Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal"

Transkript

1 Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal Örnsköldsviks kommun 2013

2 1(16) Bakgrund Örnsköldsvik är sedan 2005 en ekokommun. Det innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner eller Sekom som den också kallas. Föreningen bildades 1995 och är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner, landsting och regioner som arbetar med frågor som rör hållbar utveckling, med fokus på ekologi. Idag har föreningen 94 medlemar varav 91 är kommuner och tre är landsting. Ekokommunerna ska vara en förebild och föregångare för övriga kommuner när det gäller hållbar utveckling på lokal nivå. Föreningens verksamhet grundar sig på att ett hållbart samhälle definieras som ett samhälle som kan behålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människors förmåga att tillgodose sina behov inte hindras. Principen baseras på fyra hållbarhetskriterier. Den första principen handlar om att minska spridningen och användningen av material som hämtas från berggrunden, som tungmetaller och olja. Den andra om att arbeta för att minska belastningen på naturen med allt vi producerar och släpper ut. Den tredje handlar om att inte använda mer av naturens resurser än vad naturen själv hinner återskapa, som att inte avverka mer skog än vad som växer åter. Den fjärde handlar om att skapa ett samhälle så att alla människor kan tillgodose sina behov att kunna må bra. För att följa upp varje kommuns arbete har Sekom tagit fram 12 gröna nyckeltal som inrapporteras varje år till föreningens gemensamma databas. Nyckeltalen är idag baserade på de tre mera ekologiska hållbarhetsprinciperna men ett arbete inom föreningen har påbörjats med att försöka definiera en socialt hållbar utveckling för att även i framtiden hitta nyckeltal för att beskriva arbetet med den dimensionen. Under framtids- och årsmöteskonferensen i Jokkmokk 2011 var medlemmarna rörande eniga att nyckeltalen borde ses över för att tydliggöra deras aktualitet samt koppling till de fyra hållbarhetsprinciperna. Översynen gjordes tidigare delen av 2012 för att redovisningen för 2011 års nyckeltal skulle utgöras av de nya nyckeltalen. Utfallet av översynen blev att vissa nyckeltal är oförändrade, vissa något förändrade och vissa helt nya. Hur ska man tolka nyckeltalen? Denna rapport är en första sammanställning av hur utfallet ser ut för Örnsköldsviks kommun med utgångspunkt från de nu gällande nyckeltalen. Läsaren ombeds att studera nyckeltalen utifrån ett mera övergripande sätt med medvetenheten att kvalitetssäkringen varierar mellan år och kommun. Alla kommuner har sina unika förutsättningar men trots det brukar det finnas intresse av att veta hur man ligger till. För de flesta nyckeltal har en jämförelse med andra kommuner lagts in kommuner som ingår i samma kommungruppsindelning (SKL:s större städer) samt medelvärdet för ekokommuner respektive år. De andra kommunernas nyckeltal samt medelvärdet har hämtats från den föreningsgemensamma databasen och förutsätts vara korrekta. Svagheten med nyckeltal är att exakt samma parameter måste rapporteras år från år för att man ska kunna jämföra en trend. Marianne Dahlbäck Kommunledningsförvaltningen den 25 november 2014

3 2(16) Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Innehållsförteckning a CO2 utsläpp från sektor Industriprocesser per invånare (ton/inv.) b CO2 utsläpp från övriga sektorer per invånare (ton/inv.) Antal resor med kollektivtrafiken (resor/inv.) Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken (%) Andel ekologisk odlad åker (%) Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Andel skyddad natur (%) Total mängd hushållsavfall (kg/invånare) Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) a Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) b CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Andel miljöcertifierade skolor (%)... 16

4 3(16) 1a CO 2 utsläpp från sektor Industriprocesser per invånare (ton/inv.) Källa: RUS Emissionsdatabasen samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet kan betraktas som nytt från och med 2011 då nya källor har använts. Diagrammets vänstra axel redovisar sektorn Industriprocessers 1 utsläpp inom vår kommun. Den högra axeln redovisar medelvärdet för de ekokommuner som redovisat nyckeltalet för respektive år. För Örnsköldsviks del bör nyckeltalet betraktas med stort ifrågasättande på grund av sekretessproblematik hos SCB. Grunddata i Emissionsdatabasen utgörs huvudsakligen av bränslestatistik från SCB på anläggningsnivå. All statistik på anläggnings- eller individnivå som inkommer till SCB skyddas av statistiksekretess enligt svensk lag. För de kommuner där antalet anläggningar är få eller en enskild anläggning är dominerande kräver statistik-sekretessen ytterligare aggregering av utsläppsdata. Enligt Naturvårdsverkets register över företag med miljöfarlig verksamhet så släppte Domsjö Fabriker AB och M-real tillsammans ut nästan ton fossil CO 2 under Enligt Emissionsdatabasen var utsläppen från Industrisektorn 9,42 ton/år. Denna del av nyckeltal ett är i dagsläget inget att analysera då kvaliteten på underlaget i statistiken är dålig (pga. sekretessen). Visar kommunens utsläpp av koldioxid från sektorn Industriprocesser vilket innefattar olika typer av industriverksamhet. Nyckeltalets relation till hållbarhetsprinciperna 1. Idag står fossil olja som utvinns ur jordskorpan för majoriteten av CO 2 utsläppen. HP 1 handlar om allt gruvdrivet material som systematiskt utvinns ur jordskorpan, nyckeltal 1 kan ses som en betydande konsekvens av utvinningen av fossila bränslen och genom att systematiskt minska utsläppen minskar vi gapet från nuläge till hållbarhet. 2. Utsläppen är ett resultat av samhällets produktion. 3. Naturen trängs undan i jakt på fossila bränslen. 4. Oljeutvinning bidrar till oroligheter i världen. 1 Här ingår mineral-, kemisk-, metall-, pappers- och massaindustrier, användning av fluorerade gaser samt övrig industri.

5 4(16) 1b CO 2 utsläpp från övriga sektorer per invånare (ton/inv.) Källa: RUS Emissionsdatabasen samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet kan betraktas som nytt från och med 2011 då nya källor har använts. Emissionsstatistiken liksom energistatistiken har ofta några års fördröjning innan den är tillgänglig på lokal nivå för kommunal användning. Detta nyckeltal har 2 års eftersläpning 2013 visar 2011 års nivåer. Storleken av utsläppen är, enligt given ordning, störst från Energiförsörjning 2 ( ton), Transporter 3 ( ton), Arbetsmaskiner 4 ( ton) och Lösningsmedelsanvändning 5 (1900 ton). Nyckeltalet har för Örnsköldsvik minskat med 12 % mellan 2011 och 2013 ( ). Visar kommunens utsläpp av koldioxid från övriga sektorer Energiförsörjning, Transporter, Arbetsmaskiner och Lösningsmedelsanvändning. Ger en bild av samhällets samlade utsläppsmängder. Nyckeltalets relation till hållbarhetsprinciperna Se ovan under nyckeltal 1a. 2 Energiförsörjning via el- och värmeverk, förbränning inom industrin för energiändamål, stationär förbränning inom areella näringar, raffinaderier, diffusa utsläpp från bränslehantering, panncentraler och egen uppvärmning i småhus. 3 Personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar, mopeder och motorcyklar, slitage från däck & bromsar samt vägbana, avdunstning från vägfordon, inrikes civil sjöfart (inkl. fritidsbåtar), inrikes flygtrafik (under 1000 m höjd), övriga transporter (inrikes flyg över 1000 m, järnväg och militär). 4 Arbetsmaskiner, hushållens arbetsmaskiner, fyrhjulingar och skotrar. 5 Färganvändning och lösningsmedel från produkter.

6 5(16) 2 Antal resor med kollektivtrafiken (resor/inv.) Källa: Örnsköldsviks kommun (lokala och regionala bussar), SJ, Norrtåg samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet är oförändrat. Redovisar antal påstigande resenärer inom kommunen för resor med lokala och regionala bussar inom och utom kommunen. Antal resor till kommunen ingår inte. Skolskjutsar är inkluderade. Den vänstra axeln anger antalet resor med kollektivtrafiken för Örnsköldsvik. Dessa har under perioden 2011 tom 2013 ökat med 7 %. Hur stor del som Botniabanan bidragit med är oklart för perioden 2010 och 2011 på grund av svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter. Under 2012 utgjorde endast 3,4 % av antalet resor med kollektivtrafiken resor via järnväg medan siffran för 2013 var 7 %. Den högra axeln anger medelvärdet de ekokommuner som redovisat nyckeltalet för respektive år. Notera den mycket ojämna kurvan. Åren 2007, 2008 och 2012 redovisade inte Stockholms stad nyckeltalet vilket påverkar medelvärdet mycket. Att medelvärdet ligger runt 200 resor per invånare i snitt beror på Stockholm regionens trafiksystem (inte bara Stockholms stad). Visar förändring i hur kommuninvånarna använder den kollektivtrafik som erbjuds inom kommunen. Nyckeltalet omfattar resande med stadsbuss, regionbuss, lokaltåg, tunnelbana och spårvagn. 1. Kollektivtrafiken har positiv effekt för minskande av fossila bränslen och annat gruvdrivet material, t.ex. om biltillverkningen minskar. Samtidigt måste kollektivtrafikens fordon också drivas på ett hållbart sätt och så energieffektivt som möjligt. 2. Med förhoppning om att individuella resor minskar i takt med att kollektivtrafiken ökar så är det inte bara fossila bränslen som minskar, även andra skadliga ämnen/kemikalier från samhällets produktion minskar. 3. Med ökad kollektivtrafik och därigenom minskade individuella resor blir trycket på vägnätet inte lika stort vilket kan minska naturens undanträngning. 4. En rättvisefråga. Nyckeltalet passar in på flera principer men långsiktigt handlar det om en social aspekt tillgänglig kollektivtrafik för alla. Dessutom är beteendet i trafiken nyckelfrågan för minskning av CO2-utsläpp och användning av fossil energi.

7 6(16) 3 Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken (%) Källa: Kollektivtrafikmyndigheten (Din Tur) samt Sveriges Ekokommuners databas. Nytt nyckeltal. För 2011 ingår alla bussar som trafikerar inom kommunen UTOM bussarna på linje 10 mellan Sundsvall och Umeå och ersättningsbussar för tågresenärerna. Uppgifterna för 2012 och 2013 är identiska med 2011 pga. att Din Tur inte lämnar uppgifterna på kommunens förfrågan. Någon jämförelse med Sundsvall är inte möjligt för detta nyckeltal då det inte finns rapporterat. Sveriges ekokommuners medelvärde ligger under de två senaste åren kring % vilket grundas på stora skillnader mellan kommunerna. Vissa har hög andel förnybara drivmedel medan andra har en betydligt lägre andel. Visar utvecklingen av förnybara drivmedel i kollektivtrafikens fordonsflotta i kommunen och länet. Regeringens proposition om en sammanhållen energi- och klimatpolitik från 2009 anger ett mål att Sverige bör ha en fossiloberoende fordonsflotta år Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik har antagit ett mål om att minst 90 % av kollektivtrafikens persontransportarbete ska framföras med fossilfri energi till Enligt en ny rapport från SKL så har många av landstingen och regionerna i landet mål med den inriktningen. Fem landsting redovisar över 50 procent förnybart drivmedel. Stockholms läns landsting har den högsta andelen med 65 procent. 1. Bidrar till minskade uttag av fossila bränslen 2. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar också skadliga ämnen som samhället producerat 3. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet.

8 7(16) 4 Andel ekologisk odlad åker (%) Källa: Jordbruksverket samt Sveriges Ekokommuners databas. Är ett nytt nyckeltal då redovisningen sker på annat sätt i dag jämfört med tidigare. Uppgifterna visar i nyckeltalet andelen omställd mark men inte den areal som är under omställning. Det måste ske en ekologisk produktion under viss tid innan certifiering kan ske. Om all areal under omställning blir certifierad så kommer andel ekologiskt odlad åker i kommunen att öka. Nyckeltalet visar reellt år. Andelen ekologisk odlad mark har för perioden ökat med nästan 9 procentenheter. Nyckeltalet är dock lite känsligt för variationer inom arealen total åkermark inom kommunen. Minskar den men andelen ekologiskt odlad åker är densamma så visar nyckeltalet en uppgång. Den ökning av nästan 9 procentenheter som angetts ovan består av en minskning av total areal brukad åkermark med 74 ha medan arealen ekologisk odlad åker gått upp med 1260 ha. Motivet för att ekologisk odling är att minska kemikalieanvändningen som har en negativ miljöpåverkan. Detta nyckeltal visar hur utvecklingen ser ut i den egna kommunen. 1. Det finns undersökningar som visar på att det totalt går åt mindre energi i det ekologiska jordbruket vilket minskar vårt uttag av ämnen från berggrunden. 2. Ekologisk odling bidrar till minskad användning av kemikalier och bekämpningsmedel. 3. Nyckeltalet visar total areal jordbruksmark. Jordbruksmark är värdefullt för kommunerna att behålla. Konventionell odling slår undan andra naturresurser. Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blommande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler insekter och fler fåglar som lever av insekter. 4. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till bättre levnadsförhållanden för både människor och djur. Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas.

9 8(16) 5 Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Källa: FSC Sverige, Skogsstyrelsen samt Sveriges Ekokommuners databas. Är i princip oförändrat nyckeltal. De stora skogskoncernerna som är certifierade enligt FSC och PEFC redovisades under som FSC certifierad. Efter 2010: Ny datakälla där nyckeltalet redovisar endast FSC arealer från FSC Sverige som redovisar vartannat. Skillnaden mellan 2010 och 2011 beror troligtvis på svårigheten tidigare att få fram alla uppgifter som då inhämtades direkt från bolagen. För åren 2011 tom 2013 är det samma uppgifter. Värdens skogar har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgången till ren luft. Skogen är också en källa för upplevelser och ger många nyttigheter: mat, mediciner, timmer och pappersfibrer. För människor och samhällen, djur och växter, är det därför viktigt att skogarna i världen sköts på ett ansvarsfullt sätt. Målet för FSC är att få till stånd ett hållbart och lagligt bruk av världens skogar. 1. Skogen bidrar till kretsloppsanpassade processer och produkter och därmed minskad gruvdrift. 2. Skogen absorberar utsläpp till viss del och försöker hålla en balans i ekosystemet. 3. Skogen har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgång till ren luft. Miljöcertifierat skogsbruk medverkar också till att handeln med illegalt avverkad skog kan begränsas. 4. Skogen är en källa för upplevelser och ger många nyttigheter. De illegala avverkningarna bidrar till skogsskövling, minskar lokalbefolkningens möjligheter till försörjning, kränker mänskliga rättigheter och berövar fattiga länder viktiga inkomster.

10 9(16) 6 Andel skyddad natur (% ) Källa: Länsstyrelsen Västernorrland, SCB samt Sveriges Ekokommuners databas. Är ett nytt nyckeltal då källan från och med 2011 är SCB och därmed ingår även havsarealen. Nyckeltalet för Örnsköldsviks kommun har under de tre åren legat på 1,1 %. Det betydligt högre medelvärdet för ekokommunerna beror till stor del på Jokkmokk och Huddinge kommuner där andelen ligger på ca 55 % respektive 33 %. Att skydda land- och vattenområden bidrar till ökad biologisk mångfald, sammanhängande ekosystem och minskad risk för undanträngning av naturen. Nyckeltalet relaterar i första hand hållbarhetsprincip 3. Genom att skydda land och vattenområden så minskar risken för exploatering av dessa vilket annars skulle kunna innebära en undanträngning av naturen och minskad biologisk mångfald.

11 10(16) 7 Total mängd hushållsavfall (kg/invånare) Källa: Miva, SITA, Sveriges Ekokommuners databas samt Avfall Sverige. Är numera ett nytt nyckeltal. Innan 2011 var nyckeltalet uppdelat på två olika kategorier där det ena var enligt producentansvar, dvs. källsorterat avfall och den andra kategorin var hushållsavfall och grovsopor som kommunen ansvarar för inhämtning utav. Från och med 2011 är båda kategorierna i hopslagna i ett nyckeltal vilket återspeglar den totala mängden avfall per person i kommunen. Statistiken som indelas i Hushållsavfall och källsorterat avfall är en samlad bild av mängderna från både hushåll, restauranger, företag etc. Det källsorterade avfallet är det som hämtas från Återvinningsstationerna av olika aktörer. Någon egentlig trend kan inte ses innebar något större mängd per invånare än 2011 och 2013 och orsaken är en något större mängd återvunna pappersförpackningar. Uppgifterna för medelvärdet för Sveriges Ekokommuner var väldigt ojämna (dålig kvalitet) så som jämförelse i detta nyckeltal valdes istället medelvärden från Avfall Sverige för respektive fraktion. Dessa uppgifter representerar då riket och inte ekokommunerna. Genom att titta på den totala statistiken för hushållsavfall och återvinning av aktuellt producentansvar ges en (möjligen förenklad) bild över konsumtionstrenden i kommunen. Målet är att minska de totala mängderna avfall och att återvinna så stor del som möjligt av det avfall som ändå uppkommer. Nyckeltalet kopplar till samtliga hållbarhetsprinciper och syftar till en effektiv användning av resurser, ökad återanvändning och återvinning. 1. Målet är att minska nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden 2. att minska användningen av ämnen från samhällets produktion 3. och att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa dem. 4. Nyckeltalet visar på samhällets konsumtion vilket i sig är nära knutet till social hållbarhet och en rättvis fördelning av våra resurser, både lokalt och globalt.

12 11(16) 8 Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Källa: Miva samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet är oförändrat vilket syns genom den längre tidsserien. Nyckeltalet illustrerar årsmedelvärdet för de tre största reningsverken kring centralorten Bodum, Knorthem och Prästbordet. Årsmedelhalten för bly underskrider klart gränsvärdet på 100 mg/kg TS (torrsubstans) gränsvärdet ligger utanför diagrammet. Övriga medelhalter ligger även de under gällande gränsvärden. Som jämförelse har medelvärden för Sveriges ekokommuner lagts in medelvärde för de kommuner som inrapporterat nyckeltalet. Medelvärdena för Örnsköldsviks kommun ligger för kadmium och kvicksilver i princip identiskt med ekokommunernas medelvärden. När det gäller medelvärdet för bly har Örnsköldsvik för dessa tre reningsverken legat klart under ekokommunernas medelvärden. Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden och har en påverkan både på människa och på miljön. Vi kan utveckla nyckeltalet i ett resonemang kring andra ämnen och aspekter som är nära kopplade till våra avloppsreningsverk. 1. Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden. Metaller förekommer naturligt i jordskorpan och frigörs normalt mycket långsamt. Men under påverkan av människan frigörs de snabbare och börjar ansamlas och spridas i ekosystemet. 2. Nyckeltalet påminner oss om andra ämnen som sprids, sammansättningar från samhällets produktion där t.ex. tungmetaller ingår.

