Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal

Transkript

1 Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal Örnsköldsviks kommun 2013

2 1(16) Bakgrund Örnsköldsvik är sedan 2005 en ekokommun. Det innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner eller Sekom som den också kallas. Föreningen bildades 1995 och är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner, landsting och regioner som arbetar med frågor som rör hållbar utveckling, med fokus på ekologi. Idag har föreningen 94 medlemar varav 91 är kommuner och tre är landsting. Ekokommunerna ska vara en förebild och föregångare för övriga kommuner när det gäller hållbar utveckling på lokal nivå. Föreningens verksamhet grundar sig på att ett hållbart samhälle definieras som ett samhälle som kan behålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människors förmåga att tillgodose sina behov inte hindras. Principen baseras på fyra hållbarhetskriterier. Den första principen handlar om att minska spridningen och användningen av material som hämtas från berggrunden, som tungmetaller och olja. Den andra om att arbeta för att minska belastningen på naturen med allt vi producerar och släpper ut. Den tredje handlar om att inte använda mer av naturens resurser än vad naturen själv hinner återskapa, som att inte avverka mer skog än vad som växer åter. Den fjärde handlar om att skapa ett samhälle så att alla människor kan tillgodose sina behov att kunna må bra. För att följa upp varje kommuns arbete har Sekom tagit fram 12 gröna nyckeltal som inrapporteras varje år till föreningens gemensamma databas. Nyckeltalen är idag baserade på de tre mera ekologiska hållbarhetsprinciperna men ett arbete inom föreningen har påbörjats med att försöka definiera en socialt hållbar utveckling för att även i framtiden hitta nyckeltal för att beskriva arbetet med den dimensionen. Under framtids- och årsmöteskonferensen i Jokkmokk 2011 var medlemmarna rörande eniga att nyckeltalen borde ses över för att tydliggöra deras aktualitet samt koppling till de fyra hållbarhetsprinciperna. Översynen gjordes tidigare delen av 2012 för att redovisningen för 2011 års nyckeltal skulle utgöras av de nya nyckeltalen. Utfallet av översynen blev att vissa nyckeltal är oförändrade, vissa något förändrade och vissa helt nya. Hur ska man tolka nyckeltalen? Denna rapport är en första sammanställning av hur utfallet ser ut för Örnsköldsviks kommun med utgångspunkt från de nu gällande nyckeltalen. Läsaren ombeds att studera nyckeltalen utifrån ett mera övergripande sätt med medvetenheten att kvalitetssäkringen varierar mellan år och kommun. Alla kommuner har sina unika förutsättningar men trots det brukar det finnas intresse av att veta hur man ligger till. För de flesta nyckeltal har en jämförelse med andra kommuner lagts in kommuner som ingår i samma kommungruppsindelning (SKL:s större städer) samt medelvärdet för ekokommuner respektive år. De andra kommunernas nyckeltal samt medelvärdet har hämtats från den föreningsgemensamma databasen och förutsätts vara korrekta. Svagheten med nyckeltal är att exakt samma parameter måste rapporteras år från år för att man ska kunna jämföra en trend. Marianne Dahlbäck Kommunledningsförvaltningen den 25 november 2014

3 2(16) Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Innehållsförteckning a CO2 utsläpp från sektor Industriprocesser per invånare (ton/inv.) b CO2 utsläpp från övriga sektorer per invånare (ton/inv.) Antal resor med kollektivtrafiken (resor/inv.) Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken (%) Andel ekologisk odlad åker (%) Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Andel skyddad natur (%) Total mängd hushållsavfall (kg/invånare) Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) a Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) b CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Andel miljöcertifierade skolor (%)... 16

4 3(16) 1a CO 2 utsläpp från sektor Industriprocesser per invånare (ton/inv.) Källa: RUS Emissionsdatabasen samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet kan betraktas som nytt från och med 2011 då nya källor har använts. Diagrammets vänstra axel redovisar sektorn Industriprocessers 1 utsläpp inom vår kommun. Den högra axeln redovisar medelvärdet för de ekokommuner som redovisat nyckeltalet för respektive år. För Örnsköldsviks del bör nyckeltalet betraktas med stort ifrågasättande på grund av sekretessproblematik hos SCB. Grunddata i Emissionsdatabasen utgörs huvudsakligen av bränslestatistik från SCB på anläggningsnivå. All statistik på anläggnings- eller individnivå som inkommer till SCB skyddas av statistiksekretess enligt svensk lag. För de kommuner där antalet anläggningar är få eller en enskild anläggning är dominerande kräver statistik-sekretessen ytterligare aggregering av utsläppsdata. Enligt Naturvårdsverkets register över företag med miljöfarlig verksamhet så släppte Domsjö Fabriker AB och M-real tillsammans ut nästan ton fossil CO 2 under Enligt Emissionsdatabasen var utsläppen från Industrisektorn 9,42 ton/år. Denna del av nyckeltal ett är i dagsläget inget att analysera då kvaliteten på underlaget i statistiken är dålig (pga. sekretessen). Visar kommunens utsläpp av koldioxid från sektorn Industriprocesser vilket innefattar olika typer av industriverksamhet. Nyckeltalets relation till hållbarhetsprinciperna 1. Idag står fossil olja som utvinns ur jordskorpan för majoriteten av CO 2 utsläppen. HP 1 handlar om allt gruvdrivet material som systematiskt utvinns ur jordskorpan, nyckeltal 1 kan ses som en betydande konsekvens av utvinningen av fossila bränslen och genom att systematiskt minska utsläppen minskar vi gapet från nuläge till hållbarhet. 2. Utsläppen är ett resultat av samhällets produktion. 3. Naturen trängs undan i jakt på fossila bränslen. 4. Oljeutvinning bidrar till oroligheter i världen. 1 Här ingår mineral-, kemisk-, metall-, pappers- och massaindustrier, användning av fluorerade gaser samt övrig industri.

5 4(16) 1b CO 2 utsläpp från övriga sektorer per invånare (ton/inv.) Källa: RUS Emissionsdatabasen samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet kan betraktas som nytt från och med 2011 då nya källor har använts. Emissionsstatistiken liksom energistatistiken har ofta några års fördröjning innan den är tillgänglig på lokal nivå för kommunal användning. Detta nyckeltal har 2 års eftersläpning 2013 visar 2011 års nivåer. Storleken av utsläppen är, enligt given ordning, störst från Energiförsörjning 2 ( ton), Transporter 3 ( ton), Arbetsmaskiner 4 ( ton) och Lösningsmedelsanvändning 5 (1900 ton). Nyckeltalet har för Örnsköldsvik minskat med 12 % mellan 2011 och 2013 ( ). Visar kommunens utsläpp av koldioxid från övriga sektorer Energiförsörjning, Transporter, Arbetsmaskiner och Lösningsmedelsanvändning. Ger en bild av samhällets samlade utsläppsmängder. Nyckeltalets relation till hållbarhetsprinciperna Se ovan under nyckeltal 1a. 2 Energiförsörjning via el- och värmeverk, förbränning inom industrin för energiändamål, stationär förbränning inom areella näringar, raffinaderier, diffusa utsläpp från bränslehantering, panncentraler och egen uppvärmning i småhus. 3 Personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar, mopeder och motorcyklar, slitage från däck & bromsar samt vägbana, avdunstning från vägfordon, inrikes civil sjöfart (inkl. fritidsbåtar), inrikes flygtrafik (under 1000 m höjd), övriga transporter (inrikes flyg över 1000 m, järnväg och militär). 4 Arbetsmaskiner, hushållens arbetsmaskiner, fyrhjulingar och skotrar. 5 Färganvändning och lösningsmedel från produkter.

6 5(16) 2 Antal resor med kollektivtrafiken (resor/inv.) Källa: Örnsköldsviks kommun (lokala och regionala bussar), SJ, Norrtåg samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet är oförändrat. Redovisar antal påstigande resenärer inom kommunen för resor med lokala och regionala bussar inom och utom kommunen. Antal resor till kommunen ingår inte. Skolskjutsar är inkluderade. Den vänstra axeln anger antalet resor med kollektivtrafiken för Örnsköldsvik. Dessa har under perioden 2011 tom 2013 ökat med 7 %. Hur stor del som Botniabanan bidragit med är oklart för perioden 2010 och 2011 på grund av svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter. Under 2012 utgjorde endast 3,4 % av antalet resor med kollektivtrafiken resor via järnväg medan siffran för 2013 var 7 %. Den högra axeln anger medelvärdet de ekokommuner som redovisat nyckeltalet för respektive år. Notera den mycket ojämna kurvan. Åren 2007, 2008 och 2012 redovisade inte Stockholms stad nyckeltalet vilket påverkar medelvärdet mycket. Att medelvärdet ligger runt 200 resor per invånare i snitt beror på Stockholm regionens trafiksystem (inte bara Stockholms stad). Visar förändring i hur kommuninvånarna använder den kollektivtrafik som erbjuds inom kommunen. Nyckeltalet omfattar resande med stadsbuss, regionbuss, lokaltåg, tunnelbana och spårvagn. 1. Kollektivtrafiken har positiv effekt för minskande av fossila bränslen och annat gruvdrivet material, t.ex. om biltillverkningen minskar. Samtidigt måste kollektivtrafikens fordon också drivas på ett hållbart sätt och så energieffektivt som möjligt. 2. Med förhoppning om att individuella resor minskar i takt med att kollektivtrafiken ökar så är det inte bara fossila bränslen som minskar, även andra skadliga ämnen/kemikalier från samhällets produktion minskar. 3. Med ökad kollektivtrafik och därigenom minskade individuella resor blir trycket på vägnätet inte lika stort vilket kan minska naturens undanträngning. 4. En rättvisefråga. Nyckeltalet passar in på flera principer men långsiktigt handlar det om en social aspekt tillgänglig kollektivtrafik för alla. Dessutom är beteendet i trafiken nyckelfrågan för minskning av CO2-utsläpp och användning av fossil energi.

7 6(16) 3 Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken (%) Källa: Kollektivtrafikmyndigheten (Din Tur) samt Sveriges Ekokommuners databas. Nytt nyckeltal. För 2011 ingår alla bussar som trafikerar inom kommunen UTOM bussarna på linje 10 mellan Sundsvall och Umeå och ersättningsbussar för tågresenärerna. Uppgifterna för 2012 och 2013 är identiska med 2011 pga. att Din Tur inte lämnar uppgifterna på kommunens förfrågan. Någon jämförelse med Sundsvall är inte möjligt för detta nyckeltal då det inte finns rapporterat. Sveriges ekokommuners medelvärde ligger under de två senaste åren kring % vilket grundas på stora skillnader mellan kommunerna. Vissa har hög andel förnybara drivmedel medan andra har en betydligt lägre andel. Visar utvecklingen av förnybara drivmedel i kollektivtrafikens fordonsflotta i kommunen och länet. Regeringens proposition om en sammanhållen energi- och klimatpolitik från 2009 anger ett mål att Sverige bör ha en fossiloberoende fordonsflotta år Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik har antagit ett mål om att minst 90 % av kollektivtrafikens persontransportarbete ska framföras med fossilfri energi till Enligt en ny rapport från SKL så har många av landstingen och regionerna i landet mål med den inriktningen. Fem landsting redovisar över 50 procent förnybart drivmedel. Stockholms läns landsting har den högsta andelen med 65 procent. 1. Bidrar till minskade uttag av fossila bränslen 2. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar också skadliga ämnen som samhället producerat 3. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet.

8 7(16) 4 Andel ekologisk odlad åker (%) Källa: Jordbruksverket samt Sveriges Ekokommuners databas. Är ett nytt nyckeltal då redovisningen sker på annat sätt i dag jämfört med tidigare. Uppgifterna visar i nyckeltalet andelen omställd mark men inte den areal som är under omställning. Det måste ske en ekologisk produktion under viss tid innan certifiering kan ske. Om all areal under omställning blir certifierad så kommer andel ekologiskt odlad åker i kommunen att öka. Nyckeltalet visar reellt år. Andelen ekologisk odlad mark har för perioden ökat med nästan 9 procentenheter. Nyckeltalet är dock lite känsligt för variationer inom arealen total åkermark inom kommunen. Minskar den men andelen ekologiskt odlad åker är densamma så visar nyckeltalet en uppgång. Den ökning av nästan 9 procentenheter som angetts ovan består av en minskning av total areal brukad åkermark med 74 ha medan arealen ekologisk odlad åker gått upp med 1260 ha. Motivet för att ekologisk odling är att minska kemikalieanvändningen som har en negativ miljöpåverkan. Detta nyckeltal visar hur utvecklingen ser ut i den egna kommunen. 1. Det finns undersökningar som visar på att det totalt går åt mindre energi i det ekologiska jordbruket vilket minskar vårt uttag av ämnen från berggrunden. 2. Ekologisk odling bidrar till minskad användning av kemikalier och bekämpningsmedel. 3. Nyckeltalet visar total areal jordbruksmark. Jordbruksmark är värdefullt för kommunerna att behålla. Konventionell odling slår undan andra naturresurser. Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blommande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler insekter och fler fåglar som lever av insekter. 4. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till bättre levnadsförhållanden för både människor och djur. Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas.

9 8(16) 5 Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Källa: FSC Sverige, Skogsstyrelsen samt Sveriges Ekokommuners databas. Är i princip oförändrat nyckeltal. De stora skogskoncernerna som är certifierade enligt FSC och PEFC redovisades under som FSC certifierad. Efter 2010: Ny datakälla där nyckeltalet redovisar endast FSC arealer från FSC Sverige som redovisar vartannat. Skillnaden mellan 2010 och 2011 beror troligtvis på svårigheten tidigare att få fram alla uppgifter som då inhämtades direkt från bolagen. För åren 2011 tom 2013 är det samma uppgifter. Värdens skogar har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgången till ren luft. Skogen är också en källa för upplevelser och ger många nyttigheter: mat, mediciner, timmer och pappersfibrer. För människor och samhällen, djur och växter, är det därför viktigt att skogarna i världen sköts på ett ansvarsfullt sätt. Målet för FSC är att få till stånd ett hållbart och lagligt bruk av världens skogar. 1. Skogen bidrar till kretsloppsanpassade processer och produkter och därmed minskad gruvdrift. 2. Skogen absorberar utsläpp till viss del och försöker hålla en balans i ekosystemet. 3. Skogen har stor betydelse för klimatet, vattenförsörjning och tillgång till ren luft. Miljöcertifierat skogsbruk medverkar också till att handeln med illegalt avverkad skog kan begränsas. 4. Skogen är en källa för upplevelser och ger många nyttigheter. De illegala avverkningarna bidrar till skogsskövling, minskar lokalbefolkningens möjligheter till försörjning, kränker mänskliga rättigheter och berövar fattiga länder viktiga inkomster.

10 9(16) 6 Andel skyddad natur (% ) Källa: Länsstyrelsen Västernorrland, SCB samt Sveriges Ekokommuners databas. Är ett nytt nyckeltal då källan från och med 2011 är SCB och därmed ingår även havsarealen. Nyckeltalet för Örnsköldsviks kommun har under de tre åren legat på 1,1 %. Det betydligt högre medelvärdet för ekokommunerna beror till stor del på Jokkmokk och Huddinge kommuner där andelen ligger på ca 55 % respektive 33 %. Att skydda land- och vattenområden bidrar till ökad biologisk mångfald, sammanhängande ekosystem och minskad risk för undanträngning av naturen. Nyckeltalet relaterar i första hand hållbarhetsprincip 3. Genom att skydda land och vattenområden så minskar risken för exploatering av dessa vilket annars skulle kunna innebära en undanträngning av naturen och minskad biologisk mångfald.

11 10(16) 7 Total mängd hushållsavfall (kg/invånare) Källa: Miva, SITA, Sveriges Ekokommuners databas samt Avfall Sverige. Är numera ett nytt nyckeltal. Innan 2011 var nyckeltalet uppdelat på två olika kategorier där det ena var enligt producentansvar, dvs. källsorterat avfall och den andra kategorin var hushållsavfall och grovsopor som kommunen ansvarar för inhämtning utav. Från och med 2011 är båda kategorierna i hopslagna i ett nyckeltal vilket återspeglar den totala mängden avfall per person i kommunen. Statistiken som indelas i Hushållsavfall och källsorterat avfall är en samlad bild av mängderna från både hushåll, restauranger, företag etc. Det källsorterade avfallet är det som hämtas från Återvinningsstationerna av olika aktörer. Någon egentlig trend kan inte ses innebar något större mängd per invånare än 2011 och 2013 och orsaken är en något större mängd återvunna pappersförpackningar. Uppgifterna för medelvärdet för Sveriges Ekokommuner var väldigt ojämna (dålig kvalitet) så som jämförelse i detta nyckeltal valdes istället medelvärden från Avfall Sverige för respektive fraktion. Dessa uppgifter representerar då riket och inte ekokommunerna. Genom att titta på den totala statistiken för hushållsavfall och återvinning av aktuellt producentansvar ges en (möjligen förenklad) bild över konsumtionstrenden i kommunen. Målet är att minska de totala mängderna avfall och att återvinna så stor del som möjligt av det avfall som ändå uppkommer. Nyckeltalet kopplar till samtliga hållbarhetsprinciper och syftar till en effektiv användning av resurser, ökad återanvändning och återvinning. 1. Målet är att minska nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden 2. att minska användningen av ämnen från samhällets produktion 3. och att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa dem. 4. Nyckeltalet visar på samhällets konsumtion vilket i sig är nära knutet till social hållbarhet och en rättvis fördelning av våra resurser, både lokalt och globalt.

12 11(16) 8 Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Källa: Miva samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet är oförändrat vilket syns genom den längre tidsserien. Nyckeltalet illustrerar årsmedelvärdet för de tre största reningsverken kring centralorten Bodum, Knorthem och Prästbordet. Årsmedelhalten för bly underskrider klart gränsvärdet på 100 mg/kg TS (torrsubstans) gränsvärdet ligger utanför diagrammet. Övriga medelhalter ligger även de under gällande gränsvärden. Som jämförelse har medelvärden för Sveriges ekokommuner lagts in medelvärde för de kommuner som inrapporterat nyckeltalet. Medelvärdena för Örnsköldsviks kommun ligger för kadmium och kvicksilver i princip identiskt med ekokommunernas medelvärden. När det gäller medelvärdet för bly har Örnsköldsvik för dessa tre reningsverken legat klart under ekokommunernas medelvärden. Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden och har en påverkan både på människa och på miljön. Vi kan utveckla nyckeltalet i ett resonemang kring andra ämnen och aspekter som är nära kopplade till våra avloppsreningsverk. 1. Tungmetaller är grundämnen och användningen bidrar till ökad spridning av ämnen från berggrunden. Metaller förekommer naturligt i jordskorpan och frigörs normalt mycket långsamt. Men under påverkan av människan frigörs de snabbare och börjar ansamlas och spridas i ekosystemet. 2. Nyckeltalet påminner oss om andra ämnen som sprids, sammansättningar från samhällets produktion där t.ex. tungmetaller ingår.

13 12(16) 9 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Källa: Fastighetsavdelningen, intern statistik redovisad för Energieffektiviseringsavtalet (EES) samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet är oförändrat men statistikunderlaget har varierat under tidserien. Från 2007 till 2011 är statistiken inhämtad från fastighetsansvariga. Åren 2007 och 2008 inkluderar inte andelen förnybar el i elmixen vilket nyckeltalet för dessa år återspeglar då det ligger lägre än efterföljande år och inkluderar 59 % förnybar elenergi enligt tidigare elavtal. Andelen förnybar energi för perioden är beräknad på den totala mängden fjärrvärme som använts inte enbart den förnybara delen i fjärrvärmen. Detta gör att andelen förnybar värmeenergi blir något högre. Från och med 2011 är statistiken hämtad från statistikuppgifter redovisade för arbetet med Energieffektiviseringsavtalet och där är förnybar el samt den förnybara delen i fjärrvärmen redovisad. År 2011 är endast fastigheter under fastighetsavdelningens ansvar redovisade. För åren 2012 och 2013 är också energianvändningen inom Paradiset, Parkenheten och Kultur och fritidsavdelningen inkluderad. Mellan åren 2010 och 2011 övergick kommunorganisationen till 100 förnybar el vilket också syns i nyckeltalet. Utfasning av olja har under åren 2011 till och med 2013 gett en ökad andel förnybar energi med 2 procentenheter. Indikatorn visar hur samhället ställer om från beroendet av i huvudsak fossila- och kärnbränslen för energiproduktion. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Genom att efterfråga och använda mer ren och förnybar energi på ett effektivt sätt minskar påverkan på klimatet samtidigt som vi förvaltar resurserna väl. 1. Idag står fossil olja och kol som utvinns ur jordskorpan för majoriteten av CO2utsläppen. Vår användning av uran är inte heller hållbart på sikt då mängden uran minskar. Hållbarhetsprincip 1 handlar om allt gruvdrivet material som systematiskt utvinns ur jordskorpan, nyckeltal 9 visar energiomställningen. 2. En renare energi minskar spridningen av ämnen från samhällets produktion. Förnybar energi minskar CO2 utsläppen och problemet med slutförvaringen av uran minimeras. 3. Förnybar energi minskar intrånget i miljön men även uttaget av biobränslen måste vara långsiktigt hållbart. 4. En effektiv energianvändning är en ansvarsfull och effektiv resursanvändning.

14 13(16) 9 a Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Källa: Kommunens ekonomisystem samt Sveriges Ekokommuners databas. Nytt nyckeltal. Före 2011 redovisade nyckeltalet endast energianvändningen av fossila bränslen. Inkluderat under perioden är resor i privata fordon. Från och med 2011 ska alla bränslen inkluderas då det är lika viktigt att vara energieffektiv i transportarbetet som att man använder förnybara energibärare. Från och med 2011 är förtroendevaldas resor i egen bil inkluderat. Under åren har energimängden per årsarbetare ökat med drygt 8 %. Den bästa kwh är den som inte används. Även om vi vill att omställning så snabbt som möjligt ska gå mot enbart förnybara bränslen också inom transportsektorn så är det lika viktigt att effektivisera användandet av bilar i tjänsten (t.ex. genom en mötes-/resepolicy) och effektivisera själva bilkörningen (biltyp efter behov, utbildning i sparsam körning osv.). Effektiviseringen ska dock inte gå ut över servicegraden i kommunen och därför anges nyckeltalet i kwh/årsarbetare. 1. Fossila bränslen som utvinns ur jordskorpan står idag för majoriteten av CO2-utsläppen. Nyckeltal 10a indikerar ifall kommunen minskar sin totala drivmedelsanvändning per årsarbetare, både förnybara och icke förnybara drivmedel. Gör vi det kan vi snabbare gå mot en omställning till förnybara drivmedel och ett samhälle där vi inte systematiskt ökar koncentrationen av gruvdrivet material. 2. Minskad användning och renare/hållbar energi minskar den systematiska ökningen av ämnen från samhällets produktion. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar skadliga ämnen som samhället producerat. 3. Utvinning av fossila bränslen tränger undan naturen. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. Minskad användning av drivmedel totalt sett är på alla vis en positiv miljöeffekt. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet.

15 14(16) 10 b CO 2 -utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Källa: Kommunens ekonomisystem samt Sveriges Ekokommuners databas. De kommunala utsläppen är beräknade utifrån antal mil i egen bil (kostnad för skattefri bilersättning till anställda samt förtroendevalda för resor i privata (bensindrivna) bilar) samt förvaltningarnas drivmedelskostnader. Som för nyckeltalet 10a så är det efter 2011 ett nytt nyckeltal. Från och med 2011 inkluderas förtroendevaldas resor. Från och med 2011 inkluderas även el (elbilar) det blir tillägg i utsläpp om fossil el används i elbilarna. Nyckeltalet visar förhoppningsvis på en minskande trend av koldioxidutsläpp och därmed på utfasningen av fossila bränslen. 1. Fossila bränslen som utvinns ur jordskorpan står idag för majoriteten av CO2-utsläppen. Nyckeltal 10b indikerar utfasningen av fossila bränslen för transporter och bidrar till ett samhälle där vi inte systematiskt ökar koncentrationen av gruvdrivet material. 2. Renare/hållbar energi minskar den systematiska ökningen av ämnen från samhällets produktion. Under förutsättning att de förnybara drivmedel som används är framtagna på ett hållbart sätt minskar också skadliga ämnen som samhället producerat. 3. Utvinning av fossila bränslen tränger undan naturen. Även förnybara bränslen måste framställas på ett hållbart vis så att naturresurserna inte utarmas. 4. En hållbar framställning av drivmedel kan öka människors tillit till samhället i stort. En hållbar process gynnar också den lokala befolkningen och det lokala näringslivet.

16 15(16) 11 Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Källa: Kommunens upphandlingsenhet samt Sveriges Ekokommuners databas. I princip oförändrat nyckeltal. För åren kunde MSC märkt fisk inkluderas men från och med 2011 anges endast ekologiska livsmedel (inkl. KRAV). Nuvarande nyckeltal 11 skiljer sig därför något åt mot Ekomatscentrums undersökning för ekologiska livsmedel inom organisationerna där även MSC ingår i andelen ekologiska livsmedel. Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald. I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Fodret till djuren är i huvudsak producerat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vistas utomhus och att de får utlopp för sina naturliga beteenden. 1. Det finns undersökningar som visar på att det totalt går åt mindre energi i det ekologiska jordbruket vilket minskar vårt uttag av ämnen från berggrunden. 2. Ekologisk odling orsakar inte att kemiska bekämpningsmedel läcker till sjöar och till grundvatten. Ekologiska lantbruk skapar möjligheter för ett jordbruk som inte läcker lika mycket näringsämnen som konventionellt jordbruk gör. 3. Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. Fler blommande ogräs på åkern gör till exempel att där också kan bli fler insekter och fler fåglar som lever av insekter. 4. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till bättre levnadsförhållanden för både människor och djur. Ekologiskt lantbruk utvecklar kunskapen om hur ett energisnålt, kretsloppsanpassat och hållbart jordbruk kan utvecklas.

17 16(16) 12 - Andel miljöcertifierade skolor (%) Källa: Örnsköldsviks kommun, Håll Sverige Rent, Skolverket, Certifiering.nu samt Sveriges Ekokommuners databas. Nyckeltalet definieras som andelen miljöcertifierade skolor (Utmärkelsen skola för hållbar utveckling, Grön Flagg, ISO eller EMAS). Nyckeltalet omfattar kommunala gymnasie-, grund- och förskolor samt friskolor, kooperativ etc. Under 2010 och 2011 angavs Nolaskolan och Björnens förskola i de källor som används. Eftersom ekokommuner är mån om att kommande generationer har en grundläggande kunskap om hållbar utveckling och tror att de skolor/förskolor som är miljöcertifierande på ett eller annat sätt har ett tydligt fokus på att sprida denna kunskap. Urklipp från Skolverket.se: Förskolor, skolor och vuxenutbildningar har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Nyckeltalet relaterar till alla hållbarhetsprinciper om man ser till vad barnen får förståelse för; I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). 2..koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m.). 3..undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m.). Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt 4..från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).