Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal"

Transkript

1 Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal Örnsköldsviks kommun 2013

2 1(16) Bakgrund Örnsköldsvik är sedan 2005 en ekokommun. Det innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner eller Sekom som den också kallas. Föreningen bildades 1995 och är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner, landsting och regioner som arbetar med frågor som rör hållbar utveckling, med fokus på ekologi. Idag har föreningen 94 medlemar varav 91 är kommuner och tre är landsting. Ekokommunerna ska vara en förebild och föregångare för övriga kommuner när det gäller hållbar utveckling på lokal nivå. Föreningens verksamhet grundar sig på att ett hållbart samhälle definieras som ett samhälle som kan behålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människors förmåga att tillgodose sina behov inte hindras. Principen baseras på fyra hållbarhetskriterier. Den första principen handlar om att minska spridningen och användningen av material som hämtas från berggrunden, som tungmetaller och olja. Den andra om att arbeta för att minska belastningen på naturen med allt vi producerar och släpper ut. Den tredje handlar om att inte använda mer av naturens resurser än vad naturen själv hinner återskapa, som att inte avverka mer skog än vad som växer åter. Den fjärde handlar om att skapa ett samhälle så att alla människor kan tillgodose sina behov att kunna må bra. För att följa upp varje kommuns arbete har Sekom tagit fram 12 gröna nyckeltal som inrapporteras varje år till föreningens gemensamma databas. Nyckeltalen är idag baserade på de tre mera ekologiska hållbarhetsprinciperna men ett arbete inom föreningen har påbörjats med att försöka definiera en socialt hållbar utveckling för att även i framtiden hitta nyckeltal för att beskriva arbetet med den dimensionen. Under framtids- och årsmöteskonferensen i Jokkmokk 2011 var medlemmarna rörande eniga att nyckeltalen borde ses över för att tydliggöra deras aktualitet samt koppling till de fyra hållbarhetsprinciperna. Översynen gjordes tidigare delen av 2012 för att redovisningen för 2011 års nyckeltal skulle utgöras av de nya nyckeltalen. Utfallet av översynen blev att vissa nyckeltal är oförändrade, vissa något förändrade och vissa helt nya. Hur ska man tolka nyckeltalen? Denna rapport är en första sammanställning av hur utfallet ser ut för Örnsköldsviks kommun med utgångspunkt från de nu gällande nyckeltalen. Läsaren ombeds att studera nyckeltalen utifrån ett mera övergripande sätt med medvetenheten att kvalitetssäkringen varierar mellan år och kommun. Alla kommuner har sina unika förutsättningar men trots det brukar det finnas intresse av att veta hur man ligger till. För de flesta nyckeltal har en jämförelse med andra kommuner lagts in kommuner som ingår i samma kommungruppsindelning (SKL:s större städer) samt medelvärdet för ekokommuner respektive år. De andra kommunernas nyckeltal samt medelvärdet har hämtats från den föreningsgemensamma databasen och förutsätts vara korrekta. Svagheten med nyckeltal är att exakt samma parameter måste rapporteras år från år för att man ska kunna jämföra en trend. Marianne Dahlbäck Kommunledningsförvaltningen den 25 november 2014

3 2(16) Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Innehållsförteckning a CO2 utsläpp från sektor Industriprocesser per invånare (ton/inv.) b CO2 utsläpp från övriga sektorer per invånare (ton/inv.) Antal resor med kollektivtrafiken (resor/inv.) Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken (%) Andel ekologisk odlad åker (%) Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Andel skyddad natur (%) Total mängd hushållsavfall (kg/invånare) Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) a Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) b CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Andel miljöcertifierade skolor (%)... 16

4 3(16) 1a CO 2 utsläpp från sektor Industriprocesser per invånare (ton/inv.) Källa: RUS Emissionsdatabasen samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet kan betraktas som nytt från och med 2011 då nya källor har använts. Diagrammets vänstra axel redovisar sektorn Industriprocessers 1 utsläpp inom vår kommun. Den högra axeln redovisar medelvärdet för de ekokommuner som redovisat nyckeltalet för respektive år. För Örnsköldsviks del bör nyckeltalet betraktas med stort ifrågasättande på grund av sekretessproblematik hos SCB. Grunddata i Emissionsdatabasen utgörs huvudsakligen av bränslestatistik från SCB på anläggningsnivå. All statistik på anläggnings- eller individnivå som inkommer till SCB skyddas av statistiksekretess enligt svensk lag. För de kommuner där antalet anläggningar är få eller en enskild anläggning är dominerande kräver statistik-sekretessen ytterligare aggregering av utsläppsdata. Enligt Naturvårdsverkets register över företag med miljöfarlig verksamhet så släppte Domsjö Fabriker AB och M-real tillsammans ut nästan ton fossil CO 2 under Enligt Emissionsdatabasen var utsläppen från Industrisektorn 9,42 ton/år. Denna del av nyckeltal ett är i dagsläget inget att analysera då kvaliteten på underlaget i statistiken är dålig (pga. sekretessen). Visar kommunens utsläpp av koldioxid från sektorn Industriprocesser vilket innefattar olika typer av industriverksamhet. Nyckeltalets relation till hållbarhetsprinciperna 1. Idag står fossil olja som utvinns ur jordskorpan för majoriteten av CO 2 utsläppen. HP 1 handlar om allt gruvdrivet material som systematiskt utvinns ur jordskorpan, nyckeltal 1 kan ses som en betydande konsekvens av utvinningen av fossila bränslen och genom att systematiskt minska utsläppen minskar vi gapet från nuläge till hållbarhet. 2. Utsläppen är ett resultat av samhällets produktion. 3. Naturen trängs undan i jakt på fossila bränslen. 4. Oljeutvinning bidrar till oroligheter i världen. 1 Här ingår mineral-, kemisk-, metall-, pappers- och massaindustrier, användning av fluorerade gaser samt övrig industri.

5 4(16) 1b CO 2 utsläpp från övriga sektorer per invånare (ton/inv.) Källa: RUS Emissionsdatabasen samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet kan betraktas som nytt från och med 2011 då nya källor har använts. Emissionsstatistiken liksom energistatistiken har ofta några års fördröjning innan den är tillgänglig på lokal nivå för kommunal användning. Detta nyckeltal har 2 års eftersläpning 2013 visar 2011 års nivåer. Storleken av utsläppen är, enligt given ordning, störst från Energiförsörjning 2 ( ton), Transporter 3 ( ton), Arbetsmaskiner 4 ( ton) och Lösningsmedelsanvändning 5 (1900 ton). Nyckeltalet har för Örnsköldsvik minskat med 12 % mellan 2011 och 2013 ( ). Visar kommunens utsläpp av koldioxid från övriga sektorer Energiförsörjning, Transporter, Arbetsmaskiner och Lösningsmedelsanvändning. Ger en bild av samhällets samlade utsläppsmängder. Nyckeltalets relation till hållbarhetsprinciperna Se ovan under nyckeltal 1a. 2 Energiförsörjning via el- och värmeverk, förbränning inom industrin för energiändamål, stationär förbränning inom areella näringar, raffinaderier, diffusa utsläpp från bränslehantering, panncentraler och egen uppvärmning i småhus. 3 Personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar, mopeder och motorcyklar, slitage från däck & bromsar samt vägbana, avdunstning från vägfordon, inrikes civil sjöfart (inkl. fritidsbåtar), inrikes flygtrafik (under 1000 m höjd), övriga transporter (inrikes flyg över 1000 m, järnväg och militär). 4 Arbetsmaskiner, hushållens arbetsmaskiner, fyrhjulingar och skotrar. 5 Färganvändning och lösningsmedel från produkter.

6 5(16) 2 Antal resor med kollektivtrafiken (resor/inv.) Källa: Örnsköldsviks kommun (lokala och regionala bussar), SJ, Norrtåg samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet är oförändrat. Redovisar antal påstigande resenärer inom kommunen för resor med lokala och regionala bussar inom och utom kommunen. Antal resor till kommunen ingår inte. Skolskjutsar är inkluderade. Den vänstra axeln anger antalet resor med kollektivtrafiken för Örnsköldsvik. Dessa har under perioden 2011 tom 2013 ökat med 7 %. Hur stor del som Botniabanan bidragit med är oklart för perioden 2010 och 2011 på grund av svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter. Under 2012 utgjorde endast 3,4 % av antalet resor med kollektivtrafiken resor via järnväg medan siffran för 2013 var 7 %. Den högra axeln anger medelvärdet de ekokommuner som redovisat nyckeltalet för respektive år. Notera den mycket ojämna kurvan. Åren 2007, 2008 och 2012 redovisade inte Stockholms stad nyckeltalet vilket påverkar medelvärdet mycket. Att medelvärdet ligger runt 200 resor per invånare i snitt beror på Stockholm regionens trafiksystem (inte bara Stockholms stad). Visar förändring i hur kommuninvånarna använder den kollektivtrafik som erbjuds inom kommunen. Nyckeltalet omfattar resande med stadsbuss, regionbuss, lokaltåg, tunnelbana och spårvagn. 1. Kollektivtrafiken har positiv effekt för minskande av fossila bränslen och annat gruvdrivet material, t.ex. om biltillverkningen minskar. Samtidigt måste kollektivtrafikens fordon också drivas på ett hållbart sätt och så energieffektivt som möjligt. 2. Med förhoppning om att individuella resor minskar i takt med att kollektivtrafiken ökar så är det inte bara fossila bränslen som minskar, även andra skadliga ämnen/kemikalier från samhällets produktion minskar. 3. Med ökad kollektivtrafik och därigenom minskade individuella resor blir trycket på vägnätet inte lika stort vilket kan minska naturens undanträngning. 4. En rättvisefråga. Nyckeltalet passar in på flera principer men långsiktigt handlar det om en social aspekt tillgänglig kollektivtrafik för alla. Dessutom är beteendet i trafiken nyckelfrågan för minskning av CO2-utsläpp och användning av fossil energi.

7 6(16) 3 Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken (%) Källa: Kollektivtrafikmyndigheten (Din Tur) samt Sveriges Ekokommuners databas. Nytt nyckeltal. För 2011 ingår alla bussar som trafikerar inom kommunen UTOM bussarna på linje 10 mellan Sundsvall och Umeå och ersättningsbussar för tågresenärerna. Uppgifterna för 2012 och 2013 är identiska med 2011 pga. att Din Tur inte lämnar uppgifterna på kommunens förfrågan. Någon jämförelse med Sundsvall är inte möjligt för detta nyckeltal då det inte finns rapporterat. Sveriges ekokommuners medelvärde ligger under de två senaste åren kring % vilket grundas på stora skillnader mellan kommunerna. Vissa har hög andel förnybara drivmedel medan andra har en betydligt lägre andel. Visar utvecklingen av förnybara drivmedel i kollektivtrafikens fordonsflotta i kommunen och länet. Regeringens proposition om en sammanhållen energi- och klimatpolitik från 2009 anger ett mål att Sverige bör ha en fossiloberoende fordonsflotta år Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik har antagit ett mål om att minst 90 % av kollektivtrafikens persontransportarbete ska framföras med fossilfri energi till Enligt en ny rapport från SKL så har många av landstingen och regionerna i landet mål med den inriktningen. Fem landsting redovisar över 50 procent förnybart drivmedel. Stockholms läns landsting har den högsta andelen med 65 procent. 1. Bidrar till minskade uttag av fossila bränslen 2. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar också skadliga ämnen som samhället producerat 3. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet.

8 7(16) 4 Andel ekologisk odlad åker (%) Källa: Jordbruksverket samt Sveriges Ekokommuners databas. Är ett nytt nyckeltal då redovisningen sker på annat sätt i dag jämfört med tidigare. Uppgifterna visar i nyckeltalet andelen omställd mark men inte den areal som är under omställning. Det måste ske en ekologisk produktion under viss tid innan certifiering kan ske. Om all areal under omställning blir certifierad så kommer andel ekologiskt odlad åker i kommunen att öka. Nyckeltalet visar reellt år. Andelen ekologisk odlad mark har för perioden ökat med nästan 9 procentenheter. Nyckeltalet är dock lite känsligt för variationer inom arealen total åkermark inom kommunen. Minskar den men andelen ekologiskt odlad åker är densamma så visar nyckeltalet en uppgång. Den ökning av nästan 9 procentenheter som angetts ovan består av en minskning av total areal brukad åkermark med 74 ha medan arealen ekologisk odlad åker gått upp med 1260 ha. Motivet för att ekologisk odling är att minska kemikalieanvändningen som har en negativ miljöpåverkan. Detta nyckeltal visar hur utvecklingen ser ut i den egna kommunen. 1. Det finns undersökningar som visar på att det totalt går åt mindre energi i det ekologiska jordbruket vilket minskar vårt uttag av ämnen från berggrunden. 2. Ekologisk odling bidrar till minskad användning av kemikalier och bekämpningsmedel. 3. Nyckeltalet visar total areal jordbruksmark. Jordbruksmark är värdefullt för kommunerna att behålla. Konventionell odling slår undan andra naturresurser. Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blommande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler insekter och fler fåglar som lever av insekter. 4. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till bättre levnadsförhållanden för både människor och djur. Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas.

9 8(16) 5 Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Källa: FSC Sverige, Skogsstyrelsen samt Sveriges Ekokommuners databas. Är i princip oförändrat nyckeltal. De stora skogskoncernerna som är certifierade enligt FSC och PEFC redovisades under som FSC certifierad. Efter 2010: Ny datakälla där nyckeltalet redovisar endast FSC arealer från FSC Sverige som redovisar vartannat. Skillnaden mellan 2010 och 2011 beror troligtvis på svårigheten tidigare att få fram alla uppgifter som då inhämtades direkt från bolagen. För åren 2011 tom 2013 är det samma uppgifter. Värdens skogar har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgången till ren luft. Skogen är också en källa för upplevelser och ger många nyttigheter: mat, mediciner, timmer och pappersfibrer. För människor och samhällen, djur och växter, är det därför viktigt att skogarna i världen sköts på ett ansvarsfullt sätt. Målet för FSC är att få till stånd ett hållbart och lagligt bruk av världens skogar. 1. Skogen bidrar till kretsloppsanpassade processer och produkter och därmed minskad gruvdrift. 2. Skogen absorberar utsläpp till viss del och försöker hålla en balans i ekosystemet. 3. Skogen har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgång till ren luft. Miljöcertifierat skogsbruk medverkar också till att handeln med illegalt avverkad skog kan begränsas. 4. Skogen är en källa för upplevelser och ger många nyttigheter. De illegala avverkningarna bidrar till skogsskövling, minskar lokalbefolkningens möjligheter till försörjning, kränker mänskliga rättigheter och berövar fattiga länder viktiga inkomster.

10 9(16) 6 Andel skyddad natur (% ) Källa: Länsstyrelsen Västernorrland, SCB samt Sveriges Ekokommuners databas. Är ett nytt nyckeltal då källan från och med 2011 är SCB och därmed ingår även havsarealen. Nyckeltalet för Örnsköldsviks kommun har under de tre åren legat på 1,1 %. Det betydligt högre medelvärdet för ekokommunerna beror till stor del på Jokkmokk och Huddinge kommuner där andelen ligger på ca 55 % respektive 33 %. Att skydda land- och vattenområden bidrar till ökad biologisk mångfald, sammanhängande ekosystem och minskad risk för undanträngning av naturen. Nyckeltalet relaterar i första hand hållbarhetsprincip 3. Genom att skydda land och vattenområden så minskar risken för exploatering av dessa vilket annars skulle kunna innebära en undanträngning av naturen och minskad biologisk mångfald.

11 10(16) 7 Total mängd hushållsavfall (kg/invånare) Källa: Miva, SITA, Sveriges Ekokommuners databas samt Avfall Sverige. Är numera ett nytt nyckeltal. Innan 2011 var nyckeltalet uppdelat på två olika kategorier där det ena var enligt producentansvar, dvs. källsorterat avfall och den andra kategorin var hushållsavfall och grovsopor som kommunen ansvarar för inhämtning utav. Från och med 2011 är båda kategorierna i hopslagna i ett nyckeltal vilket återspeglar den totala mängden avfall per person i kommunen. Statistiken som indelas i Hushållsavfall och källsorterat avfall är en samlad bild av mängderna från både hushåll, restauranger, företag etc. Det källsorterade avfallet är det som hämtas från Återvinningsstationerna av olika aktörer. Någon egentlig trend kan inte ses innebar något större mängd per invånare än 2011 och 2013 och orsaken är en något större mängd återvunna pappersförpackningar. Uppgifterna för medelvärdet för Sveriges Ekokommuner var väldigt ojämna (dålig kvalitet) så som jämförelse i detta nyckeltal valdes istället medelvärden från Avfall Sverige för respektive fraktion. Dessa uppgifter representerar då riket och inte ekokommunerna. Genom att titta på den totala statistiken för hushållsavfall och återvinning av aktuellt producentansvar ges en (möjligen förenklad) bild över konsumtionstrenden i kommunen. Målet är att minska de totala mängderna avfall och att återvinna så stor del som möjligt av det avfall som ändå uppkommer. Nyckeltalet kopplar till samtliga hållbarhetsprinciper och syftar till en effektiv användning av resurser, ökad återanvändning och återvinning. 1. Målet är att minska nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden 2. att minska användningen av ämnen från samhällets produktion 3. och att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa dem. 4. Nyckeltalet visar på samhällets konsumtion vilket i sig är nära knutet till social hållbarhet och en rättvis fördelning av våra resurser, både lokalt och globalt.

12 11(16) 8 Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Källa: Miva samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet är oförändrat vilket syns genom den längre tidsserien. Nyckeltalet illustrerar årsmedelvärdet för de tre största reningsverken kring centralorten Bodum, Knorthem och Prästbordet. Årsmedelhalten för bly underskrider klart gränsvärdet på 100 mg/kg TS (torrsubstans) gränsvärdet ligger utanför diagrammet. Övriga medelhalter ligger även de under gällande gränsvärden. Som jämförelse har medelvärden för Sveriges ekokommuner lagts in medelvärde för de kommuner som inrapporterat nyckeltalet. Medelvärdena för Örnsköldsviks kommun ligger för kadmium och kvicksilver i princip identiskt med ekokommunernas medelvärden. När det gäller medelvärdet för bly har Örnsköldsvik för dessa tre reningsverken legat klart under ekokommunernas medelvärden. Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden och har en påverkan både på människa och på miljön. Vi kan utveckla nyckeltalet i ett resonemang kring andra ämnen och aspekter som är nära kopplade till våra avloppsreningsverk. 1. Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden. Metaller förekommer naturligt i jordskorpan och frigörs normalt mycket långsamt. Men under påverkan av människan frigörs de snabbare och börjar ansamlas och spridas i ekosystemet. 2. Nyckeltalet påminner oss om andra ämnen som sprids, sammansättningar från samhällets produktion där t.ex. tungmetaller ingår.

13 12(16) 9 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Källa: Fastighetsavdelningen, intern statistik redovisad för Energieffektiviseringsavtalet (EES) samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet är oförändrat men statistikunderlaget har varierat under tidserien. Från 2007 till 2011 är statistiken inhämtad från fastighetsansvariga. Åren 2007 och 2008 inkluderar inte andelen förnybar el i elmixen vilket nyckeltalet för dessa år återspeglar då det ligger lägre än efterföljande år och inkluderar 59 % förnybar elenergi enligt tidigare elavtal. Andelen förnybar energi för perioden är beräknad på den totala mängden fjärrvärme som använts inte enbart den förnybara delen i fjärrvärmen. Detta gör att andelen förnybar värmeenergi blir något högre. Från och med 2011 är statistiken hämtad från statistikuppgifter redovisade för arbetet med Energieffektiviseringsavtalet och där är förnybar el samt den förnybara delen i fjärrvärmen redovisad. År 2011 är endast fastigheter under fastighetsavdelningens ansvar redovisade. För åren 2012 och 2013 är också energianvändningen inom Paradiset, Parkenheten och Kultur och fritidsavdelningen inkluderad. Mellan åren 2010 och 2011 övergick kommunorganisationen till 100 förnybar el vilket också syns i nyckeltalet. Utfasning av olja har under åren 2011 till och med 2013 gett en ökad andel förnybar energi med 2 procentenheter. Indikatorn visar hur samhället ställer om från beroendet av i huvudsak fossila- och kärnbränslen för energiproduktion. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Genom att efterfråga och använda mer ren och förnybar energi på ett effektivt sätt minskar påverkan på klimatet samtidigt som vi förvaltar resurserna väl. 1. Idag står fossil olja och kol som utvinns ur jordskorpan för majoriteten av CO2utsläppen. Vår användning av uran är inte heller hållbart på sikt då mängden uran minskar. Hållbarhetsprincip 1 handlar om allt gruvdrivet material som systematiskt utvinns ur jordskorpan, nyckeltal 9 visar energiomställningen. 2. En renare energi minskar spridningen av ämnen från samhällets produktion. Förnybar energi minskar CO2 utsläppen och problemet med slutförvaringen av uran minimeras. 3. Förnybar energi minskar intrånget i miljön men även uttaget av biobränslen måste vara långsiktigt hållbart. 4. En effektiv energianvändning är en ansvarsfull och effektiv resursanvändning.

14 13(16) 9 a Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Källa: Kommunens ekonomisystem samt Sveriges Ekokommuners databas. Nytt nyckeltal. Före 2011 redovisade nyckeltalet endast energianvändningen av fossila bränslen. Inkluderat under perioden är resor i privata fordon. Från och med 2011 ska alla bränslen inkluderas då det är lika viktigt att vara energieffektiv i transportarbetet som att man använder förnybara energibärare. Från och med 2011 är förtroendevaldas resor i egen bil inkluderat. Under åren har energimängden per årsarbetare ökat med drygt 8 %. Den bästa kwh är den som inte används. Även om vi vill att omställning så snabbt som möjligt ska gå mot enbart förnybara bränslen också inom transportsektorn så är det lika viktigt att effektivisera användandet av bilar i tjänsten (t.ex. genom en mötes-/resepolicy) och effektivisera själva bilkörningen (biltyp efter behov, utbildning i sparsam körning osv.). Effektiviseringen ska dock inte gå ut över servicegraden i kommunen och därför anges nyckeltalet i kwh/årsarbetare. 1. Fossila bränslen som utvinns ur jordskorpan står idag för majoriteten av CO2-utsläppen. Nyckeltal 10a indikerar ifall kommunen minskar sin totala drivmedelsanvändning per årsarbetare, både förnybara och icke förnybara drivmedel. Gör vi det kan vi snabbare gå mot en omställning till förnybara drivmedel och ett samhälle där vi inte systematiskt ökar koncentrationen av gruvdrivet material. 2. Minskad användning och renare/hållbar energi minskar den systematiska ökningen av ämnen från samhällets produktion. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar skadliga ämnen som samhället producerat. 3. Utvinning av fossila bränslen tränger undan naturen. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. Minskad användning av drivmedel totalt sett är på alla vis en positiv miljöeffekt. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet.

15 14(16) 10 b CO 2 -utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Källa: Kommunens ekonomisystem samt Sveriges Ekokommuners databas. De kommunala utsläppen är beräknade utifrån antal mil i egen bil (kostnad för skattefri bilersättning till anställda samt förtroendevalda för resor i privata (bensindrivna) bilar) samt förvaltningarnas drivmedelskostnader. Som för nyckeltalet 10a så är det efter 2011 ett nytt nyckeltal. Från och med 2011 inkluderas förtroendevaldas resor. Från och med 2011 inkluderas även el (elbilar) det blir tillägg i utsläpp om fossil el används i elbilarna. Nyckeltalet visar förhoppningsvis på en minskande trend av koldioxidutsläpp och därmed på utfasningen av fossila bränslen. 1. Fossila bränslen som utvinns ur jordskorpan står idag för majoriteten av CO2-utsläppen. Nyckeltal 10b indikerar utfasningen av fossila bränslen för transporter och bidrar till ett samhälle där vi inte systematiskt ökar koncentrationen av gruvdrivet material. 2. Renare/hållbar energi minskar den systematiska ökningen av ämnen från samhällets produktion. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar också skadliga ämnen som samhället producerat. 3. Utvinning av fossila bränslen tränger undan naturen. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet.

16 15(16) 11 Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Källa: Kommunens upphandlingsenhet samt Sveriges Ekokommuners databas. I princip oförändrat nyckeltal. För åren kunde MSC märkt fisk inkluderas men från och med 2011 anges endast ekologiska livsmedel (inkl. KRAV). Nuvarande nyckeltal 11 skiljer sig därför något åt mot Ekomatscentrums undersökning för ekologiska livsmedel inom organisationerna där även MSC ingår i andelen ekologiska livsmedel. Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald. I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Fodret till djuren är i huvudsak producerat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vistas utomhus och att de får utlopp för sina naturliga beteenden. 1. Det finns undersökningar som visar på att det totalt går åt mindre energi i det ekologiska jordbruket vilket minskar vårt uttag av ämnen från berggrunden. 2. Ekologisk odling orsakar inte att kemiska bekämpningsmedel läcker till sjöar och till grundvatten. Ekologiska lantbruk skapar möjligheter för ett jordbruk som inte läcker lika mycket näringsämnen som konventionellt jordbruk gör. 3. Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blommande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler insekter och fler fåglar som lever av insekter. 4. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till bättre levnadsförhållanden för både människor och djur. Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas.

17 16(16) 12 - Andel miljöcertifierade skolor (%) Källa: Örnsköldsviks kommun, Håll Sverige Rent, Skolverket, Certifiering.nu samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet definieras som andelen miljöcertifierade skolor (Utmärkelsen skola för hållbar utveckling, Grön Flagg, ISO eller EMAS). Nyckeltalet omfattar kommunala gymnasie-, grund- och förskolor samt friskolor, kooperativ etc. Under 2010 och 2011 angavs Nolaskolan och Björnens förskola i de källor som används. Eftersom ekokommuner är mån om att kommande generationer har en grundläggande kunskap om hållbar utveckling och tror att de skolor/förskolor som är miljöcertifierande på ett eller annat sätt har ett tydligt fokus på att sprida denna kunskap. Urklipp från Skolverket.se: Förskolor, skolor och vuxenutbildningar har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Nyckeltalet relaterar till alla hållbarhetsprinciper om man ser till vad barnen får förståelse för; I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). 2..koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m.). 3..undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m.). Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt 4..från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Posi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet

Läs mer

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet Samarbete mellan tio organisationer, regioner och kommuner över hela EU för att utbyta erfarenheter och utarbeta metoder och indikatorer för hur avfallets

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal

Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal 2015-03-30 Nytt för i år är att Miljöbarometern samlar in och rapporterar huvuddelen av nyckeltalen genom nationella databaser som RUS, SCB, Avfall

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal

Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal 2016-04-04 Sedan två år tillbaka samlar Miljöbarometern in och rapporterar data för huvuddelen av nyckeltalen. Uppgifterna hämtas från nationella databaser

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom

GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 21 Foto: Majvor Sellbom ARVIDSJAURS KOMMUN Miljö- och byggenheten Maj 211 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Biologisk mångfald... 4 2.1 Skog och skogsbruk...

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Förslag på målbild för Karlskronas barn och unga

Förslag på målbild för Karlskronas barn och unga Förslag på målbild för Karlskronas barn och unga Vi ska skapa de bästa förutsättningarna för en bra start i livet för alla barn och unga i kommunen. Det lägger grunden för ett socialt hållbart Karlskrona.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Huvudet - Index för måluppfyllelse Måluppfyllelse (%) Index

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och transporter Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och Transporter Nanny Andersson Sahlin, biträdande projektledare, skribent Anna Åhlgren, RFÖ, arbetsgruppsledare Fredrik Idevall, Regionförbundet

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer