Till skillnad från webbportalen AlphaQuest (Nordic Port) har felaktiga och misstänkt felaktiga inrapporteringar för respektive nyckeltal sorterats bort. Efter hand som felaktiga inrapporteringar justeras kommer Exceldokumentet att uppdateras. Med hjälp av sammanställningarna i denna rapport kan Sekom analysera hur arbetet med nyckeltalen går för medlemmarna och var insatser behövs för att exempelvis underlätta inrapporteringen. Nedan redovisas hur många kommuner som svarat för respektive år och nyckeltal.
2 Svarsfrekvens antal kommuner antal svar Totalt har 43 kommuner rapporterat svar för nyckeltalen år 2009 (59 %), 42 st. år 2010 (58 %) och 49 st. år 2011 (58 %). Antalet kommuner som svarat har ökat de senaste åren, samtidigt har också antalet ekokommuner ökat. Eftersom det är många nya ekokommuner kan det vara möjligt att det krävs en viss inkörningsperiod för att bli mer bekant med de Gröna nyckeltalen. Nedan redovisas det totala antalet svar per nyckeltal för åren i jämförelse med antalet svar efter att felrapporteringar sorterats bort. Inrapportering avseende år 2009 Antal kommuner a 1b a 8b 8c 9 10a 10b Antal svar nyckeltalet Minus felrapporteringar År 2009 svarade flest kommuner på nyckeltal 7 och 8 a-c och minst svar har inkommit för nyckeltalen 9 och 10 a-b.
3 Inrapportering avseende år a 1b a 8b 8c 9 10a 10b Antal svar nyckeltalet Minus felrapporteringar År 2010 svarade flest kommuner på nyckeltal 7 men samtidigt har flera felrapporteringar upptäckts för detta nyckeltal. Nyckeltal 12, 4, 6 och 8 a-c har också genererat relativt många svar i kombination med få felrapporteringar. Minst antal svar inkom för nyckeltalen 9 och 10 a. Inrapportering avseende år a 1b a 8b 8c 9 10a 10b Antal svar nyckeltalet Minus felrapporteringar Inrapporteringen för år 2011, efter revideringsprocessen, visade på en generellt ökad svarfrekvens för samtliga nyckeltal där allra flest kommuner svarade på nyckeltal 12. Även nyckeltal 4, 5, 6, 7, 8 och 11 genererade många svar. Minst antal svar fick det nya nyckeltalet 3 (andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken) samtidigt som en positiv trend kan utläsas för nyckeltal 9 och 10 a-b som tidigare år haft en relativit sett lägre svarsfrekvens. Ur antalet felrapporteringar kan utläsas att dessa nyckeltal, tillsammans med nyckeltal 7 (som förnyats) fortfarande kan behöva finjusteringar i sina anvisningar och rutiner.
4 Antal kommuner Antal svar per nyckeltal åren a 1b a 8b 8c 9 10a 10b I en jämförelse mellan antalet svar per nyckeltal under åren tydliggörs en positiv trend för Ekokommunernas Gröna nyckeltal. Sett till att antalet ekokommuner ökat de senaste åren så är svarsfrekvensen fortfarande densamma som år 2009 och 2010 (58 %). Däremot har det reella antalet kommuner som rapporterat in svar ökat. Förhoppningen är att revideringsprocessen bidragit till en ökad tydlighet kring de Gröna Nyckeltalen som gör att fler ekokommuner ser nyttan med de Gröna nyckeltalen och väljer att rapportera in sin kommuns statistik. Syftet med Gröna Nyckeltal Med nyckeltalen vill ekokommunera på ett enkelt och konkret sätt indikera ifall utvecklingen, inom valda områden går mot hållbarhet och samtidigt påminna om det strategiska arbetet som behövs i kommunerna för att nå full hållbarhet (där hållbarhetskriterierna är uppfyllda). Frågan är, leder det arbete vi gör i kommunerna i rätt riktning? Nyttan med gemensamma nyckeltal De Gröna Nyckeltalen: Utgör ett statistiskt underlag för den egna kommunen Utgör ett bra underlag när ekokommunerna ska svara på årliga enkäter Visar på trender i det lokala hållbarhetsarbetet Ger möjlighet att ta del av vad som ligger bakom andra ekokommuners positiva eller negativa trender Är bra för marknadsföring av kommunen Fungerar som en årlig påminnelse att jobba med helheten mot full hållbar utveckling Nyckeltalen är utvalda av medlemmarna själva, de ska inte innebära ett för stort merarbete att ta fram data samtidigt som de ska vara intressanta för flertalet kommuner. De ska också vara möjliga att påverka genom ett aktivt kommunalt arbete. Det är viktigt att det finns en kontinuitet i inrapporteringsmetodik hos den enskilda kommunen för att kunna utläsa trender. Nyckeltalen är inte heltäckande avseende att indikera en hållbar utveckling, men berör viktiga områden för en kommun, främst gällande ekologisk hållbarhet.
5 RESULTAT GRÖNA NYCKELTALEN ÅR Nedan redovisas medeltal, samt max- och minvärden från de ekokommuner som rapporterat in för respektive nyckeltal, där felaktiga och misstänkt felaktiga inrapporteringar har sorterats bort. Underlaget till sammanställningen i denna rapport finns i Excel-dokumentet Sammanställning Gröna Nyckeltal_2013 (se Där kan man utläsa varje enskild kommuns resultat. För tidigare års resultat hänvisas till webbportalen AlphaQuest (Nordic Port): Instruktioner för hur du söker fram resultat kommer att läggas ut på Sekoms hemsida: Observera att stora skillnader mellan åren kan bero på att de kommuner som rapporterar in varierar från år till år, därmed också lokala förutsättningar och skillnader. NYCKELTAL 1: Koldioxidutsläpp (ton/invånare) Visar kommunens utsläpp av koldioxid. 1a 1b Utsläpp från sektor Industriprocesser fördelat per kommuninvånare Utsläpp från övriga sektorer fördelat per kommuninvånare För ett fåtal kommuner kommer stora delar av koldioxidutsläppen från industriprocesser, därför särredovisar nyckeltalet denna sektor. För merparten av kommunerna gör sektorn industriprocesser ingen skillnad. 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1 a 1,83 1,57 0,89 Nyckeltal 1a: Utsläpp från sektor Industriprocesser fördelat per kommuninvånare (ton/inv) Max 24,62 15,12 33,79 Min 0,00 0,00 0,00 Medel 1,83 0,89 1,57 Antal svar
6 6,00 5,50 5,00 4,50 4,00 1 b 5,90 5,34 4,96 Nyckeltal 1b: Utsläpp från övriga sektorer fördelat per kommun-invånare (ton/inv) Max 35,48 27,07 19,56 Min 1,22 1,05 0,73 Medel 5,90 5,34 4,96 Antal svar Utsläppen av koldioxid speglar samhällets förbränning av fossila bränslen. Målet är att minska/eliminera vår användning av fossila, icke förnybara, bränslen och därmed minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Nyckeltalet kan också påminna om övriga växthusgaser som har förstärkt klimatpåverkan. Övriga växthusgaser är metan, dikväveoxid, freoner, vattenånga och ozon. Förbättrat tidigare formuleringar och anvisningar för att synka med nuvarande statistikkälla.
7 NYCKELTAL 2: Antal resor med kollektivtrafik (resor/inv.) Visar förändringar i invånarnas utnyttjande av den kollektivtrafik som erbjuds inom kommunen. Nyckeltalet omfattar resande med stadsbuss, regionbuss, lokaltåg, tunnelbana och spårvagn. 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0, ,51 71,32 62,24 Nyckeltal 2: Antal resor med kollektivtrafik (resor/inv) Max 520,74 764,21 596,04 Min 12,48 12,61 8,78 Medel 62,24 71,32 78,51 Antal svar För att få en uppfattning om kommunernas strävan med ökad kollektivtrafik har någon framgång. Oförändrat.
8 NYCKELTAL 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) Visar utvecklingen av förnybara bränslen i kollektivtrafikens fordonsflotta i kommunen och i länet ,47 Nyckeltal 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) Max ,71 Min - - 0,00 Medel ,47 Antal svar 25 För att synliggöra vikten av förnybara bränslen även inom kollektivtrafiken. Nytt nyckeltal. Förskjutning av tidigare nyckeltal 3 till nyckeltal 4.
9 NYCKELTAL 4: Andel ekologiskt odlad åker (%) Visar andelen ekologiskt odlad åkermark i kommunen 1 och förhållandet mellan jordbruk som aktivt drivs i hållbar riktning vs. jordbruk som inte gör det. 4 40,00 30,00 20,00 10,00 29,79 22,76 12,83 0,00 Nyckeltal 4: Andel ekologiskt odlad åker (%) Max 88,93 80,18 70,85 Min 0,80 0,00 0,00 Medel 29,79 22,76 12,83 Antal svar Motivet för att ekologisk odling är att minska kemikalieanvändningen som har en negativ miljöpåverkan. Detta nyckeltal visar hur utvecklingen ser ut i den egna kommunen. Var tidigare uppdelat på EU:s stödregler och KRAV-kontroll, men KRAV-certifierad mark är numera inbakad i statistiken för ekologiskt odlad mark efter EU:s direktiv. Förskjutning av tidigare nyckeltal 4 till nyckeltal 5. 1 Nyckeltalet omfattar endast åkermark eftersom någon samlad statistik över betesmark på kommunal nivå inte finns tillgänglig från Jordbruksverket.
10 NYCKELTAL 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom FSC-certifiering. 5 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 41,97 37,39 34,21 Nyckeltal 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Max 91,53 90,17 86,00 Min 0,00 0,00 2,90 Medel 37,39 34,21 41,97 Antal svar Värdens skogar har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgången till ren luft. Skogen är också en källa för upplevelser och ger många nyttigheter: mat, mediciner, timmer och pappersfibrer. För människor och samhällen, djur och växter, är det därför viktigt att skogarna i världen sköts på ett ansvarsfullt sätt. Målet för FSC är att få till stånd ett hållbart och lagligt bruk av världens skogar. Tidigare mättes både PEFC- och FSC-certifierade skogsbruk. Ändringen till att endast räkna med FSC har gjorts p.g.a. risk för dubbelcertifiering. Det är vanligt att skog är certifierad både genom FSC och genom PEFC. Förskjutning av tidigare nyckeltal 5 till nyckeltal 6.
11 NYCKELTAL 6: Andel skyddad natur (% ) Visar hur skyddet av värdefulla naturtyper och vattenmiljöer utvecklas inom kommunen, genom naturreservatsbildning och biotopskydd. 6 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 10,59 7,46 5,25 Nyckeltal 6: Andel skyddad natur (%) Max 56,49 63,30 18,80 Min 0,06 0,43 0,15 Medel 7,46 10,59 5,25 Antal svar Att skydda land- och vattenområden bidrar till ökad biologisk mångfald, sammanhängande ekosystem och minskad risk för undanträngning av naturen. Ett tillägg att även innefatta skyddade vattenområden. Tidigare nyckeltal 6 borttaget/vävts samman med nyckeltal 7. I och med denna förändring har den totala
12 NYCKELTAL 7: total mängd hushållsavfall (kg/invånare) Nyckeltalet visar den totala mängden avfall per person i kommunen. Syftet är att visa på hushållens resursutnyttjande och konsumtionsmönster. Nyckeltalet innefattar kärl- och säckavfall, grovavfall och de vanligaste fraktionerna som återvinns enligt producentansvar. 460,00 440,00 420,00 400,00 380,00 360,00 340, ,98 379,26 379,71 Nyckeltal 7: Total mängd hushållsavfall (kg/inv) Max 588,14 907,07 768,00 Min 183,39 128,83 190,91 Medel 379,26 379,71 447,98 Antal svar Genom att titta på den totala statistiken för hushållsavfall och återvinning av aktuellt producentansvar ges en (möjligen förenklad) bild över konsumtionstrenden i kommunen. Målet är att minska de totala mängderna avfall och att återvinna så stor del som möjligt av det avfall som ändå uppkommer. Omformulering av tidigare nyckeltal med syfte att vara mer meningsfullt ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet är att visa på hushållens resursutnyttjande och konsumtionsmönster. Genom att mäta total mängd hushållsavfall inklusive producentansvaret får vi ett närmare mått på konsumtionen i samhället (det som återvinns är ju också konsumtion).
13 NYCKELTAL 8: Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Visar trenden av halten tungmetaller i avloppsslammet.; 8a: bly 8b: kadmium 8c: kvicksilver 8a - bly 18,00 17,00 16,00 15,00 14,00 13,00 17,13 17,12 14,94 Nyckeltal 8a: Tungmetallhalter i avloppsslam - bly (mg/kg TS) Max 59,00 40,36 28,50 Min 0,65 5,50 1,40 Medel 17,13 17,12 14,94 Antal svar a kadmium 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,89 0,82 0,77 Nyckeltal 8b: Tungmetallhalter i avloppsslam - kadmium (mg/kg TS) Max 2,60 2,20 2,66 Min 0,29 0,30 0,07 Medel 0,77 0,82 0,89 Antal svar
14 0,60 0,55 0,50 0,51 8a - kvicksilver 0,57 0,56 0,45 Nyckeltal 8c: Tungmetallhalter i avloppsslam - kvicksilver (mg/kg TS) Max 1,30 1,75 1,46 Min 0,15 0,16 0,06 Medel 0,51 0,57 0,56 Antal svar Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden och har en påverkan både på människa och på miljön. Vi kan utveckla nyckeltalet i ett resonemang kring andra ämnen och aspekter som är nära kopplade till våra avloppsreningsverk. Oförändrat.
15 NYCKELTAL 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Indikatorn redovisar användningen av förnybar och/eller återvunnen energi för el och värme i lokaler ägda av kommunen där man a) bedriver kommunal verksamhet och b)står för el- och värmeinköpen. Eftersom alla ekokommuner har olika organisationsstruktur med mer eller mindre bolagisering kan möjligheten att inkludera bolagen i nyckeltalsredovisningen variera. Varje kommun får därför själva ta ställning till om bolagen ska inkluderas eller inte. 85, ,14 80,00 75,00 78,49 75,43 70,00 Nyckeltal 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Max 100,00 100,00 100,00 Min 34,72 58,46 34,75 Medel 78,49 83,14 75,43 Antal svar Indikatorn visar hur samhället ställer om från beroendet av i huvudsak fossila- och kärnbränslen för energiproduktion. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Genom att efterfråga och använda mer ren och förnybar energi på ett effektivt sätt minskar påverkan på klimatet samtidigt som vi förvaltar resurserna väl. Oförändrat.
16 NYCKELTAL 10 a; Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Visar hur mycket energi per årsarbetare som åtgår för tjänsteresor i kommunen. 10 a 1000,00 980,47 950,00 919,15 911,83 900,00 850,00 Nyckeltal 10a: Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/anst) Max 2333, , ,24 Min 166,25 120,06 200,77 Medel 980,47 919,15 911,83 Antal svar Den bästa kwh är den som inte används. Även om vi vill att omställningen så snabbt som möjligt ska gå mot enbart förnybara bränslen också inom transportsektorn så är det lika viktigt att effektivisera användandet av bilar i tjänsten (t.ex. genom en mötes-/resepolicy) och effektivisera själva bilkörningen (biltyp efter behov, utbildning i sparsam körning osv. ). Effektiviseringen ska dock inte gå ut över servicegraden i kommunen och därför anges nyckeltalet i kwh/årsarbetare. Tidigare har endast energianvändningen av fossila bränslen redovisats, från och med revideringen redovisas energinanvändningen för alla kommunens drivmedel, även de förnybara, för att visa på vikten av ett energieffektivt körsätt.
17 NYCKELTAL 10 b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Nyckeltalet visar klimatpåverkan från kommunens tjänsteresor med bil. Innefattar emissionerna utifrån bränslens innehåll av fossilt kol. 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 10 b 0,31 0,27 0,23 Nyckeltal 10b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/anst) Max 0,59 0,85 0,99 Min 0,07 0,09 0,03 Medel 0,23 0,27 0,31 Antal svar Nyckeltalet visar förhoppningsvis på en minskande trend av koldioxidutsläpp och därmed på utfasningen av fossila bränslen. Tillägg för utsläpp från eldrift i de fall fossil el används.
18 NYCKELTAL 11: Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Visar kommunens bidrag till minskad kemikalieanvändning och ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. För att räknas till ekologiska livsmedels ska produkten vara märkt med EU:s ekologiska logo och därmed följa EU:s definition av ekologisk produktion ,00 10,00 8,55 11,47 13,37 5,00 0,00 Nyckeltal 11: Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Max 21,60 30,11 30,82 Min 2,18 1,74 1,67 Medel 8,55 11,47 13,37 Antal svar Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald. I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Fodret till djuren är i huvudsak producerat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vistas utomhus och att de får utlopp för sina naturliga beteenden. Tydligare anvisningar med avseende på vad som är ekologiska livsmedel.
19 NYCKELTAL 12: Andel miljöcertifierade skolor (%) Visar de skolor/förskolor som arbetar systematiskt med miljöfrågor enligt en certifierad modell som t.ex. Utmärkelsen skola för hållbar utveckling, Grön Flagg eller ISO 14001/EMAS ,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 20,73 18,85 13,97 Nyckeltal 12: Andel miljöcertifierade skolor/förskolor (%) Max 95,23 128,57 100,00 Min 0,00 0,00 0,00 Medel 13,97 20,73 18,85 Antal svar Eftersom ekokommuner är mån om att kommande generationer har en grundläggande kunskap om hållbar utveckling och tror att de skolor/förskolor som är miljöcertifierande på ett eller annat sätt har ett tydligt fokus på att sprida denna kunskap. Urklipp från Skolverket.se 2 : Förskolor, skolor och vuxenutbildningar har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Vidare under rubriken Gemensamt ansvar Hållbar utveckling handlar om gemensamt ansvar och solidaritet mellan generationer, mellan kvinnor och män och mellan folkgrupper och länder. Världens länder är i dag sammanflätade och beroende av varandra som aldrig tidigare. Vår livsstil och politik påverkar och påverkas av andra. Sverige har inte bara ett ansvar för att bidra till en rättvis och hållbar värld, utan också ett eget intresse av det. Oförändrat. 2 Webbplats. Skolverket
Gröna nyckeltal. Kommentar
Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt
Läs merSEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se
SEKOMS gröna nyckeltal 2018 Webbredovisning sekom. Välj kommun uppe till vänster Egen kommunadress t.ex. sekom./karlskrona Webbredovisning Diagram visar utvecklingen Exportera mätdata till Excel Kommunspecifika
Läs merPosi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet
Läs merKungsörs kommun Gröna nyckeltal 2016
2017-12-01 Bearbetning av utskrift från sekom.miljobarometern.se s kommun Gröna nyckeltal 2016 I den här rapporten presenteras de så kallade gröna nyckeltal som Föreningen Sveriges Ekokommuner (Sekom)
Läs merSveriges Ekokommuners gröna nyckeltal
Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal Örnsköldsviks kommun 2013 1(16) Bakgrund Örnsköldsvik är sedan 2005 en ekokommun. Det innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner eller Sekom
Läs merMiljöplan Miljöplan Timrå kommun
Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida
Läs merMiljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Läs merFastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
Läs merAnvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal
Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal 2015-03-30 Nytt för i år är att Miljöbarometern samlar in och rapporterar huvuddelen av nyckeltalen genom nationella databaser som RUS, SCB, Avfall
Läs merEtt Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme
Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet Samarbete mellan tio organisationer, regioner och kommuner över hela EU för att utbyta erfarenheter och utarbeta metoder och indikatorer för hur avfallets
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merAnvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal
Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal 2016-04-04 Sedan två år tillbaka samlar Miljöbarometern in och rapporterar data för huvuddelen av nyckeltalen. Uppgifterna hämtas från nationella databaser
Läs merGröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Läs merDialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
Läs merÖvergripande miljömål för Uddevalla kommun
BILAGA TILL DNR: KS/2012:464 14 MARS 2013 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Övergripande miljömål för Uddevalla kommun Uddevalla kommuns miljöarbete Uddevalla kommun har under många år arbetat med
Läs merKOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merGenomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Läs merMiljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003
Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merKallelse till sammanträde med ekoutskottet
Kanslienheten Emma Svedin Nämndsekreterare 0156-522 50 emma.svedin@trosa.se Kallelse Datum 2019-03-05 Tid: Måndagen den 11 mars kl. 16:00 Plats: Trosa kommunhus, sammanträdesrummet Kallelse till sammanträde
Läs merMiljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merKoldioxidutsläpp (ton/invånare)
Ton koldioxid / invånare SKRIVELSE 1(8) Bygg- och miljöförvaltningen Plan- och utvecklingsavdelningen Anna Atterlöf, Samhällsplanerare 0171-52806 anna.atterlof@habo.se Samlad redovisning av kommunens miljöarbete
Läs merAntaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merMiljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merMiljöredovisning 2008
Miljöredovisning 2008 I december 2007 valdes Ludvika in i nätverket Sveriges Ekokommuner, SEKOM. Detta innebär för miljöredovisningens del att ett antal gemensamma nyckeltal ska redovisas varje år, vilket
Läs mer2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?
Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer
Läs merHållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Läs merVÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen
VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst
Läs merHandbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merAvfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion
Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merMiljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merKOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING SAMMANSTÄLLNING MILJÖMÅLSINDIKATORER 2016 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar I årets sammanställning ingår kommunerna Borås, Falköping, Götene, Hjo,
Läs merNetto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019
Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan 1 Arla Sveriges ambition är att ha netto noll klimatavtryck före 045 CO -ekvivalenter i tusental (kg) Klimatavtryck Klimatkompensation
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merMiljöpolicy Miljöpolicy
För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merAvfallsplan
Renhållningsordning Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 1. Miljöbedömning Datum: 2018-04-20 1 Innehåll Bakgrund... 3 Bedömningsgrunder och avgränsning... 3 Alternativ... 5 Nollalternativ... 5 Planalternativ...
Läs merKonkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merHållbarhetsindikatorer 2012
Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merVIDA Hållbarhetsrapport 2018
VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merGapanalys delmål i miljöprogrammet 2020
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020 2017-09-11 2017-09-14 Fossilfritt och energieffektivt Falun - Delmål minska energianvändandet med 20% mot snitt 2001-2005 Källa: SCB - Slutanvändning (MWh) efter
Läs merMiljöprogram Ronneby kommun
Miljöprogram Ronneby kommun 2017-2020 Fastställd 2017-02-21 KF 2017 194 Ronneby ska bli Sveriges första hållbara kommun! Miljöprogram för Ronneby kommun 2017-2020 I Ronneby är vi bra på miljö- och klimatarbete!
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Läs merEkologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Läs merHur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018
Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018 jonkoping.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 3 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 8 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Läs merGRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom
GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 21 Foto: Majvor Sellbom ARVIDSJAURS KOMMUN Miljö- och byggenheten Maj 211 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Biologisk mångfald... 4 2.1 Skog och skogsbruk...
Läs merHur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2019
Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2019 jonkoping.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 SAMMANFATTNING 2 3 VÅR LIVSMILJÖ 3 4 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 5 ENERGI OCH TRANSPORTER 8 6
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Dalarna
Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merPå väg mot en hållbar framtid
På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen
Läs merHÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
Läs merFörskolans miljöprogram. Miljöbaggen
Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är
Läs merLANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg
LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merFörslag på matcher Klimatrådet 29 nov
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merMiljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid
Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt
Läs merREGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning
Regional avfallsplan 2019 2023 Bilaga 4: Miljöbedömning 1 Bilaga 4. Miljöbedömning Bakgrund Enligt 6 kap. miljöbalken ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer som krävs enligt lag och
Läs merHÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merMiljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
Läs merAvisera Miljöredovisning
Avisera Miljöredovisning Vi har arbetat hårt för att minimera vår miljöpåverkan och jag är stolt över att Avisera klarade klimatmålet för 2015! Vi har lyckats med bedriften att mer än halvera våra utsläpp
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merSammanträdesprotokoll
Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merHållbara perspektiv. Etappmål
Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och
Läs merDet är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval
Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merUppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010
Sida 1 av 11 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Uppföljningen av KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2010 består av två delar; 1) Uppföljning av KIs handlingsplan 2010 2) Uppföljning
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs mer