13 12(16) 9 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Källa: Fastighetsavdelningen, intern statistik redovisad för Energieffektiviseringsavtalet (EES) samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet är oförändrat men statistikunderlaget har varierat under tidserien. Från 2007 till 2011 är statistiken inhämtad från fastighetsansvariga. Åren 2007 och 2008 inkluderar inte andelen förnybar el i elmixen vilket nyckeltalet för dessa år återspeglar då det ligger lägre än efterföljande år och inkluderar 59 % förnybar elenergi enligt tidigare elavtal. Andelen förnybar energi för perioden är beräknad på den totala mängden fjärrvärme som använts inte enbart den förnybara delen i fjärrvärmen. Detta gör att andelen förnybar värmeenergi blir något högre. Från och med 2011 är statistiken hämtad från statistikuppgifter redovisade för arbetet med Energieffektiviseringsavtalet och där är förnybar el samt den förnybara delen i fjärrvärmen redovisad. År 2011 är endast fastigheter under fastighetsavdelningens ansvar redovisade. För åren 2012 och 2013 är också energianvändningen inom Paradiset, Parkenheten och Kultur och fritidsavdelningen inkluderad. Mellan åren 2010 och 2011 övergick kommunorganisationen till 100 förnybar el vilket också syns i nyckeltalet. Utfasning av olja har under åren 2011 till och med 2013 gett en ökad andel förnybar energi med 2 procentenheter. Indikatorn visar hur samhället ställer om från beroendet av i huvudsak fossila- och kärnbränslen för energiproduktion. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Genom att efterfråga och använda mer ren och förnybar energi på ett effektivt sätt minskar påverkan på klimatet samtidigt som vi förvaltar resurserna väl. 1. Idag står fossil olja och kol som utvinns ur jordskorpan för majoriteten av CO2utsläppen. Vår användning av uran är inte heller hållbart på sikt då mängden uran minskar. Hållbarhetsprincip 1 handlar om allt gruvdrivet material som systematiskt utvinns ur jordskorpan, nyckeltal 9 visar energiomställningen. 2. En renare energi minskar spridningen av ämnen från samhällets produktion. Förnybar energi minskar CO2 utsläppen och problemet med slutförvaringen av uran minimeras. 3. Förnybar energi minskar intrånget i miljön men även uttaget av biobränslen måste vara långsiktigt hållbart. 4. En effektiv energianvändning är en ansvarsfull och effektiv resursanvändning.

14 13(16) 9 a Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Källa: Kommunens ekonomisystem samt Sveriges Ekokommuners databas. Nytt nyckeltal. Före 2011 redovisade nyckeltalet endast energianvändningen av fossila bränslen. Inkluderat under perioden är resor i privata fordon. Från och med 2011 ska alla bränslen inkluderas då det är lika viktigt att vara energieffektiv i transportarbetet som att man använder förnybara energibärare. Från och med 2011 är förtroendevaldas resor i egen bil inkluderat. Under åren har energimängden per årsarbetare ökat med drygt 8 %. Den bästa kwh är den som inte används. Även om vi vill att omställning så snabbt som möjligt ska gå mot enbart förnybara bränslen också inom transportsektorn så är det lika viktigt att effektivisera användandet av bilar i tjänsten (t.ex. genom en mötes-/resepolicy) och effektivisera själva bilkörningen (biltyp efter behov, utbildning i sparsam körning osv.). Effektiviseringen ska dock inte gå ut över servicegraden i kommunen och därför anges nyckeltalet i kwh/årsarbetare. 1. Fossila bränslen som utvinns ur jordskorpan står idag för majoriteten av CO2-utsläppen. Nyckeltal 10a indikerar ifall kommunen minskar sin totala drivmedelsanvändning per årsarbetare, både förnybara och icke förnybara drivmedel. Gör vi det kan vi snabbare gå mot en omställning till förnybara drivmedel och ett samhälle där vi inte systematiskt ökar koncentrationen av gruvdrivet material. 2. Minskad användning och renare/hållbar energi minskar den systematiska ökningen av ämnen från samhällets produktion. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar skadliga ämnen som samhället producerat. 3. Utvinning av fossila bränslen tränger undan naturen. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. Minskad användning av drivmedel totalt sett är på alla vis en positiv miljöeffekt. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet.

15 14(16) 10 b CO 2 -utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Källa: Kommunens ekonomisystem samt Sveriges Ekokommuners databas. De kommunala utsläppen är beräknade utifrån antal mil i egen bil (kostnad för skattefri bilersättning till anställda samt förtroendevalda för resor i privata (bensindrivna) bilar) samt förvaltningarnas drivmedelskostnader. Som för nyckeltalet 10a så är det efter 2011 ett nytt nyckeltal. Från och med 2011 inkluderas förtroendevaldas resor. Från och med 2011 inkluderas även el (elbilar) det blir tillägg i utsläpp om fossil el används i elbilarna. Nyckeltalet visar förhoppningsvis på en minskande trend av koldioxidutsläpp och därmed på utfasningen av fossila bränslen. 1. Fossila bränslen som utvinns ur jordskorpan står idag för majoriteten av CO2-utsläppen. Nyckeltal 10b indikerar utfasningen av fossila bränslen för transporter och bidrar till ett samhälle där vi inte systematiskt ökar koncentrationen av gruvdrivet material. 2. Renare/hållbar energi minskar den systematiska ökningen av ämnen från samhällets produktion. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar också skadliga ämnen som samhället producerat. 3. Utvinning av fossila bränslen tränger undan naturen. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet.

16 15(16) 11 Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Källa: Kommunens upphandlingsenhet samt Sveriges Ekokommuners databas. I princip oförändrat nyckeltal. För åren kunde MSC märkt fisk inkluderas men från och med 2011 anges endast ekologiska livsmedel (inkl. KRAV). Nuvarande nyckeltal 11 skiljer sig därför något åt mot Ekomatscentrums undersökning för ekologiska livsmedel inom organisationerna där även MSC ingår i andelen ekologiska livsmedel. Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald. I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Fodret till djuren är i huvudsak producerat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vistas utomhus och att de får utlopp för sina naturliga beteenden. 1. Det finns undersökningar som visar på att det totalt går åt mindre energi i det ekologiska jordbruket vilket minskar vårt uttag av ämnen från berggrunden. 2. Ekologisk odling orsakar inte att kemiska bekämpningsmedel läcker till sjöar och till grundvatten. Ekologiska lantbruk skapar möjligheter för ett jordbruk som inte läcker lika mycket näringsämnen som konventionellt jordbruk gör. 3. Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blommande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler insekter och fler fåglar som lever av insekter. 4. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till bättre levnadsförhållanden för både människor och djur. Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas.

17 16(16) 12 - Andel miljöcertifierade skolor (%) Källa: Örnsköldsviks kommun, Håll Sverige Rent, Skolverket, Certifiering.nu samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet definieras som andelen miljöcertifierade skolor (Utmärkelsen skola för hållbar utveckling, Grön Flagg, ISO eller EMAS). Nyckeltalet omfattar kommunala gymnasie-, grund- och förskolor samt friskolor, kooperativ etc. Under 2010 och 2011 angavs Nolaskolan och Björnens förskola i de källor som används. Eftersom ekokommuner är mån om att kommande generationer har en grundläggande kunskap om hållbar utveckling och tror att de skolor/förskolor som är miljöcertifierande på ett eller annat sätt har ett tydligt fokus på att sprida denna kunskap. Urklipp från Skolverket.se: Förskolor, skolor och vuxenutbildningar har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Nyckeltalet relaterar till alla hållbarhetsprinciper om man ser till vad barnen får förståelse för; I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). 2..koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m.). 3..undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m.). Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt 4..från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Posi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet Samarbete mellan tio organisationer, regioner och kommuner över hela EU för att utbyta erfarenheter och utarbeta metoder och indikatorer för hur avfallets

Läs mer

Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal

Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Anvisningar för Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal 2015-03-30 Nytt för i år är att Miljöbarometern samlar in och rapporterar huvuddelen av nyckeltalen genom nationella databaser som RUS, SCB, Avfall

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Energi och växthusgasutsläpp

Energi och växthusgasutsläpp BILAGA 1 1(3) Underlag gällande energi och växthusgasutsläpp Energi och växthusgasutsläpp - Underlag till Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på

Läs mer

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser.

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser. Direkt = mycket stor = stor = medelstor Lätta vägtransporter (typ personbilstransport eller liknande inom arbetet) Utsläpp till luft av CO, NO x, SO x, CO, Partiklar, förnybara naturresurser. Miljöpåverkan

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Hållbar tillväxt 2021

Hållbar tillväxt 2021 Hållbar tillväxt 2021 Diarienummer KS 2011-00457 Fastställt av KF 2011-06 Giltigt till 2021 Hållbar tillväxt 2021 Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-07-23 Målbild för hållbar

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

BOENDE OCH STADSUTVECKLING

BOENDE OCH STADSUTVECKLING Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 2 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 7 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION 9 Hur

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer