ERHVERVS - OG VÆKSTUDVALGET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ERHVERVS - OG VÆKSTUDVALGET"

Transkript

1 BESLUTNINGER Erhvervs- og vækstudvalget - mødesager ERHVERVS - OG VÆKSTUDVALGET MØDETIDSPUNKT :30 MØDESTED Mødelokale på regionsgården H6 + H7 MEDLEMMER Lars Gaardhøj Marianne Stendell Erik R. Gregersen Hans Toft Lene Kaspersen Kenneth Kristensen Berth Carsten Scheibye Per Roswall Marianne Frederik Deltog Deltog Deltog Deltog Deltog Deltog Deltog Afbud Deltog Side 1 af 30

2 INDHOLDSLISTE 1. Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien 2. Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet 3. Beslutningssag: Copenhagen Science City - styrket indsats for udvikling af ekspansive videnmiljøer 4. Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund 5. Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet 6. Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region Hovedstaden 7. Orienteringssag: Orientering om opstart af Copenhagen Healthtech Cluster (CHC) 8. Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver 9. Eventuelt 10. Copenhagen EU Office og creodk's arbejde og planer - præsentation ved Birgitte Wederking 11. Beslutningssag: Godkendelse af medfinansiering af fertilitetsprojektet, ReproUnion Side 2 af 30

3 1. DRØFTELSESSAG: REVUS - DRØFTELSE AF INITATIVER OG PROJEKTER, SOM LED I UDMØNTNINGEN AF STRATEGIEN Den 3. februar 2015 godkendte regionsrådet udkastet til den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS), som nu er sendt i høring. Strategien er vedlagt som bilag til orientering. ReVUS sætter den overordnede retning for det regionale udviklingsområde de kommende år, og derfor lægges der nu op til, at erhvervs- og vækstudvalget indledningsvis drøfter mulige initiativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien. Regionsrådet har med budget 2015 afsat en pulje på 40 mio. kr. om året over de næste fire år til projekter mv. som skal realisere strategien. Planen er, at en række initiativer igangsættes umiddelbart efter vedtagelsen af strategien i september 2015, mens andre kræver mere forarbejde og vil kunne igangsættes inden for få år. Det er ambitionen, at strategien udmøntes gennem store fælles markante satsninger, der skaber effekt på vækst og udvikling i hovedstadsregionen. På mødet bliver udvalget præsenteret for et oplæg, som danne grundlag for en indledende drøftelse i udvalget med henblik på det videre politiske arbejde med udmøntningen af ReVUS. POLITISK BEHANDLING Drøftet Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. JOURNALNUMMER BILAGSFORTEGNELSE 1. Udkast til ReVUS 2. Oplæg - Eksekvering af ReVUS Side 3 af 30

4 2. BESLUTNINGSSAG: DRØFTELSE AF DANSKE REGIONERS OPLÆG VEDRØRENDE PERSPEKTIVERNE I OFFENTLIG-PRIVAT SAMARBEJDE SOM AFSÆT FOR INNOVATION AF NYE DIGITALE LØSNINGER TIL SUNDHEDSVÆSENET BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE Danske Regioner har anmodet om at alle regionsråd drøfter emnet Perspetiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet med henblik på at komme med input til det endelige politiske oplæg, som forventes klar i løbet af 1. halvår Forud for denne drøftelse forelægges sagen her for erhvervs- og vækstudvalget samt it- og afbureaukratiseringsudvalget. INDSTILLING Administrationen indstiller til erhvervs- og vækstudvalget: 1. at drøfte emnet med afsæt i debatoplægget (bilag 1), og Administrationen indstiller endvidere, at erhvervs- og vækstudvalget overfor forretningsudvalget og regionsrådet anbefaler 2. at godkende "Udkast til bemærkninger fra Region Hovestaden til Danske Regioners overordnede retning for politisk oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger i sundhedsvæsenet" (bilag 2). POLITISK BEHANDLING Formanden satte indstillingen under afstemning Stemmer for: A(3), C(2), O(1), V(1) i alt 7 Stemmer imod: Ø (1) i alt 1 I alt 8 Indstillingen var herefter anbefalet. Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. SAGSFREMSTILLING Danske Regioners politiske udvalg for Sundhedsinnovation og Erhvervssamarbejde har i efteråret 2014 arbejdet med at udforme et debatoplæg med titlen Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder?. Debatoplægget har undervejs været drøftet administrativt med regionerne i regi af Regionernes Sundheds-it (RSI) og Regionernes Samarbejdsforum for Sundhedsinnovation (RSS). Debatoplægget sætter fokus på perspektiverne i at bruge offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet. Danske Regioners bestyrelse har i december 2014 godkendt debatoplægget, som er en forløber for et kommende politisk oplæg om emnet, der vil blive udarbejdet i 1. halvår Regionsrådene er blevet anmodet om at drøfte debatoplægget med henblik på at give en tilbagemelding på den overordnede retning for det politiske oplæg. Det overordnede temaer i debatoplægget er 1. Kan ny digital teknologi styrke sundhedsvæsenet og vækst?, 2. Rammer for offentlig-privat samarbejde om innovation og markedsudvikling, 3. Telemedicin, 4. mhealth (mobil sundheds-it), 5. Logistik og sporing i de nye sygehusbyggerier og 6. Data som drivkraft for sundhedsforskning og for udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver Side 4 af 30

5 Udvalgene foreslås særligt at drøfte følgende: 1. mhealth (mobil sundheds-it): Udbredelsen af mobil sundheds-it er en spændende international trend, hvis perspektiver er talrige. Grundet den hastige udvikling indenfor området er det dog ikke muligt at forudsige alle de fremtidige muligheder (herunder i forhold til kropslige målinger) og begrænsninger (herunder sikkerhedsmæssige og etiske problemstillinger) forbundet med mhealth. 2. Data som drivkraft for sundhedsforskning og udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver: Der er ingen tvivl om at data kan fungere som en drivkraft for sundhedsforskning og udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver. Det er dog en vigtig forudsætning, at deling sker på sikker og forsvarlig vis således at patienterne føler sig trygge ved at stille data til rådighed. Debatoplægget er vedlagt som bilag 1. Udkast til bemærkninger fra Region Hovedstadens Regionsråd er vedlagt som bilag 2. ØKONOMISKE KONSEKVENSER En tiltrædelse af indstillingen indebærer ikke i sig selv økonomiske konsekvenser. KOMMUNIKATION Ingen særskilt kommunikationsindsats planlagt. TIDSPLAN OG VIDERE PROCES Sagen behandles sideløbende i it- og afburekratiseingsudvalget. Herefter forelægges sagen forretningsudvalget den 3. marts og regionsrådet den 10. marts 2015 med henblik på afgivelse af input til Danske Regioner umiddelbart i forlængelse heraf. DIREKTØRPÅTEGNING Hjalte Aaberg / Jens Gordon Clausen JOURNALNUMMER BILAGSFORTEGNELSE 1. Invitation til debat & debatoplæg 2. Udkast til bemærkninger til debatoplægget Side 5 af 30

6 3. BESLUTNINGSSAG: COPENHAGEN SCIENCE CITY - STYRKET INDSATS FOR UDVIKLING AF EKSPANSIVE VIDENMILJØER BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE Universiteterne i hovedstadsregionen har i de senere år haft fokus på at udvikle internationalt attraktive campusområder i samspil med forskerparker, erhvervsliv og kommuner, som danner grundlag for styrket forskning, bedre uddannelser, iværksætteri og erhvervsinvesteringer i hovedstadsregionen. Region Hovedstaden vil gerne understøtte denne udvikling og arbejder på at gøre Copenhagen Science Region og sund vækst til et satsningsområde i den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS). Etablering af campus områder bidrager til at understøtte dannelse af flere internationalt attraktive ekspansive videnmiljøer. Copenhagen Science City er et af disse initiativer, hvor aktørerne i og omkring Københavns Universitets Nørre Campus ønsker at styrke indsatsen for at tiltrække internationale talenter blandt studerende, forskere og virksomheder. Det skal i første omgang ske ved, at relevante parter bag Copenhagen Science City bidrager med ialt 1,6 mio. kr. årligt i tre år til sekretariatet for Copenhagen Science City, der i dag alene finansieres af Københavns Universitet med 2,1 mio. kr. Administrationen bemærker, at det kun er indstilllingspunkt 1, der behandles i erhvervs- og vækstudvalget. INDSTILLING Administrationen indstiller, at erhvervs- og vækstudvalget overfor forretningsudvalget og regionsrådet anbefaler: 1. at orienteringen om det faglige indhold i samarbejdet Copenhagen Science City tages til efterretning. Administrationen indstiller endvidere, at forretningsudvalget overfor regionsrådet anbefaler: 2. at godkende medfinansiering af Copenhagen Science City-sekretariatet med kr. årligt i 3 år under forudsætning af, at øvrige parter bidrager med medfinansiering. POLITISK BEHANDLING Indstillings punkt 1 blev anbefalet. Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. SAGSFREMSTILLING Copenhagen Science City en unik bydel GREATER CoPENHAGEN og Region Hovedstaden konkurrerer med de mest succesfulde metropoler i verden om arbejdspladser og investeringer. Visionen for regionens strategi Fokus og Forenkling og den kommende ReVUS er, at Hovedstadsregionen er den grønne og innovative metropol med høj vækst, og livskvalitet samt et sammenhængende sundhedsvæsen på internationalt topniveau. I konkurrencen mellem metropolregioner er det afgørende at etablere stærke strategiske platforme for videndeling. Copenhagen Science City bidrager til eksekvering af Fokus og Forenkling og den politiske målsætning om at styrke regionens ekspansive videnmiljøer. Et styrket Copenhagen Science City indgår samtidig som initiativ under det strategiske tema Sund Vækst i den kommende ReVUS. Copenhagen Science City dækker området omkring de tre vidensinstitutioner Rigshospitalet og Glostrup Hospital, Københavns Universitets Nørre Campus, hvor størstedelen af Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet og Det Natur- og Biovidenskabelige Fakultet findes samt Professionshøjskolen Metropol. Copenhagen Science City realiseres i et tæt samarbejde mellem Københavns Kommune, Bygningsstyrelsen, Ministeriet for Forskning, Innovation og Videregående Uddannelser, Region Hovedstaden og områdets store vidensinstitutioner. Rammen om samarbejdet er Vidensbyens Udviklingsråd, hvor også erhvervslivet er stærkt repræsenteret. Side 6 af 30

7 Region Hovedstaden deltager med to medlemmer i udviklingsrådet henholdsvis Rigshospitalet og Glostrup Hospitals direktør og Vicedirektøren i Center for Regional Udvikling. Copenhagen Science City-sekretariatet er sekretariat for Vidensbyens Udviklingsråd og står for at udvikle konkrete forslag til initiativer og aktiviteter, der understøtter udvikling og branding af videnbydelen i tæt samarbejde med relevante parter. Sekretariatet afholder endvidere forskellige arrangementer for relevante målgrupper. Campusområdet har meget at byde på med en af Europas største koncentrationer af uddannelse, grundforskning og anvendt forskning inden for medicin, sundhedsvidenskab og naturvidenskab, herunder Informations- og Kommunikationsteknologi (IKT): I alt har omkring studerende og medarbejdere inden for ovennævnte områder deres daglige deres gang i Copenhagen Science City Investeringer for omkring 6 mia. kr. i moderne forsknings-, undervisnings- og behandlingsfaciliteter, som i de kommende år tages i brug af de tre vidensinstitutioner i området Placering af det kommende European Spallation Source Data Management and Software Center midt i Copenhagen Science City. Sammen med ESS forskningsanlægget i Lund forventes det 14 mia. kr. store projekt at tiltrække gæsteforskere fra universiteter, institutioner og virksomheder hvert år og gavne et bredt spektrum af forskning inden for materialevidenskab Deltagelse i tværnationale projekter som det nye Knowledge Innovation Community, der modtager 3-4 milliarder kr. over de næste 7-10 år til fremme af samspillet mellem sundhedsforskning, uddannelse og entreprenørskab på sundhedsområdet Forskerbyerne COBIS og SYMBION, som tilbyder moderne faciliteter til vækstvirksomheder indenfor bl.a. Biotech og IT Københavns Universitets Tech Trans Kontor og Region Hovedstadens Forsknings- og innovationskontor, der kommercialiserer opfindelser, indgår licensaftaler, etablerer spin-outs, indgår forsknings- og udviklingsaftaler med erhvervslivet og laver OPI-samarbejder (Offentlig-, Private-, Innovationssamarbejder) Innovationshusene Sund Vækst Hus og Unicersity Copenhagen (UCPH) Innovationhub, hvor studerende og virksomheder kan få hjælp til at afprøve og kommercialisere innovative løsninger Grøn infrastruktur bestående af tre kommende metrostationer, hurtigbusruten Den Kvikke Vej og et netværk af cykel og gangstier Målet er ikke blot at bringe forskere og udviklere sammen for at skabe nye produkter og processer eller at skaffe boliger, butikker og andre servicefunktioner til forskere og studerende. I stedet for rene universitets- og erhvervsområder, skal der skabes helhedsprægede byrum, hvor man både kan arbejde, bo og nyde livet. Sharing Knowlegde er grundstenen i Copenhagen Science City, hvor målet er at bruge de fysiske rammer og store investeringer til at skabe et living lab i verdensklasse for udvikling og afprøvning af nye løsninger. Rigshospitalet/Glostrup Hospital og administrationen deltager aktivt i udvikling, koordinering og samarbejde om initiativer, som understøtter udvikling af Copenhagen Science City i overensstemmelse med regionale målsætninger og strategier. Konkret skal Copenhagen Science City bl.a: Styrke de studerendes tilknytning til arbejdsmarkedet under studierne Udklække flere entreprenante studerende Bidrage til arbejdet for at forbedre modtagelsen, integrationen og vejledningen af internationale studerende og forskere Styrke samspil og match-making mellem studerende, forskerer, erhvervsliv og offentlige parter om forskning og innovation Etablere en iværksætteruddannelse for erfarne iværksættere Etablere et iværksætterhus for erfarne iværksættere Indgå i samarbejdet om at udføre den internationale branding af GREATER CoPENHAGEN Udover Copenhagen Science City arbejdes der med at etablere andre videnbyer i regionen: Lyngby- Tårbæk Vidensby og Frederiksberg Vidensby. Side 7 af 30

8 Vurdering Copenhagen Science City er etableret som en stærk geografisk, fysisk og strategisk platform, der skal bidrage til at styrke den internationale branding af Copenhagen Science Region og GREATER CoPENHAGEN. Copenhagen Science City er en unik bydel, der giver brandingen et konkret afsæt og ansigt, og gør GREATER CoPENHAGEN til en internationalt attraktiv region for talentfulde forskere og virksomheder. Administrationen vurderer, at et styrket sekretariat vil sikre øget volumen og regionalt fokus i de konkrete aktiviteter. Det understøtter realisering af GREATER CoPENHAGEN dagsordenen og bidrager til at skabe en attraktiv international metropol med ekspansive videnmiljøer, høj vækst og livskvalitet. Der forventes udarbejdet en handlingsplan for Copenhagen Science City-sekretariatets arbejde, der skal godkendes i Copenhagen Science City's udviklingsråd. Handlingsplanen vil blive forelagt udvalget til orientering i efteråret ØKONOMISKE KONSEKVENSER Udgifter til en styrket indsats i Copenhagen Science City på kr. i tre år kan afholdes inden for budgettet for regional udviklings ramme. KOMMUNIKATION Parterne bag Copenhagen Science City har udarbejdet en fælles kommunikationsplan, og der udgives løbende et nyhedsbrev. Region Hovedstaden, herunder Rigshospitalet bidrager med nyheder, konkrete aktiviteter og cases. TIDSPLAN OG VIDERE PROCES Sagen behandles i forretningsudvalget den 3. marts 2015 og i regionsrådet den 10. marts DIREKTØRPÅTEGNING Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj JOURNALNUMMER Side 8 af 30

9 4. BESLUTNINGSSAG: UDTALELSE TIL ROSKILDE TEKNISKE SKOLE OM UDBUD AF GRUNDFORLØB 1 I FREDERIKSSUND BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE I den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS) ønsker Region Hovedstaden, at sikre mere kvalificeret faglært arbejdskraft. Regionsrådet skal ifølge lovgivningen høres, når en erhvervsskole ønsker at etablere grundforløb på en ny adresse. Roskilde Tekniske Skole (RTS) ønsker at etablere grundforløb 1 inden for medieområdet i Frederikssund fra august 2015 og har derfor bedt om en udtalelse fra regionsrådet. Derfor forelægges sagen. INDSTILLING Administrationen indstiller at erhvervs- og vækstudvalget over for forretningsudvalget og regionsrådet anbefaler: at anbefale, at Roskilde Tekniske Skole etablerer en afdeling i Frederikssund for grundforløb 1 inden for medieområdet fra august POLITISK BEHANDLING Anbefalet. Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. SAGSFREMSTILLING På erhvervsuddannelsernes grundforløb 1 starter kun de helt unge, som er gået ud af folkeskolen for mindre end et år siden. Fra august 2015 til juli 2017 tilrettelægges grundforløb sådan, at de retter mod en gruppe af erhvervsuddannelser, der har et fagligt fællesskab. Erhvervsuddannelserne vil fra august 2017 være opdelt i de fire hovedområder. Derfor vil erhvervsskolers knopskydninger med nye uddannelsessteder bortfalde i juli 2017, selvom Undervisningsministeriet forventer, at den nuværende ordning videreføres. Roskilde Tekniske Skole (RTS) ansøgning om at udlægge grundforløb 1 til Frederikssund inden for medieområdet RTS ønsker at etablere en afdeling i Frederikssund med grundforløb 1 inden for medieområdet. Det er tanken, at afdelingen skal indgå i campusmiljøet omkring gymnasiet, hf, handelsskole, 10. klasse og ungdomsskole. Frederikssund Kommune opstarter "Ungekontakt" - på tværs af UU-vejledningen, jobcenteret, social service og familieafdelingen - for at flest mulig unge påbegynder og gennemfører en uddannelse. Det fremgår, at ca. 19 procent af de unge i Frederikssund Kommune søger en erhvervsuddannelse mod regionsgennemsnittet på ca. 14 procent, selvom de unge fra Frederikssund generelt har transporttider på eller over en time mod regionsgennemsnittet på 38 minutter. Udtalelser fra de nærmestliggende erhvervsskoler, som udbyder grundforløb i forhold til medieområdet I Region Hovedstaden har kun Københavns Tekniske Skole (KTS) og Teknisk Erhvervsskole Center (TEC) tilladelse til at udbyde uddannelser inden for medieområdet. KTS har, modsat TEC, ikke invendinger mod, at RTS åbner en filial i Frederikssund. TEC gør indsigelse mod en RTS afdeling i Frederikssund. TEC påpeger, at skolen allerede er under pres Side 9 af 30

10 på sin eneste uddannelse inden for medieområdet, og at presset forventeligt bliver større på hele medieområdet pga. adgangsbegrænsninger. Administrationens bemærkninger og vurdering Region Hovedstaden har i det tidligere projekt "Udvikling med Udsigt" samarbejdet med Frederikssund Kommune og Erhvervsskolen Nordsjælland og støttet oprettelse af en filial i Frederikssund med udbud af grundforløb på tømreruddannelsen. Filialen lukkede i Formålet med projektet var at forbedre uddannelsesdækningen og tilgængeligheden til uddannelse i bl.a. Frederikssund, hvor erhvervsskoleelevers transporttider ligger markant over gennemsnittet i Region Hovedstaden. Administrationen vurderer dog fortsat, at der er behov et erhvervsuddannelsestilbud i Frederikssund og er derfor positiv over for et tilbud, der kan sikre udvikling af et bæredygtigt erhvervsuddannelsestilbud i området på sigt med flere uddannelser. I forhold til TEC's indsigelse bemærker administrationen, at det ikke fremgår, hvordan RTS vil sammensætte grundforløbet i Frederikssund. Administrationen kan derfor ikke bedømme, om grundforløbet vil berøre den uddannelse, som TEC's tilladelse er begrænset til. Administrationen har ikke indsigt i de unges søgning til grundforløb inden for medieområdet og kan derfor ikke vurdere, hvordan RTS-afdelingen med grundforløb 1 vil kunne påvirke eksisterende udbud. I forlængelse heraf bemærkes, at Erhvervsskolen Nordsjælland, der ikke er godkendt til udbud af uddannelse inden for medieområdet, overvejer at etablere sig i Frederikssund i Det er administrationens samlede vurdering, at en RTS-afdeling i Frederikssund inden for medieområdet vil forbedre uddannelsesdækningen og tilgængeligheden for de helt unge. Det vil kunne bidrage til, at flere unge direkte fra folkeskolens afgangsklasser søger erhvervsuddannelse, og dermed til den regionale målsætning om behovet for faglært arbejdskraft. Derfor indstiller administrationen, at regionsrådet anbefaler, at RTS etablerer en afdeling i Frederikssund med grundforløb 1 inden for medieområdet. ØKONOMISKE KONSEKVENSER Tiltrædelse af indstillingen indebærer ikke i sig selv økonomiske konsekvenser. KOMMUNIKATION Der er ikke planlagt en kommunikationsindsats. TIDSPLAN OG VIDERE PROCES Sagen behandles i forretningsudvalget den 3. marts 2015 og i regionsrådet den 10. marts DIREKTØRPÅTEGNING Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj JOURNALNUMMER BILAGSFORTEGNELSE 1. Ansøgning af 5. december 2014 fra Roskilde Tekniske Skole, inkl. bilag 2. Udtalelser fra Erhvervsskoler vedr. Roskilde Tekniske Skoles ansøgning af 5. december 2014 Side 10 af 30

11 5. BESLUTNINGSSAG: GODKENDELSE AF AFTALER IFM. INTERREG 5A-ØKS-PROGRAMMET BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE INTERREG 5A er et EU-program finansieret af den Europæiske Fond for Regional Udvikling. Programmet skal fremme grænseoverskridende samarbejde mellem de regioner, der grænser op mod Øresund, Kattegat og Skagerrak (ØKS). Der er afsat cirka 1 mia. kr. til programmet. Programmet er opdelt i to delprogrammer: Et for Øresundsregionen og et for Kattegat-Skagerrak-området. EUprogrammet er centralt i Region Hovedstadens samarbejde med bl.a. Region Skåne, eksempelvis omkring forskningsanlægget European Spallation Source (ESS). Det overordnede ansvar for administration af Regionalfonden i Danmark ligger hos Erhvervsstyrelsen. I forhold til udmøntningen af de grænseoverskridende programmer under Regionalfonden er der et teknisk setup der gør, at kompetencer og ansvaret for programmerne ifølge lovgivningen er placeret decentralt i Danmark (hos regionerne). Regionsrådet skal derfor godkende, at ansvaret for INTERREG-5A-ØKSprogrammet overdrages fra Erhvervsstyrelsen til de fire danske regioner, der deltager i programmet, at der stilles en økonomisk garanti og at der indgås en aftalte mellem det svenske Tilväxtverket, de fire deltagende danske regioner og Erhvervsstyrelsen om forvaltning og attestering og medfinansiering til teknisk assistance. Region Hovedstaden har sammen med de andre deltagende regioner bl.a. til opgave at udvælge programmets projekter. Regionsrådet har derfor i 2014 udpeget Erik Gregersen (A) og Flemming Pless (A, stedfortræder) til programmets overvågningsudvalg og Lars Gaardhøj (A) og Flemming Pless (A, stedfortræder) til styringsudvalget for delprogrammet Øresund. INDSTILLING Administrationen indstiller, at erhvervs- og vækstudvalget overfor forretningsudvalget og regionsrådet anbefaler: 1. at godkende aftalen mellem Erhvervsstyrelsen og Region Hovedstaden om gennemførelsen af INTERREG 5A ØKS-programmet (bilag 1). 2. at godkende aftalen mellem Tilväxtverket, Erhvervsstyrelsen og Region Hovedstaden om overdragelse af forvaltnings- og attesteringsopgaver til et fællessekretariat, placeret under Tilväxtverket (bilag 2). 3. at at Region Hovedstadens engagement i kommende INTERREG 5A-projekter er betinget af, at de understøtter strategien Fokus & Forenkling og tager udgangspunkt i de konkrete initiativer i den kommende Regionale Vækst- og Udviklingsstrategi og GREATER CoPENHAGEN-samarbejdet Administrationen indstiller endvidere, at forretningsudvalget overfor regionsrådet anbefaler: 4. at godkende garantistillelsen for alle udgifter fra projektpartnere fra hovedstadsregionen i INTERREG 5A ØKS-programmet. 5. at godkende medfinansiering af teknisk assistance på 1,4 mio. kr. om året i perioden POLITISK BEHANDLING Indstillingsens punkt 1-3 blev anbefalet. Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. SAGSFREMSTILLING Det grænseoverskridende samarbejde i INTERREG 5A ØKS-programmet omfatter geografisk regionerne Hovedstaden, Sjælland og Skåne samt Kattegat/ Skagerrak-regionen, bestående af regionerne Nordjylland, Midtjylland, Halland, Västra Götaland, Oslo kommune samt syv fylkeskommuner i Norge. Europa-kommissionen ønsker gennem programmet at styrke Øresund-Kattegat-Skagerrak-områdets konkurrenceevne på fire områder: Innovation, grøn økonomi, transport og beskæftigelse. Programteksten Side 11 af 30

12 kan ses i bilag 3: OP Interreg ØKS Region Hovedstaden vil arbejde for, at INTERREG-projekter med partnere fra hovedstadsregionen tager udgangspunkt i regionens strategi om Fokus & Forenkling og understøtter målsætningerne i den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS) og GREATER CoPENHAGENsamarbejdet. Programmet medfinansieres af den Europæiske Fond for Regional Udvikling med i alt 1,01 mia. kr. i perioden Der er to delprogrammer i programmet: Et for Øresundsregionen og et for Kattegat- Skagerrak-området. Region Hovedstaden er repræsenteret i programmets styregrupper. Regionsrådet har tidligere udpeget medlemmer hertil. For at realisere målsætningerne i programmet har der fra de deltagende regioners side været et ønske om også at kunne inddrage private virksomheder som partnere i programmets projekter. De statslige myndigheder i Danmark, Sverige og Norge har stillet sig positive i forhold til øget deltagelse af erhvervslivet i programmet. Erhvervsstyrelsen har det overordnede ansvar for administrationen af Regionalfonden i Danmark. Ansvaret for gennemførelsen af de grænseoverskridende samarbejdsprogrammer placeres dog decentral i Danmark hos regionerne. De fire danske regioners ansvar fremgår i aftalen mellem Erhvervsstyrelsen og de fire regioner (bilag 1: Aftale mellem ERST og de fire regioner). De fire regioner har på danske vegne ansvaret for at udvælge projekter og gennemføre en række administrative opgaver i programmet. Udvælgelse af projekter sker i programmets styrings- og overvågningsudvalg. Endvidere skal de fire danske regioner indgå en aftale med Erhvervsstyrelsen og Tilväxtverket i Sverige (svarende til den danske Erhvervsstyrelse) om overdragelse af forvaltnings- og attesteringsopgaverne, som de fire regioner har, til Tilväxtverket, som er programmets forvaltnings- og attesteringsmyndighed (bilag 2: Dansk-svensk aftale mellem regionerne, ERST og Tilväxtverket). Den praktiske udførelse af disse opgaver har de fire regioner og Erhvervsstyrelsen aftalt at uddelegere til hhv. Tilväxtverket og et fælles programsekretariat, som består af to afdelinger placeret i Göteborg og København. Den decentrale model indebærer tillige, at de fire danske regioner medfinansierer den danske del af udgifterne til teknisk assistance under programmet. Fordelingen af udgifterne til medfinansiering sker ud fra delprogram og befolkningstal. Region Hovedstadens andel af udgifterne beløber sig til 9,56 mio. kr. over en 7-årig periode (bilag 4: Forslag finansiering danske regioner). Midlerne til teknisk assistance for årene er afsat i budgettet. I overensstemmelse med bemærkningerne til 13 i lov nr af 20. december 2006 om administration af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Socialfond med senere ændringer og 27, stk. 2 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 stiller de fire danske regioner garanti over for Erhvervsstyrelsen til sikkerhed for eventuel tilbagebetaling af programmidler, som der måtte blive stillet krav om over for den danske stat, og overtager herunder forpligtelsen til at tilbagebetale uretmæssigt udbetalte beløb til attesteringsmyndigheden. Den enkelte region hæfter for eventuelle tilbagebetalinger for alle projektpartnere inklusive de private virksomheder fra regionen, og ikke for projektpartnere fra de andre regioner. Region Hovedstaden er ikke hidtil i forbindelse med tidligere INTERREG-programmer blevet mødt med tilbagebetalingskrav fra Europa-Kommissionen. Programmets kontrolmekanismer og høje afrapporteringskrav gør det fortsat usandsynligt, at Region Hovedstaden bliver mødt med tilbagebetalingskrav. Garantien anvendes kun, hvis det avancerede kontrolsystem fejler og Europa- Kommission over for Danmark stiller krav om tilbagebetaling af programmidler fra enkelte projektpartnere fra hovedstadsregionen, hvor der bliver konstateret fejl. Garantien vil gælde frem til Et detaljeret overblik over programmets kontrolmekanismer fremgår af seneste udkast til beskrivelse af programmets forvaltnings- og kontrolsystem (bilag 5: Udkast til beskrivelse af forvaltnings- og kontrolsystem ØKS). ØKONOMISKE KONSEKVENSER Der er afsat 1,4 mio. kr. per år i budgettet til medfinansiering af Region Hovedstadens bidrag Side 12 af 30

13 til teknisk assistance. Midlerne er afsat under de regionale udviklingsområder. KOMMUNIKATION Der er ikke planlagt en særskilt kommunikationsindsats. TIDSPLAN OG VIDERE PROCES Sagen behandles i forretningsudvalget d. 3. marts og i regionsrådet d. 10. marts DIREKTØRPÅTEGNING Hjalte Aaberg /Claus Bjørn Billehøj JOURNALNUMMER BILAGSFORTEGNELSE 1. Bilag 1_Aftale mellem ERST og de fire regioner 2. Bilag 2_Dansk-svensk aftale mellem regionerne, ERST og Tilväxtverket 3. Bilag 3_OP Interreg ØKS Bilag 4_Forslag finansiering danske regioner 5. Bilag 5_Udkast til beskrivelse af forvaltnings- og kontrolsystem ØKS Side 13 af 30

14 6. DRØFTELSESSAG: DE KOMMENDE ÅRS KOMMERCIALISERINGSINDSATS I REGION HOVEDSTADEN BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE For at understøtte målene i den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS) samt strategien Fokus og Forenkling om offentlig-privat innovation, samt at omsætte viden til løsninger og øge patentering og iværksætteri i regionen, er der behov for at vurdere, om kommercialiseringsindsatsen i Region Hovedstaden kan gøres bedre fremover. Region Hovedstaden har evalueret sin indsats og har på den baggrund skitseret elementer, som kan indgå i planen for de kommende års kommercialisering. På baggrund af erhvervs- og vækstudvalgets drøftelse vil administrationen efterfølgende udarbejde oplæg til ny strategi for de kommende års kommercialiseringsindsats. INDSTILLING Administrationen indstiller overfor erhvervs- og vækstudvalget: 1. at tage orienteringen om kommercialiseringsindsatsen til efterretning 2. at drøfte mulighederne for at kommercialiseringsindsatsen forkuseres og styrkes i overensstemmelse med målene i den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS). POLITISK BEHANDLING 1. Taget til efterretning. 2. Drøftet. Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. SAGSFREMSTILLING Baggrund Siden dannelsen af regionen i 2007 er der anmeldt 144 opfindelser, hvoraf regionen har overtaget rettighederne til 106. Ud af de 106 er 18 kommercialiseret, 29 er opgivet og 59 er igangværende. Dvs. 17 % af de overtagne opfindelser er foreløbigt kommercialiseret, mens 27% er opgivet. Hertil vil der komme flere kommercialiseringer ud af de 59 igangværende. Det er således konkrete afkast, der nu kan danne baggrund for en erfaringsopsamling. Det tidligere regionsråd bestilte derfor en evaluering af Region Hovedstadens kommercialiseringsindsats, "Commercialization Efforts in Denmark s Capital Region i 2013". Evalueringen pegede på en række successer men også problematikker i forbindelse med kommercialiseringsindsatsen hidtil. Indsatsen har været for isoleret i forhold til regionens øvrige aktiviteter. Der har ikke været nok fokus på at skabe nye virksomheder (spin outs), og det er kun lykkedes at få aktiveret en begrænset del af hospitalsforskerne til at tænke i kommercialisering. Administrationen ser evalueringen som et værdifuldt input til, hvordan indsatsen bør skærpes fremover. Samtidig er der dog forslag og konklusioner, hvor administrationen vurderer, at evaluator ikke har kendt de særlige præmisser, der gør sig gældende i den kliniske verden, der adskiller sig fra universiteterne. Mange af regionens hospitalsforskere i verdensklasse har sit udgangspunkt i kliniske behov, hvor forskningen ikke blot udføres for at forstå verden, men også for at forandre verden i form af bedre patientbehandling. Derfor har der i mindre grad været behov for de indsatser, der er blevet gjort på universiteterne, for at få forskerne interesserede i anvendelses- og kommercialiseringsaspekter. Den strategiske ramme for den fremadrettede indsats Region Hovedstaden har med sin strategi Fokus og Forenkling sat en retning for, at regionens kommercialiseringsindsats skal være fokuseret og lægge kræfterne de steder, der skaber resultater. Den kommende ReVUS indebærer ligeledes en fokuseret indsats fremover, hvor der for at realisere en grøn og innovativ metropol med høj vækst og livskvalitet bl.a. skal lægges kræfter i indsatser, der bidrager til ekspansive vidensmiljøer og sund vækst. Side 14 af 30

15 I regi af Sund vækst pågår der et arbejde med at etablere et sekretariat for Copenhagen Healthtech Cluster (CHC) med sekretariat hos Copenhagen Capacity. CHC-klyngen forventes at blive et omdrejningspunkt for regionens arbejde med kommercialisering og anden virksomhedssamarbejde via innovationsprojekter, udvikling af testfaciliteter etc. Som led i regionens governance bliver kommercialiseringsindsatsen løbende holdt op mod de politiske målsætninger, og herunder vurderet om regionen får mest mulig værdi for de afsatte midler. Øget værdi vil bl.a. ske ved at udnytte synergier på tværs af regionens forsknings- og innovationsindsatser, via dialog med såvel de stærke miljøer på hospitalerne som KU og DTU mfl. Konkrete initiativer til en styrket indsats Med udgangspunkt i evalueringen har administrationen en række planer for at udvikle kommercialiseringsindsatsen i Der vil først og fremmest ske en fokusering. Der har hidtil været en stor portefølje med mange aktive projekter, der skulle administreres og afholdes udgifter til. For at bruge ressourcerne optimalt er der fremover brug for at porteføljen bliver reduceret og dermed mere operationel og at projekterne skal udvikles inden for en given periode for derefter at stoppes, hvis indsatsen ikke har båret frugt. Der vil desuden ske bedre udnyttelse af interne synergier. Kommercialiseringsindsatsen kan tænkes bedre sammen med regionens øvrige indsatser vedr. forskningsfinansiering m.m. Herunder skal der i innovationsprojekter ske en bedre vurdering af rettighedsaspekter i de produkter, som projekterne omhandler. Regionen indsamler hvert år data på mikroniveau (artikel/forskerniveau) om aktiviteten i regionen, fordelt på hospitaler og afdelinger. Disse oplysninger kan bruges bedre til at kontakte de miljøer, der tilsyneladende er særligt stærke forskningsmæssigt, men som endnu ikke har gjort sig erfaringer med kommercialisering. Der skal desuden knyttes tættere bånd til især KU og DTU og centrale virksomheder. Herudover vil vurderingen af de indkomne opfindelser blive udviklet. Der gøres i dag et stort arbejde for at vurdere indkomne opfindelser ud fra patentmæssige og kommercielle muligheder. Administrationen vurderer, at det derfor kunne være hensigtsmæssigt, hvis der blev etableret en gruppe af respekterede forskere indenfor diverse relevante områder, som kunne involveres for en uformel vurdering af en opfindelses kliniske aspekter og udfordringer. For at understøtte ReVUS og målene om et stærkt økosystem for iværksætteri og spin-outs arbejdes desuden på et forslag om at etablere en proof of concept -pulje. Nye opfindelser fører til nye behandlinger når en eksisterende virksomhed betaler for rettighederne for at gå videre med at udvikle et produkt. Andre gange er det forskeren eller andre, der har mod på selv at starte en virksomhed op via et spin-out. Aministrationen vurderer, at der er et stort vækstpotentiale i dette for regionen, men udfordringen er ofte proof of concept -finansieringen af den tidlige udvikling og modning af en idé frem mod noget håndfast. Det kunne i den sammenhæng overvejes at lade en pulje inkludere en frikøbsordning, som kan bruges af forskere/andre ansatte, som vil lægge kræfter i at starte en virksomhed, på grundlag af de høstede rettigheder. Derudover vurderer administratoinen, at der som led i at understøtte ReVUS og målet om, at omsætte mere viden til innovative løsninger, der når frem til kommercialisering, fremover bør arbejdes ud fra et mere langsigtet blik på afkastet. Administrationen forsøger ved hvert projekt at optimere afkastet af kommercialiseringsindsatsen bedst muligt. Her indgår overvejelser om behov for afkast på kort eller lang sigt, direkte indtægter nu eller afledte effekter på længere sigt i form af levedygtig kommercialisering og dermed bedre patientbehandling, flere arbejdspladser etc. Fremover ønskes der lagt øget vægt på de mere langsigtede effekter, såsom at projekterne kan føre til levedygtige virksomheder, der kan tilbyde nye behandlinger, frem for at sikre indtjening ved salget af rettigheder på kort sigt. Som tillæg til sagsfremstillingen er vedlagt et bilag med fakta om konklusionerne fra evalueringen, om de nærmere aktiviteter hørende til kommercialisering og en pressemeddelelse, der er et eksempel på resultat af indsatsen. ØKONOMISKE KONSEKVENSER Tiltrædelse af indstillingen indebærer ikke i sig selv økonomiske konsekvenser. Side 15 af 30

16 KOMMUNIKATION Kommercialiseringsindsatsen kommunikeres løbende via de resultater, der bliver skabt, jf. eksemplet i bilag på ny virksomhed, der skal udvikle kræftbehandling TIDSPLAN OG VIDERE PROCES DIREKTØRPÅTEGNING Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj JOURNALNUMMER BILAGSFORTEGNELSE 1. Kommercialiseringsindsats faktaark Side 16 af 30

17 7. ORIENTERINGSSAG: ORIENTERING OM OPSTART AF COPENHAGEN HEALTHTECH CLUSTER (CHC) BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE Sagen fremlægges, da der i budget 2015 blev afsat 10 mio. kr til Copenhagen Healthtech Cluster (CHC) og orienteringen redegør for eksekvering af de afsatte midler i budgetbeslutningen. Samtidig bliver der i den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS) med væksttemaet Sund Vækst der er et markant indsatsområde også fokus på CHC. Det er afgørende for succes, at der fra politisk og administrativ side er fokus og opmærksomhed på indsatsen. INDSTILLING Administrationen indstiller overfor erhvervs- og vækstudvalget: 1. at tage orienteringen om Copenhagen Healthtech Cluster (CHC) til efterretning. 2. at drøfte muligheden for at igangsætte opfølgende tiltag for at understøtte CHC's fremdrift POLITISK BEHANDLING 1. Taget til efterretning. 2. Drøftet. Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. SAGSFREMSTILLING Baggrund I de senere år er der i Region Hovedstaden gjort en række erfaringer med indsatser, der har understøttet innovation i form af udvikling af nye arbejdsgange og produkter, testforløb og innovative indkøb. Der har været gennemført første generation af innovationsindsatser, der har medført vigtige resultater og erfaringer, men som ofte har været bundet til én lokation, uden at blive nyttiggjort i hverken mindre eller større skala. Med de erfaringer, er det nu tidspunktet for en 2. generations innovationsindsats. Som led i Fokus og Forenkling er formålet med innovation på den ene side er at fremme vækst i regionen, på den anden side at bidrage til en positiv udvikling af sundhedsvæsenet i henhold til de politiske mål og indsatser i regionens strategi. Med lanceringen af CHC forsøges dette ført ud i praksis. Hvad er Copenhagen Healthtech Cluster (CHC) Copenhagen Healthtech Cluster (CHC) er et klyngesamarbejde med det overordnede mål at gøre regionen til et globalt centrum for udvikling og test af innovative sundheds- og velfærdsteknologiske løsninger. Løsninger, der fører til bedre behandlinger og livskvalitet for borgerne, og som samtidig skaber værdi for samfundet i form af økonomisk vækst, konkurrencedygtige virksomheder og dermed eksport og arbejdspladser. CHC blev lanceret ved en konference den 19. november 2014, men klyngens aktiviteter opstartes først i foråret Det kommende år vil være et take-off år for CHC, hvor innovative samarbejder, testforløb og indkøb tænkes tæt sammen, med det mål at opnå konkrete resultater i form af sundhedsløsninger, der kan implementeres i stor skala. Copenhagen Healthtech Cluster s (CHC s) indsatser i 2015 og frem CHC arbejder med fire spor - fire tilgange til en sammenhængende indsats: 1. Innovativ offentlig efterspørgsel og indkøb: Nye løsninger skal udvikles på baggrund af en innovativ offentlig efterspørgsel og i samspil med små og mellem store virksomheder (SMV er) og større virksomheder samt videninstitutioner. Løsningerne skal kunne skaleres og indkøbes på tværs af regionens hospitaler, kommunale plejehjem og på tværs af sektorer og lande. 2. Udvikling af innovative (borgernære) løsninger: CHC skal igangsætte innovationsprojekter i Side 17 af 30

18 virkelige omgivelser og i tæt samarbejde med små og mellem store virksomheder (SMV er), forskere, sundhedspersonale og borgere, hvor der er behov for nye løsninger. 3. Test af nye løsninger: CHC skal arbejde for, at det offentlige sundhedsvæsen i regionen tilbyder innovations-, forsknings- og testfaciliteter, der er attraktive for de nationale og internationale virksomheder, der udvikler ny sundheds- og velfærdsteknologi. 4. Eksport og international markedsføring: CHC skal positionere regionen som et internationalt hotspot for velfærdsteknologi og skabe vækst i form af eksport, arbejdspladser og tiltrækning af tallenter. I 2015 vil der i de fire spor blive lagt vægt på, at få igangsat få, men strategisk store initiativer forholdsvis hurtigt, som kan tjene som læring for efterfølgende projektprocesser og som desuden synliggør udadtil, hvad klyngen konkret har af fordele. Region Hovedstadens aktiviteter på området vil blive indtænkt i CHC, men ansvaret for aktiviteterne ligger uforandret i regionens centre og hospitaler, som bliver en hoveddrivkraft i at få klyngen til at lykkes. I 2015 vil der derfor lægges ekstra kræfter i at udvikle kliniske test- og innovationsmiljøer i tilknytning til hospitalerne, med udgangspunkt i styrkerne hos det enkelte hospital. Desuden vil der blive lagt kræfter i at udvikle og understøtte medarbejder- og behovsdrevne innovationssatsninger i samspil med erhvervslivet og videninstitutioner, som har skaleringspotentiale. Opbakning og involvering af hospitaler og politiske niveau er afgørende Klyngens resultater bliver først for alvor mærkbare, hvis de parter og interessenter, der er på området, involvere sig og deltager. Derfor vil der i foråret være en opsøgende og og informerende indsats, hvor hospitaler, kommunale aktører, virksomheder med flere inddrages i at forme og implementere CHC. Der er især brug for følgende: Involvering af hospitalsledelserne og de kliniske miljøer Opbakning og deltagelse fra hospitalerne er afgørende for, at test- og innovationsforløb kan lykkes succesfuldt og at der er mulighed for efterfølgende implementering af løsningerne. Klare prioriteringer Det politiske niveau er den overordnede drivkraft i, at ambitionerne med CHC fastholdes over tid. Dette kan bl.a. ske ved at man fra politisk side løbende viser de involverede sin interesse for, hvordan CHC udvikler sig. Det kan ske ved at det politisk prioriteres at besøge testfaciliteter, deltage ved lanceringer af innovationsresultater m.m. Der er allerede igangsat mange indsatser og projekter inden for Sund Vækst i den kommende ReVUS, der samtidig understøtter arbejdet i CHC. Bl.a projekterne under Forskning og Samarbejde som fx udvikling af kliniknære inkubatormiljøer på hospitalerne, én indgang til medicoområdet og ideriget som alle er projekter der forventes at øge den allerede målrettede fokus på innovation i Region Hovedstaden. Administationen vurderer at der herudover er behov for, at der fremover fokuseres yderligere på anvendelse af innovative indkøb og en større risikovillighed ift. at blive first mover på nye innovationer. Dette kunne evt. virkeliggøres via budgetmidler til projekter i Ideriget, nye testfaciliteter på hospitalerne samt en innovationspulje til fremme af behovsdrevne innovationer, modning af innovative ideer samt etablering af procedurer for vurdering af innovationer med henblik implementering og skalering. Desuden kunne det understøttes yderligere, at innovationer fra andre steder i Danmark og udlandet kopieres, bl.a. ved at igangsætte en stjæl med arme og ben -konkurrence med belønning for at tænke andres innovative tiltag ind i egen organisation. Desuden kan der fra politisk side lægges vægt på, at regionens aktiviteter inden for udvikling af nye behandlinger via innovative forløb, tests og indkøb tænkes sammen og skaber flest mulige synergier. Ikke mindst er der brug for et tæt samarbejde mellem regionens sundheds-, innovations- og indkøbs- og ITdriftsorganisation, sådan at igangsatte innovationsprojekter ikke fører til prototyper, hvor mulighederne for efterfølgende salg og drift ikke er tænkt tilstrækkeligt ind fra start i projekterne. CHC forventes opstartet i løbet af 2015, hvor målet er at skabe klare, synlige resultater. Udvalget vil blive Side 18 af 30

19 orienteret igen om fremdriften i efteråret ØKONOMISKE KONSEKVENSER En tiltrædelse af indstillingen indebærer ikke i sig selv økonomiske konsekvenser. KOMMUNIKATION Copenhagen Healthtech Cluster (CHC)-sekretariatet vil i 2015 iværksætte en række kommunikationsaktiviteter TIDSPLAN OG VIDERE PROCES DIREKTØRPÅTEGNING Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj JOURNALNUMMER BILAGSFORTEGNELSE 1. CHCbrochure Side 19 af 30

20 8. ORIENTERINGSSAG: LETBANEN SOM VÆKSTDRIVER BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE For at styrke byudviklingen og handelslivet langs den kommende letbane er der i budgetaftalen for 2015 Vi bygger fremtiden afsat 10 mio. kr. i 2015 til udarbejdelse af et internationalt demonstrationsprojekt, der kan understøtte udviklingen og sikre passagerfremgang på letbanen. Med udgangspunkt i denne beslutning har administrationen i samarbejde med de 10 kommuner i Ringbysamarbejdet udarbejdet et nyt grundlag for en styrket, fælles indsats i de kommende år. INDSTILLING Administrationen indstiller: at erhverv- og vækstudvalget tager orienteringen om det styrkede samarbejde samt kommissoriet for arbejdet til efterretning (bilag 1). POLITISK BEHANDLING Taget til efterretning. Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. SAGSFREMSTILLING Baggrund Med baggrund i regionsrådets beslutning i budgetaftalen om at styrke byudviklingen og handelslivet langs den kommende letbane i Ring 3 har administrationen i dialog med kommunerne i Ringbysamarbejdet udarbejdet et nyt kommissorium for de kommende års fælles indsats for at styrke udviklingspotentialet langs hele korridoren. Dette kommissorium blev tiltrådt af styregruppen for samarbejdet den 15. december 2014 (Bilag 1). Ringbysamarbejdet er et samarbejde mellem kommunerne langs Ring 3, regionen, virksomheder, trafikmyndigheder og andre relevante parter om by-, erhvervs- og trafikudvikling i storskala. De nære forstæder omkring København har et stort arbejdsmarked og et stort samlet kulturelt og rekreativt udbud. Denne strategiske placering i det samlede hovedstadsområde og i Greater Copenhagen bør udnyttes positivt i den fortsatte udvikling af hovedstadsområdet som helhed. Samarbejdets parter er Lyngby-Taarbæk, Gladsaxe, Herlev, Rødovre, Albertslund, Glostrup, Vallensbæk, Ishøj, Brøndby og Hvidovre kommuner samt Region Hovedstaden, Transportministeriet og Naturstyrelsen. Styrket samarbejdsplatform I forhold til udpegningen af konkrete indsatsområder har administrationen, udover budgetvedtagelsen, inddraget den regionale strategi Fokus og Forenkling. Det styrkede samarbejde ligger i god forlængelse af den politiske målsætning om en grøn og innovativ metropol. Den kommende letbane og udviklingspotentialerne langs banen er ligeledes et prioriteret initiativ i den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS). I kommissoriet for samarbejdet er der aftalt følgende indsatsområder: 1. Bæredygtig byudvikling Fx idé- og arkitektkonkurrencer for udvalgte cases, smart city programmer mv. 2. Økonomisk vækst Fx udfordringer og potentialer idéoplæg med mulighed for støttemidler 3. Effektiv og grøn mobilitet Fx idé og arkitektkonkurrence for udvikling af stationsområder/trafikknudepunkter, testbeds for Side 20 af 30

21 mobilitetsløsninger 4. Markedsføring og fortælling Fx investorpleje, kommunikation, konferencer 5. Inddrage igangværende projekter Fx nyt Herlev-initiativ (et samarbejde mellem kommunen og Herlev Hospital), Ringbykommunernes Grøn Blå strategi, letbanen osv. 6. Medfinansiering af nye projekter og initiativer Fx inddragelse af private og offentlige investorer samt fonde. Organiseringen af samarbejdet Indsatserne i Ringbysamarbejdet skal tilrettelægges og udføres som tværgående, fælles projekter. Da alle deltagerne parter skal kunne indstille projekter til igangsættelse, er man enige om at organisere samarbejdet, således at der hurtigt kan træffes beslutning om, hvilke projekter og initiativer man sætter i gang. Udover borgmesterkredsen/regionsrådsformanden og en referencegruppe på chefniveau, der i politiske spørgsmål refererer til de 10 kommunalbestyrelser og regionsrådet, nedsættes en styregruppe med to kommunale og to regionale embedsmænd på chefniveau. Styregruppen har ansvar for at beslutte og følge projekter indenfor de vedtagne rammer og puljer samt afrapportere projekter og resultater til referencegruppen og borgmesterkredsen/regionsrådsformanden. Det daglige arbejde varetages af et sekretariat, som bemandes med to faste medarbejdere, hvoraf regionen finansierer den ene stilling, som er 3-årig. Herudover tilknyttes medarbejderressourcer fra administrationen. Sekretariatet har bl.a. til opgave at udarbejde det arbejdsprogram, som styregruppen arbejder og beslutter efter, ligesom sekretariatet er ansvarlig for at lede de projekter, der sættes i gang. Den regionale pulje Ringbysamarbejdets fælles projekter finansieres og bemandes løbende. Budgetaftalens pulje på de 10 mio. kr. indgår som medfinansiering, ligesom der til de konkrete projekter vil blive søgt om medfinansiering fra fonde samt offentlige og private investorer. I forlængelse af det styrkede samarbejde vil administrationen indgå en samarbejdsaftale med Gladsaxe Kommune på vegne af Ringbysamarbejdet. Aftalen vil bygge på Budget 2015 og de indsatsområder, som er nævnt i kommissoriet (Bilag 1). Den videre proces Samarbejde startede op 1. januar 2015 og første skridt er at få udarbejdet og godkendt et arbejdsprogram, som kan danne baggrund for igangsættelse af nye projekter. Administrationen vil løbende orientere og inddrage erhvervs- og vækstudvalget. Erhvervs- og vækstudvalget vil snarest muligt modtage en konkret procesplan for orienteringen og inddragelsen. ØKONOMISKE KONSEKVENSER Tiltrædelse af indstillingen indebærer ikke i sig selv ingen økonomiske konsekvenser. KOMMUNIKATION Ingen særskilt kommunikationsindsats er planlagt. TIDSPLAN OG VIDERE PROCES DIREKTØRPÅTEGNING Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj JOURNALNUMMER Side 21 af 30

22 BILAGSFORTEGNELSE 1. Kommissorium vedtaget den 15. december 2014 Side 22 af 30

23 9. EVENTUELT EVENTUELT Intet at bemærke. Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. Side 23 af 30

24 10. COPENHAGEN EU OFFICE OG CREODK'S ARBEJDE OG PLANER - PRÆSENTATION VED BIRGITTE WEDERKING Fælles præsentation for erhvervs- og vækstudvalget og miljø- og trafikudvalget. Kommunerne og regionens fælles EU-kontor i Bruxelles Copenhagen EU Office - er etableret. Birgitte Wederking, som også er leder af creodk, startede 1. november 2014 som leder af Copenhagen EU Office. Indflytningen i nye lokaler i Bruxelles i et kontorfællesskab mellem creodk, Copenhagen EU Office og Malmø Stad skete i slutningen af november. Endelig er de første tre faglige medarbejdere ansat med jobstart i marts Der planlægges en større officiel åbning af Copenhagen EU Office den 1. juni 2015 med deltagelse af bl.a. regionsrådsformanden, KKR-formanden, Københavns overborgmester, bestyrelsen og nøglepersoner i Bruxelles-miljøet. Det er aftalt, at Birgitte Wederking giver en præsentation af Copenhagen EU Office fælles for erhvervsog vækstudvalget og miljø- og trafikudvalget. Her vil Birgitte dels give en status på etableringen og planerne for Copenhagen EU Office, dels beskrive hvordan EU Office og creodk kan bidrage til at regionen kan bruge EU som løftestang for vækst og beskæftigelse. POLITISK BESLUTNING Taget til efterretning. Hans Toft (C) og Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. JOURNALNUMMER BILAGSFORTEGNELSE 1. Oplæg - EU OFFICE Side 24 af 30

25 11. BESLUTNINGSSAG: GODKENDELSE AF MEDFINANSIERING AF FERTILITETSPROJEKTET, REPROUNION BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE Administrationen har modtaget vedlagte projektansøgning, til det 3-årige EU Interreg-projekt ReproUnion ( ), hvor en række af Region Hovedstadens hospitaler og hospitaler fra Skåne samt den private virksomhed Ferring deltager. I projektansøgningen lægges op til, at Region Hovedstaden sammen med andre danske og svenske offentlige og private parter skal bidrage med finansiering af projektet. I forbindelse hermed anmodes regionsrådet om at godkende, at Region Hovedstaden indgår i projektet og i perioden afsætter 3.75 mio. kr. til projektet. Administrationen bemærker, at det kun er indstillingspunkt 1, der behandles i erhvervs- og vækstudvalget. INDSTILLING Administrationen indstiller, at erhvervs- og vækstudvalget overfor forretningsudvalget og regionsrådet anbefaler: 1. at godkende fertilitetsprojektet ReproUnions indhold. Administrationen indstiller, at forretningsudvalget overfor regionsrådet anbefaler: 2. at godkende, at Region Hovedstaden medfinansierer fertilitetsprojektet ReproUnion i form af et regionalt kontant bidrag på op til 3,75 mio. kr. ( ) samt yderligere kontant bidrag på op til 7,45 mio. kr. ( ) fra regionens deltagende hospitaler til medfinansiering af ReproUnion-projektet i den 3-årige projektperiode. POLITISK BEHANDLING Indstillings punkt 1 blev anbefalet. Et samlet udvalg ønskede sagen supplerende belyst ift. nogle økonomiske problemstillinger forud for behandlingen i forretningsudvalget. Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling. SAGSFREMSTILLING ReproUnion er et samarbejde mellem offentlige, akademiske og private aktører indenfor det reproduktionsmedicinske felt i Øresundsregionen. Projektet, som bl.a. omfatter samarbejde med erhvervslivet om kliniske forsøg og forskning, bygger på det grænseoverskridende og EU-finansierede samarbejde, som i to tidligere projekter har kørt i Øresundsregionen i perioden ReproUnion er baseret på et ekstensivt dansk-svensk netværk bestående af enheder fra både Rigshospitalet, Herlev Hospital, Bispebjerg Hospital, Hvidovre Hospital, Skånes Universitetssjukhus samt Lund Universitet arbejdet på at skabe et partnerskab på tværs af Øresund indenfor reproduktionsmedicin. Netværket har tidligere gennemført de to projekter, ReproSund og ReproHigh, hvis primære formål har været, at forebygge og behandle underliggende årsager til fertilitetsproblemer, og ikke kun symptombehandle barnløshed. Netværket har gennemført en række aktiviteter for at tilbyde borgere i Øresundsregionen optimal fertilitetsbehandling, for at styrke forskningen på området og for at bidrage til regionens vækst, bl.a. via samarbejder med lægemiddelvirksomheder. ReproHigh har desuden i maj 2013 underskrevet en samarbejdsaftale med Region Hovedstaden og Region Skåne, som definerer en række medicinske områder for samspil og udveksling af patienter og medicinske kompetencer. Som en konsekvens af et godt dansk/svensk samarbejde modtog parterne bag ReproHigh samarbejdet i Side 25 af 30

26 december 2013 som de første den nystiftede dansk/svenske pris Oresund Award in Health på 1,6 mio. kr. Prisen uddeles af Region Hovedstaden og Region Skåne til banebrydende samarbejde omkring sundhedsforskning og behandlinger til glæde for borgerne på begge sider af sundet. Det nye projekt ReproUnion, som nu søger om Interreg-medfinansiering er en videreudvikling af det gode arbejde og den styrkeposition som Øresundsregionen via de to foregående interreg-projekter gennem de seneste år internationalt har fået på fertilitetsområdet. Projektet "ReproUnion" har til formål at profilere Øresundregionen som en nordeuropæisk kompetencehub inden for reproduktionsmedicin. Projektet vil ud over et styrket forskning- og uddannelsessamarbejde have fokus at etablere et tæt samarbejde med industrien, idet projektet omfatter et markant forskningssamarbejde med medicinalvirksomheden Ferring, som medfinansierer projektet. Dermed vil projektet kunne medvirke til skabe en stærk platform for det private erhvervsliv, i forhold til vækst og udvikling af nye virksomheder og produkter inden for det reproduktions-medicinske område. ReproUnion-projektet skaber et fast langsigtet set-up om det dansk-svenske samarbejde på fertilitetsområdet, som bl.a. vil kunne sikre den fornødne patientvolumen i forhold til at kunne gennemføre forskning af høj kvalitet på en række områder, herunder særligt i forhold til mindre hyppigt forekommende lidelser på området. Dette vil også skabe markant bedre muligheder for at gennemføre kliniske forsøg, som igen vil gøre det nemmere at tiltrække udenlandske topforskere og lægemiddelvirksomheder mv. på området. Der er, som det fremgår af ansøgningen, tale om et meget stort projekt, som udover forskning og erhvervssamarbejde, også fokus på både fertilitetsrådgivning, behandling og patientmobilitet. Da projektet som følge af at samarbejdet med aktører i Region Skåne går på tværs af landegrænser, er én af de væsentligste forudsætninger for at kunne opnå støtte fra EU opfyldt. Som det fremgår af vedlagte ansøgning vil partnerskabet bag ReproUnion søge støtte fra EU s Interreg V-program. De samlede udgifter til projektet beløber sig til 110 mio. kr. ( 14.7 mio.) for perioden , og partnerskabet arbejder ud fra en finansieringsmodel baseret på følgende elementer: Halvdelen af dette beløb vil i givet fald blive dækket af Interreg s Europæiske Regionale Udviklingsfond svarende til et beløb på ca. 55 mio. kr. Den anden halvdel af beløbet foreslås fordelt efter nedenstående fordelingsnøgle: Medfinansiering "in kind" (dvs. hvor parterne efter en fordelingsnøgle bidrager med lokaler, service, administration, arbejdstid, mv.) fra danske og svenske universiteter og sygehuse på 18,75 mio. kr. Privat kontant finansiering igennem et kontant bidrag på 11,25 mio. kr. fra Ferring Pharmaceuticals AB Offentlig kontant finansiering fra Region Hovedstaden, Region Sjælland og Region Skåne på 25 mio. kr., fordelt efter størrelsen på befolkningen i de tre regioner (4/9 Region Hovedstaden = 11,2 mio. kr., 3/9 Region Skåne = 8,3 mio. kr. og 2/9 Region Sjælland ca. 5,5 mio. kr.). Finansiering ReproUnion-projektet Beløb i mio. kr.(1) (In kind) medfinansiering fra danske og svenske universiteter og sygehuse 18,75 Bidrag fra den private virksomhed Ferring Pharmaceuticals 11,25 Offentlig kontant medfinansiering fra Region Hovedstaden, Region Sjælland og Region Skåne 25,0 I alt 55,0 Bidrag fra EU Interreg V 55,0 I alt 110,0 (1) De anførte beløb i kr. er ca. tal omregnet fra ansøgningens beløbstørrelser opgjort i euro. I efteråret 2014 besluttede Hälso och Sjukvårdsnämnden i Region Skåne at bevillige sin del på 8,3 mio. danske kr. fordelt over tre år som kontant medfinansiering til projektet. Derudover har partnerskabet indgået en aftale med Ferring Pharmaceuticals A/S om et kontant bidrag svarende til 11,25 mio. kr. Side 26 af 30

27 Dermed udestår en afklaring af den danske regionale kontante finansiering fra hhv. Region Hovedstaden og Region Sjælland, som er en forudsætning, for at partnerskabet skal have mulighed for at udfylde og indsende en ansøgning til Interreg-sekretariatet inden fristen den 26. marts ØKONOMISKE KONSEKVENSER Det regionale tre-årige centrale medfinansiering på ca. 3,75 mio. kr. fra Region Hovedstaden dækkes fuldt ud af de indtægter Region Hovedstaden har modtaget fra Københavns Universitet for vejledning af ph.d.-studerende. Midlerne indgår som en del af regionens centrale budget til forskningsaktiviteter, og er ikke disponeret til andre formål. Midlerne udbetales i tre lige store rater fordelt i projektperioden 3 år. Rigshospitalet samt Herlev og Gentofte Hospital bidrager sammen med øvrige deltagende universiteter og hospitaler til den anførte (in kind) finansiering på samlet 18,75 mio. kr. Rigshospitalet samt Herlev og Gentofte Hospital bidrager med 3,75 mio. kr. fra hver fra udisponerede midler afsat i hospitalernes budgetter til fremme af forskning mv. KOMMUNIKATION Ingen særskilt kommunikationsindsats planlagt. TIDSPLAN OG VIDERE PROCES Sagen forelægges forretningsudvalget den 3. marts 2015 og regionsrådet den 10. marts DIREKTØRPÅTEGNING Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj JOURNALNUMMER BILAGSFORTEGNELSE 1. ReproUnion_ansökan till Region H Side 27 af 30

28 BESLUTNINGER Erhvervs- og vækstudvalget - meddelelser MØDETIDSPUNKT :30 MØDESTED Mødelokale på regionsgården H6 + H7 MEDLEMMER Lars Gaardhøj Marianne Stendell Erik R. Gregersen Hans Toft Lene Kaspersen Kenneth Kristensen Berth Carsten Scheibye Per Roswall Marianne Frederik Deltog Deltog Deltog Deltog Deltog Deltog Deltog Afbud Deltog Side 28 af 30

29 INDHOLDSLISTE 1. Meddelelser - Rullende dagsorden for erhvervs- og vækstudvalgets kommende møder Side 29 af 30

30 1. MEDDELELSER - RULLENDE DAGSORDEN FOR ERHVERVS- OG VÆKSTUDVALGETS KOMMENDE MØDER MEDDELELSER Rullende dagsorden for emner til erhverv- og vækstudvalgsmøder kommende møder er vedlagt som bilag. Den rullende dagsorden er foreløbig og der kan opstå behov for udskydelse af emner eller supplering med ekstra punkter, hvilket vurderes løbende af administrationen. JOURNALNUMMER BILAGSFORTEGNELSE 1. Rullende dagsorden for erhvervs- og vækstudvalget Side 30 af 30

31 Forslag til den regionale vækst- og udviklingsstrategi Punkt nr. 1 - Region Drøftelsessag: Hovedstaden ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -1 af 21 Copenhagen hele Danmarks hovedstad UDKAST

32 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -2 af 21 Om den regionale vækstog udviklingsstrategi Forord Region Hovedstadens regionale vækst- og udviklingsstrategi tager udgangspunkt i en ambitiøs politisk vision om at skabe en grøn og innovativ metropol med høj vækst og livskvalitet.visionen realiseres gennem fokuserede investeringer inden for to rammevilkår og fire strategiske væksttemaer. Under hvert rammevilkår og strategisk væksttema beskrives regionale udfordringer, målsætninger og investeringer. Målsætninger og investeringer, som tilsammen bidrager til at realisere visionen for hovedstadsregionen og Greater Copenhagen. Vision Retning 1 fælles vision Effektiv og bæredygtig mobilitet Udfordringer Mål Investeringer Kompetent arbejdskraft og internationalisering Udfordringer Mål Investeringer 2 rammevilkår Sund vækst Udfordringer Mål Investeringer Grøn vækst Udfordringer Mål Investeringer Kreativ vækst Udfordringer Mål Investeringer Smart vækst Udfordringer Mål Investeringer 4 væksttemaer Konkrete initiativer Ansvar Investering Tidshorisont Fakta om strategien Den regionale vækst- og udviklingsstrategi redegør for den fremtidige udvikling i hovedstadsregionen. Strategien indeholder derfor både vækstrettede og udviklingsrettede dele. Den bygger på dialog med politikere, kommuner, virksomheder, organisationer, universiteter og borgere. Den indeholder en række vækst- og udviklingsmål, som skal realiseres i de næste år. 2 3

33 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -3 af 21 Indhold Forord 3 Greater Copenhagen er Danmarks vækstmotor 5 Væksten skal styrkes 6 Region Hovedstaden ønsker et stærkt Greater Copenhagen 11 Region Hovedstaden fokuserer 13 To rammevilkår og fire strategiske væksttemaer 14 Rammevilkår 1: Effektiv og bæredygtig mobilitet 16 Rammevilkår 2: Kompetent arbejdskraft og internationalisering 20 Væksttema 1: Sund vækst 24 Væksttema 2: Grøn vækst 28 Væksttema 3: Kreativ vækst 32 Væksttema 4: Smart vækst 36 Sammen skaber vi resultater 40 5

34 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -4 af 21 Greater Copenhagen er Danmarks vækstmotor Både offentlige og private aktører i hovedstadsregionen skal samarbejde for at nå visionen om en metropolregion med høj vækst og livskvalitet. Metropolregioner er mere end blot centrale byområder. Effektive pendlermuligheder binder oplande sammen i metropolregioner, og i Greater Copenhagen er alle afhængige af hinanden. I samarbejde kan regionen blive mere internationalt synlig, fordi 3,8 millioner indbyggere giver et væld af muligheder for både borgere og virksomheder. Derfor ønsker Region Hovedstaden et stærkt Greater Copenhagen. Vækst, livskvalitet og bæredygtighed går hånd i hånd i Greater Copenhagen Livskvalitet Tryghed Frihed Oplevelser Let hverdagsliv Vækst Produktivitet Innovation Arbejdspladser Investeringer Eksport Bæredygtighed Ren luft, vand og jord Sundhed Infrastruktur Greater Copenhagen er Danmarks vækstmotor og landets eneste metropolregion med global gennemslagskraft. Copenhagen er hele Danmarks hovedstad og driver udviklingen i hele landet, hvilket pålægger hovedstadsregionen en særlig rolle og et særligt ansvar for at sikre vækst og jobskabelse til gavn for hele Danmark. Omkring 40 procent af Danmarks BNP skabes i hovedstadsregionen Omkring 85 procent af de udenlandske investeringer, der ender i Danmark, tiltrækkes til hovedstaden Omkring 75 procent af alle nye arbejdspladser i Danmark er de sidste ti år skabt i hovedstadsregionen Omkring halvdelen af den danske eksport skabes af virksomhederne i hovedstadsregionen De største private og offentlige investeringer i forskning og udvikling sker i hovedstadsregionen Greater Copenhagen konkurrerer med de mest succesfulde metropoler i verden om arbejdspladser og investeringer. Regionen har et godt udgangspunkt som en af de bedste regioner i verden at leve og arbejde i. Dette skal udnyttes til at skabe yderligere vækst, flere arbejdsplader og øge livskvaliteten. Greater Copenhagen To regioner og 46 kommuner i Østdanmark samt 33 kommuner og en region i Skåne samarbejder tæt om at skabe vækst og udvikling i den samlede metropol, som vi kalder Greater Copenhagen. Borgere, produkter og services bevæger sig på tværs af grænser, både lande-, regionale- og kommunegrænser, og Greater Copenhagen udgør således én sammenhængende funktionel metropolregion. Vision for den regionale vækst- og udviklingsstrategi Hovedstadsregionen er den grønne og innovative metropol med høj vækst og livskvalitet, samt et sammenhængende sundhedsvæsen på internationalt topniveau. Væksten skal styrkes Forudsætningen for at Greater Copenhagen kan konkurrere med verdens førende metropoler er et styrket samarbejde på tværs af kommune-, regions- og landegrænser og mellem virksomheder, uddannelsesinstitutioner og den offentlige sektor i hele den funktionelle metropol. Sammen er målet at fokusere og forenkle indsatserne og investeringerne, så Greater Copenhagen drager fordele af styrkepositionerne vi skal blive endnu bedre til det, vi er gode til. Det handler blandt andet om at udnytte den høje livskvalitet, viden og evne til omstilling indenfor områder som energi, digitalisering, miljø, sundheds- og velfærdsteknologi, så der kan skabes nye væksteventyr i Danmark. 5% Der investeres hvert år fem procent af det nationale bruttonationalprodukt i forskning og udvikling i hovedstadsregionen. Det er langt mere end i både Stockholm og Hamborg. 59% 59 procent af alle nationale patenter udtages i hovedstadsregionen. København ligger nummer 1 sammenlignet med mere end 200 metropoler i hele verden. 6 7

35 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -5 af 21 Greater Copenhagen Greater Copenhagen Greater Copenhagen Hovedstadsregionen er en del af Greater Copenhagen. Greater Copenhagen er et samarbejde mellem kommuner og regioner i Skåne og Østdanmark. Et samarbejde, der har til formål at skabe vækst. Greater Copenhagen har en fælles fokuseret dagsorden om vækst og udvikling, der bygger på engagement i hele det østlige Danmark og Sydsverige. Et trygt velfærdssamfund, hvor det er rart at bo, med høj livskvalitet, tillid og god offentlig service et solidt fundament for at udvikle moderne velfærdsteknologier og skabe sund vækst. En miljømetropol med fælles værdier om grøn vækst, grøn transport, rent vand og bæredygtig energi. Et veludviklet erhvervsområde med en højtuddannet arbejdsstyrke og spidskompetencer inden for design, medicin, biokemi, bioteknik, it, telekommunikation, miljøteknologi og fødevareproduktion. Et førende forskningsområde med 11 universiteter, højt specialiserede hospitaler, bio-sundhedsklynger og tradition for innovative samarbejdsmiljøer. Et attraktivt turistmål med en vifte af tilbud inden for by, kyst, ø og kulturturisme. Fra historiske købstæder og pulserende storbymiljøer til hvide strande, bøgeskove og åbne landskaber. Et madmekka med unikke kvalitetsprodukter fra jord til bord. Krydspunktet mellem Skandinavien og Europa med direkte forbindelse til 140 interkontinentale og europæiske flydestinationer, Øresundsforbindelse og den kommende Femern Bælt-forbindelse. Et samlet arbejdsmarkedsopland på 3,8 millioner indbyggere stigende til 4,1 millioner indbyggere i En metropol med korte pendlerafstande og direkte adgang til to landes markeder. 8 9

36 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -6 af 21 Greater Copenhagen Greater Copenhagen Visionen for Greater Copenhagen I 2020 er Greater Copenhagen et internationalt knudepunkt for investeringer og viden på niveau med de mest succesfulde metropoler i Europa. Samarbejdet om en fokuseret vækstdagsorden har i 2020 skabt en betydelig økonomisk vækst og øget beskæftigelse i Sydskandinaviens internationale Metropol Greater Copenhagen. Region Hovedstaden ønsker et stærkt Greater Copenhagen Det gør vi i Greater Copenhagen Greater Copenhagen bygger videre på de senere års tætte samarbejder og effektive indsatser inden for eksempelvis sundhed, forskning, klima, miljø og energi samt infrastruktur og turisme. Vi samarbejder fokuseret om at sikre vækst, fordi vi vil skabe arbejdspladser og have råd til velfærd, service og uddannelse til borgerne i hele Greater Copenhagen. Med Greater Copenhagen inviterer hovedstadsregionen interesserede parter ind i samarbejdet om en fokuseret vækstdagsorden erhvervslivet, arbejdsmarkedets parter, forsknings- og uddannelsesinstitutioner, de regionale vækstfora og staten. Greater Copenhagen har to indsatsområder Internationalisering fordi internationale virksomheder, investeringer, turister og højt uddannet arbejdskraft skaber vækst og beskæftigelse i hele regionen. Sammenhængende arbejdsmarked og erhvervsudvikling fordi en velfungerende region med god infrastruktur, plads til erhvervslivet og høj attraktivitet er grundlæggende for vækst og beskæftigelse. Region Hovedstaden ønsker et stærkt Greater Copenhagen og vil gerne investere i den videre udvikling af samarbejdet ved at fokusere på tre udvalgte tiltag, der er centrale for vækst og udvikling i Greater Copenhagen fremover. Region Hovedstaden finder, at der med fordel kan skabes et sammenhængende erhvervsservicetilbud på tværs af kommuner, region og regionale aktører som for eksempel Copenhagen Capacity, Wonderful Copenhagen, Væksthus Hovedstaden. Et første skridt kunne være udviklingen af et fælles målbillede om en koordineret og ensartet indgang til den kommunale erhvervsservice i regionen koblet med et kvalitets- og kompetenceløft. Region Hovedstaden vil gerne bidrage hertil. Region Hovedstaden finder derudover, at der fra statslig side med fordel kan tages initiativ til, at der udarbejdes et nyt fysisk plandokument for hele Greater Copenhagen som supplement til den nuværende fingerplan, der ikke dækker hele den funktionelle metropolregion. Parterne i Greater Copenhagen samarbejdet har taget første skridt med et fælles Copenhagen-opslag, som også indgår i denne regionale vækst- og udviklingsstrategi. Et opslag, der også vil indgå i en række kommuneplaner i hele metropolregionen. Det fælles plandokument skal laves i fællesskab parterne imellem og vedtages i enighed. Region Hovedstaden vil gerne bidrage hertil. Region Hovedstaden foreslår, at der etableres et statsligt-regionalt kontaktforum, hvor investeringer og udvikling i for eksempel infrastruktur, forskning og vækst løbende kan drøftes. Deltagerne i dette kontaktforum fra regional side kunne, for at sikre den fælles værdiskabelse, være de politiske parter bag Greater Copenhagen arbejdet. Fra statslig side kunne det med fordel være centrale ministre med ansvar for vækst og jobskabelse

37 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -7 af 21 Region Hovedstaden fokuserer på: Viden. Viden er nøglen til vækst. Regionen skal tiltrække endnu mere forskning, flere private og offentlige forskningsmidler samt skabe et tættere samarbejde mellem universiteter, erhvervsskoler, virksomheder og den offentlige sektor. Attraktivitet. En attraktiv region er en bæredygtig region, der er sund og tryg at leve i. Greater Copenhagen er attraktiv, og det er afgørende fortsat at styrke den regionale indsats, så der kan tiltrækkes investeringer, virksomheder og talent til hele den funktionelle metropolregion. Infrastruktur. Greater Copenhagen skal bindes bedre sammen med ny sammenhængende og grænseoverskridende infrastruktur. Der skal findes en samlet løsning på de trængselsproblemer regionen plages af det skal være nemt, hurtigt, effektivt og miljøvenligt at komme rundt. Samtidig skal transporten understøtte sund levevis og være bæredygtig, så elbiler og kollektiv transport skal spille en større rolle. Region Hovedstaden investerer i: Stærke alliancer mellem vidensinstitutioner, virksomheder og den offentlige sektor, så fælles mål bliver til fælles løsninger Fokuserede indsatser, som gør en forskel for borgere og virksomheder Fælles global markedsføring af Greater Copenhagen, som øger konkurrenceevnen og synligheden af metropolen internationalt 12 13

38 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -8 af 21 To rammevilkår og fire strategiske væksttemaer Vi vil sikre gode rammevilkår og vækst, så hovedstadsregionen er en grøn og innovativ metropol med høj vækst og livskvalitet. På baggrund af de styrker hovedstadsregionen har, er der udvalgt to rammevilkår og fire strategiske væksttemaer, som den fremtidige vækst og udvikling i regionen skal bygges på: Rammevilkår For at opnå succes med at skabe livskvalitet og stærke erhvervs- og vidensmiljøer på det sunde, grønne, kreative og smarte område, må de rette rammevilkår være til stede. Region Hovedstaden har fokus på to rammevilkår, der understøtter både sund, grøn, kreativ og smart vækst: Effektiv og bæredygtig mobilitet, herunder eksempelvis sammenhæng i regionen og grønne drivmidler Kompetent arbejdskraft og internationalisering, herunder eksempelvis kvalificeret faglært arbejdskraft og tiltrækning af internationale talenter Strategiske væksttemaer Virksomheder og vidensinstitutioner i Greater Copenhagen er blandt de bedste, når det kommer til områder som grøn omstilling, sundheds- og velfærdsteknologi samt smarte og kreative løsninger, fordi der er en lang tradition for at specialisere sig inden for disse områder. Det skal der bygges videre på. Derfor er den regionale vækst- og udviklingsstrategi bygget op om fire strategiske væksttemaer: Sund vækst, herunder eksempelvis øget offentligt-privat samspil om forskning og innovation Grøn vækst, herunder eksempelvis omstilling af energi- og transportsystemet og grøn jobskabelse Kreativ vækst, herunder eksempelvis flere turister til regionen og professionalisering af de kreative erhverv Smart vækst, herunder eksempelvis regional bredbånds- og mobildækning og deleøkonomi som vækstdriver Kompetent arbejdskraft og internationalisering Sund vækst Kreativ vækst Attraktivitet Vision Grøn og innovativ metropol med høj vækst og livskvalitet Viden Infrastruktur Grøn vækst Smart vækst Effektiv og bæredygtig mobilitet 14 15

39 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -9 af 21 Rammevilkår 1: Rammevilkår 1 Rammevilkår 1 Effektiv og bæredygtig mobilitet Alle i regionen, både borgere, studerende og virksomheder, er afhængige af en stærk og veludbygget infrastruktur og et effektivt kollektivt trafiksystem. Den trafikale infrastruktur er afgørende for vækst og velfærd i hovedstadsregionen, og har samtidig betydning for hurtig og nem adgang til resten af landet såvel som resten af verden. Det skal være let at komme til og fra regionen, og det skal være let at komme rundt. Særligt virksomhedernes vækst forudsætter kortere rejsetid og større mobilitet. Derfor er forbedringer af den kollektive transport, herunder rejsetid, styrkelse af lufthavnen som regionalt krydspunkt, bedre og nye veje og flere cykelstier samt offentlig efterspørgsel på smarte, intelligente og grønne løsninger til transportsektoren, afgørende for vækst og jobskabelse i regionen. Regionale udfordringer Vækstmål Trængslen skal reduceres og den internationale tilgængelighed skal øges for at sikre virksomhederne styrket adgang til markeder og arbejdskraft samt en øget produktivitet. Livskvalitetsmål Borgerne skal kunne pendle mellem bolig og arbejde og uddannelse på tværs af regionen uden spildtid på en måde, der bidrager til en sund, attraktiv og klimavenlig hovedstadsregion. CO 2-udledning Transportsektoren i hovedstadsregionen udgør en betydelig del af regionens CO 2 udledning. Hovedstadsregionen skal være CO 2 neutral i 2040, og derfor skal der løbende investeres i at nedbringe CO 2-udledningen fra transportsektoren parallelt med at den kollektive trafik styrkes og gøres mere effektiv, smart og attraktiv. Det skal være nemt at cykle, fordi det både nedbringer CO 2-udslip, nedsætter trængsel og gavner folkesundheden. Samtidig skal delebilisme udbredes, fordi det bidrager til at nedsætte CO 2-udslip. International tilgængelighed Virksomhedernes adgang til markeder og arbejdskraft afhænger både i hele den funktionelle metropolregion, og i resten af landet, af Københavns internationale lufthavn, som er et krydspunkt i regionen. Lufthaven har i dag direkte forbindelse til en meget stor del af verdens økonomi. Tilgængeligheden til lufthavnen fra hele landet og regionen via tog med høj hastighed skal styrkes, og antallet af flyruter til og fra lufthavnen skal øges. Livskvalitet og sundhed til alle borgere Hovedstadsregionen har halvdelen af alle støjbelastede boliger i Danmark og cirka borgere bliver hvert år alvorligt syge af luftforurening. Det nedsætter sundheden, forringer livskvaliteten og hæmmer produktiviteten. Støj og partikelforurening skal nedsættes ved at sikre en bedre og mere effektiv og bæredygtig kollektiv trafik, flere delebiler, flere elbiler og øge antallet af cyklister. Mobilitet og sammenhæng på tværs af regionen Analyser viser, at regionens bilister spildte 9,3 millioner timer i trafikken i 2012, og tallet forventes at være fordoblet til 18,4 millioner timer i Det er en enorm regional udfordring, der hæmmer den økonomiske vækst, og det er afgørende at få den løst. Der er behov for flere nye veje, flere investeringer i letbaner og Bus Rapid Transit-løsninger samt anden kollektiv infrastruktur for at nedbringe rejsetiden og øge mobiliteten. 1 mill. Cykling giver 1 million færre sygedage om året i hovedstadsregionen. Effektmål Rejsetiden på udvalgte prioriterede strækninger skal nedsættes med 20 procent inden 2025 Støj- og partikelforureningen fra transportsektoren nedsættes med 40 procent inden 2025 Transportsektoren skal være fri for fossile brændstoffer i 2040 Adgangen via kollektiv trafik til og fra Københavns Lufthavn øges med 35 procent inden 2025, og lufthavnens internationale opkobling skal være væsentligt styrket i

40 Rammevilkår 1 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -10 af 21 Rammevilkår 1: Rammevilkår 1 Effektiv og bæredygtig mobilitet investeringer Investeringer Investeringer i CO 2-udledning Region Hovedstaden vil sammen med staten, kommuner og trafikoperatører iværksætte nye løsninger på trængselsproblematikken blandt andet ved at: Investere i en indfasning af anvendelse af fossilfrie brændstoffer til busser og anden kollektiv trafik Anlægge flere supercykelstier og anden cykelinfrastruktur samt udvide antallet af by- og pendlercykler Videreudvikle den igangværende indsats med at øge brugen af elbiler, blandt andet ved fællesoffentlige udbud Tilbyde mobilitetsplanlægningsservice til alle virksomheder i regionen International tilgængelighed Region Hovedstaden vil i samarbejde med blandt andet staten, kommuner, Region Sjælland, Region Skåne og Malmø Stad sikre, at regionen bliver et internationalt knudepunkt ved at: Arbejde for flere direkte flyruter til og fra Københavns Lufthavn Skabe grundlaget for bedre og hurtigere trafikal tilgængelighed til lufthavnen fra et geografisk område, som dækker det meste af Danmark og rækker op i Sverige og ned i Nordtyskland Livskvalitet og sundhed til alle borgere Region Hovedstaden vil sammen med kommuner og andre relevante parter arbejde for livskvalitet og sundhed til alle borgere ved at: Kortlægge de samfundsøkonomiske og livskvalitetsmæssige potentialer ved at reducere støj- og partikelforureningen i regionen og etablere en investeringsplan for reducering af påvirkningen Arbejde for at flere cykler i regionen, blandt andet ved at sætte øget fokus på cykelpendlertransport, herunder til og fra regionens hospitaler Udvikle en grøn bilkorridor fra Skandinavien via Greater Copenhagen til Hamborg Mobilitet Region Hovedstaden vil sammen med staten, kommuner og trafikoperatører sikre en effektiv og bæredygtig transport, der kan nedbringe trængsel, øge borgernes mobilitet og understøtte sund levevis og bevægelse ved at: Samle erhvervsliv, staten, regioner, kommuner og trafikoperatører for sammen at udarbejde en mobilitetsplan for hele den funktionelle metropolregion Fastsætte ambitiøse mål for at nedbringe rejsetiden for udvalgte prioriterede strækninger i regionen, og synliggøre produktivitetsgevinsten ved nem og effektiv mobilitet Sammenhæng på tværs af regionen Region Hovedstaden vil sammen med alle relevante offentlige og private aktører udarbejde et forslag til et prioriteret og sammenhængende trafiksystem, som skal bidrage til at: Realisere større projekter og initiativer, som for eksempeløget kapacitet på Kystbanen Skabe enighed om forslag til flere letbaner og Bus Rapid Transit løsninger Skabe bedre skiftemuligheder mellem transportformer ved stationer og store trafikknudepunkter Sikre, at borgerene oplever, at den kollektive trafik i hovedstadsregionen er ét sammenhængende trafiksystem. På sigt skal der skabes et beslutningsgrundlag for at etablere én regional forankret politisk ledelse, der har ansvaret for hele den kollektive trafik i Greater Copenhagen Region Hovedstaden vil forbinde hospitaler og skabe bedre tilgængelighed med nye letbaner Senest i 2025 vil Region Hovedstaden sammen med staten og kommuner åbne en ny letbanelinje, som kobler Hvidovre Hospital på det højfrekvente kollektivt trafiknet. En ny letbanelinje, som knytter den kommende letbane i Ring 3 med den kommende Sydhavnsmetro, en strækning via Hvidovre Hospital, mellem Glostrup letbanestation og Ny Ellebjerg station, som er endestation for Sydhavnsmetroen. Samtidig med at letbanen i Ring 3 knyttes sammen med metroen i København vil den nye letbanelinje kunne danne en 1. etape i en letbanelinje, som strækker sig mellem letbanen i Ring 3, tværs over Amager og ud til Københavns Lufthavn. Region Hovedstaden vil sammen med staten og kommunerne investere i at øge borgernes tilgængelighed til hospitalerne og give den kollektive trafik et nyt gear

41 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -11 af 21 Rammevilkår 2: Rammevilkår 2 Rammevilkår 2 Kompetent arbejdskraft og internationalisering Alle unge og voksne uanset baggrund skal have adgang til et relevant og attraktivt uddannelsestilbud og mulighed for at tilegne kompetencer, som arbejdsmarkedet efterspørger. Kompetent arbejdskraft og ekspansive vidensmiljøer er afgørende for hovedstadsregionens vækst og for Danmark som helhed. Der er behov for, at alle borgere i regionen kan videreuddannes, og derfor er det afgørende med en god uddannelsesdækning i hele regionen. Tilsvarende er det centralt at sikre talentudviklingen på alle uddannelsesniveauer. Alt tegner til, at regionen kommer til at mangle uddannet arbejdskraft i en nær fremtid, ligesom i tiden før den økonomiske krise, og små og mellemstore virksomheder får et større behov for internationalisering. Mangel på kompetent arbejdskraft er en barriere for at tiltrække investeringer og skabe nye arbejdspladser. Der skal uddannes højt kvalificerede unge og voksne med de rette vækstkritiske kompetencer, og det skal være nemt og interessant for udenlandske talenter og medarbejdere at bosætte sig i Greater Copenhagen, så regionens styrker kan udvikles. Regionale udfordringer Mere kvalificeret faglært arbejdskraft Der bliver brug for flere dygtige faglærte i hovedstadsregionen fremover. Kun 14 procent vælger en erhvervsuddannelse direkte efter grundskolen, og dem, der gennemfører en erhvervsuddannelse, opnår ikke altid et tilstrækkelig højt kompetenceniveau. Ved at hæve uddannelsesniveauet understøttes ikke blot jobskabelsen, men også udviklingen af den generelle folkesundhed, især fordi de dårligst uddannede løftes og får bedre livskvalitet. Vækstkritiske kompetencer Erhvervslivet efterspørger medarbejdere med de rette vækstkritiske kompetencer inden for alle brancher. Det skal understøttes af relevante uddannelser, der uddanner til efterspørgslen på arbejdsmarkedet. Højtuddannede skal i højere grad uddannes til private job, talentudviklingen skal styrkes, og der er behov for, at flere iværksættere bryder igennem og etablerer succesfulde virksomheder. Tiltrækning af internationale talenter Hovedstadsregionen mangler arbejdskraft og talenter inden for en række fagområder. Det skal fremadrettet være mere attraktivt at studere og arbejde i Greater Copenhagen, og det skal være nemt og effektivt at bosætte sig både som international studerende og familie, fordi tilstrækkelig kvalificeret arbejdskraft kræver, at internationale talenter bosætter sig her. Internationalisering af små og mellemstore virksomheder Det internationale perspektiv og kompetenceniveauet skal styrkes i de små og mellemstore virksomheder. Der er behov for tættere samspil mellem de små og de store virksomheder i regionen for at sikre internationalisering og adgang til udenlandske markeder. Tilsvarende er der behov for ét fælles Greater Copenhagen internationaliseringsstøtteprogram for virksomhederne og deres arbejdskraft. Styrket offentligt privat samarbejde Sammenlignet med andre metropolregioner samarbejder private og offentlige virksomheder og universiteter i hovedstadsregionen ikke nok om innovation og forskning. Det betyder, at forskning for sjældent omsættes til nye produkter og services til nationale og internationale markeder. Tilsvarende er der behov for, at flere aktører på tværs af sektorer går sammen i konsortier om fælles forsknings- og udviklingsprojektansøgninger, fordi det øger mulighederne for at hente internationale forskningsmidler til regionen Der bor i dag højtuddannede udlændinge i hovedstadsregionen. Vækstmål Erhvervslivet har adgang til kompetent dansk og international arbejdskraft, og adgangen til kompetent arbejdskraft og internationalt fokus gør det attraktivt at etablere virksomhed og investere i hovedstadsregionen. Livskvalitetsmål Flere unge skal gennemføre en erhvervskompetencegivende uddannelse, så de får bedre muligheder for at få fast fodfæste på arbejdsmarkedet, og Greater Copenhagen skal være et attraktivt sted at leve for internationale virksomheders medarbejdere. Effektmål Mindst 25 procent af en ungdomsårgang skal vælge en erhvervsuddannelse direkte efter 9. eller 10. klasse i 2020 Andelen af årige, der ikke har en erhvervskompetencegivende uddannelse, er faldet med 20 procent i 2020 Andelen af danske højtuddannede i den private sektor er steget med 10 procent i 2020 Andelen af udenlandske højtuddannede er steget med 20 procent i 2020 Antallet af gazellevirksomheder i regionen skal stige med 30 procent i perioden Vidensarbejdere og internationale talenter fra hele verden opfatter Greater Copenhagen som et af de fem mest attraktive steder at leve og arbejde i 2025 Antallet af storskalainnovationssamarbejder mellem offentlige institutioner, private virksomheder og universiteter i regionen er øget med 5 procent per år frem til

42 Rammevilkår 2 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -12 af 21 Rammevilkår 2: Rammevilkår 2 Kompetent arbejdskraft og internationalisering investeringer Investeringer Mere kvalificeret faglært arbejdskraft Region Hovedstaden vil i samarbejde med staten, erhvervsskolerne, de regionale arbejdsmarkedsråd, arbejdsmarkedets parter og kommunerne opkvalificere flere voksne til faglært niveau ved at sikre: Bedre inklusion af borgere på kanten af arbejdsmarkedet Styrket efteruddannelsestilbud til voksne, der skal opkvalificeres eksempelvis i form af flere voksenlærlinge, sidemandsoplæring og papirer på allerede erhvervet viden og kompetence Vækstkritiske kompetencer Region Hovedstaden vil i samarbejde med uddannelsesinstitutioner, kommuner og staten sikre, at flere får de rette vækstkritiske kompetencer som en del af deres uddannelse og efteruddannelse ved at: Fremme udvikling af vækstkritiske kompetencer i uddannelsessystemet, herunder international forståelse, forretningsudvikling, samarbejde og tværfaglighed Styrke karrierefokus og sammenhængen mellem uddannelsesniveauer, herunder særligt mellem grundskole og erhvervsuddannelserne Styrke uddannelses- og erhvervsfremmesystemet, så der skabes flere succesfulde iværksættere Igangsætte programmer i regi af Greater Copenhagen, som øger kompetenceudviklingen i små og mellemstore virksomheder Tiltrækning af internationale talenter Region Hovedstaden vil i samarbejde med staten, kommuner, Region Sjælland, Region Skåne, og Copenhagen Capacity gøre det nemt for internationale talenter at bosætte sig i Greater Copenhagen ved at: Investere i den internationale borgerservice i Greater Copenhagen Skabe et sammenhængende beslutningsgrundlag for etablering af flere internationale grundskoler i regionen Udvikle et internationaliseringskatalog over tiltag som staten, region og kommuner med fordel kan gennemføre for at sikre den internationale tilgængelighed internt i regionen, herunder også på regionens hospitaler og i den kollektive trafik Bidrage til en løbende reduktion af grænsehindringer i forhold til at bo, arbejde og studere på hver sin side af Øresund Arbejde for et tættere samarbejde mellem Østdanmark og Skåne om uddannelser og praktikpladser på alle niveauer Styrke og konsolidere regionens talentindsats, der skal forankres hos én operatør Internationalisering af små og mellemstore virksomheder samt offentligt-privat samarbejde Region Hovedstaden vil sammen med forskningsinstitutioner, staten og private virksomheder gøre det mere attraktivt for internationale aktører at investere i og samarbejde med regionens virksomheder og universiteter ved at: Etablere Copenhagen Science Region, som skal tiltrække flere forskningsmidler, internationale virksomheder og forskere Sætte yderligere fokus på iværksætteruddannelser samt test af nye teknologier og offentlige-private samarbejder om sundhedsinnovation Etablere et regionalt videnscenter for offentligt-privat samarbejde der dels skal videndele i hele hovedstadsregionen, dels identificere potentialerne ved en styrket indsats for offentligt-private partnerskaber i Greater Copenhagen, herunder særligt de gevinster, der er ved storskala offentligt-private partnerskabsprojekter Kvalitetsløft af erhvervsuddannelserne frem mod 2020 Region Hovedstaden vil tage ansvar og investere i at gøre regionens erhvervsuddannelser til et attraktivt førstevalg ved at tilbyde alle regionens erhvervsskoler et 360 graders eftersyn, som fører til et kvalitetsløft af erhvervsuddannelserne frem mod Kompetent faglært arbejdskraft er afgørende for vækst og livskvalitet i regionen, fordi regionens evne til at tiltrække virksomheder og arbejdspladser i høj grad afhænger af adgangen til kompetent arbejdskraft. Region Hovedstaden vil arbejde aktivt for at løfte kvaliteten af erhvervsuddannelserne, så de bliver et attraktivt førstevalg for flere unge. Målet er, at mindst 25 procent af en ungdomsårgang vælger en erhvervsuddannelse direkte efter 9. eller 10. klasse. Region Hovedstaden vil sammen med erhvervsskolerne, arbejdsmarkedets parter, staten, kommuner, de regionale arbejdsmarksråd og uddannelsesaktører skabe et politisk forum, der kan lede og målrette den offentlige indsats. Indsatsen skal sikre bedre uddannelsesdækning, trafikal tilgængelighed, fysiske rammer og læringsmiljøer. Region Hovedstaden vil tage politisk og investeringsmæssigt lederskab for at nå målet i

43 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -13 af 21 Væksttema 1: Væksttema 1 Sund vækst Væksttema 1 Greater Copenhagen har i dag en international styrkeposition inden for sund vækst. Der er et effektivt offentligt sundhedsvæsen baseret på fri og lige adgang for alle, en international stærk tilknyttet erhvervsklynge, som skaber vækst og arbejdspladser på regionens hospitaler og universiteter, som danner grundlag for både udvikling af nye behandlinger, produkter og virksomheder. Styrkepositionen bygger på en stærk tradition for samarbejde mellem offentlige hospitaler og tilbud, virksomheder og vidensinstitutioner. Men styrkepositionen er udfordret. Det offentlige sundhedsvæsen er under pres for at levere højere produktivitet og flere og bedre ydelser for de samme penge. Samtidig ser vi, at andre lande og storbymetropoler satser store summer på forskning og tiltrækning af talenter, virksomheder og investeringer. Derudover er middellevetiden relativt lav sammenlignet med andre regioner med økonomisk høj lighed. Fælles satsninger på en række områder er derfor nødvendige for at styrke positionen inden for sund vækst. Regionale udfordringer Offentlig-privat innovation Greater Copenhagen står i dag stærkt inden for sundhedsvidenskabelig og klinisk forskning; men andre metropoler og lande satser markant, samtidig med at regionen er hæmmet af at være en lille storbyregion langt fra de store vækstmarkeder, for eksempel BRIC-landene. Kampen om at tiltrække og fastholde forskningsinvesteringer, forskere, talenter, erhvervsforskning og kliniske forsøg er benhård. Samtidig har OECD i deres analyse af hovedstadsregionen i 2009 peget på, at regionen er udfordret på evnen til at omsætte viden til løsninger, som bliver kommercialiseret, lige som andre analyser peger på, at regionens evne til at implementere og skalere nye effektive løsninger kan styrkes. Viden og talent Universiteterne og professionshøjskolerne uddanner dygtige medarbejdere og forskere til både offentlige og private virksomheder inden for sundhedsområdet. Men kravene til medarbejdere og ledere om at udvikle ny viden og nye løsninger på alle niveauer vil vokse de kommende år. Der er behov for udvikling af både eksisterende uddannelser og nye uddannelser, som eksempelvis kombinere teknisk orienterede uddannelser og sundhedsvidenskab. Et centralt element er ligeledes at inddrage regionens dygtige driftsmedarbejdere i innovationsarbejdet. Samtidig er der en stigende konkurrence mellem storbyregioner om at fastholde og tiltrække både internationale forskere, undervisere og studerende, som skal danne grundlaget for vækst og udvikling. Offentlig-private samarbejder og ESS/Max IV Hovedstadsregionen har en mangeårig tradition for offentligt-privat samarbejde på sundhedsområdet. Men samarbejde om klinisk forskning og forsøg er ikke længere nok, og det er mange år siden, at regionen har skabt virksomheder og kommercielle successer på den baggrund. Der er behov for nye samarbejder og metoder drevet af en intelligent offentlig efterspørgsel, som kan omsætte behov for bedre og mere effektive behandlinger, teknologier og ydelser til produkter og ydelser, som kan sælges på det internationale marked, blandt andet med udgangspunkt omkring forskningsanlægget European Spallation Source (ESS) og Max IV i Lund. 80% 80 procent af Danmarks virksomheder inden for sundheds- og velfærdsteknologi er placeret i hovedstadsregionen. 2 mia. Der forskes for over 2 milliarder kroner om året på regionens hospitaler Relativ lav middellevetid Et effektivt sundhedsvæsen af høj kvalitet er vigtigt for at sikre høj livskvalitet og en attraktiv region i øvrigt. Men regionen er udfordret af, at middellevetiden er relativt lav sammenlignet med andre regioner med økonomisk høj lighed, og regionen har tilsvarende en for høj ulighed i sundhed. Det nedsætter det enkelte menneskes mulighed for at leve det liv, de ønsker og opnå frihed og selvforsørgelse. Der er derfor behov for tiltag, både i forhold til sundhedsvæsenet, og i forhold til forebyggelse inden for blandt andet motion, beskæftigelse, uddannelse med videre, som kan løfte den generelle sundhedstilstand. Produktivitet og sundhed Sundhedsvæsenet har siden 2007 øget produktiviteten med mere end 2 procent om året. Men skal hospitalerne og det øvrige sundhedsvæsen i årene fremover leve op til ønsket om fri og lige adgang til sundhedsydelser på højt niveau og et godt liv for regionens borgere, er der behov for nye tiltag og løsninger, som yderligere kan øge såvel kvalitet som produktivitet i fremtiden. Samtidig er det nødvendigt at sætte fokus på indsatser, som kan forbedre befolkningens sundhed, så den enkelte borger kan opretholde et godt og selvhjulpet liv længst muligt. Vækstmål Hovedstadsregionen skal være et af de fem mest foretrukne steder i verden til udvikling af sundheds- og velfærdsløsninger til det globale marked. Livskvalitetsmål Regionens borgere skal leve sundere og længere. Effektmål Den private produktivitet i hovedstadsregionen er steget med gennemsnitligt 5 procent om året inden 2025 Region Hovedstaden indgår i 8 større offentligt-private forsknings-og innovationssamarbejder Antallet af udstedte patenter inden for sundhedsområdet øges med 5 procent årligt inden 2025 Middellevetiden i hovedstadsregionen hæves fra 79,8 til 81 år inden 2025 Adgangen til testfaciliteter øges, så der på regionens hospitaler og lignende behandlingssteder er en veletableret indgang. Effekten af brugen vurderes i en måling blandt de offentligt-private samarbejder Der er tiltrukket 40 nye internationale topforskere, og der er sket en stigning i videre forsker-stillinger efter ph.d.-uddannelsen på 5 procent inden 2025 Hjemtagne eksterne midler fra offentlige og private finansieringskilder skal stige med 3 procent per år frem mod

44 Væksttema 1 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -14 af 21 Væksttema 1: Sund vækst investeringer Region Hovedstaden vil udvikle Copenhagen Science Region som internationalt knudepunkt i 2025 inden for sund vækst I konkurrencen mellem metropolregioner spiller tilstedeværelse af ekspansive vidensmiljøer en helt afgørende rolle. Greater Copenhagen er i dag hjemsted for en international erhvervsklynge med pharma-, biotek- og medicovirksomheder i global topklasse. Men den internationale konkurrence er hård. Derfor igangsætter Region Hovedstaden sammen med andre parter et ambitiøst og fokuseret samarbejde, som skal skabe sund vækst, nye jobs og etablere nye virksomheder. Det skal bidrage til at synliggøre regionen som en vidensregion. Målet er, at førende forskere, virksomheder og mindst X antal topuniversiteter som for eksempel Harvard, Stanford, Massachusetts Institute of Technology og gerne en videnstung institution fra Kina etablerer sig og investerer i samarbejder inden Samarbejdets omdrejningspunkter er blandt andet nye typer af uddannelser til sundhedsmedarbejdere og sundhedsentreprenører, offentligt-privat innovation inden for nye sundhedsteknologier, udvikling af regionen som natur-ligt centrum for nye videnstunge sundhedsiværksættere og særligt at drage maksimal fordel af European Spallation Source (ESS) og Max IV som magnet for forskning og innovation i nye materialer. Region Hovedstaden vil tage politisk og investeringsmæssigt lederskab for at nå målet i Investeringer Offentlig-privat innovation Region Hovedstaden vil sammen med universiteter, virksomheder og kommuner sikre, at Greater Copenhagen bliver et globalt centrum for udvikling og test af ny sundheds- og velfærdsteknologi ved at: Stille det offentlige sundhedsvæsen til rådighed som udviklingslaboratorium for udvikling og afprøvning af nye modeller, services og samarbejder, herunder styrkelse af én indgang på tværs af regionens hospitaler Videreudvikle Copenhagen Health Tech Cluster (CHC) som en fælles platform i Greater Copenhagen, der skal fremme vækstorienterede indkøb, implementering, skalering, storskala offentligt-private partnerskabsprojekter, eksport og tiltrækning af internationale investeringer Viden og talent Region Hovedstaden vil sammen med universiteter og virksomheder udvikle Greater Copenhagen som en internationalt førende vidensregion, der leverer forskning i international topklasse samt uddanner og tiltrækker forskere og medarbejdere med de rette kompetencer til arbejdsmarkedet ved at: Placere Greater Copenhagen centralt i det nye europæiske EU-konsortium Innolife, hvor en række af de absolut førende europæiske virksomheder og universiteter samarbejder om forskning, uddannelse og innovation med fokus på sund aldring Etablere et nyt tværsektorielt forskningscenter for sundhedsteknologi i samarbejde med Københavns Universitet, Danmarks Tekniske Universitet og Københavns Kommune. Etablering af Copenhagen School of Health Innovation, som en nytænkende uddannelsessatsning inden for sundhedsinnovation mellem Københavns Universitet, Danmarks Tekniske Universitet, Copenhagen Business School, Region Hovedstaden, Københavns Kommune og en række erhvervsvirksomheder Etablere et stærkt økosystem for iværksætteri gennem videreudvikling af samarbejdet om Copenhagen Spin-outs og inkubatormiljøer mellem universiteter, hospitaler, investorer, forskerparker og virksomheder Udvikle og udrulle IT-løsninger, som frigør tid til forskning i klinikken frem for dokumentation og registrering Udvikle initiativer og indsatsområder, der har fokus på øget tiltrækning og fastholdelse af internationale talenter Skabe et stærkt strategisk samarbejde og udvikle satsninger, der skaber et fælles internationalt brand om Copenhagen Science City og tiltrækker internationale talenter. Der skal udvikles rammer og faciliteter, som sikrer optimal udnyttelse af de store investeringer Offentligt-private samarbejder og ESS og Max IV Region Hovestaden vil sammen med universiteter, staten, Region Skåne, Region Sjælland og andre nøgleaktører arbejde for, at European Spallation Source (ESS) og Max IV bliver en vækstmagnet for Greater Copenhagen gennem forskning, innovation og tiltrækning af investering og forskere ved at: Udarbejde en langsigtet national strategi med indsatser, som samler parterne og skaber grundlag for at udnytte potentialet i European Spallation Source (ESS) og Max IV i Lund Etablere og koordinere et Interreg-projekt med deltagelse af universiteter, som skal fremme flere virksomhedssamarbejder, uddannelse af nye forskere og nedbryde grænsehindringer for øget samarbejdet over Øresund sammen med Region Skåne Samle relevante offentlige og private parter og universiteter om markante forsknings- og innovationssatsninger inden for sundheds- og materialevidenskab Relativ lav middellevetid Region Hovedstaden vil sammen med sundhedsvæsnet, universiteter og virksomheder udvikle løsninger til patienter, som hjælper sundhedsvæsnet til at møde patienters forskelligartede behov og inkludere selv de svageste og mest udsatte grupper patienter ved at: Kortlægge potentialerne for investeringer i strukturel forebyggelse via for eksempel cykelstier, reduceret luftforurening, reduceret støjpåvirkning og uddannelse Udvikle og udrulle telemedicinske løsninger til patienter Skabe differentierede behandlingstilbud målrettet den enkelte og under hensyntagen til patientens egne behov Investeringer Produktivitet og sundhed Region Hovedstaden vil sammen med sundhedsvæsnet, kommuner, virksomheder og videninstitutioner sikre øget lighed i sundhed og højere middelevetid ved at: Kortlægge potentialer og udvikle metoder, der kan forbedre behandlingen af patienter og øge folkesundheden Greater Copenhagen 26 27

45 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -15 af 21 Væksttema 2: Væksttema 2 Grøn vækst Væksttema 2 Greater Copenhagen har en unik international styrkeposition som foregangsby og -region inden for den grønne omstilling. En stærk offentligt ledet indsats, der indbefatter forbedring af luftkvaliteten, bæredygtig indvinding af råstoffer, beskyttelse af drikkevand, sikring af rent badevand i havn og langs kyster samt reduktion af CO 2 - udledningen har skabt høj livskvalitet og betydelig økonomisk vækst og arbejdspladser. En stor del af virksomhederne i regionen tager deres afsæt inden for det grønne og kan via deres svar på de offentligt drevne udfordringer og investeringer skabe produkter og services, som eksporteres til hele verden. Grønne løsninger, der er udviklet og testet i Greater Copenhagen, er unikke og efterspørges verden over. Flere og flere virksomheder vælger at lokalisere sig i regionen for at købe sig ind i dette grønne vidensmiljø. Det er afgørende, at denne position som førende på området fastholdes og udvikles. Fælles fokuserede satsninger på en række områder er nødvendige for at styrke positionen inden for grøn vækst, for eksempel opstilling af ét fælles ambitiøst regionalt CO 2 -neutralitetsmål og en investeringsplan for at nå målet. Vækstmål Der skal skabes flere arbejdspladser og udviklingen i private virksomheder skal understøttes ved at det offentlige efterspørger grønne løsninger. Livskvalitetsmål Hovedstadsregionen skal være en af verdens bedste og mest attraktive miljømetropoler med høj drikkevandskvalitet, renere jord og luft, lav CO 2 -udledning og høj evne til klimatilpasning. Effektmål Regionale udfordringer Regional klimaplan Energi- og transportsystemet skal baseres på vedvarende energikilder. Hovedstadsregionen skal være CO 2-neutral i Energi- og transportsystemet står for en stor del af CO 2-udledningen, og der skal investeres målrettet for at nedbringe CO 2-udslippet på et økonomisk bæredygtigt grundlag. Klimatilpasning Hovedstadsregionen skal tilpasse sig det ændrede klima. Region Hovedstaden vil sammen med kommuner, virksomheder og vidensinstitutioner gå forrest i arbejdet for at sikre, at Greater Copenhagen bliver klimatilpasset for at beskytte borgerne og virksomhedernes investeringer. Ren jord, rent vand og råstoffer Indsatsen for at sikre renere jord og rent drikkevand til alle borgere i regionen skal optimeres gennem samarbejde med virksomheder og vidensinstitutioner. Metoder, der kan effektivisere sikringen, skal udvikles, og der skal være råstoffer til rådighed for virksomheders produktion og infrastrukturprojekter. Tidligere råstofgrave skal udvikles til rekreative formål til gavn for borgere. Udnyttelse af potentialet omkring letbanen Letbanen i Ring 3 skal udnyttes til at sikre bæredygtig vækst på de arealer, der med den nye letbane bliver stationsnære og dermed får et nyt potentiale for anvendelse og bebyggelse. Der skal tiltrækkes investeringer, byudviklingen skal understøttes, og der skal ske en høj tilgang af passagerer til letbanen ved den bedst mulige anvendelse af arealerne. Ressourceeffektivitet og grøn efterspørgsel Stigende priser på ressourcer som følge af stigende ressourceknaphed øger behovet for at genanvende og nedsætte ressourceforbruget og betragte affald som en værdifuld ressource. Der skal sikres intelligent offentlig efterspørgsel efter ressourceeffektive produkter og services, hvorfor ressourceeffektivitet og grøn efterspørgsel skal drive udviklingen omkring genanvendelse. 12% Grønne virksomheder i hovedstadsregionen står for 12 procent af den samlede danske eksport 2014 Greater Copenhagen blev i 2014 karakteriseret som Green Economy Leader af London School of Economics Hovedstadsregionens energisystem er CO 2 -neutralt i 2035 Transportsektoren i regionen er fri for fossile brændstoffer i 2040 Hovedstadsregionen er internationalt bredt anerkendt som en klimaberedt region i procent af regionens affald genanvendes i procent af hovedstadsregionens grundvandsressource er inden 2025 sikret mod forurening fra de grunde, som udgør den største risiko for grundvandet og dermed for drikkevandskvaliteten Inden 2025 er der skabt XX nye jobs i grønne erhverv Højere passagertilgang for letbanen med en stigning på 2,5 procent pr. år frem til 2025 og/eller jobskabelsen langs med letbanen stiger 1 procent per år frem til

46 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -16 af 21 Væksttema 2: Væksttema 2 Væksttema 2 Grøn vækst investeringer Investeringer Investeringer Hovedstadsregionen skal være CO 2 - neutral i I 2040 vil Region Hovedstaden være verdens første CO 2 - neutrale metropolregion, og regionens virksomheder og universiteter vil være førende i udviklingen af grønne løsninger, der sikrer jobskabelse, vækst og øget livskvalitet. Hovedstadsregionen står allerede stærkt, når det gælder klimatilpasning og klimaforebyggelse, men der er behov for flere tværgående regionale og kommunale investeringer i CO 2 -reduktion. Det afføder både positive effekter i forhold til klimaforandringer og skaber arbejdspladser i form af udvikling af nye teknologier og processer. Det kræver både en sammenhængende strategisk indsats og en sammenhængende klimaplan, hvis det skal lykkes at nå målet. Region Hovedstaden vil, både som virksomhed og som regional aktør, investere i at skabe en CO 2 -neutral metropolregion i Regional klimaplan Region Hovedstaden vil sammen med staten, kommuner og relevante aktører udarbejde en regional klimaplan for at sikre, at energiforbruget er i balance med energiproduktionen ved at: Omstille energiforsyningen til vedvarende energi og effektivisere energisystemets infrastruktur Reducere energiforbruget i bygninger og anlæg hos borgere, virksomheder, kommuner og region Reducere energiforbruget i transportsektoren og omlæggelse af transportsektoren til fossilfrie drivmidler Klimatilpasning Region Hovedstaden vil sammen med staten, kommuner og relevante aktører sikre, at hoved -stadsregionen er klimaberedt i 2025 ved at: Sikre klimatilpasning gennem vejledning, koordinering og facilitering på tværs af aktører blandt andet ved at etablere en regional Task Force Belyse de økonomske potentialer ved en bedre regional kyst- og stormflodssikring Igangsætte et partnerskab med EU-konsortiet Climate-Knowledge Innovation Community om reduktion af og tilpasning til klimaændringer Ren jord, rent vand og råstoffer Region Hovedstaden vil gennem nye strategiske partnerskaber med vidensinstitutioner, virksomheder og kommuner fremme at: Der sker en løbende oprensning af jordforurening Regionens grundvand og råstoffer sikres Råstofgrave efter endt råstofgravning kan få ny samfundsværdi Flere små og mellemstore virksomheder kan udvikle sig via kommercialisering heraf Udnyttelse af potentialet omkring letbanen Region Hovedstaden vil i samarbejde med Ringbykommunerne og en række andre offentlige og private aktører styrke letbanen ved at: Igangsætte en idé- og arkitektkonkurrence for udvalgte cases og intelligente by-programmer Arbejde for effektiv og grøn mobilitet med fokus på udvikling af stationsområder, og trafikknudepunkter og nye mobilitetsløsninger Fremme markedsføring af og investeringer i de arealer, der er tilknyttet letbanen Ressourceeffektivitet Region Hovedstaden vil optimere ressourceeffektiviteten ved at forebygge og genanvende affald på regionens hospitaler, virksomheder og kommuner ved at fremme industriel symbiose, direkte genbrug og ressourceoptimering i produktionen. Øget grøn efterspørgsel Region Hovedstaden vil i samarbejde med staten og kommuner fremme øget intelligent grøn efterspørgsel efter metoder og produkter inden for miljø- og klimaområdet ved at: Udnytte det grønne vækstpotentiale i både Region Hovedstadens og kommuners indkøb og behov for grønne produkter og metoder i egne organisationers drift Fremme videns- og erfaringsudveksling samt kompetenceudvikling for offentlige indkøbere Sikre værktøjer til at flytte fokus fra indkøbspris til levetidsomkostning af produkter ved indkøb Gennemføre funktionsudbud og skabe tættere dialog med virksomheder om udvikling af grønnere produkter med vækstpotentiale 30 31

47 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -17 af 21 Væksttema 3: Væksttema 3 Kreativ vækst Væksttema 3 Dansk design, arkitektur og mode er kendt i hele verden, og computerspil, film- og TV-produktion udgør kæmpe eksportsuccesser og er en vigtig del af regionens brand. Michelin-restauranter og store events har sat regionen på det gastronomiske verdenskort og antallet af turister i Copenhagen vokser med 10 procent om året. Regionen står stærkt på dette felt og der er potentiale for at sikre yderligere gevinster inden for den kreative vækst. Kreativ vækst og øget turisme kommer dog ikke af sig selv, og det kræver en konsekvent og vedvarende indsats for at styrke og fastholde regionens potentialer. De kreative erhverv og turismen er afgørende for, at Greater Copenhagen gentagne gange topper de internationale lister som et af verdens mest attraktive steder at bo og leve. Det kommer hele Danmark til gode og bidrager til betydelig jobskabelse og investeringer i regionen, men samtidig forudsætter det dygtige og professionelle virksomheder. Det er særligt vigtigt, fordi en stor del af de jobs, der følger med, er inden for brancher, hvor folk med en kort eller helt uden uddannelse kan få et godt arbejde. Disse jobs er dertil forankret i regionen og kan ikke flyttes ud. Derfor skal indsatsen for turisme og kreative erhverv styrkes på tværs af regionen i et samspil mellem kommuner og erhvervene til gavn for jobskabelsen. Regionale udfordringer Vækstmål Hovedstadsregionen skal være en region, hvor kommercialisering og eksport inden for de kreative og oplevelsesøkonomiske erhverv øges til gavn for vækst og beskæftigelse. Livskvalitetsmål Copenhagen-metropolens image som bosætningsregion for veluddannede og kreative borgere skal styrkes. Effektmål Kommercialisering og internationalisering De kreative og oplevelsesøkonomiske erhverv består ofte af helt små- og mellemstore virksomheder, der har svært ved at skalere deres produktion og få dem eksporteret. Potentialet for kommercialisering og internationalisering i de kreative og oplevelsesøkonomiske erhverv skal udnyttes bedre, så virksomhedernes eksport og omsætning stiger. Professionalisering af de kreative erhverv Regionens kreative virksomheder er typisk udfordret af, at de mangler kapital og professionalisering. Der skal skabes fokus på innovation og produktudvikling og tiltrækning af risikovillig kapital. Derudover er der behov for øget fokus på forretningsstrategi, økonomi, markedsføring, IT, administration og forretningsudvikling. Internationale kultur- og sportsevents Der skal tiltrækkes endnu flere events og konferencer, som skaber omsætning og job i hele servicesektoren. Nye kultur- og oplevelsesprodukter inden for blandt andet sport, kunst, musik, mangfoldighed, spil og gastronomi skal udvikles for at skabe kvalitetsprodukter, som kan tiltrække både borgere og turister til regionen. Flere turister til regionen Hovedstadsregionen som global turistdestination er i stærk konkurrence med andre regioner i Europa, og prisniveauet er højt. Derfor skal turistprodukterne udvikles. Greater Copenhagen skal være et spændende turistmål med turistprodukter af høj kvalitet, god service og god tilgængelighed til oplevelser. Det gælder både i byerne, naturområderne og ved kysterne i regionen som i det øvrige Danmark. Produkterne skal målrettes både private turister og særligt erhverv- og kongresturister, der ofte har et meget højt døgnforbrug og ofte kommer igen flere gange. Antallet af turister fra Kina er stigende, og der er derfor et særligt behov for at øge regionens Kinaparathed. Branding gennem internationale film- og TV-serier Danmark er internationalt kendt for sine vidensmiljøer på filmområdet, stærke instruktører, producenter og kamerafolk. Dette skal udbygges, så endnu flere film og TV-serier produceres i regionen til gavn for både filmindustri og branding. Der skal samarbejdes i hele Greater Copenhagen om dette. 20% De kreative erhverv og turismen står for 20 procent af beskæftigelsen i hovedstadsregionen 10% 10% af hovedstadsregionens eksportindtægter stammer fra de kreative erhverv Eksporten i de kreative erhverv er steget med 25 procent inden 2025 De kreative erhverv og turismen har skabt 20 procent flere arbejdspladser frem mod 2025 Der er tiltrukket 25 nye store, internationale kultur- og sportsevents til regionen frem mod 2019 Antallet af turister til regionen stiger med 6 procent om året frem mod 2025 Copenhagen er gået 5 pladser frem som foretrukken turistby på top 20-listen Best Places to Visit in Europe inden nye film og TV-serier er optaget i Greater Copenhagen af udenlandske producenter 32 33

48 Væksttema 3 Væksttema 3 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -18 af 21 Væksttema 3: Kreativ vækst investeringer Investeringer Investeringer Kommercialisering og internationalisering Region Hovedstaden vil sammen med offentlige og private erhvervsfremmeaktører og uddannelsesinstitutioner udnytte potentialet for kommercialisering og internationalisering i de kreative og oplevelsesøkonomiske erhverv for at øge eksport og omsætning i små og mellemstore virksomheder ved at: Skabe markedsmodning i samarbejde med erhvervsfremmeaktører Tiltrække finansiering og internationalisering af de kreative digitale erhverv Bidrage til forankringen af Danish Design Society som platform for en samlet kreativ erhvervsklynge Kommercialisering og internationalisering Region Hovedstaden vil sammen med private aktører og staten sikre, at de kreative erhverv kan bidrage til vækst i andre erhverv og sektorer, og regionen skal i højere grad udnytte vækstpotentialerne inden for fødevareområdet ved at: Synliggøre erhvervets position som leverandør af kreative produkter og services overfor andre privat virksomheder og den offentlige sektor Igangsætte et program med det formål at understøtte designinnovation i virksomheder Udvikle den regionale fødevareklynge, så eksportmulighederne kan styrkes for fødevareerhvervet Greater Copenhagen skal være i top 10 over mest attraktive regioner i Europa for kinesiske turister Senest i 2025 vil Region Hovedstaden sammen med kommuner og private turisme aktører tage de relevante skridt for at sikre at Greater Copenhagen er i top 10 over de mest attraktive regioner i Europa for kinesiske turister. Antallet af kinesiske turister er stigende, og mere end 80 procent af de kinesiske overnatninger sker i hovedstadsregionen. Det har stor betydning for regionens vækst, eksport, omsætning og jobskabelse. Men der er behov for at forbedre regionens position i konkurrencen ved at udvikle et tilstrækkeligt modtageapparat, sikre flere direkte flyruter fra Kina og til regionen og levere bedre service og turistinformation målrettet og gearet til de kinesiske turister, herunder websites på kinesisk, personale der kan tale kinesisk samt, apps og turistinformation på kinesisk. Region Hovedstaden vil sammen med andre interessede investere i at øge regionens Kinaparathed. Professionalisering af de kreative erhverv Region Hovedstaden vil sammen med kommuner og private aktører sætte fokus på innovation og produktudvikling for at sikre professionalisering ved at: Fortsætte Acceleratorprogrammet, der fremmer forretningsforståelsen blandt de kreative erhvervs mindre virksomheder Arbejde for at tilføre forretningskompetencer udefra, blandt andet ved at tiltrække internationale talenter Arbejde for at styrke kreative virksomheders adgang til finansiering og risikovillig kapital Internationale kultur- og sportsevents Region Hovedstaden vil sammen med private aktører, staten og kommuner skabe øget omsætning i servicesektoren ved at tiltrække både borgere og turister til regionen ved at: Tiltrække megaevents med store delegationer, internationalt publikum og fokus fra international presse via midler til store, internationale kultur, mangfoldigheds- og sportsevents Flere turister til regionen Region Hovedstaden vil sammen med turismeaktører udvikle en turistdestination med produkter af høj kvalitet, god service og tilgængelighed til oplevelser ved at: Tiltrække flere turister ved at udvikle nye turistprodukter og afholde flere konferencer i samarbejde med Wonderful Copenhagen, Dansk Kyst- og Naturturisme og MeetDenmark Branding gennem internationale film- og TV-serier Region Hovedstaden vil sammen med relevante aktører styrke brandingen af Greater Copenhagen som centrum for knowhow og ekspertise ved at: Målrette arbejdet omkring international branding af film- og TV-branchen Professionalisering af de kreative erhverv Region Hovedstaden vil sammen med offentlige og private erhvervsfremmeaktører sikre, at de kreative iværksættere og små og mellemstore virksomheder udvikler sig til økonomisk bæredygtige virksomheder ved at: Understøtte et økosystem eller en klynge for de kreative iværksættere og virksomheder Undersøge og udvikle mulighederne for offentlige indkøb af kreative metoder og produkter til sundhedssektoren 34 35

49 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -19 af 21 Væksttema 4: Væksttema 4 Smart vækst Væksttema 4 Hele verden står over for en voldsom urbanisering, hvor flere og flere vil bo i metropoler og storbyer. Det stiller betydelige krav til den offentlige infrastruktur i byen og nødvendiggør, at moderne teknologi kan bruges til at indrette byer bedre, for eksempel intelligent elforsyning, smarte trafiksystemer og affaldsbeholdere, der får energi fra solceller og kommunikerer om, hvornår de skal tømmes. Greater Copenhagen har alle forudsætninger for at blive en af verdens førende udviklingscentre for intelligente og smarte byer, og der er allerede internationale virksomheder og forskere, der søger Copenhagen for at udvikle ikke blot smarte byer, men også brug af big data inden for sundhedsvæsnet. Tilsvarende er Danmark et af de mest digitaliserede lande i verden, og Region Hovedstaden vil øge satsningen på digital drift og udvikling af både den offentlige og private sektor og deleøkonomi for at sikre vækst og velfærd. Det giver både miljøgevinster, bedre levevilkår, grundlag for øget eksport og mere effektive offentlige og private løsninger. Forudsætningen er en sammenhængende datainfrastruktur i hovedstadsregionen i tæt samarbejde med kommuner og øvrige aktører. Regionale udfordringer Styrket regional bredbånds- og mobildækning Greater Copenhagen er ikke dækket tilstrækkeligt til at imødekomme hverken borgeres, turisters eller virksomheders behov i forhold til bredbåndshastigheder, mobildækning og kapacitet. Der skal derfor sikres sammenhængende bredbånds- og mobildækning med tilstrækkelig kapacitet i hele regionen. Smart udnyttelse af data I sundhedsvæsnet såvel som i byudviklingen skal big data gøres tilgængelige for at udvikle de services og produkter, der skal sikre en effektiv og produktiv region. Inden for sundhedsvæsnet kan smart udnyttelse og integration af data for eksempel understøtte den selvhjulpne patient ved at udvikle metoder og produkter sammen med virksomheder og forbedre sygdomsbehandlingen i fremtiden. Sammenhængende digitale systemer Udviklingen af fælles regionale intelligente byløsninger skal accelereres for at understøtte blandt andet klimatilpasning, trængselsproblemer, effektiv udnyttelse af energinettet og nedsættelse af CO 2-udslip. På den måde skal kommuner sikres smarte løsninger til for eksempel belysning og lokalisering af vand. Deleøkonomi som vækst driver inden for den smarte vækst Der er betydelige potentialer for grøn omstilling og jobskabelse i Greater Copenhagen ved at styrke udviklingen inden for deleøkonomi som for eksempel brugen af delebiler og effektiv udnyttelse af offentlige ressourcer. Små og mellemstore virksomheder skal drage fordel af digitalisering Der ligger et stort potentiale i at øge fokus på digitalisering hos virksomheder. Digitale services driver produktiviteten frem, men særligt små og mellemstore virksomheder har endnu ikke draget den fulde fordel af digitaliseringen. Hvis små og mellemstore virksomheder skal skabe eksport og vækst, er det nødvendigt, at alle dele af erhvervslivet udnytter de muligheder, som digitalisering giver. 80% Cirka 80 procent af arbejdspladserne i de kreative erhverv, der er relateret til IT-udvikling, ligger i hovedstadsregionen 19 mia. Analysefirmaet International Data Cooperation skønner, at big dataløsninger har haft et marked på 19 milliarder USD i 2010 med årlige vækstrater på over 40 procent Vækstmål Vi skaber et mere effektivt samfund, hvor der investeres i smarte digitale løsninger, som både løser lokale problemstillinger og øger den globale efterspørgsel. Livskvalitetsmål Vi går forrest i at udvikle hjælpemidler og services, der giver den enkelte borger højere livskvalitet. Effektmål Der er inden 2018 etableret en fælles kommunal og regional data-hub i Greater Copenhagen, der formidler offentlige data til private aktører, der igen sikrer kommercialisering Andelen af små og mellemstore virksomheder, der udnytter fordelene ved digitalisering stiger årligt frem mod 2020 Der er udviklet 10 nye storskalaløsninger til patienter i sundhedsvæsnet inden for regionens kerneopgaver på sundhedsområdet inden 2025 Borgernes og virksomheders oplevelse af tilfredsheden og effekten med intelligente byløsninger (herunder det regionale kompetencecenter) er stigende år for år frem mod 2025 Der er hurtig og fuldstændig bredbånds- og mobildækning i regionen senest i 2020 Copenhagen er bredt internationalt anerkendt som et knudepunkt for udviklingen af deleøkonomi i

50 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -20 af 21 Væksttema 4: Væksttema 4 Smart vækst investeringer Hovedstadsregionen skal have et Copenhagen Wifi i 2020 Senest i 2020 vil Region Hovedstaden sikre, at der er etableret en sammenhængende digital infrastruktur så borgere, virksomheder og turister oplever et let tilgængeligt mobil- og internettilbud, hvilket gør det attraktivt at besøge, drive virksomhed og bosætte sig i hele regionen. Hovedstadsregionen står stærkt i forhold til mobil og bredbåndsdækning, men der er behov for en sammenhængende regional indsats for at skabe det rette service tilbud, der fremtidssikrer den regionale udvikling. Et centralt element heri er sammen med staten, kommunerne og relevante kommercielle operatører at skabe en positiv business case for etableringen af et sammenhængende Copenhagen-net. Region Hovedstaden vil investere i at skabe et Copenhagen Wifi. Investeringer Smart udnyttelse af data Region Hovedstaden vil sammen med private aktører, staten, kommuner og Væksthus Hovedstaden understøtte, at små og mellemstore virksomheder digitaliseres og skabe tilgængelighed til offentlige data ved at: Forbedre den trafikale fremkommelighed gennem intelligent styring af den offentlige trafik Forbedre sundhedsløsninger til mennesker, der lever med kroniske sygdomme gennem øget udnyttelse af data Udvikle stærkere sundhedsløsninger ved at fremme systematisk forskningsbaseret udvikling og drift af teknisk avanceret simulation Sammenhængende digitale systemer Region Hovedstaden vil i samarbejde med private aktører, staten, kommuner og uddannelsesinstitutioner sikre, at samfundet får adgang til de smarte og fremtidsdygtige metoder, der er brug for, og at værdien af disse metoder skal være synlig ved at: Etablere et regionalt kompetencecenter for intelligente bymetoder, som skal udbrede viden og skabe internationalt fokus Styrke eksisterende test- og demonstrationsfaciliteter for at øge virksomhedernes innovationspotentiale og konkurrenceevne Skabe fælles regionale og kommunale standarder for smarte byer Sikre systemer til lokalisering af vand ved oversvømmelser Bidrage til nye forsknings- og testfaciliteter, som også kan tiltrække virksomheder og højtuddannet arbejdskraft Deleøkonomi som vækstdriver inden for den smarte vækst Regionen vil sammen med relevante parter tage initiativ til at kortlægge de økonomiske potentialer og tilkoblede udfordringer for en styrkelse af en socialt ansvarlig deleøkonomi i Greater Copenhagen ved at: Undersøge potentialer for mindre brug af ressourcer ved deleøkonomi Afdække barrier for en styrkelse af deleøkonomien Investere i de digitale udviklings- og vidensmiljøer, der kan løfte de digitale services i regionen inden for deleøkonomi sammen med de relevante parter Små og mellemstore virksomheder skal drage fordel af digitalisering Region Hovedstaden vil sammen med private og offentlige erhvervsfremmeaktører bidrage til at højne digitaliseringsgraden blandt små og mellemstore virksomheder ved at: Udbrede viden om muligheder og gevinster ved digitalisering Synliggøre markedet for digitale løsninger Understøtte digitale kompetencer i medarbejderstaben Arbejde for at styrke adgangen til finansiering og risikovillig kapital Investeringer Smart udnyttelse af data Region Hovedstaden vil sammen med relevante parter åbne for de enorme sundheds- og vækstmæssige potentialer inden for udvikling af personlig medicin ved at: Koble data fra biologiske vævsprøver (ét fælles frysehus) med data fra sundhedsregistre Udvikle et beslutningsgrundlag for etablering af et regionalt big data forskningscenter, der samtidig kan fungere som eksempelvis en fælles indgang for de forskningsprojekter i regionen, der kræver adgang til big data faciliteter 38 39

51 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 1 - Side -21 af 21 Sammen skaber vi resultater I indsatsen for at sikre høj vækst og livskvalitet i Greater Copenhagen, må vi samarbejde om fælles politiske målsætninger. Derfor inviterer Region Hovedstaden staten, andre regioner, kommuner, virksomheder, universiteter, uddannelsesinstitutioner, organisationer og borgere til at indgå stærke partnerskaber, så vi i fællesskab kan sætte handling bag ordene i strategien og skabe vækst i hele regionen og i hele Danmark. Læs mere om den regionale vækst- og udviklingsstrategi og Greater Copenhagen på Kolofon Bust excerum dolent et omnimincium quid minit, as doluptaque ea quo earu m quo mo quaeper isci dunt as et ut qui consequ am niaecate porpor seriatet rernati andigen blab Region Hovedstaden Center for Regional Udvikling Kongens Vænge Hillerød Telefon: Foto Bust excerum dolent et omnimincium quid minit, Design Bust excerum dolen Tryk Bust excerum dolent et omnimincium quid minit Bust excerum dolent et omnimincium quid minit, Bust excerum dolent et omnimincium quid mini.

52 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 2 - Side -1 af 4 Eksekvering af REVUS Region Hovedstaden Center for Regional Udvikling Februar 2015

53 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 2 - Side -2 af 4

54 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 2 - Side -3 af 4 Midler der kan investeres

55 Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien Bilag 2 - Side -4 af 4 Principmodel for at nå mål Klimaplan for geografi Handlingsplan for virksomheder Pulje til realisering af klimaplan Regional udviklings midler Grøn omstillingspulje Midler sundhedsbudget Kongeindikator: CO2 Politisk målsætning: Grøn og innovativ metropol

56 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -1 af 25 Regionsrådene Debatoplæg om Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder? Sag nr. 14/1900 Dokumentnr /14 Martin Thor Hansen Tel Under overskriften Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder? har Danske Regioner udarbejdet et debatoplæg om et mere kreativ og udbygget offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet. Med oplægget inviteres til debat om, hvordan regionerne sammen med erhvervslivet kan skabe de bedste rammer for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet. Målet med samarbejdet er at skabe Sund vækst til gavn for både patienter, sundhedspersonale og virksomheder. Danske Regioner vil gerne opfordre regionsrådene til at sætte oplægget til politisk drøftelse med henblik på at få en bredt forankret debat om emnet. Regionsrådene har mulighed for at give bemærkninger til det videre arbejde med emnet herunder til en eventuel kommende politik på området. Bemærkninger bedes være foreningen i hænde senest den 6. marts 2015.

57 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -2 af 25 Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder? Et debatoplæg om offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet

58 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -3 af 25 Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder? Danske Regioner 2014 Tryk: Danske Regioner Layout: UHI ISBN tryk ISBN elektronisk

59 FOR ORD Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -4 af 25 Fremtidens digitale sundhedsløsninger skabes i fællesskab Regionerne har et vidtfavnende samarbejde med erhvervslivet, og vi er i fuld gang med at videreudvikle det. I 2013 gik over halvdelen af regionernes driftsudgifter til private leverandører - det svarer til ca. 56,2 mia. kr. Samarbejdet med erhvervslivet omfatter bl.a. indkøb af varer og tjenesteydelser, sundhedsforskning, afprøvning af nye lægemidler og medicinsk udstyr samt offentligt-privat innovationssamarbejde. Hertil kommer aftaler på 5,7 mia. kr. i 2013 til investeringer i nye sygehuse mv. I regionerne er vi glade for samarbejdet, fordi vi har brug for virksomhedernes hjælp til at udvikle nye løsninger, som kan bidrage til øget kvalitet og bedre effektivitet i sundhedsvæsenet. Digitalisering er i dag en af de største forandringskræfter i vores samfund, og den digitale udvikling har allerede sat mærkbare spor i det offentlige sundhedsvæsen. Det er en udvikling, som drives af nye teknologiske muligheder, og at af nye generationer, der er vokset op med it, stiller krav om, at det offentlige sundhedsvæsen skal være på forkant med de digitale muligheder. Dermed er digitalisering ikke blot en mulighed for regionerne, men også en faktor, som vil presse os til at skabe innovation. I regionerne tror vi på, at udviklingen vil komme både patienter, sundhedspersonale og virksomheder til gavn. De nye løsninger som tydeligst bidrager til at løse tidens velfærdsudfordringer, vil også være dem, som har det største vækstpotentiale ikke bare i Danmark, men også på det globale marked. Danske Regioner ønsker med dette oplæg at invitere til debat om, hvordan regionerne sammen med erhvervslivet kan skabe de bedste rammer for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet og derigennem skabe Sund vækst. Debatoplægget er en forløber for et kommende politisk oplæg om emnet, som Danske Regioner forventer at udarbejde i 1. halvår Debatoplægget er en invitation til regionerne og øvrige interessenter om at give deres mening til kende og byde ind på indholdet i det kommende politiske oplæg. Rigtig god debat. Bent Hansen Formand Danske Regioner Carl Holst Næstformand Danske Regioner 3

60 1 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -5 af 25 Kan ny digital teknologi styrke sundhedsvæsenet og vækst? Digitalisering er en stærk forandringskraft i alle dele af vores samfund. Det gælder for både private og offentlige virksomheder, og det gælder også for den enkelte borgers hverdagsliv. Alle steder har digitalisering de senere år ført til grundlæggende forandringer. I musikbranchen har de nye digitale muligheder radikalt ændret branchen. Musikbutikker på stribe har måttet dreje nøglen om, mens nye streamingtjenester på internettet har set dagens lys og formået at skabe en meget stor omsætning på ganske kort tid. I den offentlige sektor har vi også set eksempler på digitaliseringens forandringskraft f.eks. på skatteområdet og i den stadig mere udbredte brug af digitale selvbetjeningsløsninger. For langt hovedparten af borgerne har brugen af internettet, smartphones og sociale medier ligeledes skabt markante forandringer i hverdagen. McKinsey Global Institute har i 2013 analyseret mere end 100 af de mest lovende teknologier, og har på den baggrund udvalgt de 12 teknologier, de vurderer har størst forandringskraft målt på deres økonomiske betydning. I toppen af listen finder vi digitale teknologier som f.eks. Mobilt internet, Automatisering af vidensarbejde, Tingenes Internet, og Cloud. Alene disse fire teknologier anslås i 2025 at have et årligt økonomisk potentiale på verdensplan på mellem billioner kroner. Til sammenligning var Danmarks bruttonationalprodukt i 2013 på ca. 1,9 billioner kroner. Det er karakteristisk for flere af de digitale teknologier, at de har et stort potentiale for at blive taget i brug på sundhedsområdet. 4 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

61 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -6 af 25 1 Oversigt over transformerende teknologier og deres estimerede effekt Årligt økonomisk potentiale i 2025 (anslået*), billioner dollars Mobilt internet Automatisering af vidensarbejde Tingenes internet** Cloud*** Avanceret robotteknologi Selvkørende køretøjer Næstegenerationsteknologi Energiopbevaring 3D printning Avancerede materialer Avanceret olie- og gasudvinding Vedvarende energi Billioner dollars Noter: *) Estimaterne indregner det samlede økonomiske potentiale inkl. forbrugeroverskuddet. De er ikke udtømmende og heller ikke fuldstændig risikojusterede. **) Tingenes internet eller The Internet of Things er en teknologi, som understøtter, at billige censorer kan forbindes til internettet med henblik på at indsamle data og overvåge processer. ***) Cloud, eller på dansk skyen, er en teknologi, som understøtter, at services kan leveres via internettet. Kilde: McKinsey Global Institute (2013) og Mandag Morgen. 5

62 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side Udfordringer -7 af 25 og løsninger I det danske sundhedsvæsen har vi ikke råd til at lade være med at tage nye digitale muligheder i brug. Det gælder for både den somatiske og psykiatriske del af sundhedsvæsen. Vi står i dag over for en række velfærdsudfordringer, som i fremtiden vil lægge et stort pres på sundhedsvæsenet. De to nedenstående figurer giver et godt billede på det, der er i vente. Danmarks befolkningssammensætning vil i de kommende år ændre sig dramatisk. Frem mod 2050 vil vi se tæt på en fordobling i antallet af danskere på 70 år og derover, mens udviklingen for de øvrige aldersgrupper er tæt på status quo. Fremskrivning af udvalgte aldersgruppers udvikling = Indeks Under 20 år år år 70 år og derover Kilde: Danmarks Statistik, befolkningsfremskrivning (2014) Billedet på sundhedsvæsenets udfordringer ses tydeligt, når vi sammenholder den demografiske udvikling med vores viden om, at de gennemsnitlige sundhedsudgifter for de enkelte aldersgrupper er stærkt stigende med alderen. Særligt fra 50 år og frem stiger de gennemsnitlige sundhedsudgifter. 6 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

63 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -8 af 25 Aldersfordelte, gennemsnitlige sundhedsudgifter (2007) kr Sygesikring Psykiatri Medicin Hospital (somatisk) Alder Kilde: Det Økonomiske Råd, 2010 Presset på sundhedsvæsenet skal samtidig ses i lyset af, at realvæksten i de offentlige budgetter i de senere år er bremset op også på sundhedsområdet. Der er i fremtiden ikke udsigt til, at den udvikling vil vende. Derfor kan vi i regionerne ikke sætte vores lid til, at udfordringerne kan løses via større budgetter og højere aktivitet. Sundhedsvæsnet er således presset fra flere sider. En af vejene ud af krydspresset er at indføre nye innovative løsninger, som giver øget kvalitet for patienterne og mere sundhed for pengene. Digitalisering er et helt centralt redskab i opgaven med at fremtidssikre sundhedsvæsnet. Forehavendet lykkes kun, hvis regionerne formår at opbygge et stærkt partnerskab med de virksomheder, som skal udvikle de nye digitale løsninger til fremtidens sundhedsvæsen. Virksomhederne vil på deres side kunne profitere af samarbejdet ved at udvikle nye løsninger med vækstpotentialer ikke alene i Danmark, men også på eksportmarkederne. Erhvervspotentialet På trods af de store vækstpotentialer har danske virksomheder inden for sundheds-it ikke for alvor kunnet drage nytte af udviklingen. Ser vi mere overordnet på sundheds- og velfærdsområdet, så er de danske virksomheder generelt godt rustet til at skabe vækst og øge eksporten i de kommende år. Det gælder særligt på lægemiddel- og medicoområdet. Derimod har virksomheder inden for sundheds-it væsentlig mindre beskæftigelsesmæssig og økonomisk tyngde, som det fremgår af nedenstående figur. 7

64 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -9 af 25 Virksomheder, beskæftigelse og værditilvækst i private sundhedsog velfærdsvirksomheder i Procent Lægemidler Medicoudstyr og apparater Hjælpemidler Sundheds-it og automatiseringer Service og driftsløsninger 20 0 Virksomheder Beskæftigede Værditilvækst Kilde: Vækstteam for sundheds- og velfærdsløsninger (2013) Figuren udtrykker, at der inden for sundheds-it er relativt få eksempler på danske virksomheder, som f.eks. Daintel, der har formået at omsætte kompetencer udviklet i Danmark til global kommerciel succes på eksportmarkederne. Danske virksomheder inden for sundheds-it er således mere orienterede mod hjemmemarkedet, og gruppen af virksomheder er kendetegnet ved at være små og mellemstore virksomheder. Der er i de kommende år udsigt til et betydeligt globalt vækstpotentiale inden for sundheds- og velfærdsområdet. En voksende global middelklasse med stigende velstand og flere livsstilssygdomme forventes at lægge et øget pres på de offentlige finanser. Det er en udvikling, som OECDlandene og i stigende grad også de nye vækstøkonomier i Asien og Latinamerika gennemløber. Udviklingen vil øge efterspørgslen efter mere innovative digitale løsninger, som kan bidrage til en mere effektiv udnyttelse af skattekronerne. Det er vigtigt, at danske virksomheder får del i dette vækstmarked. I den sammenhæng bør det komme sundheds-it virksomhederne til gavn, at Danmark internationalt set har en førerposition inden for sundheds-it. F.eks. udpegede en OECD-undersøgelse fra 2012 Danmark som nummer to blandt alle EU-landene. I undersøgelsen ligger Danmark foran lande som Sverige, Norge og Storbritannien, når det gælder brugen af elektroniske patientjournaler, udbredelsen af elektroniske recepter, telemedicin og sundhedsportaler. Danmarks førerposition kan være med til at give virksomhederne et godt udstillingsvindue ud mod den store verden, og den kan også være med til at tiltrække internationale virksomheder til Danmark. Men det kræver, at regioner, virksomheder, uddannelses- og forskningsinstitutioner m.fl. samarbejder om at udnytte potentialet. 8 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

65 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side Sund -10 vækst af 25 Regionerne mener, det er vigtigt at støtte et stærkt offentlig-privat samarbejde, som kan skabe nye innovative løsninger til fremtidens sundhedsvæsen. Vi kalder det sund vækst, fordi vi ser, at både patienter, sundhedsvæsenet og det private erhvervsliv kan komme til at stå som vindere, hvis vi formår at samarbejde om at udvikle nye løsninger. Vi mener, at nye løsninger, der skabes i samarbejde med erhvervslivet skal vurdereres ud fra en tredobbelt bundlinje: Øget kvalitet for patienterne Øget effektivitet Grobund for erhvervsudvikling og vækst Danske Regioner ønsker med dette oplæg at invitere til debat om, hvordan vi opnår den tredobbelte bundlinje - hvordan skaber vi sammen de bedste rammer for innovation og udvikling af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet? Med debatoplægget sætter Danske Regioner følgende overordnede spørgsmål til debat: Hvordan gør vi digitalisering i sundhedsvæsenet til sund vækst, som skaber værdi på alle tre bundlinjer?? Hvordan kan regionerne via offentlig-privat samarbejde understøtte virksomheders vækstmuligheder og samtidig sikre at et styrket fokus på erhvervssamarbejde og innovation går hånd i hånd med bedre patientsikkerhed og øget effektivitet? Hvad kræver det af det offentlige og virksomhederne, hvis Danmark skal forblive en international frontløber inden for brug af digitale løsninger i sundhedsvæsenet hvordan sikrer vi, at vi løbende får implementeret nye digitale teknologier i sundhedsvæsenet? Hvordan kan regionerne samarbejde med virksomhederne om at udnytte Danmarks internationale førerposition til at skabe mere vækst, eksport og beskæftigelse i sundheds-it erhvervet? Kan regionerne gøre en særlig indsats for at sikre, at små og mellemstore virksomheder inden for sundheds-it kan bruge samarbejdet med regionerne som springbræt til at vokse sig store og i stand til at konkurrere globalt og i så fald hvordan? 9

66 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -11 af 25 Debatoplægget vil sætte fokus på fem centrale temaer i regionernes samarbejde med erhvervslivet i relation til udvikling af nye digitale løsninger. Indledningsvist vil vi sætte rammerne for det offentlige-private innovationssamarbejde til debat. Herefter vil vi fokusere på fire digitale teknologiområder, som alle har et stort udviklings- og forandringspotentiale inden for sundhedsvæsenet: Telemedicin mhealth Logistik og sporing i de nye sygehusbyggerier, og Data som drivkraft for sundhedsforskning og for udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver case Daintel: En dansk sundheds-it virksomhed som har fundet vej ud på eksportmarkedet Daintel er en dansk virksomhed, der i et tæt samarbejde med mere end 50 klinikere fra hospitaler på tværs af Region Syddanmark, Region Hovedstaden og Region Midtjylland har udviklet it-systemet Critical Information System (CIS) over en periode af 10 år. CIS bruges på intensivafdelinger og operationsstuer. Systemet skaber overblik over data og giver klinikere beslutningsstøtte. Det er med til at øge patientsikkerheden og effektiviteten på intensivafdelingerne. Daintel blev grundlagt i Det store gennembrud for virksomheden kom, da Region Syddanmark i 2011 besluttede at købe systemet til alle intensivafdelinger i regionen. CIS bruges i dag af 62 procent af alle intensivafdelinger i Danmark. Derudover har Daintel kunder i bl.a. Brasilien og Tyskland. I dag har Daintel 24 medarbejdere. 10 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

67 2 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -12 af 25 Rammer for offentlig-privat samarbejde om innovation og markedsudvikling Regionerne får i fremtiden hårdt brug for nye og mere effektive løsninger, som skal give øget kvalitet til patienterne. Derfor ønsker regionerne at styrke samarbejdet med erhvervslivet ved at give gode rammevilkår for sundhedsinnovation. Innovation forstås som viden og ideer, der omsættes til produkter og processer, der skaber forretningsmæssig og samfundsmæssig værdi. Det kan både være helt nye produkter og processer eller det kan være forbedrede produkter og processer. Gode rammevilkår for sundhedsinnovation handler om at skabe gode betingelser for mødet mellem den viden, som regionerne har om patienterne og deres behov, og den indsigt, som virksomhederne har om nye teknologier og markeder. Det er baggrunden for, at alle regioner har etableret særlige innovationsenheder, som skal understøtte offentlig-privat innovationssamarbejde (OPI) ved at bygge bro mellem sygehusene og virksomhederne. I tilknytning til de regionale innovationsenheder har flere af regionerne etableret testfaciliteter og living labs, hvor virksomheder kan afprøve nye løsninger i realistiske omgivelser. F.eks. har Region Syddanmark i Odense etableret en m2 stor innovationshal til test og afprøvning af nye løsninger i realistiske 1:1 omgivelser, mens Region Midtjylland har etableret en 800 m2 stor innovationshal i tilknytning til byggeriet af DNV-Gødstrup, Det Nye Hospital i Vest. Offentlig-privat innovationssamarbejde er dog sjældent alene afgrænset til et samarbejde mellem en region og en virksomhed. Særligt vigtigt er det at involvere forsknings- og uddannelsesinstitutioner i innovationssamarbejdet, fordi disse institutioner kan bidrage med nyeste viden inden for meget specialiserede forskningsområder. Kommuner og borgere er andre relevante aktører, som det ligeledes vil give stor værdi at involvere aktivt i innovationssamarbejdet. I Danmark står regionerne i en god position til at være brobygger mellem de forskellige parter i sundhedsvæsenets innovationsarbejde. Det kan regionerne gøre ved at samle og forankre samarbejdsrelationerne mellem de relevante parter inden for en region. Samtidig kan et velfungerende samarbejde få den selvforstærkende effekt, at der skabes grundbund for etablering af stærke klynger og netværk, som kan bringe erhvervsudvikling til en region. Ser vi på tallene har regionerne et omfattende OPI-samarbejde med virksomheder på sundhedsområdet. I starten af 2014 gennemførte regionerne 153 OPI-projekter på sundhedsområdet og 76 af disse projekter involverer udvikling af digitale løsninger i relation til f.eks. telemedicin, logistik og automatisering. 11

68 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -13 af 25 5 Antal OPI-projekter i regionerne Andet Indretning Forskning Sundheds-IT Miljø/klima Telemedicin Medico Logistik Robotteknologi/ automatisering Kilde: Danske Regioner, 2014 Selvom regionerne allerede afsætter ressourcer til at fremme OPI, så peges der fra flere af erhvervslivets organisationer på, at indsatsen kunne være bedre. Erhvervslivets organisationer anfører, at innovationsarbejdet på sundhedsområdet kunne være mere fokuseret, og at der er for mange parallelle initiativer. Samtidig kan det ifølge virksomhederne gå hurtigere med udbredelsen af de nye løsninger. F.eks. anfører Det Digitale Råd i rapporten Hvad venter vi på?, at den offentlige sektor er for dårlig til at udbrede nye digitale løsninger. Det rammer virksomheder og samfundet på pengepungen i form af tabt omsætning og tabt effektiviseringspotentiale. Erhvervet oplever, at regionerne kigger for meget på prisen, når de køber ind, og ikke i tilstrækkelig grad tager højde for løsningernes totaløkonomiske effekter. Nye innovative løsninger har derfor svært ved at komme ind på det danske marked, fordi det kan være svært at høste de gevinster, som de nye og dyrere produkter kan give. En anden udfordring er, at nye teknologier i deres tidligste leveår typisk har svært ved at finde fodfæste, fordi de nye teknologier udfordrer eksisterende løsninger og arbejdsgange. Radikal eller banebrydende innovation forudsætter således ofte en eller anden form for ændring i både organiseringen af arbejdet og i forholdet til eksterne samarbejdspartnere. For en driftsorganisation udgør innovation derfor både en mulighed, men også en udfordring. Organisatorisk skal regionerne håndtere dette dilemma ved at finde den rette balance mellem drift og innovation. I regionerne ønsker vi en øget dialog med erhvervslivet om de udfordringer, som virksomhederne oplever. En øget dialog kan bidrage til at afstemme forventninger og give regionerne et bedre billede af, hvad der er muligt for virksomhederne at levere. Men det kan også tjene til, at markedet bedre kan indstille sig på at levere de realiserbare løsninger, der bedst understøtter sundhedsvæsenets behov. Dialogen kunne f.eks. være omkring politiske strategier og målsætninger, sundhedsvæsenets behov, den teknologiske udvikling samt god adfærd på både kunde- og leverandørsiden. 12 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

69 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -14 af 25 Standarder er også et tema, hvor det vil være relevant at have en tæt dialog med erhvervslivet, fordi virksomhederne vil have lettere ved at eksportere nye digitale løsninger, når de er baseret på internationale standarder. I regionerne kan vi hjælpe virksomhederne på vej ud på de globale eksportmarkeder, hvis vi på hjemmemarkedet husker at efterspørge løsninger, som er basseret på internationale standarder. For regionerne vil det samtidig have den fordel, at det vil åbne markedet, fordi internationale leverandører dermed får lettere ved at byde på de danske udbud. Det vil samlet set bidrage til at skærpe konkurrencen på markedet. Danske Regioner vil med afsæt i ovenstående gerne sætte følgende spørgsmål til debat: Hvordan skaber vi sammen med erhvervslivet endnu bedre rammer for offentlig-privat innovation?? Hvordan kan regionerne skabe én nem og overskuelig indgang for de virksomheder, der ønsker at indgå i et OPI-samarbejde om at udvikle nye digitale løsninger? På hvilken måde kan regionerne skabe gode rammer for tværregional vidensdeling og et samlet overblik over de OPI-aktiviteter, som sættes i gang på it-området? Hvordan skaber regionerne organisatoriske rammer som understøtter innovation og fortløbende udbredelse af nye digitale løsninger, herunder en stærk kobling mellem innovation og indkøb, som sikrer, at kommende udbud efterspørger de digitale løsninger, der er baseret på den totaløkonomisk mest effektive teknologi? Hvilken rolle skal regionerne spille i fremtidens innovationssamarbejde med erhvervsliv, kommuner, samt forsknings- og uddannelsesinstitutioner og understøttes denne rolle af den nuværende organisering? Hvordan kan regionernes dialog og samspil med sundheds-it erhvervet forbedres? OPI-platform i Region Sjælland case Region Sjælland etablerede i 2013 OPI-platformen for at lette samspillet mellem offentlige og private virksomheder ved, at parterne sammen udvikler nye konkrete løsninger inden for sundheds- og sygehusvæsenet. I OPI-platformen prioriteres de cases, hvor der er størst behov for nye løsninger. Casene prioriteres ud fra en businesscase, der belyser både behov og potentiale ved at udvikle en ny løsning. En af de udvalgte cases er træning af svage patienter. For mange svage patienter ligger passivt i hospitalssengene i en-to uger med en række komplikationer til følge. Det skyldes bl.a., at svage patienter ofte ikke er særlig motiverede for at træne selv og mangler overskud og hjælp til at komme i gang. Region Sjælland har derfor indledt et OPI-samarbejde med virksomheden Icura med henblik på at udvikle et træningsredskab, som består af bevægelsessensorer, mobilsoftware, og et website til behandlere. Træningsredskabet skal understøtte patienternes træning gennem fjernmonitorering. 13

70 3 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -15 af 25 Telemedicin Nye løsninger indenfor telemedicin giver mange nye muligheder for borgerne og for sundhedsvæsenet. Telemedicin forstås som digitalt understøttet sundhedsydelser leveret over afstand. Telemedicin giver bl.a. mulighed for at flytte dele af behandlingen ud af hospitalet og ind i borgernes hjem. Det betyder, at kronisk syge borgere kan undgå hyppige hospitalsbesøg samtidig med, at de får mulighed for selv at måle og monitorere egen helbredstilstand. Borgerne kan derved bedre følge deres sygdom samt opbygge en forståelse af, hvordan deres adfærd kan påvirke sygdommens udvikling. Gennem borgernes egne målinger kan sundhedspersonalet følge borgernes udvikling og kun indkalde de borgere, som har behov for det. Det sikrer, at sundhedspersonalet anvender ressourcerne, hvor de gør mest gavn. Baseret på den store interesse for telemedicin både her i landet og i udlandet vurderes det telemedicinske marked at have et stort vækstpotentiale. Det har medført tilsvarende store forventninger til telemedicin. Men flere aktører både i den politiske verden og i erhvervslivet har efterlyst, at udrulningen af telemedicinske løsninger skal accelereres. Modning af telemedicinske løsninger kan dog ikke gøres med et snuptag, fordi telemedicin også er patientbehandling. Derfor kan regionerne ikke uden videre tage springet direkte fra et pilotprojekt til national udbredelse. Det er nødvendigt at evaluere og dokumentere, at nye telemedicinske løsninger kan anvendes til patientbehandling, uden at kvalitet og patientsikkerhed kompromitteres. Samtidig skal der være sikkerhed for, at nye telemedicinske løsninger kan træde i stedet for eksisterende behandlingstilbud og give højere effektivitet. I Danmark har vi ikke råd til at indføre telemedicin som et fordyrende supplement til de eksisterende sundhedstilbud. I regionerne er vi villige til at se på, om udbredelsen af telemedicin kan accelereres yderligere. Bl.a. arbejder Regionernes Sundheds-it (RSI) med såkaldte storskalaprojekter, som kan sættes i værk i forlængelse af lovende pilotprojekter. I storskalaprojekterne afprøves de nye løsning på en større patientpopulation i en egentlig driftssituation. Formålet er at få vished for, at løsningen kan levere de forventede gevinster, når den skal tages i brug i større skala. Tankegangen bag storskalaprojekterne er, at én region udfører projektet på vegne af de øvrige regioner. I det tilfælde gevinsterne kan realiseres, forpligtiger de andre regioner sig efterfølgende til at udbrede løsningen. Det sikrer, at parallel udvikling undgås. Modellen har regionerne bl.a. brugt inden for telemedicinsk behandling af KOL-patienter og patienter med svag til moderat depression. Flere regioner afprøver i øjeblikket i samarbejde med flere private virksomheder et nyt koncept omkring etablering af telemedicinske servicecentre, som skal gøre det nemmere at udbrede telemedicinske løsninger. Tanken med de telemedicinske servicecentre er, at de skal sikre den basale logistik omkring nogle af de praktiske opgaver, der opstår i kølvandet på, at mere af patientbe- 14 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

71 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -16 af 25 handlingen rykker ud i borgernes hjem. For når patienterne f.eks. siger ja tak til at måle og følge sin lungesygdom hjemme i stuen, skal der etableres en sikker netforbindelse, og det medicinske måleudstyr skal bringes ud, sættes op, testes og vedligeholdes i borgerens hjem. Og hvis udstyret ikke fungerer som forventet, skal borgeren kunne kontakte kvalificeret teknisk personale, der kan løse problemet inden for kort tid på en tryg, sikker og effektiv måde. Med de telemedicinske centre etableres en grundlæggende infrastruktur, som de enkelte projekter kan trække på, når de nye telemedicinske løsninger skal udbredes. Derudover er det nødvendigt, at kommuner og de praktiserende læger involveres som en del af det servicekoncept flere regioner barsler med på det telemedicinske område. Det skyldes, at telemedicin ofte anvendes af patienter som indgår i behandlingsforløb på tværs af sektorer, hvilket fordrer en tværsektoriel organisering af den grundlæggende telemedicinske infrastruktur. Den nuværende mobil- og bredbåndsdækning i Danmark udgør en barriere, hvis telemedicin skal udbredes som et almindeligt behandlingstilbud i det danske sundhedsvæsen. Fuld dækning i hele landet er afgørende, hvis ikke telemedicin skal skabe en ny form for ulighed i sundhedsvæsenet. Mobil- og bredbåndsdækning er blevet forbedret gennem de senere år, men det er stadig kun syv ud af ti danskere som har mulighed for 100 Mbit/s download, og kun 85 procent af Danmarks 586 postnumre har god mobildækning. Borgernes indflydelse på den telemedicinske teknologi er også et relevant tema, som skal sættes til debat. Det stiller nemlig særlige krav, når patientbehandlingen flytter ind i borgernes hjem og bliver en del af dagligdagen. De telemedicinske løsninger skal være meningsfuld for borgerne og kunne fungere som en integreret del af borgerens eget hjem. For borgerne er det vigtigt, at de nye løsningers fremtoning ikke leder tankerne hen på noget, der kan forbindes med et plejehjem eller et sygehus. Derfor bør udviklingen af nye telemedicinske løsninger også tage afsæt i borgernes og de pårørendes behov. Danske Regioner vil med afsæt i ovenstående gerne sætte følgende spørgsmål til debat: Fuld fart på telemedicin hvordan?? Hvilke forudsætninger og rammevilkår er afgørende for, at regionerne kan accelerere udbredelsen af de nye telemedicinske løsninger, som har vist sig succesfulde i udviklings- og afprøvningsfasen? På hvilken måde kan man stimulere til sammenlignelige evalueringer af nye telemedicinske løsninger, som kan måle på kvalitet og effektivitet? Skal regionerne afprøve nye servicekoncepter på det telemedicinske område, herunder undersøge om opgaven eller dele af opgaven kan varetages af private virksomheder? Hvordan sikres, at der etableres en tværsektoriel organisering af den grundlæggende telemedicinske infrastruktur? Hvordan kan regionerne bedst understøtte, at der i Danmark sikres national mobilog bredbåndsdækning, sådan at borgere i alle dele af landet kan tilbydes telemedicinsk behandling i eget hjem? Hvordan og i hvilket omfang inddrages borgerne bedst i udviklingen af nye telemedicinske løsninger er det primært regionernes eller virksomhedernes opgave at sikre borgerne en plads om bordet, eller er det et fælles ansvar? 15

72 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -17 af 25 TeleCare Nord case TeleCare Nord er et telemedicinsk storskalaprojekt, der har lungesygdommen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungesygdom) som fokusområde. Projektet gennemføres som et tværsektorielt samarbejde mellem Region Nordjylland og de nordjyske sygehuse, de 11 nordjyske kommuner, PLO og alment praktiserende læger i Nordjylland og Aalborg Universitet. Det betyder, at alle nordjyske KOLpatienter, som kan have gavn af hjemmemonitorering, kan få det tilbudt, uafhængigt af hvilken kommune, hvilket sygehus eller hvilken praktiserende læge, patienterne er tilknyttet. Aktuelt er mere end KOL-patienter involveret i projektet. TeleCare Nord gennemføres som et OPI-samarbejde med bla. virksomheden Silverbullet, der har leveret den første udgave af den telemedicinske platform OpenTele. Det særlige ved OpenTele er, at det er en open source platform, som andre aktører kan udvikle og bygge videre på. TeleCare Nord, som løber frem til sommeren 2015, er ud over at være 1 af 5 indsatsområder på den nationale telemedicinske handlingsplan, et RSI-storskalaprojekt. Det indebærer, at de øvrige regioner har forpligtiget sig til, at udbrede telemedicinsk behandling til KOL-patienter, hvis projektet kan dokumentere de forventede effekter. 16 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

73 4 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -18 af 25 mhealth mhealth er en engelsk forkortelse for mobile health. Begrebet dækker bredt over digitale løsninger, der indholdsmæssigt fokuserer på sundhed, og som kan betjenes via mobile enheder, som f.eks. smartphones og tablets, herunder applikationer (i det følgende benævnt apps) som f.eks. livsstils- og trivels-apps. Et eksempel på en mhealth-løsning er regionernes gratis akuthjælp-app, som giver borgerne et hurtigt overblik over muligheder for akuthjælp i hele landet. mhealth er et nyt område, der vokser eksplosivt. Tendensen forstærkes af, at der i disse år udvikles en lang række forskellige produkter med indbyggede sensorer, som kan bæres på kroppen, og som i kombination med diverse apps gør det muligt for borgeren at monitorere egen sundhedstilstand. Det kan f.eks. være en smartphone, som kan måle fysisk aktivitet, eller et ur, som kan måle puls og blod. For borgerne og for sundhedsvæsenet rummer mhealth åbenlyse fordele. I dagligdagen kan mhealth give borgerne en ny mulighed for nem og hurtig kontakt med sundhedsvæsenet. Borgerne kan med mhealth have beslutningsstøtte lige ved hånden efter en indlæggelse eller efter sidste besøg i ambulatoriet. mhealth-løsninger kan også hjælpe borgerne med påmindelser om at tage den ordinerede medicin. Det sikre, at borgerne får den optimale behandling, og at dyr medicin ikke går til spilde. Sundhedsvæsenet kan med mhealth-løsninger få feedback på effekten af behandlingerne det gælder både oplysninger om den brugeroplevede effekt og effekt målt på kliniske data. For sundhedspersonalet kan mhealth tillige være en stor hjælp i dagligdagen, fordi teknologien uden alt for meget bøvl giver nem og hurtig adgang til data samtidig med, at brugeroplevelsen er intuitiv og simpel. Spørger vi borgerne, så er lysten til at bruge mhealth stor. En undersøgelse fra juni 2013 viste, at hver tredje dansker er interesserede i at downloade en app med generel information fra det offentlige sundhedsvæsen. Derudover er borgernes forudsætninger for at kunne kommunikere med mobil teknologi på plads. F.eks. har 73 pct. af danske hustande en smartphone, mens 45 pct. af husstandene har en tablet. EU vurderer, at mhealth har et stort potentiale til at fremme iværksætteri og innovation. Anslået findes der allerede på nuværende tidspunkt omkring sundhedsrelaterede apps på det globale marked. Fra centralt hold i regionerne har man imidlertid kun kendskab til 80 apps, som anvendes på hospitalerne. Det giver en indikation af, at det danske sundhedsvæsen kun i begrænset omfang har taget udviklingen til sig bl.a. fordi det fortsat er et relativt umodent marked. En af de store udfordringer er, at sundhedsvæsenet skal omstille sig til en anden form for interaktion med patienterne, hvor data både skabes via den almindelige sundhedsfaglige dokumentation, men i et stigende omfang også via patienternes egne registreringer. Det giver nogle nye muligheder for at involvere patienterne i deres egen diagnostik og behandling. Men det er ikke 17

74 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -19 af 25 alle sundhedsrelaterede apps, som er lige gode og lige relevante. Derfor bliver kunsten at omstille sig til de nye muligheder og sideløbende med dette få udviklet nye digitale løsninger, som har den fornødne kvalitet til at understøtte behovene i et behandlingsforløb. Derudover handler det om at undgå at skabe urealistiske forventninger om, at sundhedsvæsenet kan fortolke på al det data, som borgerne kan indsamle. Med det afsæt ønsker Danske Regioner at sætte rammerne omkring udbredelse af mhealth i det danske sundhedsvæsen til debat med følgende spørgsmål: Kan mobilen gøre os raske?? Hvordan vil udviklingen af mhealth påvirke det danske sundhedsvæsen?.. Hvilke nye behandlingsmuligheder giver udviklingen?.. Hvordan skal sundhedsvæsenet forholde sig til, at borgerne i fremtiden vil få flere og flere muligheder for at indsamle deres egne sundhedsdata?.. Vil udviklingen give en øget ulighed i befolkningens sundhed - eller vil den give mere lighed? Skal regionerne være afventende eller aktivt accelerere udbredelsen af mhealthløsninger ved f.eks., at:.. Sætte fælles mål for hvor mange apps, der skal udbredes til hhv. sundhedspersonale og borgere?.. Være (med)arrangører af innovationskonkurrencer og bruge dem som afsæt for at udvikle nye innovative mhealth-løsninger? Skal borgerne have mulighed for at bruge deres egne mobile enheder, når de i fremtiden skal bruge telemedicin og andre mhealth-løsninger fra det offentlige sundhedsvæsen, eller skal sundhedsvæsenet udlevere særlige mobile enheder til borgerne? 18 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

75 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -20 af 25 APPlab APPlab er et innovationsinitiativ på Aarhus Universitetshospitals (AUH) inden for udvikling af apps til klinikere og patienter. Formålet er at skabe et sted, hvor klinikere med en idé til en app, kan få den vurderet og få hjælp til udvikling af en tidlig prototype. APPlab skaber rammerne for, at gode idéer hurtigt kan omsættes til prototyper og efterfølgende samles op og kommercialiseres af private aktører. APPlab er etableret som et synergicenter mellem en række aktører indenfor software, design, og produktudvikling, herunder bl.a. Via University College i Horsens, Ingeniørhøjskolen, INCUBA, Trifork, Bridgelt, Cetrea, Appdictive Redia, Design Concern, Center for e-læring i Region Midtjylland, It udvikling i Region Midtjylland og MedTech Innovation Center. APPlab har bl.a. udviklet Patientapp, som skal hjælpe patienter og pårørende med nemt at finde frem til det sted, de skal hen på AUH. En anden app som APPlab har udviklet er PULP-score app, som ud fra et scoringssystem kan give klinikere beslutningsstøtte ved at forudsige dødlighed for patienter med akut perforeret mavesår. case 19

76 5 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -21 af 25 Logistik og sporing i de nye sygehusbyggerier Over de kommende 8-10 år investerer regionerne og regeringen for 41,4 milliarder kroner i 16 sygehusbyggeriprojekter bestående af nybyggeri, udbygning og renovering af de eksisterende somatiske og psykiatriske sygehuse. De 16 sygehusbyggerier kaldes Kvalitetsfondsbyggerier, da de får tilskud fra Regeringens Kvalitetsfond. Derudover investerer regionerne selv i sygehusbyggeri for ca. 9 milliarder kroner i de kommende år. Hver region får via investeringerne som minimum ét nyt højtspecialiseret sygehus, som er med til at sikre øget kvalitet i sundhed for borgerne. Målsætningen er, at sætte patienten i centrum og skabe bedre og mere sammenhængende patientforløb, øget patientsikkerhed og effektivisering, samt sikre højere kvalitet i sundhedsvæsenet. Med andre ord, at skabe fremtidssikrede og moderne sygehuse. Moderniseringen af sygehusstrukturen udgør en unik chance for at nytænke indretning og for at skabe optimale rammer for at anvende nye teknologier, der sammen med ændrede arbejdsgange giver et markant løft i både kvalitet og effektivitet. Samtidig kan investeringerne i sygehusbyggerierne fungere som erhvervsfremme for dansk erhvervsliv ved at blive et udstillingsvindue for moderne hospitalsløsninger, som forhåbentlig kan medvirke til, at den internationale hospitalsbyggeriverdens øjne rettes mod Danmark. Med kvalitetsfondsprojekterne følger et krav om effektiviseringsgevinster på mellem fire-otte procent. I regionerne forventer vi, at en væsentlig del af effektiviseringsgevinsterne kan opnås på logistikområdet og ved sporing og emneidentifikation. Effektive logistiksystemer medvirker til, at løsning af forskellige opgaver varetages de rette steder og af de rette personer. Målet er altså, at alt skal ske til rette tid, på rette sted, til rette patient. Skal potentialet i at implementere logistik- og sporingsteknologi realiseres er det helt afgørende, at offentlige og private aktører finder sammen om at udvikle effektive logistikløsninger, som kan tages i drift i stor skala på de nye sygehuse. Mindst lige så vigtigt er det, at det offentlige og industrien samarbejder om at mærke varer og produkter. Vi har behov for, at varer og produkter bliver mærket med internationale GS1-standarder - eksempelvis med stregkoder som vi kender fra detailhandlen eller med chip-teknologi (RFID). I dag er kun ca. halvdelen af alle varer og produkter på sundhedsområdet mærket med en global standard og det er for lidt, hvis alle gevinster skal realiseres. Et andet centralt fastsat krav er, at procent af kvalitetsfondsbyggeriernes budgetter skal gå til it, udstyr og apparatur samt løst inventar. I den forbindelse bliver samarbejdet med erhvervslivet og leverandørerne relevant og yderst vigtigt, fordi vi i regionerne skal tage hånd om, at byggerierne fremtidssikres til at kunne følge med den teknologiske udvikling. 20 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

77 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -22 af 25 Det er ligeledes centralt for sikringen af moderne og fremtidssikrede sygehuse, at vi i regionerne systematisk opsamler, udvikler og deler viden om sygehusbyggeri, ikke mindst på grund af samtidigheden i byggerierne. Regionerne prioriterer dette højt, og det er forhåbningen, at regionerne ved at lære af hinanden og indgå i fælles projekter kan spare både tid og penge og sikre, at der udvikles de bedste løsninger for fremtidens patienter. Med afsæt i ovenstående vil Danske Regioner gerne sætte følgende spørgsmål til debat: Sygehusbyggerierne som digital katalysator?? Flere af de nye sygehusbyggerier står først færdige om flere år, men allerede nu skal mange af investeringerne foretages. På hvilken måde kan regionerne sammen med erhvervet sikre, at de færdigbyggede sygehuse kommer til at rumme tidssvarende og fremtidssikrede digitale løsninger? Hvordan opnås den bedste erfaringsudveksling og videnspredning på tværs af regioner og virksomheder omkring de nye digitale muligheder, der følger i kølevandet på sygehusbyggerierne f.eks. i relation til logistik og sporing? Skal regionerne støtte op om, at de nye hospitalsbyggerier bruges som erhvervsfremme ved at blive et udstillingsvindue for moderne digitale hospitalsløsninger og i så fald hvordan? Tag, Track & Trace case Tag, Track & Trace er et samarbejde med bl.a. Rigshospitalet, Gentofte, Herlev, Århus og Aalborg universitetshospitaler om at udvikle en helt ny type af tags til kirurgiske instrumenter, der i størrelse, teknik og funktionalitet overgår dem, der er tilgængelige i dag. Samtidig testes en lim, der er godkendt til medicinsk brug. Endelig skal der findes en IT-løsning der bl.a. skal levere information om hvert enkelt instruments alder og anvendelseshistorik. Projektet gennemføres som et OPI-projekt i samarbejde med virksomhederne Caretag, Dana Lim A/S, Stille AB og GS1. Derudover medvirker Medicoindustrien og Welfare Tech. 21

78 6 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -23 af 25 Data som drivkraft for sundhedsforskning og for udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver Det danske sundhedsvæsen er rigt på data. I en international målstok er det unikt, at vi i Danmark igennem årene har opbygget en række nationale registre og biobanker, som indeholder data om danskernes sundhed. Landspatientregistret, Dødsårsagsregistret, Dansk Cancerbiobank og De Landsdækkende Kliniske Kvalitetsdatabaser er eksempler på dette. Også i sygehusenes produktionssystemer, som f.eks. Elektronisk Patientjournal (EPJ) og de parakliniske systemer (dvs. røntgen-, og laboratoriesystemer) opsamles til stadighed flere og flere strukturerede data. Og alt tyder på, at det er en udvikling, som vil forsætte ikke bare på sundhedsområdet, men på stort set alle områder. F.eks. anslår it-analysehuset IDC, at det digitale univers vil vokse med faktor 300 fra 130 exabyte i 2005 til exabyte i En anden måde at illustrere udviklingen på er, at der ifølge OECD i 2011 blev indsamlet flere data i det år alene, end i hele den forudgående verdenshistorie til sammen. Vi står med andre ord over for en sand tsunami af data. Det er en udvikling, som giver nye muligheder, men også en udvikling, som stiller os overfor udfordringer bl.a. omkring beskyttelse af borgernes personlige data. Ser vi på mulighederne er der store perspektiver i at bruge sundhedsvæsenets mange datakilder som afsæt for ny sundhedsforskning og udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver. OECD anslår, at offentlige myndigheder, som bruger data systematisk til at forbedre deres arbejdsgange, kan reducere driftsudgifterne med procent. Inden for sundhedsforskningen åbner udviklingen helt nye perspektiver på forskningsområder som personlig medicin, som i fremtiden vil gøre det muligt at producere mere medicin, der er skræddersyet til den enkelte patients arvemasse. Det vil sikre, at vi kun giver medicin til de patienter, som medicinen virker på. Det vil spare mange patienter for uvirksom medicin og unødige bivirkninger. Vender vi os mod udfordringerne, er opgaven at få udviklet digitale løsninger, som kan håndtere de enorme mængder af data. Kunsten bliver at skabe overblik i data og finde mønstre. Det er samtidig helt afgørende, at de digitale løsninger anvender teknologier, som effektivt kan beskytte borgernes persondata. Det er hævet over enhver tvivl, at brug af data til sundhedsforskning og til fortsat udvikling af sundhedsvæsenet skal foregå under betryggende rammer, herunder de rammer som lovgivningen udstikker. Borgerne skal kunne have tillid til, at regionerne værner om deres data, så borgerne fortsat er trygge ved at afgive helbredsoplysninger, når de er i kontakt med sundhedsvæsenet. Derfor har vi i regionerne brug for at samarbejde med virksomhederne om at udvikle nye digitale løsninger, som kan samkøre data og skabe overblik på en måde, som lever op til kravene om effektiv persondatabeskyttelse. 22 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER

79 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -24 af 25 Datasikkerheden skal være høj målt ud fra et teknisk niveau, men regionerne skal også skabe organisatoriske rammer, som sikrer en høj grad af gennemsigtighed omkring adgangen til og brugen af data. Det indebærer bl.a. formulering af klare retningslinjer for, hvem der har adgang til data og til hvilke formål data må bruges. Med afsæt i ovenstående vil Danske Regioner gerne sætte følgende spørgsmål til debat: Hvordan håndterer vi sundhedsdata til gavn for borgere og erhvervsliv? Hvordan kan regionerne og erhvervslivet samarbejde om at udvikle digitale løsninger, som understøtter hurtig og tidstro adgang til sundhedsdata:.. Til brug for sundhedsforskning, herunder sundhedsforskning som gennemføres i et offentligt-privat samarbejde, samt.. Til brug for fortsat udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver? Hvordan kan regionerne og erhvervslivet samarbejde om at udvikle digitale løsninger, som effektivt beskytter borgernes identitet i forbindelse med brug af sundhedsdata? Hvilke typer af sundhedsdata skal kunne bruges til sundhedsforskning og til udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver? Hvordan etablerer regionerne betryggende rammer såvel teknisk som organisatorisk der muliggør, at sundhedsdata kan anvendes til brug for sundhedsforskning og til udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver?? Praksys.dk nyt sygesikringssystem case Praksys.dk er det første projekt i Danmark, hvor alle regioner og kommuner er gået sammen om udvikling af en fælles it-platform, som skal understøtte praksissektoren. Der bliver tale om en ny løsning, som skal bruges af alle regioner og kommuner, og som også vil blive driftet i fællesskab. Den nye løsning skal bl.a. understøtte en mere effektiv drift og planlægning i praksissektoren via adgang til egne aktivitetsdata. Derudover skal løsningen frigive mere tid til styring og kvalitetssikring af yderafregningen samt skabe nye og forbedrede muligheder for analyse og monitorering af aktivitetsdata. Løsningen får endvidere brugergrænseflader i forhold til borgens valg af læge og sundhedskort Regionerne og kommunerne har efter en udbudsrunde i starten af 2014 udpeget CSC Scandihealth, som leverandører af Praksys.dk, der forventes at stå færdig i

80 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 1 - Side -25 af / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014

81 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 2 - Side -1 af 3 Center for It, Medico og Telefoni Borgervænget 7, København Ø Til: Danske Regioner Telefon Direkte Mail Web CVR/SE-nr: Dato: 18. februar 2015 Udkast til bemærkninger til politisk oplæg vedr. perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger i sundhedsvæsenet Region Hovedstaden takker for muligheden for at drøfte og afgive bemærkninger til Danske Regioners videre arbejde med politisk oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger i sundhedsvæsenet. Region Hovedstaden har drøftet oplægget i regionsrådet og relevante politiske udvalg. Det er Region Hovedstadens generelle holdning, at oplægget sætter væsentlige emner til debat og at det generelt indeholder mange positive tanker og ideer. Oplægget kan med fordel ses i sammenhæng med regionernes allerede eksisterende initiativer indenfor såvel offentligt-privat samarbejde, såsom de meget store digitaliseringsprojekter i regi af Regionernes Sundheds-it og Region Hovedstadens og Region Sjællands fælles investering i Sundhedsplatformen. Region Hovedstaden mener samtidig, at det er vigtigt, at der sker en løbende koordination og afstemning, herunder i forhold til den økonomiske ramme, som regionerne er underlagt, via de eksisterende direktørfora under Danske Regioner, særligt Regionernes Sundheds-it (RSI) og Regionernes Samarbejdsforum for Sundhedsinnovation (RSS). I det følgende fremgår Regionen Hovedstadens konkrete bemærkninger i forhold til de 6 afsnit og debatspørgsmål. Bemærkningerne skal ses som supplerende til de bemærkninger regionen har afgivet i forbindelse med drøftelserne af udkast til oplægget i regi af Danske Regioners mødefora og udvalg. 1. Kan ny digital teknologi styrke sundhedsvæsenet og vækst? - Hvordan gør vi digitalisering i sundhedsvæsenet til sund vækst, som skaber værdi for alle tre bundlinjer? Region Hovedstaden og Region Sjælland har med købet af Sundhedsplatformen lagt sig fast på en meget stor forbedringsproces af sundhedsvæsenets digitalisering. Den næste årrække ser regionen derfor særligt et muligt fokus for små og mellemstore virksomheder i at levere ydelser med fokus på til fulde at opnå de ønskede gevinster,

82 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 2 - Side -2 af 3 fx anvendelsesoptimering eller gevinstrealisering. Disse ydelser kan der ses et vækstog eksportpotentiale i. I Region Hovedstaden har vi vedtaget fire politiske målsætninger hvoraf den ene er at Patientens situation styrer forløbet. Det er således vigtigt, at der i den videre indsats er fokus på det samlede patientforløb via et helhedsorienteret blik på sundheds-it. 2. Rammer for offentlig-privat samarbejde om innovation og markedsudvikling - Hvordan skaber vi sammen med erhvervslivet endnu bedre rammer for offentligprivat innovation? Region Hovedstaden bemærker, at det er væsentligt at samle erfaringerne fra tidligere OPI-projekter, så gevinsterne udnyttes bredest muligt, idet der kan være en tendens til at en udviklet løsning ikke nødvendigvis altid udbredes til andre afdelinger eller hospitaler. Der er således behov for, at der i den videre indsats er særlig opmærksomhed på barrierer for implementering og skalering, samt udvikling af løsninger og værktøjer, som kan fremme dette. Region Hovedstaden har stor fokus på efterspørgselsdreven innovation i samspil med erhvervslivet og har bl.a. sammen med Københavns Kommune etableret Copenhagen Health Tech Cluster med henblik på fremme af dette samarbejde. Tilsvarende har Region Hovedstaden lige som øvrige regioner stort fokus på udviklingen af innovationsindsatsen internt i Regionen med en række konkrete initiativer. Region Hovedstaden deler gerne erfaringer med de øvrige regioner, og deltager aktivt i udvikling af nationale samarbejder. 3. Telemedicin - Fuld fart på telemedicin hvordan? På det telemedicinske område er regionerne midt i en transitionsfase, som indtil for nylig har haft form af flere innovationsprojekter. Erfaringerne herfra skal etablere et evidensgrundlag for effekten af de telemedicinske interventioner som grundlag for videre storskala udbredelse. Det vurderes, at der med fordel kan sættes fokus på yderligere udvikling af samarbejdet omkring udvikling og implementering af nationale telemedicinske løsninger, hvor det er relevant. 4. mhealth - Kan mobilen gøre os raske? Udbredelsen af mobil sundheds-it er en spændende international trend, hvis perspektiver er talrige. Grundet den hastige udvikling indenfor området er det dog netop ikke muligt at forudsige alle de fremtidige muligheder (herunder i forhold til kropslige målinger) og begrænsninger (herunder sikkerhedsmæssige og etiske problemstillinger) forbundet med mhealth. Disse skal således afklares i forbindelse med kommende projekter indenfor området. Det bliver dog forventeligt væsentligt for regionerne fremover fx at kunne spille en definerende rolle i forhold til rammerne for, hvilke apps, der officielt kan stilles til rådighed for det kliniske personale og at vejlede i hvilke apps patienterne med fordel kan bruge. 5. Logistik og sporing i de nye sygehusbyggerier - Sygehusbyggerierne som digital katalysator? Side 2

83 Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet Bilag 2 - Side -3 af 3 Region Hovedstaden bemærker, at det er et grundvilkår for sygehusbyggeriernes økonomi, at der ikke er midler til at indfri alle ambitioner og ønsker i forhold til ibrugtagning af ny teknologi, herunder også i forhold til logistik og sporbarhed. Det er bemærkes at det er vigtigt, at byggeriernes mulighed som digital katalysator ses i en sammenhæng med de eksisterende hospitaler og sygehuse, således, at der ikke sker for store teknologiskift indenfor samme behandlingsforløb og med fx potentielle patientsikkerhedsrisici som følge. Det vurderes væsentligt, at de løsninger, der udvikles i samarbejde mellem regionerne og erhvervslivet, tager afsæt i eksisterende og kendt referencearkitektur og standardisering med henblik på fælles udvikling. 6. Data som drivkraft for sundhedsforskning og for udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver - Hvordan håndterer vi sundhedsdata til gavn for borgere og erhvervsliv? Region Hovedstaden mener at indsamling og adgang til sundhedsdata åbner op for et væld af muligheder. Det danske sundhedsvæsens mangeårige globale førerposition indenfor kliniske grunddata giver os enestående fordele inden for forskning, der i sidste ende kommer hele sundhedsvæsenet og patienterne til gode. Det er dog en vigtig forudsætning, at deling sker på sikker og forsvarlig vis således at patienterne føler sig trygge ved at stille data til rådighed. Et fællesregionalt sigte på området er fx Regionernes politiske linje for informationssikkerhed som Region Hovedstaden bakker op om. Udvikling af generelle løsninger til beskyttelse af borgernes data bør ske på nationalt plan, således, at der ikke udvikles mange forskellige løsninger på tværs af sektorer. En sådan generel løsning vil også lette forsknings- og erhvervsmæssig anvendelse af data. Side 3

84 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -1 af 8

85 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -2 af 8

86 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -3 af 8

87 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -4 af 8

88 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -5 af 8

89 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -6 af 8

90 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -7 af 8

91 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 1 - Side -8 af 8

92 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 2 - Side -1 af 4

93 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 2 - Side -2 af 4

94 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 2 - Side -3 af 4

95 Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund Bilag 2 - Side -4 af 4

96 Bilag 1 - Side -1 af 6 Aftale mellem Erhvervsstyrelsen og Region Sjælland, Region Hovedstaden, Region Midtjylland samt Region Nordjylland om gennemførelsen af det grænseoverskridende program for Øresund-Kattegat-Skagerrak Nærværende aftale, mellem Erhvervsstyrelsen Vejlsøvej 29, 8600 Silkeborg og Region Sjælland Alleen 15, 4180 Sorø Region Midtjylland Skottenborg 26, 8800 Viborg Region Hovedstaden Kongens Vænge 2, 3400 Hillerød Region Nordjylland Niels Bohrs Vej 30, Aalborg Ø om gennemførelsen af det grænseoverskridende program for Øresund- Kattegat-Skagerrak (i det følgende kaldet Programmet) EU- Kommissionens beslutning C(2014)10028 af 16. december 2014 hvilket er indgået på grundlag af gældende EU-bestemmelser vedrørende administrationen af EU s strukturfonde, herunder særligt: Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) Nr. 1303/2013 af 17. december 2013 om fælles bestemmelser for Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, Den Europæiske Socialfond, Samhørighedsfonden, Den Europæiske Landbrugsfond for Udvikling af Landdistrikterne og Den Europæiske Hav- og Fiskerifond, og om generelle bestemmelser for Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, Den Europæiske Socialfond, Samhørighedsfonden og Den Europæiske Hav- og Fiskerifond og om ophævelse af Rådets forordning (EF) nr. 1083/2006, Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) Nr. 1301/2013 af 17. december 2013 om Den Europæiske Fond for Regionaludvikling og om særlige bestemmelser vedrørende målet om investeringer i vækst og beskæftigelse og om ophævelse af forordning (EF) nr. 1080/2006, Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) Nr. 1299/2013 af 17. december 2013 om særlige bestemmelser for støtte fra Den Europæiske Fond for Regionaludvikling til målet om europæisk territorialt samarbejde, Kommissionens delegerede forordning (EU) Nr. 481 af 4. marts 2014 om supplerende regler til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 1299/2013 for så vidt angår specifikke bestemmelse vedrørende udgifters støtteberettigelse i forbindelse med samarbejdsprogrammer, og gældende dansk ret, herunder særligt: Lov nr af 20. december 2006 om administration af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Socialfond som ændret ved lov nr af 16. december 2009, lov nr. 718 af 25. juni 2010, lov nr af 18. december 2012 og lov nr. 126 af 11. februar 2014,

97 2/6 Bilag 1 - Side -2 af 6 Bekendtgørelse nr. 144 af 18. februar 2014 om henlæggelse af beføjelser til Erhvervsstyrelsen efter lov om administration af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond, Bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 om ansvar og kompetencefordeling m.v. i forbindelse med administration af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond, Bekendtgørelse nr. 586 af 3. juni 2014 om støtteberettigelse, regnskab, revision og kontrol m.v. i forbindelse med udbetaling af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond. Indledning Erhvervsstyrelsen har det overordnede ansvar for administrationen af Den Europæiske Regionalfond i Danmark. I overensstemmelse med 13, stk. 1, i lov nr af 20. december 2006 med senere ændringer og 27 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 placeres kompetence og ansvar for gennemførelsen af de grænseoverskridende programmer decentralt i Danmark. Region Sjælland, Region Hovedstaden, Region Midtjylland og Region Nordjylland (herefter kaldet de fire regioner) er regionerne, der er omfattet af Programmet, jf. 27, stk. 4 i bekendtgørelsen. De fire regioner har på vegne af Danmark ansvaret for, at udvælgelsen af projekter under Programmet sker i overensstemmelse med 28, stk. 1, i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014, samt for at opgaverne, der er nævnt i bekendtgørelsens 28, stk. 2-3, bliver udført. Det udmøntes gennem de fire regioners medlemskab af Programmets overvågningsudvalg og styringsudvalg. De fire regioner og Erhvervsstyrelsen indgår tillige en aftale med Tillväxtverket. Med aftalen overdrages de forvaltnings- og attesteringsmyndighedsopgaver, som de fire regioner har, til Programmets fælles sekretariat og Tillväxtverket, der er Programmets forvaltningsmyndighed, som også udfører attesteringsmyndighedsopgaver. Den decentrale model indebærer, at de fire regioner medfinansierer den danske del af udgifterne til teknisk assistance under Programmet. Fordelingen af udgifterne til medfinansieringen mellem de fire regioner sker efter underprogram og befolkningstal. Nedsættelse af udvalg De fire regioner medvirker efter aftale med Erhvervsstyrelsen til nedsættelse af overvågningsudvalget for Programmet i henhold til artikel 47(3) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013, jf. 30 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj Udvalgets opgaver omfatter især opgaverne der er opregnet i artikel 110 i Europa-parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013. De fire regioner medvirker til nedsættelse af styringsudvalg, der har ansvaret for at udvælge projekter til støtte under Programmet, jf. artikel 12(1) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning 1299/2013.

98 3/6 Bilag 1 - Side -3 af 6 Overvågningsudvalget og styringsudvalgene består af repræsentanter for relevante parter fra de deltagende lande, og overvågningsudvalget har Kommissionen som observatør. De danske repræsentanter af udvalgene udpeges af de fire regioner efter aftale med Erhvervsstyrelsen. Udvalgene sammensættes og organiseres således, at udvalgenes beslutninger træffes i overensstemmelse med partnerskabsprincippet, herunder sikres de fire regioner, og de regionale vækstfora i disse regioner, repræsentation i udvalgene. Formandskab for styringsudvalgene fastlægges i udvalgenes forretningsordener. De fire regioner har vetoret ved enhver afgørelse, der træffes i de udvalg, de er medlem af. Erhvervsstyrelsen er medlem af overvågningsudvalget, men deltager ikke i udvælgelsen projekter under Programmet, jf. artikel 12(1) i Europa- Parlamentets og Rådets forordning 1299/2013. Erhvervsstyrelsen er ikke medlem af styringsudvalgene. Erhvervsstyrelsen varetager dansk formandskab i overvågningsudvalget. Afgørelser truffet af overvågningsudvalget eller styringsudvalgene er endelige og kan ikke indbringes for nogen dansk administrativ myndighed, jf. 2, stk. 4, i bekendtgørelse nr. 144 af 18. februar De fire regioner er tillige medlemmer af det rådgivende udvalg, der nedsættes til at behandle spørgsmål i forbindelse med medfinansiering og anvendelse af teknisk assistance mv. Forvaltningsmyndighed De fire regioner og Erhvervsstyrelsen indgår en aftale med den svenske regionalfondsansvarlige myndighed Tillväxtverket. Aftalen vil bemyndige Tillväxtverket til at fungere som forvaltningsmyndighed for Programmet, i overensstemmelse med bestemmelserne i 13, stk. 1 i lov nr af 20. december 2006 med senere ændringer og 27, stk. 4 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj Forvaltningsmyndigheden udfører også attesteringsmyndighedsopgaver. Aftalen og Programmet fastlægger ansvarsog opgavefordelingen ved gennemførelsen af Programmet, herunder at Programmets forvaltningsmyndighed og fælles sekretariat, jfr. 28, stk. 4 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014, sikrer varetagelsen af de opgaver der fremgår af bekendtgørelsens 27, stk. 3 og 28, stk Bemyndigelsen af Tillväxtverket som forvaltningsmyndighed, jfr. artikel 21(1) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning 1299/2013 omfatter opgaverne som er beskrevet i artikel 125, undtagen artikel 125(4, litra a), i artikel 126 i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013, i artikel 23 i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1299/2013 og i delegerede retsakter udstedt i medfør af artikel 125(8) i Europa- Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013.

99 4/6 Bilag 1 - Side -4 af 6 Tilsynsførende Udgifter, som en støttemodtager har anmeldt i forbindelse med en udbetalingsanmodning under Programmet for projekter eller dele af projekter, som gennemføres af projektpartnere i Danmark, skal godkendes af en tilsynsførende, jf. artikel 23(4) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1299/2013 og 33 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj De fire regioner har ansvaret for, at den tilsynsførende godkendes og udpeges, og at den tilsynsførende instrueres om de regler, der gælder for tilsynet, herunder at den tilsynsførendes arbejde bl.a. er omfattet af bestemmelserne i bekendtgørelse nr. 586 af 3. juni Med aftalen mellem de danske myndigheder og Tillväxtverket udføres opgavevaretagelsen vedrørende ovenstående instruktion af den tilsynsførende af de fire regioner, der også sikrer korrektheden af den tilsynsførendes arbejde. På programniveau udarbejdes der med det formål retningslinjer for de tilsynsførende samt standardiserede erklæringer og tjeklister, som er obligatorisk for de tilsynsførende at anvende. Opgavevaretagelsen vedrørende den daglige vejledning af, og kommunikation med, den tilsynsførende delegeres til forvaltningsmyndigheden og det fælles sekretariat. Kontrol Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) er, jf. artikel 25(2) i Europa- Parlamentets og Rådets forordning 1299/2013, det danske medlem af Programmets revisionsgruppe. Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) har særligt følgende opgaver: Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) har til opgave at udføre såvel forvaltningskontrol som finansiel kontrol af Programmets danske gennemførelsesstrukturer, herunder den del af programmets fælles sekretariat, der er beliggende i Danmark. Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) skal på grundlag af en stikprøve udtage enkeltprojekter med henblik på at foretage kontrol hos danske støttemodtagere. I henhold til artikel 127(3) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013 skal Programmets revisionsmyndighed, der bl.a. er udpeget til at udstede årlige erklæringer, herunder erklæring om afslutning af Programmet, jf. artikel 127(5) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013, udføre sit revisionsarbejde i overensstemmelse med internationalt anerkendte revisionsstandarder. De fire regioner har pligt til at foretage indberetning, eventuelt via et bestemt IT-system, til Kommissionen (OLAF) af konstaterede uregelmæssigheder vedrørende udgifter afholdt i de respektive regioner. Etableringen af grundlaget for at foretage indberetning er ved aftalen

100 5/6 Bilag 1 - Side -5 af 6 mellem Tillväxtverket og de danske myndigheder, overdraget til Programmets forvaltningsmyndighed. De fire regioner bekræfter, og Erhvervsstyrelsen videresender, indberetningen til Kommissionen (OLAF) i overensstemmelse med gældende bestemmelser. De fire regioner forpligter sig endvidere til at sikre, at der foretages opfølgning på revisions- og kontrolrapporter fra Erhvervsstyrelsens EUkontrolenhed. Opgavevaretagelsen i den forbindelse er ved aftalen mellem Tillväxtverket og de danske myndigheder, overdraget til Programmets forvaltningsmyndighed og fælles sekretariat. De fire regioner sikrer og følger op på konstaterede mangler i førsteniveaukontrolsystemet, herunder særligt i aftalereguleringen med den tilsynsførende, som de fire regioner har udpeget. Erhvervsstyrelsen inddrages i opfølgningen i tilfælde af at opfølgningen indebærer ændringer af det danske regelgrundlag for kontrollen. Garanti I overensstemmelse med bemærkningerne til 13 i lov nr af 20. december 2006 med senere ændringer og 27, stk. 2 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 stiller de fire regioner garanti over for Erhvervsstyrelsen til sikkerhed for eventuel tilbagebetaling af programmidler, der måtte blive stillet krav om over for den danske stat, og overtager herunder forpligtelsen, jf. artikel 27(3) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1299/2013, til at tilbagebetale uretmæssigt udbetalte beløb til forvaltningsmyndigheden. Den enkelte region hæfter for eventuelle tilbagebetalinger vedrørende projektpartnere fra regionen. Den danske andel af en tilbagebetaling som følge af eksempelvis systematiske uregelmæssigheder, som ikke kan tilskrives bestemte projektpartnere, fordeles mellem de fire regioner efter befolkningstal.

101 6/6 Bilag 1 - Side -6 af 6 Afslutning Enhver aftale, som de fire regioner indgår, jf. 29 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014, med henblik på at bemyndige andre myndigheder til at varetage forvaltnings- og attesteringsmyndighedsopgaver, skal godkendes af Erhvervsstyrelsen. Denne aftale gælder indtil andet aftales. Aftalen kan kun ændres skriftligt og kun efter aftale mellem parterne. Dato: Preben Gregersen, regionalchef Erhvervsstyrelsen Dato: Jens Stenbæk, regionsrådsformand Region Sjælland Dato:. Sophie Hæstorp Andersen, regionsrådsformand Region Hovedstaden Dato:. Bent Hansen, regionsrådsformand Region Midtjylland Dato:. Ulla Astman, regionsrådsformand Region Nordjylland

102 Bilag 2 - Side -1 af 7 AVTAL mellan Tillväxtverket Sverige och Erhvervsstyrelsen Region Sjælland Region Hovedstaden Region Midtjylland Region Nordjylland Danmark 1 (7)

103 Bilag 2 - Side -2 af 7 Avtalsparter Sverige Tillväxtverket, förvaltande (FM) och attesterande myndighet (AM) och Danmark Erhvervsstyrelsen Region Sjælland Region Midtjylland Region Hovedstaden Region Nordjylland Avtalets syfte Detta avtal reglerar förhållandet mellan medlemsstaten Sverige som företräds av Tillväxtverket i rollen som FM samt AM och medlemsstaten Danmark som företräds av Erhvervsstyrelsen samt Region Sjælland, Region Midtjylland, Region Hovedstaden och Region Nordjylland (härefter kallade de fyra danska regionerna), vid genomförandet av det operativa programmet för Europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund- Kattegatt-Skagerrak Allmänna bestämmelser 1. I enlighet med EU:s förordningar om strukturfonderna, särskilt - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013, och - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1299/2013, samt därtill hörande delegerade och implementerade akter, särskilt - Kommissionens delegerade förordning (EU) 481/2014 av den 4 mars 2014, har medlemsstaterna Danmark och Sverige, tillsammans med Norge överenskommit om det operativa programmet för territoriellt gränsöverskridande samarbete Öresund-Kattegatt-Skagerrak (nedan kallat det operativa programmet), vilket godkänts av den Europeiska Kommissionen den 16 december 2014, beslut nr C(2014) Grundläggande danska bestämmelser finns i - Lov nr 1599 af 20.december 2006 om administration af tilskud fra Den Europæiske regionalfond og den Europæiske Socialfond med senere ændringer, - Bekendtgørelse nr 144 af 18.februar 2014 om henlæggelse af beføljelser til Erhvervsstyrelsen efter lov om administration af tilskud fra den Europæiske Regionalfond og den Europæiske Socialfond, - Bekendtgørelse nr 532 af 27. maj 2014 om ansvar og kompetencefordeling m.v. i forbindelse med administration af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond, och - Bekendtgørelse nr 586 af den 3 juni 2014om støtteberettigelse, regnskab, revision og kontrol m.v. i forbindelse med udbetaling af tilskud fra 2(7)

104 Bilag 2 - Side -3 af 7 Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond. 3. Grundläggande svenska bestämmelser finns i - förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder. 4. Erhvervsstyrelsen har det överordnande ansvaret för administrationen av den Europæiske Regionalfond i Danmark. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna har i mars 2015 ingått avtal om genomförande av programmet, och Tillväxtverket är informerat om innehållet i avtalet. 5. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna åtar sig att verka för att Tillväxtverket, i egenskap av FM och AM, kan uppfylla de åtaganden och det ansvar som framgår av EU:s förordningar om strukturfonder, därtill hörande delegerade och implementerade akter (till exempel enligt artikel 29 förordning (EU) 1299/2013 och artikel 149 förordning 1303/2013), tillämpliga nationella regler och det operativa programmet. 6. Tillväxtverket åtar sig att verka för att Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna får den information om programgenomförandet specifikt vad gäller användandet av tekniskt stöd (TA) som de behöver inom sina ansvarsområden. Ett Programråd för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak har upprättats efter överenskommelse mellan de myndigheter som på nationellt uppdrag medfinansierar programmets TA-medel. Programrådet är upprättat för att gemensamt behandla frågor av verksamhetsadministrativ art som är kopplade till genomförande av det operativa programmet och de avtal som sluts mellan parterna. 7. Till detta avtal finns 1 bilaga vilka avtalsparterna åtar sig att följa: - Bilaga 1: Fördelning av medfinansiering av tekniskt stöd Ovanstående bilaga kan ändras efter överenskommelse mellan avtalsparterna samt enligt förordningar och beslut i programmets Övervakningskommitté, jämlikt exempelvis artiklarna 49 och 110 förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 18 förordning (EU) nr 1299/ Till grund för genomförandet av det operativa programmet ligger också respektive medlemsstaters ingångna och av Kommissionen antagna Partnerskapsöverenskommelser för programperioden. 2 Organisationsstruktur 1. Struktur för genomförande av det operativa programmet framgår i avsnitt 5. Genomförandebestämmelser för samarbetsprogrammet. 3 Förvaltande och attesterande myndighets uppgifter 1. FM ska ansvara för att det operativa programmet genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning enligt artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013. Bestämmelser om sund ekonomisk förvaltning finns i artikel 30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, EURATOM) nr 966/2012. FM skall svara för inrättande av förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning i enlighet med artikel 72 förordning 1303/2013, vilket framgår av det operativa programmet avsnitt (7)

105 Bilag 2 - Side -4 af 7 2. I det operativa programmets avsnitt 5. Genomförandebestämmelser för samarbetsprogrammet, framgår FMs uppgifter i enlighet med artikel 125 förordning (EU) 1303/2013, och artikel 23 förordning (EU) 1299/2013. Uppgifterna kopplat till det operativa programmet innefattar förvaltning, urval av projekt/verksamheter, samt ekonomisk förvaltning och kontroll. Uppgifterna omfattar bl. a. daglig vägledning och kommunikation med de nationella kontrollanterna. FMs ansvar för genomförandet av det operativa programmet innebär att FM koordinerar och samordnar arbetet med det operativa programmet och de olika organ som utsetts att bistå FM i genomförandet. Det gemensamma sekretariatet lyder under och utför sitt arbete som en del av FM, med placering i Göteborg samt i Köpenhamn. 3. I det operativa programmets avsnitt 5. Genomförandebestämmelser för samarbetsprogrammet, framgår AMs ansvar och uppgifter i enlighet med artikel 126 förordning (EU) 1303/2013, och artikel 24 förordning (EU) 1299/2013. I det ingår att upprätta och lämna in ansökningar om utbetalningar till Kommissionen 4 Förvaltnings- och kontrollsystem /Systembeskrivning 1. De fyra danska regionerna ansvarar för godkännande, utpekande, instruktion och korrekthet i det utförda arbetet av de tilsynsførende i enlighet med bestämmelserna i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj Den daglige vejledning af, og kommunikation med, tilsynsførende delegeres til Forvaltningsmyndigheden og det fælles Sekretariat for programmet. 2. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna ansvarar för uppföljning av rapporter från Erhvervsstyrelsens EU-kontrolenhed gällande det danska kontrollsystemet, och idet fall FM konstaterar brister i det danska kontrollsystemet. 3. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna skall informera FM om innehållet i det kontrollsystem för attestering av utgifter enligt artikel 23 förordning (EU) 1299/2013 som man har inrättat i Danmark. Eventuella förändringar i systemet ska omedelbart meddelas FM. 4. En beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning enligt artikel 72 förordning 1303/2013 skall omfatta en beskrivning av systemen i både Danmark och Sverige för att vara fullständig. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna skall överlämna en beskrivning av det danska kontrollsystemet till FM. FM skall upprätta och sammanställa beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystemet enligt artikel 72. RM skall årligen utarbeta rapport och yttrande över förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning i enlighet med artikel artiklarna 72 och 127 förordning (EU) nr 1303/2013. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna skall godkänna beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning enligt artikel Tekniskt stöd (TA) 1. Medlemsstaterna Danmark och Sverige utser FM att administrera den nationella medfinansieringen, från de fyra danska regionerna och den svenska regeringen, av tekniskt stöd (TA) och ERUF-stödet i eget namn och för varje medlemsstats räkning. Utbetalning av stödet görs till ett Euro-konto utan nationella underkonton. FM har övergripande ansvar för medlen på kontot. FM har ansvar 4(7)

106 Bilag 2 - Side -5 af 7 för att utbetala TA till mottagare. Budget för tekniskt stöd beslutas av övervakningskommittén. En årlig redovisning av användning av TA-medel ska godkännas av övervakningskommittén. TA regleras i artikel 119 förordning (EU) 1303/2013 och artikel 17 förordning 1299/2013. Övervakningskommittén beslutar om användning av eventuell ränta som genereras. 2. De fyra danska regionerna skall överföra betalningen av sin medfinansiering av TA årligen senast den 31 januari. Den svenska regeringen överför medel till Tillväxtverket årligen. TA baseras på finansieringsplanen i det operativa programmet och den nationella medfinansieringen delas mellan Sverige och de danska regionerna. Fördelningen framgår av bilaga 1 till detta avtal. 3. Om det visar sig efter programperiodens slut att de fyra danska regionerna inbetalat mer medfinansiering av tekniskt stöd än som faktiskt använts, skall FM återbetala medlen till de danska regionerna. 6 Oegentligheter och ansvar för återkrav 1. Med hänvisning till artiklarna 122 och 143 förordning (EU) 1303/2013, samt det operativa programmets avsnitt 5.4 Ansvarsfördelning mellan de deltagande medlemsstaterna om FM eller Kommissionen ålägger dem finansiella korrigeringar, är Tillväxtverket, på vägnar av den svenska medlemsstaten, och Erhvervsstyrelsen samt de fyra danska regionerna, på vägnar av den danska medlemsstaten, ansvariga för att förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter samt återkräva belopp som utbetalats felaktigt tillsammans med ränta. Om felaktigt utbetalda belopp till en stödmottagare inte kan återkrävas är det den medlemsstat, och i Danmark den region, där den berörde stödmottagaren i fråga har sin verksamhet som ska betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet till den attesterande myndigheten i enlighet med artikel 27 förordning (EU) 1299/ Det avtalas att Tillväxtverket samt de fyra danska regionerna ansvarar inom sitt geografiska område för handläggningen och skötseln av eventuella, på grund av medelsmissbruk föranledda återkrav gentemot slutliga stödmottagare, inklusive rättsligt förfarande vid behov. Återkrävda belopp återförs till Kommissionen. 3. FM skall lämna nödvändiga upplysningar om programmets genomförande till RM och Erhvervsstyrelsens EU-kontrolenhed. Om FM eller AM upptäcker oegentlighet i rapporterade utgifter från danska projektpartners, registreras dessa av FM, de bekräftas av de fyra danska regionerna, och de rapporteras till OLAF av Erhvervsstyrelsen. FM följer upp revisions- och kontrollrapporter från programmets RM och revisionsgruppen. 7 Tvist 1. Tvist rörande tolkning av detta avtal skall lösas genom medling enligt reglerna för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut (Medlingsreglerna). Om medling inte leder till att tvisten löses inom den tid som anges i Medlingsreglerna skall den i stället avgöras genom skiljedom vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (Institutet). 2. Institutets Regler för Förenklat Skiljeförfarande skall gälla om inte Institutet med beaktande av målets svårighetsgrad, tvisteföremålets värde och övriga omständigheter bestämmer att Regler för Stockholms Handelskammares Skilje- 5(7)

107 Bilag 2 - Side -6 af 7 domsinstitut skall tillämpas på förfarandet. I sistnämnda fall skall Institutet också bestämma om skiljenämnden skall bestå av en eller tre skiljemän. Regler för medling och skiljeförfarande finns på Stockholms Handelskammares hemsida 8 Avtalstid och ikraftträdande m.m 1. Detta avtal träder ikraft omedelbart då det undertecknats av samtliga avtalsparter. 2. Avtalet kan ändras på begäran av en av avtalsparterna och endast genom skriftlig överenskommelse mellan samtliga avtalsparter. 3. Avtalet gäller till och med 31 december 2024 om inte annat avtalas. 4. Avtalet har upprättats i sex likalydande exemplar på svenska, varav samtliga parter erhåller var sitt exemplar. 5. Tillväxtverket har rätt att överlåta samtliga rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till annan berörd part för det fall verksamhet hos Tillväxtverket som omfattas av avtalet övergår till annan. 6(7)

108 Bilag 2 - Side -7 af 7. Ort och datum Gunilla Nordlöf Tillväxtverket, förvaltande och attesterande myndighet. Ort och datum Preben Gregersen regionalchef Erhvervsstyrelsen. Ort och datum Jens Stenbæk regionsrådsformand Region Sjælland. Ort och datum Ulla Astman regionsrådsformand Region Nordjylland. Ort och datum Bent Hansen regionsrådsformand Region Midtjylland. Ort och datum Sophie Hæstorp Andersen regionsrådsformand Region Hovedstaden 7(7)

109 Bilag 3 - Side -1 af 132 Samarbetsprogram inom målet Europeiskt territoriellt samarbete CCI Rubrik Version 1.3 Första året 2014 Sista året 2020 Stödberättigande från Stödberättigande till Kommissionens beslut nr Datum för kommissionens beslut Medlemsstatens beslut om ändring nr Datum för medlemsstatens beslut om ändring Datum för ikraftträdande av medlemsstatens beslut om ändring Nutsregioner som omfattas av det operativa programmet 2014TC16RFCB026 (Interreg V-A) SE-DK-NO - Sweden-Denmark-Norway (Öresund-Kattegat-Skagerrak) 2014-jan dec-31 DK011 - Byen København DK012 - Københavns omegn DK013 - Nordsjælland DK014 - Bornholm DK021 - Østsjælland DK022 - Vest- og Sydsjælland DK041 - Vestjylland DK042 - Østjylland DK050 - Nordjylland NO011 - Oslo NO012 - Akershus NO031 - Østfold NO032 - Buskerud NO033 - Vestfold NO034 - Telemark NO041 - Aust-Agder NO042 - Vest-Agder SE224 - Skåne län SE231 - Hallands län SE232 - Västra Götalands län SV SV

110 Bilag Side STRATEGI -2 af 132 FÖR SAMARBETSPROGRAMMETS BIDRAG TILL UNIONENS STRATEGI FÖR SMART OCH HÅLLBAR TILLVÄXT FÖR ALLA OCH FÖR ATT UPPNÅ EKONOMISK, SOCIAL OCH TERRITORIELL SAMMANHÅLLNING 1.1 Strategi för samarbetsprogrammets bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Beskrivning av samarbetsprogrammets strategi för att bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Under 2010 lanserades EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 som ett svar på hur EU:s medlemsländer gemensamt ska utveckla sin konkurrenskraft på världsmarknaden samt möta den ekonomiska kris som unionen befunnit sig i sedan Europa 2020 syftar till att skapa en smart, hållbar tillväxt för alla genom att arbeta med: Smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning Europa 2020 har fem tydliga mål som ska vara uppnådda före 2020: Sysselsättning 75 % av åringarna ska arbeta FoU och innovation 3 % av EU:s BNP (offentliga och privata utgifter tillsammans) ska investeras i FoU Klimat och energi Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990 (eller till och med 30 % om förhållandena är gynnsamma) 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 % Utbildning Andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10% Minst 40 % av åringarna ska ha högre utbildning Fattigdom och social utestängning Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner

111 Bilag 3 Varje - Side medlemsland -3 af 132 har antagit sina egna nationella mål för respektive ovanstående område. Målen i Europa 2020 ska nås med hjälp av sju utpekade flaggskeppsinitiativ: 1. Innovationsunionen och innovationsarbetet som till exempel genom att tillgången till finansiering för forskning och innovation förbättras och att närmare samarbete skapas mellan forskning och marknad 2. Unga på väg med högre kvalitet i utbildningssystemet som underlättar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden 3. En digital agenda för Europa med utbyggd digital marknad, med höghastighetsinternet och bättre möjligheter att utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag 4. Ett resurseffektivt Europa med en resurseffektivare produktion kombinerat med minskade koldioxidutsläpp, ökad användning av förnybara energikällor och en moderniserad transportsektor 5. Industripolitik för en globaliserad tid med bättre företagsklimat, särskilt för små och medelstora företag 6. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen med en moderniserad arbetsmarknad i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och underlätta kompetensutveckling 7. Europeisk plattform mot fattigdom för att ge fattiga och socialt utestängda hjälp. Interregprogrammet för Öresund-Kattegatt-Skagerrak har en viktig funktion att knyta samman Europa 2020-strategin med nationella planer och de regionala och lokala/kommunala utvecklingsplanerna. Som en del i förverkligandet av Europa 2020 finns Östersjöstrategin som ska bidra till en förbättrad miljö, stark och hållbar tillväxt, minskade ekonomiska klyftor och minskad gränsöverskridande brottslighet. Östersjöstrategins tre mål är att 1) rädda havsmiljön, 2) koppla samman regionen och 3) öka välståndet. I de partnerskapsöverenskommelser som tas fram mellan varje medlemsland och Kommissionen poängteras att mervärdet av det europeiska territoriella samarbetet ska stärkas genom ökat resultatfokus och starkare kopplingar till andra fonder samt den strategiska planeringen på alla nivåer i genomförandet. Resurserna ska koncentreras och de projekt som beviljas stöd vägledas av att det finns ett mervärde av att de genomförs gränsöverskridande. Programmet ska ha fokus på att medfinansiera insatser som syftar till att hitta gemensamma lösningar på identifierade gränsöverskridande problem. De fyra tematiska mål som valts för Öresund-Kattegatt-Skagerrak-programmet ligger väl i linje med de prioriterade områden som lyfts fram i partnerskapsöverenskommelserna för Sverige och Danmark, liksom målen för Europa 2020 och delar av Östersjöstrategin. Därmed kommer programmet att kunna stödja insatser som bidrar till att uppnå målen om en smart och hållbar tillväxt för alla. Utmaningar och möjligheter för det gemensamma programområdet Öresund-Kattegatt-Skagerrak-programmet (ÖKS) omfattar två delområden, Öresund respektive Kattegatt-Skagerrak (KASK) samt det övergripande Öresund-Kattegatt- SV 2 SV

112 Bilag 3 Skagerrak-området. - Side -4 af 132 Programområdet har fler än 9 miljoner invånare i tre länder. Här finns två huvudstäder, fler än 30 universitet och områdets delar förenas av hav. I programgeografin ingår på NUTS 3-nivå i Danmark Byen København, Københavns omegn, Nordsjælland, Bornholm, Østsjælland, Vest- og Sydsjælland, Vestjylland, Østjylland, Nordjylland. I Sverige ingår Skåne län, Hallands län och Västra Götalands län. I Norge ingår Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder. I föreliggande programdokument används genomgående regionerna som ett samlingsnamn för alla de 15 regionerna och fylkeskommunerna. Programmets EU-medel fördelas indikativt med 42 % till delområde Öresund, 36 % till delområde KASK och 22 % till det övergripande Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Programmets Övervakningskommitté ska löpande följa upp efterfrågan och utfall av projektmedel i respektivedelområde samt, när hälften av medlen är beviljade, utvärdera budgeten utifrån indikativ fördelning och faktiskt utfall och fatta beslut om eventuell ny fördelning. ÖKS-området är en attraktiv region som kännetecknas av god ekonomi, hög utbildningsnivå och god tillgänglighet till natur och havsområden. Här finns en stor dynamik mellan storstadsområden och landsbygdsområden, mellan olika ekonomiska, konjunkturmässiga och demografiska utmaningar. Det är viktigt att se programområdet i ett globalt sammanhang. Tillväxt och utveckling är beroende av händelser i andra delar av världen. ÖKS-regionen kännetecknas i ett europeiskt perspektiv av relativt små sociala skillnader, bra välfärd, stark ekonomi och god tillgång till naturresurser. Det finns därmed goda möjligheter för att regionen ska kunna vara en drivkraft för hållbar utveckling ÖKS-regionen har styrkor och kompetenser som efterfrågas även i länder med betydligt högre tillväxttakt än vad de skandinaviska länderna har. I det internationella perspektivet finns en potential för invånare och företag i ÖKS-regionen när det gäller sysselsättning och export av varor och tjänster men även förforskningsutbyte. Regionen har en konkurrensfördel i ett internationellt perspektiv när det gäller miljö- och klimatarbete, vilket är en möjlighet för forskning, innovation, företagande och sysselsättning. Öresund- Kattegatt-Skagerrak bedöms ha goda möjligheter att fortsatt vara en av Europas ledande regioner när det gäller forskning, högteknologisk utveckling och innovationskraft. Inom ÖKS-regionen finns internationell konkurrenskraft och hög kompetens inom många olika branscher och sektorer. Utifrån de regionala prioriteringarna inom Öresund- Kattegatt-Skagerrak-regionen finns sammantaget följande styrkeområden: besöksnäring, cleantech, fordonsklustret, förnybar energi, informations- och kommunikationsteknik (IKT), kreativa näringar/upplevelseindustri, landsbygdsnäringar, life sciences, livsmedelsforskning och -produktion, den marina och maritima sektorn, materialvetenskap, process- och kemiindustri, samt välfärd- och hälsoteknologi. ÖKS-regionen har goda förutsättningar för att leda utvecklingen till en koldioxidsnål ekonomi och att utnyttja den marknadspotential som övergången medför. Styrkepositionerna är huvudsakligen relaterade till en hög grad av medvetenhet och samsyn gällande utmaningar som rör klimat- och energifrågor i programområdet, etablerade strukturer som den nordiska elmarknaden, en väl fungerande offentlig sektor och korta avstånd mellan förvaltning, politik och medborgare, starka kunskapsmiljöer, en god tillgång till förnybara resurser och ett väl utvecklat näringsliv. SV 3 SV

113 Bilag 3 Tillgänglighet - Side -5 af 132 och mobilitet är viktiga förutsättningar för tillväxt, ekonomisk utveckling och balans i regionen. God tillgänglighet för alla är centralt för att regionen ska vara attraktiv för besök, boende, studier, arbete och företagande. Effektiv och hållbar logistik inom programgeografin och mellan ÖKS-området och andra marknader har stor betydelse för företagande. Havs- och kustområdena i ÖKS-området påverkar regionens utveckling och attraktivitet. Vattenkvaliteten och marina resurser är avgörande för bland annat utvecklingen av turism, fiske, vattenbruk och hållbar kustförvaltning. Samtidigt är ÖKS ett havsområde med omfattande sjöfart. Detta innebär en stor potential för utveckling, men ställer också krav på säkerhet och hög miljömedvetenhet. En övergripande utmaning handlar om demografin, med en allt äldre befolkning och färre i arbetsför ålder som ska försörja alltfler. Samtidigt finns utmaningar gällande ungdomar och utsatta gruppers låga deltagande på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden i Sverige, Norge och Danmark har mycket gemensamt och det finns en lång tradition av samarbete och utbyte mellan länderna. Regionerna i programområdet har därmed goda förutsättningar att dra nytta av varandras erfarenheter för att samarbeta över gränserna gällande arbetskraftens rörlighet, ökad sysselsättning, samt samverkan mellan näringslivet och innovationssystemet. Utmaningar och möjligheter för delområdena Tre av de femton regionerna i programgeografin ingår i Öresundsområdet (Region Hovedstaden, Region Sjælland och Skåne län), och övriga tolv regioner ingår i Kattegatt- Skagerrak-området. Samarbetet i Öresund-Kattegat-Skagerrak har delvis olika förutsättningar. Den norra delen av programområdet (Kattegat-Skagerrak) är betydligt större rent geografiskt. Området har varit en del av Interreg ÖKS-programmet sedan 2008, medan Öresund, som har kunnat söka Interregmedel sedan 1996, har längre erfarenhet av gränsöverskridande samarbete och kortare geografiska avstånd. För att utnyttja den fulla potentialen i programområdet och samtidigt se till varje delområdes specifika förutsättningar är det viktigt att ta tillvara den lokala och regionala kompetens som finns representerad i styrkommittéerna. Val av tematiska mål EU-kommissionen konstaterar i sina rekommendationer att såväl Sverige som Danmark är beroende av att samverka över nationsgränserna för att hantera ett flertal av de utmaningar och möjligheter som länderna står inför. Kommissionen pekar ut fem områden som särskilt viktiga för Sverige och Danmark i relation till det europeiska territoriella samarbetet: Forskning och innovation, konkurrenskraft i små och medelstora företag Energi, miljö och klimatförändringar Anslutningar och tillgänglighet Gränsöverskridande utbyten inom sysselsättning- och utbildningsområdet Marin kunskap, fysisk planering, integrerad kustzonsförvaltning, integrerad övervakning till sjöss, skydd mot större katastrofer till sjöss och på land, hållbar tillväxt och sysselsättning i den maritima ekonomin I förhållande till dessa områden poängterar Kommissionen vikten av samstämmighet och koordinering mellan det territoriella samarbetet och prioriteringarna inom investeringar SV 4 SV

114 Bilag 3 för - Side tillväxt -6 och af 132 sysselsättning. Kommissionen rekommenderar att programmen prioriterar ett fåtal tematiska områden som kan fungera som katalysatorer för tillväxt och jobbskapande i regionen. Ett fördjupat samarbete inom ramen för ÖKS-geografin kan skapa den kritiska massa och de synergier som krävs för att utnyttja tillväxtpotentialen fullt ut. Regionerna i Öresund-Kattegatt-Skagerrak har utifrån en analys av utmaningar och möjligheter valt att fokusera programmet på fyra insatsområden; innovationer, grön ekonomi, transporter samt sysselsättning. Många av de utmaningar Öresund-Kattegatt-Skagerrak-området står inför sträcker sig över nationsgränser. Ett av de mest effektiva sätten att hantera gränsöverskridande utmaningar är genom samarbete. För att stärka mervärdet av europeiskt territoriellt samarbete och för att de projekt som finansieras mer effektivt ska kunna bidra till EU:s övergripande mål ställs för perioden ökade krav på att insatserna fokuseras. Samtliga regioner i programområdet har lyft fram sina prioriteringar vad gäller tematiska mål för programmet. Dessa inspel har analyserats tillsammans med ett antal strategiska dokument, exempelvis regionala utvecklingsplaner. Därefter har diskussion och sammanvägning utifrån gränsregionalt mervärde, kritisk massa, helhetsperspektiv och koppling till andra EU-program lett till att följande tematiska mål valts för Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak från EU-kommissionens 11 tematiska mål: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Innovationer) Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (Grön ekonomi) Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (Transporter) Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (Sysselsättning) Investeringsprioriteringar har valts för varje tematiskt mål och exempel på typer av aktiviteter som är särskilt relevanta i ett Öresund-Kattegatt-Skagerrak-perspektiv har lyfts fram. Tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Öresund-Kattegatt-Skagerrak står starkt i europeiska mått med internationellt hög vetenskaplig kvalitet och innovativa regioner. För att utveckla och utnyttja denna starka position krävs målinriktade gränsöverskridande satsningar på spetskompetensområden samt utnyttjande av komplementära styrkeområden. ÖKS-programmet kan genom gränsöverskridande projekt och sammankoppling mellan forskning och innovationsmiljöer medverka till skapandet av mervärde och uppväxling inom hela programgeografin. Analyser på såväl lokal som global nivå visaratt behovet av kunskapsutveckling och innovationsförmåga blir allt viktigare för att skapa tillväxt och konkurrenskraft. Ett framgångsrikt forsknings- och innovationsarbete, som även omfattar kommunal näringslivssamverkan, kräver kvalificerade nätverk och kritisk massa. Det finns ett stort gränsregionalt mervärde i att stärka samarbetet mellan kompetenskluster i ÖKS-området. En gemensam utmaning i ÖKS är behovet av att öka företagens investeringar i FoU och innovation, vilket även betonas i Kommissionens landsspecifika rekommendationer för SV 5 SV

115 Bilag 3 Sverige - Side -7 och af Danmark. 132 Företagens FoU-intensitet har sjunkit kraftigt de senaste åren då stora företag flyttat och små- och medelstora företag investerar mindre i FoU. Satsningar på FoU och kvalificerade tjänster inom ÖKS-regionen motverkar risken för utflyttning av nyckelfunktioner från ÖKS-området i transnationella bolag. Forskning och innovationer kan ses i ett brett perspektiv som innefattar allt från produkter, processer och marknadsföring till organisationsutveckling. Möjligheterna att stimulera sociala innovationer ska stärkas genom ett ökat samarbete mellan näringsliv, universitet, offentliga myndigheter och den ideella sektorn. ÖKS-området kännetecknas av internationell konkurrenskraft och har hög kompetens inom många olika branscher och sektorer. Inom programmet finns särskilt fokus på de kunskapsintensiva delarna inom de av regionerna identifierade och tidigare nämnda styrkeområdena. Inom dessa områden finns aktörer inom näringsliv, offentlig förvaltning, forskning och utbildning samt ofta även inom ideella och frivilliga sektorn. Styrkeområdena finns i varierande omfattning och inriktning i de flesta av regionerna inom ÖKS-området. Regioner som har nischkompetens inom ett styrkeområde kan komplettera andra som har ett brett näringsliv inom området. Mångfalden bidrar till att komplementära styrkepositioner kan nyttjas inom ÖKS-geografin. Flera regioner lyfter i sina innovationsstrategier fram kopplingen mellan styrkeområden och smart specialisering. Regionerna i ÖKS är relativt små och har behov av att vara integrerade i det europeiska forsknings- och innovationssystemet. Ökad internationalisering är nödvändigt för att utveckla den smarta tillväxten. Ett område med stor potential för innovationssamarbete är de marina och maritima näringarna samt utmaningar relaterade till havsmiljön. Programgeografin karaktäriseras av havsområden och vattenvägar, t.ex. Öresund, Kattegatt, Skagerrak samt flera sjöar och älvar. Det finns förutsättningar för nära samverkan mellan näringsliv, forskningsinstitut och offentlig förvaltning i regioner som kompletterar varandra och står inför gemensamma utmaningar och möjligheter. Ytterligare ett område med stor potential är regionalt och gränsregionalt nyttiggörande av internationella forskningsinfrastrukturer. Etableringen av den europeiska forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) och den svenska forskningsanläggningen MAX IV kan leda till smart tillväxt inom flera sektorer. ÖKSprogrammet kan medverka till skapandet av mervärde och uppväxling inom hela programgeografin för denna typ av strategiska anläggningar, genom sammankoppling mellan forsknings- och innovationsmiljöer över gränserna. Hållbarhet bör vara en integrerad del av projektens mål och syfte. Det kan handla om att utveckla ny teknik och/eller problemlösningar som kan gynna miljön långsiktigt. I ett innovationsperspektiv utgör den biobaserade ekonomin en viktig aspekt på hållbarhet. Konceptet är brett och omfattar bioråvaror från jord-, skogs- och havsbruk, biomaterial, bioenergi, grön kemi samt teknikutveckling som bioraffinering. Projekt inom detta område kan ha fokus på hela eller delar av värdekedjan från teknik, styrmedel, ekonomi, resursekonomi och inte minst näringslivsutveckling. För innovationsklimatet är det värdefullt att involvera en mångfald av människor (kön, etnicitet, ålder, etc.) som kan ge vidgade referensramar till projekten. Det kan också ge ökade möjligheter att nå nya marknader, förbättra marknadspositioner, bredda rekryteringsunderlaget samt öka kreativiteten. SV 6 SV

116 Bilag 3 Tematiskt - Side -8 mål af 132 2: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Klimatförändringarna är bland de största utmaningarna som världen står inför. För att minska effekterna av dessa är samarbete och lokala åtgärder nödvändigt. Att minska utsläppen av växthusgaser och stödja övergången till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi är viktiga utmaningar för såväl Europa som programregionen. Detta kräver förändringar i levnadsvanor och skapar ett behov av att utveckla ny teknik för förnybar energi. Nya produkter och tjänster behöver utvecklas, samtidigt som förbättringar behövs inom återanvändning och återvinning. Globalt är utsläppen av växthusgaser knutna till energiproduktion och uppvärmning och står för 29 % av de totala utsläppen. En kritisk faktor för en lyckad omställning till en koldioxidsnål ekonomi är minskad energiförbrukning och en renare, grönare och större andel förnybar energiproduktion. I ÖKS-regionen finns etablerade gränsöverskridande strukturer som den nordiska elmarknaden, en välfungerande offentlig sektor och korta avstånd mellan förvaltning, politik och medborgare, starka kunskapsmiljöer och en god tillgång till förnybara resurser och ett väl utvecklat näringsliv. Detta gör att ÖKS-regionen är väl förberedd för övergången till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Klimatmässiga utmaningar kräver samarbete över landgränser. En stor del av regionerna och kommunerna inom ÖKS-området har strategier för sitt klimatarbete. Många har ambitioner om att vara fossilfria eller koldioxidneutrala i framtiden, med uttalade utvecklingsmål för exempelvis bioenergi, vindkraft, elbilar eller grön omställning. Det finns en stor potential i samarbete, utveckling och utbyte av lösningar, metoder och modeller både för att undvika dubbelarbete och för att skapa nödvändig effekt av insatserna. Det faktum att programmets geografi till stor del täcks av vatten gör att även miljö- och klimatfrågor kopplade till den marina och maritima sektorn med fördel kan adresseras i programmet. Programgeografin har en positiv klimat- och miljöimage och starka, delvis komplementära närings- och kompetensmiljöer. Detta är en stark konkurrensfördel både vad gäller attraktionskraft och utveckling av grön energiteknologi en tillväxtsektor som kan ge nya exportmarknader. Detta tematiska mål möjliggör offensiva och näringslivsinriktade klimatsatsningar som kan gälla alternativa energikällor, genom exempelvis förstärkning och nyttjande av det gemensamma nordiska energinätet och marknaden, stadsmiljö och smart city samt utveckling av energiteknologi, tjänster och produkter. För att uppnå målet om en koldioxidsnål ekonomi och använda möjligheterna som ligger i denna omställning behöver nya och innovativa lösningar utvecklas. Det är viktigt att bredda deltagandet vid t ex produkt- och teknikutveckling så att en mångfald av människor (kön, ålder, etnicitet, etc.) involveras i arbetet. Det tematiska målet är sektorövergripande och har kopplingar till både forskning, teknisk utveckling och innovation och arbetsmarknad. En tydlig koppling finns även till temat gällande hållbara transporter, där tillgång till grönare drivmedel är en förutsättning för att lyckas nå målen. Synergieffekter kan uppnås genom kopplingar till European Strategic Energy Technology Plan (SET), som innefattar åtgärder relaterade till planering, genomförande och internationellt samarbete inom energiområdet. Tematiskt mål 3: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur SV 7 SV

117 Bilag 3 Effektiva - Side -9 och af hållbara 132 transporter är av stor betydelse för möjligheterna att utveckla en sammanhängande, attraktiv och tillgänglig gränsöverskridande region. Ökad tillgänglighet i ett hållbart och gränsregionalt perspektiv bidrar till att skapa större arbetsmarknader som stärker näringslivets internationella konkurrenskraft, samt till att utveckla de andra tematiska målen om forskning och innovationer, koldioxidsnål ekonomi, samt sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Det finns en stor gränsöverskridande potential i att knyta samman Öresundsregionen, Jylland-Norge-Västsverige, den Skandinaviska Arenan och korridoren mot Tyskland (STRING-samarbetet). Inom detta område bör hållbara lösningar för person- och godstransporter utvecklas med järnväg, vägar, hamnar och sjöfart i ett samverkande helhetsperspektiv. Kattegat-Skagerrakregionens SWOT-analys, Öresundsregionens utvecklingsstrategi (ÖRUS) och EU-kommissionens nationella prioriteringar betonar vikten av hållbara transporter och infrastruktur. Detsamma gäller Norges nationella transportplan. Tillgänglighet, transporter och infrastruktur är avgörande utvecklingsfrågor för hela programområdet som har viktiga transportkorridorer med flera besvärande flaskhalsar. Gränsöverskridande samordning och planering av transportinfrastrukturen är en fortsatt utmaning och det är därför viktigt med fortsatta gemensamma regionala insatser. Att utveckla hållbara transportsystem kan ge konkurrensfördelar i form av god livsmiljö och en väl sammanbunden region med goda förbindelser till omvärlden. Programregionen inkluderar projekt under det transeuropeiska transportnätverket TEN-T. Detta gäller främst den multimodala korridoren Nordiska triangeln med utbyggnad av ett effektivt, hållbart och konkurrenskraftigt transportssystem på väg och järnväg mellan Oslo-Köpenhamn och Stockholm. Vid EU:s revision av riktlinjerna för TEN-T år 2009 bekräftade de nordiska regeringarna att den Nordiska triangeln är det viktigaste gränsöverskridande infrastrukturprojektet i Norden i EU-sammanhang. Dessutom byggs en ny fast förbindelse över Fehmarn Bält mellan Danmark och Tyskland under programperioden. Dessa projekt är definierade som flaggskeppsprojekt i EU:s Östersjöstrategi och ingår även i det övergripande transportnätverket inom den Nordliga Dimensionen. Flera vägar, järnvägar och hamnar i programregionen ingår i the Baltic Sea Region (BSR) Strategic Network 2030 by the Baltic Transport Outlook. Detta är en TEN-T studie som inletts för att stödja genomförandet av EU:s Östersjöstrategi på transportområdet. Hamnarna i Århus, Köpenhamn, Göteborg, Malmö, Trelleborg och Oslo tillhör kärnnätverket i det nya TEN-T nätverket. Fredrikshamn och Hirtshals hamnar ingår i den viktiga kärnnätverkskorridoren till Århus, men är inte klassificerade som kärnnätverkshamnar. Inom ÖKS-regionen är det även fokus på att utveckla gröna transportkorridorer, vilket i detta sammanhang visas genom initiativet att etablera en grön godskorridor mellan Oslo- Göteborg-Köpenhamn-Rotterdam. Programregionens övergripande tillgänglighet är bra men varierande. ÖKS-regionen har goda kommunikationer i nord-sydlig riktning. Den nord-sydliga korridoren är väl utvecklad men ligger i riskzonen för överbelastning och bör utvecklas för att undvika flaskhalsar. Det finns även behov för att förbättra och vidareutveckla kommunikationerna i den öst-västliga riktningen. Tillgängligheten till internationella marknader, arbete, utbildning och tjänster är bäst i och omkring de största städerna Köpenhamn, Malmö, SV 8 SV

118 Bilag 3 Göteborg - Side -10 och af Oslo, 132samt i transportkorridorerna mellan dessa städer. Den urbana utvecklingen kommer att kräva fortsatta insatser för att möta lokala och regionala transportutmaningar. Öresundsregionen är en samlad transportknutpunkt med stor transittrafik. I den inre delen av ÖKS-regionen, som har en glesare äldre befolkningsstruktur, mindre godsflöden och större avstånd är tillgängligheten sämre. De flesta av dessa områden ligger i KASKregionen, men finns också i inre delarna av Skåne och Själland. Dessa glesare befolkade områden i regionen har sämre förutsättningar för konventionell kollektivtransport och behöver utveckla bättre anpassade lösningar baserade på lokal efterfrågan. Att dessa områden ofta har en äldre befolkning skapar särskilda behov inom transportområdet. Utsläppen från transportsektorn är stora och ökande och utgör idag ungefär 30 % av de samlade koldioxidutsläppen i regionen. Denna negativa trend sker trots att den tekniska utvecklingen har gått mot effektivare fordon och transporter. Att utsläppen ökar beror på att regionen har haft en stor tillväxt inom transportsektorn. En viktig utmaning är därför att minimera behovet av transporter, samt att utveckla och bygga ut ett grönare transportsystem. Bra, standardiserad och tillförlitlig tillgång till förnybar och ren energi är i detta sammanhang en kritisk faktor. Transporter, kollektivtrafik, trafikinformation och terminaler bör anpassas till personer med funktionsnedsättning liksom åtgärder för Universell Design för att främja lika möjligheter och icke-diskriminering. Även olika individers perspektiv har relevans för transportmålet. Utifrån skilda erfarenheter och livsvillkor påverkas resvanorna vilket bör beaktas vid infrastrukturplanering samt vid utformning av transportlösningar. Tematiskt mål 4: Att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Arbetsmarknaden i Sverige, Norge och Danmark kännetecknas av stora likheter och det finns en lång tradition för samarbete länderna emellan. Den nordiska modellen och den språkliga såväl som kulturella likheten har starkt bidragit till utvecklingen av en gemensam arbetsmarknad. Detta innebär att länderna i ÖKS-regionen står väl rustade för att tillvarata potentialen i ett gränsöverskridande samarbete om arbetskraftens mobilitet och ökad sysselsättning. Strukturomvandlingen i Öresund-Kattegatt-Skagerrak är betydande och näringslivet möter utmaningar i form av ökande global konkurrens. Kraven på kompetent och välutbildad arbetskraft blir allt högre, samtidigt som en relativt stor andel av befolkningen inte klarar att ta sig igenom grund- och gymnasieskola med godkända betyg. För att hantera utmaningarna kring sysselsättningen krävs således en bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad, en ökad flexibilitet över gränserna samt en arbetskraft som är rustad att verka i en gränsöverskridande kontext. Samarbeten mellan arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet är av stor betydelse, inte minst när det gäller att ta fram standarder för gemensam meritvärdering och certifiering av utbildnings- och yrkeskvalifikationer. Vidare krävs också en väl integrerad arbetsmarknad som är anpassad efter en mobil arbetskraft och som ger ökade möjligheter för regionens näringsliv att utvecklas. Målinriktade gränsöverskridande insatser behövs för att snabbväxande företag ska kunna få relevant stöd och uppnå en kritisk massa. Utveckling av gemensamma rådgivningsprogram för entreprenörer och inkubatorinsatser kan dessutom öka företagens SV 9 SV

119 Bilag 3 tillgänglighet - Side -11 af till 132 den globala marknaden och därmed bidra till tillväxt och sysselsättning i ÖKS-regionen. Även insatser som på ett strategiskt plan analyserar den regionala arbetsmarknadssituationen och stärker samarbetet kring en aktiv arbetsmarknadspolitik bedöms som mycket viktiga. Samtliga initiativ kan stärkas genom att kunskaper och erfarenheter från en mångfald av människor (kön, ålder, etnicitet, etc.) tillvaratas. Förhandsutvärderingen Tillväxtverket har på uppdrag av Näringsdepartementet i Sverige och i samråd med Erhvervsstyrelsen i Danmark och Kommunal og moderniseringsdepartementet i Norge upphandlat en ex-ante utvärdering för samarbetsprogrammet Öresund-Kattegatt- Skagerrak Kontakter med förhandsutvärderarna har skett löpande under programprocessen. Utvärderarna har läst alla utkast av programmet, funnits med i korrespondens kring programmet och deltagit på flera möten. Skrivargruppen har under processens gång kontinuerligt tagit del av utvärderarnas bedömningar och synpunkter och beaktat dessa i programförslaget. Joint Programming Committee (JPC) och skrivargruppen har haft en värdefull dialog och avstämning genom hela programskrivningsarbetet som varit mycket värdefull. I förhandsutvärderingens sammanfattning (sidan 8) skriver utvärderarna: Förhandsutvärderingen har skett genom en interaktiv process mellan utvärderarna och de aktörer som har varit involverade i programframtagandet. Detta innebär att förhandsutvärderaren i dialog med programskrivare bedömt om programmets strategier, prioriteringar, mål och uppföljningsverktyg är relevanta eller kan förbättras. Vidare har utvärderarna löpande gett råd och rekommendationer utifrån angivna regelverk, riktlinjer och kunskapskällor angående programmets innehåll. I förhandsutvärderingen konstateras att det finns en tydlig interventionslogik och att programmet utgår från ett korrekt och väl beskrivet nuläge. De föreslagna åtgärderna är relevanta och det förväntade resultatet realistiskt. Det finns en rimlig logisk koppling mellan de föreslagna aktiviteterna, utfall och resultat. De föreslagna åtgärderna kommer sannolikt kunna bidra till resultaten. Det finns dock externa faktorer, till exempel nationell politik och ekonomisk utveckling, som kan påverka det önskade resultatet. Fördelningen av budgetmedel överensstämmer med programmets mål. Personalen och den administrativa kapaciteten har anpassats till programförvaltningen. I förhandsutvärderingen ges exempelvis följande rekommendationer för att om möjligt ytterligare förstärka interventionslogiken: Att åtgärdslistorna skulle kunna förtydligas ytterligare för att få mer fokus, till exempel genom att identifiera några huvudåtgärdsområden för varje specifikt mål och därunder lista övriga förslag. Denna ansats skulle även underlätta möjligheterna att ringa in relevanta aktivitetsindikatorer. Denna rekommendation har i viss mån åtgärdats. Förhandsutvärderingen noterar även att ickediskriminering och jämställdhet inte berörs explicit i åtgärdsförslagen. Detta har också kompletterats. Risk för överlappning då det för några tematiska mål förekommer förslag på liknande åtgärder och samma målgrupper. Programskrivarna har tagit till sig SV 10 SV

120 Bilag 3 - Side dessa -12 af synpunkter 132 och arbetat för att undvika överlappningar. I genomförandet av programmet gäller det att säkerställa att absorptionskapacitet finns samt att synergier möjliggörs Motivering till valet av tematiska mål och motsvarande investeringsprioriteringar, som beaktar den gemensamma strategiska ramen och som bygger på en analys av behoven inom hela programområdet och den strategi som valts för att hantera dessa behov, som när så är lämpligt omfattar saknade förbindelselänkar i gränsöverskridande infrastruktur med beaktande av resultaten från förhandsutvärderingen Tabell 1: Motivering till valet av tematiska mål och investeringsprioriteringar Valt tematiskt mål 01 - Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Vald investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Motivering till valet Denna investeringsprioritering kan ge stöd till att komplettera vetenskaplig kvalitet där det behöver lyftas av strategiska eller kapacitetshöjande skäl. Insatser för att främja kompetenscentra är viktiga, där akademin i regionen genom gränsöverskridande samarbete kan nå kritisk massa inom snäva fält. Det finns även behov av insatser som förbättrar forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation. Det behövs kraftfulla insatser som stärker förmågan att nyttiggöra forskning och akademisk kompetens i form av innovationer och förbättrad konkurrenskraft i näringslivet Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produktoch tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom För att en innovation ska bli framgångsrik behövs förståelse om marknadens agerande. ÖKS-området behöver bli bättre på att ta innovationer till marknaden och fokusera på efterfrågestimulans. ÖKS-området behöver internationaliseras mer och stärka kopplingen till EU:s FoI-system. Strukturer för samarbete och sammanhållning kan utvecklas över gränserna inom ÖKSområdet, liksom lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner. Prioriteringen har koppling till tematiskt mål 2 om grön ekonomi och mål 3 om transporter. SV 11 SV

121 Bilag 3 - Side -13 af 132 Valt tematiskt mål 04 - Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Vald investeringsprioritering smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärd er och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor Motivering till valet Ökad produktion av grön energi kräver naturresurser, kompetens och teknologi. Ett bättre och smartare distributionsnät gör det möjligt att utnyttja produktions- och förbrukningstoppar mellan de olika energikällorna. Effektivare och jämnare utnyttjandegrad samt lagring av överskottsenergi resulterar i mindre energiförluster mellan producent och användare. En ökad samverkan över gränserna inom ÖKS-området, tekniska lösningar och bättre kraftnät kommer också möjliggöra högre nyttjandegrad av lokalt producerad energi. Lösningar som möjliggör ökad produktion och distribution utgör en betydande ekonomisk och miljömässig potential. Prioriteringen har koppling till tematiskt mål 3 om transporter. Utvecklingen av smarta distributionsnät och lokalt producerad energi kan även involvera forskning och innovation kopplat till tematiskt mål Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn Ökad energieffektivitet är ett av de mest effektiva sätten att säkra en stabil och säker energiförsörjning och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser och andra luftföroreningar. Det finns en betydande potential för energibesparingar i både offentliga infrastrukturer och byggnader. Lärande mellan regionerna genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner kan utvecklas inom Öresund-Kattegatt- Skagerrak. SV 12 SV

122 Bilag 3 - Side -14 af 132 Valt tematiskt mål Vald investeringsprioritering Motivering till valet 07 - Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Denna investeringsprioritering har ett direkt gränsöverskridande perspektiv och europeiskt mervärde. Den har direkt betydelse för att ansluta transportkorridorer även i Norge med TEN-T (Nordiska triangeln). Prioriteringen är relevant då ÖKS-regionen omfattar prioriterade projekt under det nuvarande TEN-T och då flera hamnar och transportkorridorer i regionen kommer att ingå i kärnnätverket i det nya TEN-T. Standarden och kapaciteten på vägoch järnvägsinfrastrukturen i korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn behöver även förbättras för att reducera kostnader och spara tid för transport av personer och gods Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-Tinfrastruktur, inklusive multimodala noder Investeringsprioriteringen, som har ett gränsregionalt och europeiskt mervärde, säkrar anslutningar mellan sekundära och tertiära nätverk och knutpunkter, samt prioriterade projekt i kärnnätverket inom TEN-T. Detta är av betydelse för befolkningen och näringslivet i de mer perifera delarna av regionen som har längre avstånd och färre kommunikationsalternativ till arbete, utbildning och knutpunkter för omlastning av gods och transport, än befolkningen i mer centrala delar av regionen. Lärande mellan regionerna i ÖKS kan ske genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Prioriteringen fokuserar på hållbara transporter, men kan även främja tillgänglighet. Skapande av strukturer för samarbete och sammanhållning mellan regionerna och lösningar på gemensamma problem kan utvecklas genom gränsregionalt samarbete. Prioriteringen har en tydlig koppling till tematiskt mål 2 om grön ekonomi. Utvecklingen av smarta transportsystem och gröna drivmedel kan även involvera forskning och innovation SV 13 SV

123 Bilag 3 - Side -15 af 132 Valt tematiskt mål Vald investeringsprioritering Motivering till valet kopplat till tematiskt mål Främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande Det finns behov av att utveckla nätverk och gemensamma lösningar kring företagande för de tre programländerna. Samtliga tre länder arbetar med området men med olika metoder. Ett ökat samarbete mellan de femton regionerna som ingår i programområdet kan ge entreprenörer och företag tillgång till effektiva metoder och relevant rådgivning Främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS- Gränsöverskridande) Den geografiska närheten i Öresundsregionen samt över den norsksvenska gränsen gör det relevant att arbeta för att minska hindren för en gränsöverskridande rörlighet för arbetskraften. Gränsöverskridande utbildning kan även bidra till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. En förutsättning för rörlig arbetskraft där avstånden inte möjliggör dagspendling är möjligheter till lämpligt boende. En välutvecklad infrastruktur påverkar potentialen för ökad rörlighet på arbetsmarknaden vilket även kan sammankopplas med det tematiska målet gällande transport. 1.2 Motivering för anslaget Motivering för anslaget (unionens stöd) till varje tematiskt mål och i tillämpliga fall investeringsprioriteringar, i enlighet med kraven på tematisk koncentration, och med hänsyn till förhandsutvärderingen. Efter en analys av faktorer såsom staternas och regionernas prioriteringar, beräknade projektkostnader och efterfrågan, additionalitet etc., beslutades följande fördelning av projektmedel mellan de valda tematiska målen (exklusive tekniskt stöd): Innovation: 35 % Grön ekonomi: 27 % Transporter: 18 % SV 14 SV

124 Bilag 3 - Side Sysselsättning: -16 af % Finansiering av programmet Medfinansieringsgraden i programmet föreslås vara oförändrad, d.v.s. 50 procent. Under programperioden innebar kraven på nationell medfinansiering inget problem för programmets genomförande. Nationell medfinansiering av programmets insatser är en viktig princip, inte minst som en kvalitetssäkring och en garanti för att det finns ett ägandeskap och engagemang lokalt och regionalt för programmets prioriteringar. För att nå ÖKS-programmets målsättningar och resultat är näringslivets medverkan viktig. Privata aktörer kan medfinansiera och delta som partners på samma sätt som övriga aktörer. Privat medfinansiering kan växla upp Interreg-stöd inom samtliga tematiska mål. Medfinansieringen kan vara såväl kontant som bidrag i annat än pengar, till exempel nedlagd tid i projektarbetet. Privata icke-vinstdrivande aktörer eller offentligrättsliga aktörer kan vara samordnade stödmottagare (Lead Partner) i programmet. Privata vinstdrivande aktörer kan inte vara samordnande stödmottagare. Den privata medfinansieringen utgör indikativt 5 % av total finansiering och 10 % av nationell medfinansiering. Inom respektive tematiskt mål ska 10 % av den totala nationella medfinansieringen utgöras av privata medel. Procentsatsen är lika för samtliga tematiska mål och det förväntas att efterfrågan och kvalitet i projektansökningarna kommer att styra fördelningen. De privata aktörernas intresse för deltagande bedöms vara likartat inom respektive valda tematiska mål. De tematiska mål som riktar sig direkt till att stärka små och medelstora företag finns representerade i de medverkande ländernas nationella och regionala strukturfondsprogram. I enlighet med artikel 20 i förordning 1299/2013 kan maximalt 20 % av den totala budgeten för programmet användas för att genomföra hela eller delar av insatser utanför det geografiska programområdet. En förutsättning är att insatsen gynnar ÖKS-geografin. Demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi samt investeringar i fysisk infrastruktur kan finansieras i insatsområde 1 3 om det har ett klart gränsöverskridande mervärde. Projekten kan bidra till att förbereda, tillrättalägga och förbättra utnyttjandet av planerade gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar, exempelvis inom transport och energi.för att nå ÖKS-programmets målsättningar och resultat är näringslivets medverkan viktig. Privata aktörer kan medfinansiera och delta som partners på samma sätt som övriga aktörer. Privat medfinansiering kan växla upp EU-medel inom samtliga tematiska mål. Medfinansieringen kan vara såväl kontant som bidrag i annat än pengar, till exempel nedlagd tid i projektarbetet. Privata icke-vinstdrivande aktörer eller offentligrättsliga aktörer kan vara samordnade stödmottagare (Lead Partner) i programmet. Privata vinstdrivande aktörer kan inte vara samordnande stödmottagare. SV 15 SV

125 Bilag 3 - Side -17 af 132 Tabell 2: Översikt över samarbetsprogrammets investeringsstrategi Insatsom råde Eruf-stöd (i euro) Andel (%) av unionens totala stöd till samarbetsprogrammet (per fond) Tematiskt mål Investeringsprioritering Särskilt mål Resultatindikatorer som motsvara den särskilda indikatorn Eruf ENI (om tillämpligt) IPA (om tillämpligt) ,00 32,90% 0,00% 0,00% 01 - Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse 1:1 - Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål 1:2 - Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området ,00 25,38% 0,00% 0,00% 04 - Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor 2:1 - Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi 2:2 - Öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total energianvändning) 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn 2:3 - Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet ,00 16,92% 0,00% 0,00% 07 - Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T [01, 02] [05, 03, 200] [07, 06, 149] SV 16 SV

126 Bilag 3 - Side -18 af 132 Insatsom råde Eruf-stöd (i euro) Andel (%) av unionens totala stöd till samarbetsprogrammet (per fond) Tematiskt mål Investeringsprioritering Särskilt mål Resultatindikatorer som motsvara den särskilda indikatorn Eruf ENI (om tillämpligt) IPA (om tillämpligt) 3:1 - Förbättra tillgängligheten till och genom ÖKS-regionen 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder 3:2 - Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.) 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik 3:3 - Öka det miljövänliga transportarbetet i utvalda korridorer, inklusive i kärnnätverket TEN-T samt i och omkring tätorter ,00 18,80% 0,00% 0,00% 08 - Främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet ,00 6,00% 0,00% 0,00% 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande 4:1 - Främja ökad sysselsättning i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) 4:2 - Öka antalet gränsarbetspendlare 5:1 - Genomförande av programmets aktiviteter inom ramarna för förordningar och nationella bestämmelser. [] [09, 08] SV 17 SV

127 Bilag 3 - Side -19 af INSATSOMRÅDEN 2.A BESKRIVNING AV INSATSOMRÅDEN ANDRA ÄN TEKNISKT STÖD 2.A.1 Insatsområde Insatsområdets id-nummer 1 Insatsområdets rubrik Innovationer Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling 2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall) Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål. 2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd Fond Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter eller stödberättigande offentliga utgifter) ERDF Totalt SV 18 SV

128 Bilag 3 - Side -20 af A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 1a Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 1:1 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden Syftet med denna investeringsprioritering är att förbättra kapaciteten för forskning och innovation av särskilt europeiskt intresse. De gränsöverskridande satsningarna ESS och MAX IV är särskilt relevanta att arbeta med i ÖKS-geografin då det här finns en samlad kompetens kring exempelvis materialvetenskap, life science och cleantech. Investeringsprioriteringen stärker programregionens konkurrenskraft och kompetens inom styrkeområden som pekas ut i regionala innovationsstrategier, exempelvis KIC (Knowledge Innovation Community[1]). Insatserna ska göra det möjligt att tillvarata kompetenser och styrkeområden som utmärker och är gemensamma för stora delar av programgeografin. En ökad förståelse för de gränsöverskridande tillgångarna och utmaningarna behövs så att dessa kan leda till gränsregional samverkan och nytta. ÖKS-området behöver internationaliseras mer och en starkare koppling till EU:s FoI-system kan bli avgörande för att uppnå kritisk massa. [1] KIC (Knowledge Innovation Community), är nätverk (kunskaps- och innovationsplattformar) bestående av flera nationella samlokaliseringscentra (noder) i olika länder. Varje nationellt centrum består av aktörer från de olika delarna av kunskapstriangeln. KIC utses av European Institute of Innovation and Technology (EIT) i konkurrens genom utlysningsförfarande. Syftet är att få ett konkurrenskraftigare Europa genom ökad innovation och entreprenörskap. SV 19 SV

129 Bilag 3 - Side -21 af 132 Det särskilda målets id-nummer 1:1 Det särskilda målets rubrik Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 1:1 - Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 01 Forskare inom FoU Antal personer , ,00 Eurostat 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse För att förbättra kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation av särskilt europeiskt intresse ska insatser stödjas som leder till ett ökat antal forskare. De styrkeområden som pekas ut i de regionala innovationsstrategierna prioriteras. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är: samverkan som kompletterar och förstärker resurserna i ÖKS-regionen projekt som ökar tvärsektoriella samarbeten projekt med fokus på etablering och utveckling av offentliga-privata partnerskap och innovationer inom samma bransch eller område åtgärder som stärker ÖKS-områdets attraktivitet för utländska experter och FoI-personal åtgärder som ökar interaktionen inom forskning och innovation mellan parterna i ÖKS-området Åtgärder som stärker regional infrastruktur och kapacitet inom forskning och innovation samt förvaltning av FoI-resurser SV 20 SV

130 Bilag 3 - Side -22 af 132 Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Forsknings- och innovationsmiljöer Näringslivet Utbildningssektorn Typ av stödmottagare Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Universitet, högskolor och institut Inkubatorer, forskarparker Forsknings- och innovationsinfrastrukturens aktörer som har en majoritet av offentlig finansiering och där ett offentligt ägande styr Icke-vinstdrivande organisationer Organisationer som arbetar med sociala innovationer 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). SV 21 SV

131 Bilag 3 - Side -23 af 132 Investeringsprioritering Gränsregionalt mervärde 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering SV 22 SV

132 Bilag 3 - Side -24 af 132 Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse Inga större projekt är identifierade för ÖKS-programmet. SV 23 SV

133 Bilag 3 - Side -25 af A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO24 Forskning, innovation: Antal nya forskare i stödmottagande enheter heltidsekvivalenter 25,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen CO42 Produktiv investering: Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala forskningsprojekt Organisationer 15,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets rapporteringssystem) Årligen 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 1b Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 1:2 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området Syftet med denna investeringsprioritering är att förbättra näringslivets och övriga samhällssektorers förmåga att ta till vara SV 24 SV

134 Bilag 3 - Side -26 af 132 Det särskilda målets id-nummer 1:2 Det särskilda målets rubrik försöker uppnå med unionens stöd Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området forskningsresultat och kompetens från forskningssektorn och att öka antalet företag som deltar i gränsöverskridande forskningsprojekt. Insatserna kan syfta till att främja näringslivets investeringar inom forskning och innovation, främja teknisk utveckling och innovation i den offentliga sektorn samt medverka till kommersialisering av innovationer genom att stödja genomförandet av pilot-, test- och demonstrationsprojekt. Satsningar ska bland annat göras på teknik- och kunskapsöverföring mellan forskning, näringsliv och offentliga aktörer. Näringslivet och andra samhällssektorer ska även ges möjlighet att delta i framarbetande av strategier och samverkansprojekt med utgångspunkt i regionala och kommunala innovationsstrategier och - insatser. Med ett starkt engagemang av olika aktörer kan smarta lösningar utvecklas som kan fungera som hävstångseffekter för privat investering i forskning och innovation. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 1:2 - Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 02 Andel FoU-utgifter i % av regional BNP % 3, ,61 Eurostat 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare SV 25 SV

135 Bilag 3 - Side -27 af 132 Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål För att få bättre effekter av regionala innovationssystem ska insatser för tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området ökas. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är: projekt som stärker innovationssamverkan mellan många olika aktörer i FoI-kedjan från utbud till efterfrågan projekt som har fokus på tillämpad forskning, utvecklingsarbete samt underlättar kunskaps- och tekniköverföring mellan akademi, offentliga sektorn och/eller näringslivet pilotprojekt med inslag av demonstration och test samt projekt som bygger på tidigare erfarenheter och utvecklar nya former för kunskaps- och tekniköverföring som leder till praktiskt användbara metoder och modeller för nyttiggörande för marknadsintroduktion sektorsöverskridande insatser som syftar till innovativa lösningar på samhällsproblem projekt som utvecklar nya kluster och tillvaratar kompetenser inom områden som har förutsättningar att profileras som styrkeområden i ÖKSgeografin insatser som stärker innovationer inom det kommunala och regionala ansvarsområdet projekt som stärker samarbete inom offentliga-privata partnerskap samt offentliga-privata innovationer som stärker gränsöverskridande investeringsfrämjande insatser och smart[1] city samt smart regions projekt inom innovation och utveckling med fokus på framtidens utmaningar, exempelvis demografi, klimat- och miljö samt maritima och marina frågor stärka förutsättningarna för innovation och kommersialisering genom internationalisering av små och medelstora företag demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi projekt som syftar till pilotverksamhet, produktvalidering eller marknadsintroduktion Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Forsknings- och innovationsmiljöer Utbildningssektorn Näringslivet SV 26 SV

136 Bilag 3 - Side -28 af 132 Investeringsprioritering Typ av stödmottagare 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Universitet, högskolor och institut Inkubatorer, forskarparker Icke-vinstdrivande organisationer Organisationer som arbetar med sociala innovationer [1] Begreppet smart kan i detta sammanhang definieras som när investeringar i städer och regioner görs med tanke på hållbar utveckling utifrån Brundtlandkommissionens begrepp (se vidare i kapitel 8.1). 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde SV 27 SV

137 Bilag 3 - Side -29 af 132 Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering SV 28 SV

138 Bilag 3 - Side -30 af 132 Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Inga finansieringatekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) SV 29 SV

139 Bilag 3 - Side -31 af 132 Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål Inga större projekt är identifierade för ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO01 Produktiv investering: Antal företag som får stöd Företag 60,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen CO28 Forskning, innovation: Antal företag som får stöd för att introducera för marknaden nya produkter Företag 10,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen CO29 Forskning, innovation: Antal företag som får stöd för att introducera för företaget nya produkter Företag 50,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen CO41 Produktiv investering: Antal företag som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala forskningsprojekt Företag 100,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 101 Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande innovationsinriktade aktiviteter Antal organisationer 100,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen SV 30 SV

140 Bilag 3 - Side -32 af A.7 Resultatram Tabell 5: Resultatram för insatsområdet Insatsområde 1 - Innovationer ID Typ av indikator Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) Uppgiftskäl la Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall CO42 Aktivitet Produktiv investering: Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala forskningsprojekt 101 Aktivitet Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande innovationsinriktade aktiviteter 102 Finansiell Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter Organisationer 1 15,00 Projektrapp ortering Antal organisationer 4 100,00 Projektrapp ortering EUR ,00 Certifierade utgifter (Förvaltande myndighet) Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen CI 42 Antal forsknings-organisationer som deltar i gränsöverskridande forskningsprojekt Uppskattat målvärde för aktivitetsindikatorn CI 42 baseras på erfarenheter från ÖKS-programmet där antal deltagande forskningsinstitutioner i aktiviteter genomförda inom projekt uppgick till drygt 50 enligt slutrapportering från projekten. Då gäller det enbart organisationer som finansierat projekt som har haft forskningsaktiviteter i sig. Främst universitet och högskolor, sjukhus men även ett fåtal andra. Programförslaget för TO SV 31 SV

141 Bilag 3 - Side -33 af 132 1är mer fokuserat och innehåller aktiviteter som är direkt riktade mot innovations- och forskningsaktörer och man kan inte förvänta en ökning av antalet aktörer inom området totalt sett, snarare att vissa läggs samman. Målvärdet har mot bakgrund av dessa förutsättningar samt vägledningen för CI 42 beräknats till 15. Delmålet beräknas till 1 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel. Programspecifik indikator - Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande innovationsinriktade aktiviteter Aktivitetsindikatorn syftar till att fånga upp insatser som inte nödvändigtvis inkluderar företag, mellan exempelvis offentlig sektor och forsknings- och innovationsmiljöer. Indikatorn omfattar innovationsprojekt där alla aktörer med relevant kompetens kan medverka och förväntas baserat på dessa omständigheter omfatta minst hälften av de medel som beviljas inom investeringsprioritering 1.2. Uppskattat målvärde baseras på erfarenheter från ÖKSprogrammet där antal aktivt deltagande organisationer i innovativsinriktade aktiviteter uppgick till cirka 150. Programförslaget för och det tematiska målet 1 är mer fokuserat med aktiviteter riktade direkt mot samverkan och tillämpning av kunskap, varför målvärdet är satt till 100 organisationer. Delmålet beräknas till 4 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel. Metod för framtagande av målvärden och delmål Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare.. Målvärdet har generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring. Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att programmet godkänns ett år in i programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde. SV 32 SV

142 Bilag 3 - Side -34 af 132 För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem, baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod (hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser med andra territoriella program med svensk förvalande myndighet. Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket Urvalet av aktivitetsindikatorerbaserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. De valda aktivitetsindikatorerna förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas. 2.A.8 Insatskategorier Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel Tabellerna 6 9: Insatskategorier Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde Insatsområde 1 - Innovationer Kod Belopp (euro) 056. Investeringar i infrastruktur, kapacitet och utrustning hos små och medelstora företag, med direkt koppling till forsknings- och innovationsverksamhet ,05 SV 33 SV

143 Bilag 3 - Side -35 af 132 Insatsområde 1 - Innovationer 058. Forsknings- och innovationsinfrastruktur (offentlig) , Forsknings- och innovationsinfrastruktur (privat, inklusive forskningscentrum) , Forsknings- och innovationsverksamheter inom offentliga forsknings- och kompetenscentrum, inklusive nätverksarbete , Forsknings- och innovationsverksamheter inom privata forskningscentrum, inklusive nätverksarbete , Tekniköverföring och samarbete mellan universitet och företag, främst till stöd för små och medelstora företag , Klusterstöd och företagsnätverk, främst till stöd för små och medelstora företag , Forsknings- och innovationsprocesser i små och medelstora företag (inklusive kupongsystem och innovation inom processer, design och tjänster samt på det sociala området) ,57 Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering Insatsområde 1 - Innovationer Kod Belopp (euro) 01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet ,00 Tabell 8: Dimension 3 Typ av område Insatsområde 1 - Innovationer SV 34 SV

144 Bilag 3 - Side -36 af 132 Kod Belopp (euro) 01. Storstadsområden (tätbefolkade, > invånare) , Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare) , Landsbygdsområden (glesbefolkade) , Makroregionala samarbetsområden ,60 Tabell 9: Dimension 6 territoriella genomförandemekanismer Insatsområde 1 - Innovationer Kod Belopp (euro) 07. Ej tillämpligt ,00 2.A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall) Insatsområde: 1 - Innovationer Inte relevant. Den planerade användningen av tekniskt stöd beskrivs under 2B SV 35 SV

145 Bilag 3 - Side -37 af A.1 Insatsområde Insatsområdets id-nummer 2 Insatsområdets rubrik Grön ekonomi Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling 2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall) Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål. 2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd Fond Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter eller stödberättigande offentliga utgifter) ERDF Totalt 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens 4a Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor SV 36 SV

146 Bilag 3 - Side -38 af 132 Investeringsprioriteringens idnummer rubrik 4a 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 2:1 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi Det finns en stor potential för ökad småskalig produktion av förnybar energi i hela programregionen. Den nordiska energimarknaden öppnar för nya möjligheter för produktion av energi. För att uppnå målet om en övergång till en koldioxidsnål ekonomi krävs såväl ny kunskap som att redan befintlig kunskap utnyttjas bättre. För att underlätta implementering av nya lösningar behövs innovationsfrämjande åtgärder och insatser inom forskning och utveckling. Det särskilda målets id-nummer 2:2 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total energianvändning) Den nordiska energimarknaden öppnar för nya möjligheter för distribution av förnybar energi. För att nyttja lokal produktionspotential och ökad gränsöverskridande användning av förnybar energi finns det behov av vidareutveckling och utbyggnad av ett bättre och smartare distributionsnät För att uppnå målet om en övergång till en koldioxidsnål ekonomi krävs såväl ny kunskap som att redan befintlig kunskap utnyttjas bättre. För att underlätta implementering av nya lösningar behövs innovationsfrämjande åtgärder och insatser inom forskning och utveckling. Ett bättre och smartare distributionsnät gör det möjligt att nyttja produktions- och förbrukningstoppar mellan de olika energikällorna. Effektivare och jämnare nyttjandegrad samt lagring av överskottsenergi resulterar i mindre energiförluster samt ökad produktion och användning av förnybar energi. SV 37 SV

147 Bilag 3 - Side -39 af 132 Det särskilda målets id-nummer 2:1 Det särskilda målets rubrik Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 2:1 - Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 03 Produktion av förnybar energi Toe (tonnes oil equivalent) 9 852, ,00 The Nordic Statbank, Eurostat, Danmarks statistik, SSB, SCB 2018, 2020, 2023 Särskilt mål 2:2 - Öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total energianvändning) ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 200 Andel förnybar energi i förhållande till total energiförbrukning % 39, ,00 The Nordic Statbank, Eurostat, Danmarks Statistik, SSB, SCB 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor För att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor ska insatser stödjas som ökar produktionen, såväl som andelen SV 38 SV

148 Bilag 3 - Side -40 af 132 Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor användning av, förnybar energi. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är: insatser som främjar ökad produktion av förnybar energi, ledningssystem och energistyrningsverktyg utveckling och tester av lagringsmöjligheter av överskottsenergi från förnybara källor gränsöverskridande samarbete som bidrar till en säkrare, effektivare och smartare distribution av förnybar energi insatser som stödjer Cradle-to-Cradle initiativ: Utbyte av erfarenheter, system och modeller för återanvändning, återvinning och nyttjande av restprodukter utveckling, tester och demonstration av innovativ teknik, system, tjänster och innehåll som ger en bättre energistyrning som främjar produktion och distribution av förnybar energi samarbete om utveckling av lokala och regionala energiplaner rådgivande och kompetenshöjande insatser som främjar produktion och distribution av förnybar energi liksom energirenovering och -optimering Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Inkubatorer Transport-/distributions- och energibolag Trafikföretag/-verksamheter, bilbranschen Föreningar, icke-vinstdrivande organisationer Verksamheter med koppling till forskning och utveckling Utbildningsorganisationer Medborgare och konsumenter Typ av stödmottagare Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Inkubatorer Transport-/distributions- och energibolag SV 39 SV

149 Bilag 3 - Side -41 af 132 Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor Trafikföretag/-verksamheter, bilbranschen Icke-vinstdrivande organisationer Föreningar Verksamheter med koppling till forskning och utveckling Utbildningsorganisationer 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. SV 40 SV

150 Bilag 3 - Side -42 af 132 Investeringsprioritering Horisontella kriterier 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. Grön infrastruktur Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar. SV 41 SV

151 Bilag 3 - Side -43 af 132 Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO42 Produktiv investering: Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller Organisationer 15,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen SV 42 SV

152 Bilag 3 - Side -44 af 132 Investeringsprioritering 4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens interregionala forskningsprojekt 11 Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester Antal 30,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 4c Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 2:3 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet Potentialen för energieffektivisering i offentlig infrastruktur, byggnader och bostadssektorn är betydande. I ÖKS-sammanhang är det främst energieffektiva åtgärder i samband med underhåll, renoveringar eller nybyggnationer som är intressanta och bör användas. Detta kan innebära tillämpning av ny teknik, material, system och lösningar. Potentialen för energieffektivisering är stor inom den offentliga sektorn, som på grund av sitt stora fastighetsinnehav bör vara drivande i utveckling och implementering av energieffektiva lösningar. Genom att ta en mer aktiv roll som ägare, utvecklare och upphandlare kan den offentliga sektorn vara en förebild och drivande kraft i teknik- och näringslivsutveckling. Genom samarbete kring utveckling av lösningar, metoder och erfarenheter kan offentlig sektor i programområdet genomföra omställningen till en mer energieffektiv och grönare drift på ett bättre och mer effektivt sätt. Ett bra samspel mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn är en viktig förutsättning för att utveckla lösningar och teknik som ökar energieffektiviteten. Genom gränsöverskridande samarbete kan offentlig sektor bidra till att utöka marknaden och marknadsunderlaget för energieffektiva SV 43 SV

153 Bilag 3 - Side -45 af 132 Det särskilda målets id-nummer 2:3 Det särskilda målets rubrik Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet lösningar och producenter. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 2:3 - Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 05 Energiförbrukning i offentliga byggnader kwh/m2 205, ,00 Egen enkät (enkäten genomförs bland 15 deltagande regioner i 15 fastigheter) 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn För att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn ska insatser stödjas som minskar energiförbrukningen i offentlig verksamhet. Exempel på aktiviteter är: åtgärder som främjar lågenergibyggande och energieffektiva lösningar åtgärder som höjer kompetens i offentlig sektors drift, byggnads- och utvecklingsavdelningar utveckling av kompetens kopplad till beställningsdriven innovations- och teknologiutveckling, inklusive leverantörsutveckling SV 44 SV

154 Bilag 3 - Side -46 af 132 Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn projekt som mobiliserar och skapar samsyn om gemensamma utmaningar,t.ex. tillämpning av ny teknik, material, system och lösningar utveckling av tjänster och lösningar som gör energistyrning bättre och enklare demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Offentlig verksamhet vid fastighets- och driftsavdelningar Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Verksamheter med koppling till forskning och utveckling Utbildningsorganisationer Typ av stödmottagare Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Utbildningsinstitutioner FoI-institutioner 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). SV 45 SV

155 Bilag 3 - Side -47 af 132 Investeringsprioritering Gränsregionalt mervärde 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering SV 46 SV

156 Bilag 3 - Side -48 af 132 Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. Grön infrastruktur Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) SV 47 SV

157 Bilag 3 - Side -49 af 132 Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 12 Energiförbrukning i offentlig verksamhet % minskning av kwh/år 6,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningsystem) Årligen 300 Antal kompetenshöjande åtgärder för minskning av energikonsumtion i offentlig infrastruktur Åtgärder 40,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 301 Antal deltagande organisationer i kompetenshöjande åtgärder Organisationer 200,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 2.A.7 Resultatram Tabell 5: Resultatram för insatsområdet Insatsområde 2 - Grön ekonomi ID Typ av indikator Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) Uppgiftskäl la Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall SV 48 SV

158 Bilag 3 - Side -50 af 132 Insatsområde 2 - Grön ekonomi ID Typ av indikator Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) Uppgiftskäl la Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall 102 Finansiell Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter 11 Aktivitet Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester EUR ,00 Certifierade utgifter (Förvaltande myndighet) Antal 1 30,00 Projektrapp ortering Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen Programspecifik indikator - Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester Insatsområdets karaktär medför att en majoritet av projekten kommer att kunna bidra till aktivitetsindikatorn «Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester» och det förväntas därför att aktivitetsindikatorn kommer att omfatta mer än hälften av de medel som är allokerade till insatsområdet.. Samarbetena som genomförs inom ramen för insatsområdet bör vara formaliserade genom avtal mellan aktörer med rätt mandat och kompentens, med relevant innehåll, så som gemensamma strategier, handlingsplaner och initiativ som leder till att de specifika målen uppnås. Piloter, tester och övriga insatser med inriktning på innovation och utveckling ska ha en tydlig inriktning på ökad produktion av förnybar energi. Målvärdet har mot bakgrund av dessa förutsättningar samt erfarenheter från föregående programperiod beräknats till 30 och delmålet till 1 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel. Metod för framtagande av målvärden och delmål Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare. Målvärdet har generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring. SV 49 SV

159 Bilag 3 - Side -51 af 132 Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att programmet godkänns ett år in i programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde. För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem, baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod (hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser med andra territoriella program med svensk förvalande myndighet. Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket Urvalet av aktivitetsindikatorerna baserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. De valda aktivitetsindikatorerna förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas. 2.A.8 Insatskategorier Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel SV 50 SV

160 Bilag 3 - Side -52 af 132 Tabellerna 6 9: Insatskategorier Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde Insatsområde 2 - Grön ekonomi Kod Belopp (euro) 009. Förnybar energi: vindkraft , Förnybar energi: biomassa , Annan förnybar energi (inklusive vattenkraft, geotermisk värme och vågkraft) samt integration av förnybar energi (inklusive lagring, överskottsenergi som förvandlas till gas och infrastruktur för förnybart väte) 013. Demonstrationsprojekt samt stödjande åtgärder för energieffektiv renovering av offentlig infrastruktur 014. Demonstrationsprojekt samt stödjande åtgärder för energieffektiv renovering av befintligt bostadsbestånd 015. Intelligenta energidistributionssystem för högspännings- och mellanspänningsnät (inklusive smarta nät och IKT-system) 065. Forsknings- och innovationsinfrastruktur, processer, tekniköverföring och samarbete i företag med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi och motståndskraft mot klimatförändringar , , , , ,10 Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering Insatsområde 2 - Grön ekonomi SV 51 SV

161 Bilag 3 - Side -53 af 132 Kod Belopp (euro) 01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet ,00 Tabell 8: Dimension 3 Typ av område Insatsområde 2 - Grön ekonomi Kod Belopp (euro) 01. Storstadsområden (tätbefolkade, > invånare) , Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare) , Landsbygdsområden (glesbefolkade) , Makroregionala samarbetsområden ,16 Tabell 9: Dimension 6 territoriella genomförandemekanismer Insatsområde 2 - Grön ekonomi Kod Belopp (euro) 07. Ej tillämpligt ,00 SV 52 SV

162 Bilag 3 - Side -54 af A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall) Insatsområde: 2 - Grön ekonomi Den planerade användningen av tekniskt stöd beskrivs under 2B. SV 53 SV

163 Bilag 3 - Side -55 af A.1 Insatsområde Insatsområdets id-nummer 3 Insatsområdets rubrik Transporter Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling 2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall) Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål. 2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd Fond Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter eller stödberättigande offentliga utgifter) ERDF Totalt 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens 7a Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T SV 54 SV

164 Bilag 3 - Side -56 af 132 Investeringsprioriteringens idnummer rubrik 7a 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 3:1 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Förbättra tillgängligheten till och genom ÖKS-regionen Denna investeringsprioritering gäller utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet TEN-T och har ett direkt gränsöverskridande perspektiv och europeiskt mervärde. Investeringsprioriteten har också betydelse för att ansluta transportkorridorer i Norge med TEN-T. Prioriteringen är relevant då ÖKS-regionen omfattar prioriterade projekt under det nuvarande TEN-T och då flera hamnar och transportkorridorer i regionen ingår i kärnnätverket i det nya TEN-T. Standarden och kapaciteten på väg- och järnvägsinfrastrukturen i korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn behöver förbättras för att reducera kostnader och spara tid för transport av personer och gods. Det finns således behov av att påskynda utbyggnaden och bidra till ett optimalt utnyttjande av väg och järnvägar under TEN-T projektet Nordiska triangeln i korridoren. Projekt inom denna prioritering bör fokusera på överenskomna TEN-T projekt, samt på knutpunkter och korridorer i kärnnätverket av det nya TEN-T. Projekten ska indirekt kunna bidra till konkreta resultat genom att stödja förberedelser och genomförande av planerade infrastrukturprojekt. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 3:1 - Förbättra tillgängligheten till och genom ÖKS-regionen ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 06 Transporttid för rälsbunden trafik mellan knutpunkterna i TEN-T i relation till transporttid för vägtrafik Andel restid med tåg i förhållande till restid med bil 1, ,30 Egen undersökning 2018, 2020, 2023 SV 55 SV

165 Bilag 3 - Side -57 af A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Genom att stödja investeringar i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) ska tillgängligheten förbättras till och genom ÖKS-regionen. Exempel på aktiviteter: stödja genomförandet och optimera nyttjandet av prioriterade projekt och kärnnätverket i TEN-T utveckla planer/strategier för att undanröja tekniska och administrativa/organisatoriska flaskhalsar vid gränsöverskridande transportinfrastruktur och korridorer aktiviteter som syftar till utveckling av TEN-T bortom 2030 och som kan utgöra grund för framtida revideringar av det Transeuropeiska transportnätverket underlätta effektivt genomförande och nyttjande av de planerade gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar, såsom TEN-T-projekten Nordiska Triangeln och ny fast förbindelse över Fehmarn Bält (exempelvis förstudier, effektstudier, utveckling av finansieringsmodeller) utveckla åtgärder för att stärka sjöfarten och sjömotorvägars roll i den maritima dimensionen i kärnnätverket av TEN-T (exempelvis förberedande projekt inför investeringar inom t.ex. Connecting Europe Facility) utforska möjligheter för nya, bättre och gränsöverskridande transportvägar för personer och varor inklusive alternativa vägar till befintliga transportkorridorer med trängselproblem Huvudsakliga målgrupper Nationella, regionala och lokala aktörer med ansvar för transportinfrastruktur, inklusive hamnar och godsterminaler, i TEN-T nätverket Näringsliv, arbetstagare och studerande Typ av stödmottagare SV 56 SV

166 Bilag 3 - Side -58 af 132 Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Nationella, regionala och lokala aktörer som ansvarar för transport och infrastruktur Infrastrukturägare, förvaltare av hamnar Hamnmyndigheter och terminaloperatörer, operatörer inom logistik Transportföretag inklusive fraktbolag (forwarders) Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Icke-statliga organisationer och intressegrupper Universitet och utbildnings- och forskningsinstitutioner Särskilda geografiska områden: Denna investeringsprioritering riktas primärt mot områden med prioriterade projekt som ligger inom upptagningsområdet för kärnnätverket i TEN-T[1]. Detta gäller primärt transportkorridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, med förlängning till den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland. Det geografiska upptagningsområdet omfattar även hamnar och transportkorridoren genom Jylland, med anslutning till södra Norge. [1] Knutpunkter i kärnnätverket i TEN-T inom ÖKS är Oslo, Göteborg, Malmö, Trelleborg, Köpenhamn samt Århus. 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av SV 57 SV

167 Bilag 3 - Side -59 af 132 Investeringsprioritering nedanstående områden: 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. SV 58 SV

168 Bilag 3 - Side -60 af 132 Investeringsprioritering Deltagande aktörer och inriktning 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. Grön infrastruktur Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. SV 59 SV

169 Bilag 3 - Side -61 af A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 3,00 Utgångsläge vid projektansökan och rapporterade resultat (Förvaltande myndighets uppföljningsystem) Årligen 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 7b Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 3:2 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.) Investeringsprioriteringen syftar till att säkra bra kommunikationer mellan sekundära och tertiära nätverk och knutpunkter på ena sidan och projekt och åtkomstpunkter i kärnnätverket i TEN-T på den andra. Detta är av betydelse för befolkningen och näringslivet i de mer perifera delarna av regionen som har längre avstånd och färre kommunikationsalternativ till arbete, utbildning och knutpunkter för omlastning av gods och transport, än befolkningen i mer centrala delar av regionen. Projekt under denna prioritering kommer indirekt att bidra till specifika projekt genom att stödja förberedelse och genomförande av SV 60 SV

170 Bilag 3 - Side -62 af 132 Det särskilda målets id-nummer 3:2 Det särskilda målets rubrik Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.) planerade infrastrukturprojekt under TEN-T nätverket. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 3:2 - Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.) ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 149 Transporttid för rälsbunden trafik till närmaste knutpunkt i TEN-T i relation till transporttid för vägtrafik Andel restid med tåg i förhållande till restid med bil 1, ,15 Egen bedömning 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder Genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T-infrastruktur ska transporttiden minskas med miljövänliga transportformer. Exempel på aktiviteter: utveckla strategier för effektiv anslutning av sekundära knutpunkter till kärnnätverket i TEN-T för att minska transporttiden och optimera logistiken SV 61 SV

171 Bilag 3 - Side -63 af 132 Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder utveckla åtgärder för att avlasta knutpunktshamnar och underlätta mer hållbara transporter till och från inlandet stärka små- och medelstora hamnars konkurrenskraft genom att utforska marknadsnischer samt samarbetsmöjligheter och nyttjande av komplementaritet med större hamnar i form av feeder-lösningar och avlastningssystem utveckla åtgärder som säkrar god tillgänglighet till internationella flygplatser för regionala flyg- och landtransporter Huvudsakliga målgrupper Nationella, regionala och lokala aktörer med ansvar för transportinfrastruktur Hamnar och godsterminaler Näringsliv, arbetstagare och studerande utanför kärnnätverket Typ av stödmottagare Nationella, regionala och lokala aktörer som ansvarar för transport och infrastruktur Hamnmyndigheter och terminaloperatörer Transportföretag inklusive fraktbolag (forwarders) Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Icke-statliga organisationer och intressegrupper Universitet och utbildnings- och forskningsinstitutioner Särskilda geografiska områden Denna investeringsprioritering riktas dels mot områden som ligger utanför det omedelbara upptagningsområdet för kärnnätverket i TEN-T[1] och som har behov av att bli kopplat till detta nätverk, dels mot områden som är placerade närmare TEN-T nätverket och som kan dra tydlig fördel av en förbättrad uppkoppling på TEN-T nätverket. [1] Knutpunkter i kärnnätverket TEN-T inom ÖKS är Oslo, Göteborg, Malmö, Trelleborg, Köpenhamn samt Århus. SV 62 SV

172 Bilag 3 - Side -64 af A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde SV 63 SV

173 Bilag 3 - Side -65 af 132 Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. Grön infrastruktur Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. SV 64 SV

174 Bilag 3 - Side -66 af 132 Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 4,00 Utgångsläge vid projektansökan och rapporterade resultat (Förvaltande myndighets uppföljningsystem) Årligen 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 7c Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik SV 65 SV

175 Bilag 3 - Side -67 af A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 3:3 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Öka det miljövänliga transportarbetet i utvalda korridorer, inklusive i kärnnätverket TEN-T samt i och omkring tätorter Denna investeringsprioritering syftar till att förbättra förutsättningarna för hållbara transporter genom att minska energiförbrukningen och utsläppen av koldioxid, svaveloxider, kväveoxider, samt lokala luftföroreningar och buller. Investeringsprioriteringen kan även främja tillgänglighet. Prioriteringen har en tydlig koppling till det tematiska målet om att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Utvecklingen av smarta transportsystem och gröna drivmedel kan även involvera forskning och innovation kopplat till tematiskt mål 1. Prioriteringen kan gälla direkta gränsöverskridande transportlösningar med ökad användning av buss, tåg och sjötransport/fartyg. Den kan även innebära utbyte av erfarenheter gällande utveckling av gemensamma lösningar för mer hållbara transporter som tillsammans kan bidra till ett mer klimatvänligt transportsystem i regionen som helhet, utan att lösningen i sig är direkt gränsöverskridande (som exempelvis parallell utveckling av lösningar för kollektivtrafik och cykeltrafik). Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 3:3 - Öka det miljövänliga transportarbetet i utvalda korridorer, inklusive i kärnnätverket TEN-T samt i och omkring tätorter ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 07 Transportsektorns energiförbrukning i relation till BRP Toe (tonnes of oil equivalent) per miljon regional BNP 17, ,00 The Nordic Statbank, Eurostat, Danmarks statistik, SSB, SCB 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) SV 66 SV

176 Bilag 3 - Side -68 af A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik För att utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem ska insatser stödjas som ökar det miljövänliga transportarbetet. Exempel på aktiviteter: Projekt som bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn utveckla gröna gränsöverskridande transportkorridorer, inklusive i kärnnätverket av TEN-T, med effektiv logistik samt strategier för styrning och genomförande utveckla åtgärder för att förbättra järnvägens tillförlitlighet och konkurrenskraft till stöd för genomförandet av EU:s järnvägspaket nr IV[1] undersöka och testa intelligenta transportsystem (ITS) som integrerar transportmedel och främjar multimodala resor utveckla lösningar, verktyg och metoder för att göra sjöfarten mer miljövänlig erfarenhetsutbyte kring åtgärder för mer miljövänliga flygresor och flygplatser utveckla metoder som främjar mer hållbar och användarvänlig stads- och regionaltrafik, inklusive utveckling av organisationsstrukturer, verksamhetsmodeller, finansiering och planering av åtgärder för att minska transportbehovet och optimera transportflöden integrerad markanvändning och transportplanering utveckling av mer miljöanpassad sjöburen passagerartrafik utveckling av skräddarsydda initiativ för tillgänglighet på landsbygden/regioner i glesbygden utveckla åtgärder för att öka gång- och cykeltrafik som kan bidra till gemensamma lösningar i ÖKS-regionen projekt för att stimulera överföring av gods från väg till sjötransport utveckla kombinationsresande, exempelvis genom att underlätta att kunna ta med cyklar på tåg eller buss Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer med ansvar för transport och infrastruktur Den exportinriktade industrin Befolkningen och näringslivet i och omkring tätorter Typ av stödmottagare SV 67 SV

177 Bilag 3 - Side -69 af 132 Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Offentliga aktörer som ansvarar för transport och infrastruktur Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Icke-statliga organisationer och intressegrupper Universitet och utbildnings- och forskningsinstitutioner Särskilda geografiska områden Städer och deras naturliga närområden. [1] Med målsättningen att inrätta en inre järnvägsmarknad för att skapa effektivare och mer kundanpassade transporttjänster genomför EU ett antal åtgärder. I januari 2013 föreslog Europeiska Kommissionen ett fjärde järnvägspaket. 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer SV 68 SV

178 Bilag 3 - Side -70 af 132 Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning SV 69 SV

179 Bilag 3 - Side -71 af 132 Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. Grön infrastruktur Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. SV 70 SV

180 Bilag 3 - Side -72 af A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 8,00 Utgångsläge vid projektansökan och rapporterade resultat (Förvaltande myndighets uppföjningsystem) Årligen 2.A.7 Resultatram Tabell 5: Resultatram för insatsområdet Insatsområde 3 - Transporter ID Typ av indikator Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) Uppgiftskäl la Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall 13 Aktivitet Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier 102 Finansiell Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter Antal 1 8,00 Projektrapp ortering EUR ,00 Certifierade utgifter (Förvaltande myndighet) SV 71 SV

181 Bilag 3 - Side -73 af 132 Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen Indikator - Antal samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Störst söktryck förutses inom investeringsprioritet 3.3 som har den bredaste ansatsen inom insatsområdet, vilket medför att fler aktörer kan delta och breda partnerskap utformas. Mer än hälften av ansökningarna kommer att omfattas av vald aktivitetsindikator för investeringsprioritet 3.3. Få och stora transportprojekt gör att förväntat målvärde endast värderas till åtta samarbeten, nätverk, avtal, planer eller strategier under programperioden Under innevarande period finns åtta transport- och infrastrukturprojekt att jämföra med totalt uppskattat 15 under programperioden för hela transportmålet. Delmålet beräknas till 0 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel. Metod för framtagande av målvärden och delmål Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare. Målvärdet har generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring. Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att programmet godkänns ett år in i programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde. För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem, baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod (hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser med andra territoriella program med svensk förvalande myndighet. SV 72 SV

182 Bilag 3 - Side -74 af 132 Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket Urvalet av aktivitetsramen baserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. Vald aktivitetsindikator förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas. 2.A.8 Insatskategorier Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel Tabellerna 6 9: Insatskategorier Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde Insatsområde 3 - Transporter Kod Belopp (euro) 024. Järnvägar (TEN-T stamnät) , Järnvägar (övergripande TEN-T) , TEN-T motorvägar och vägar stamnät (nybyggda) , TEN-T motorvägar och vägar övergripande nät (nybyggda) ,31 SV 73 SV

183 Bilag 3 - Side -75 af 132 Insatsområde 3 - Transporter 035. Kombinerad transport (TEN-T) , Flygplatser (TEN-T) , Kusthamnar (TEN-T) , Infrastruktur för och främjande av åtgärder för ren stadstrafik (inklusive utrustning och rullande materiel) 044. Intelligenta transportsystem (inklusive införande av efterfrågestyrning, vägtullsystem samt itbaserade kontroll- och informationssystem) , ,31 Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering Insatsområde 3 - Transporter Kod Belopp (euro) 01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet ,00 Tabell 8: Dimension 3 Typ av område Insatsområde 3 - Transporter Kod Belopp (euro) 01. Storstadsområden (tätbefolkade, > invånare) ,68 SV 74 SV

184 Bilag 3 - Side -76 af 132 Insatsområde 3 - Transporter Kod Belopp (euro) 02. Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare) , Landsbygdsområden (glesbefolkade) , Makroregionala samarbetsområden ,44 Tabell 9: Dimension 6 territoriella genomförandemekanismer Insatsområde 3 - Transporter Kod Belopp (euro) 07. Ej tillämpligt ,00 2.A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall) Insatsområde: 3 - Transporter Den planerade användningen av tekniskt stöd beskrivs under 2B. SV 75 SV

185 Bilag 3 - Side -77 af A.1 Insatsområde Insatsområdets id-nummer 4 Insatsområdets rubrik Sysselsättning Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling 2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall) Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål. 2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd Fond Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter eller stödberättigande offentliga utgifter) ERDF Totalt 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens 8a Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande SV 76 SV

186 Bilag 3 - Side -78 af 132 Investeringsprioriteringens idnummer rubrik 8a 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 4:1 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Främja ökad sysselsättning i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag Insatserna inom denna investeringsprioritering syftar till att främja sysselsättning och gränsregionalt samarbete i egenföretag, mikroföretag och nya företag, stärka gränsregionala rådgivningsinsatser och stimulera entreprenörskap och nyföretagande. Entreprenörer är viktiga för dynamiken i näringslivet och är genom introduktion av nya idéer och produkter källor till innovation och tillväxt. Det är därför viktigt att skapa bättre ramar för etablering av nya företag, och förutsättningar för att de nya företagen ska överleva, utvecklas och växa. De flesta arbetstillfällena finns visserligen inom mycket stora företag, men det är till största delen de nystartade och unga företagen som skapar nya arbetstillfällen. Insatser inom denna prioritet ska därför underlätta nyföretagande och främja entreprenörsandan i såväl utbildningssystemet som i näringslivet. Inom programmet fokuseras insatserna inom det specifika målet på åtgärder som främjar ökad sysselsättning snarare än produktivitet i de växande företagen. Trots att könsuppdelningen på arbetsmarknaden minskar finns fortfarande stora skillnader mellan antal kvinnor och män inom vissa sektorer. Insatser inom programmet bör främja en mer effektiv och jämställd arbetsmarknad präglad av mångfald, i syfte att öka regionens tillväxt. Det kan exempelvis ske genom medvetna anpassningar i företagsrådgivning etc. Expertkompetens inom nya branscher bör öka, så att rådgivning kan göras så målinriktad och relevant som möjligt. Genom att arbeta gränsöverskridande med kompetenser i innovationssystemet skapas kritisk massa och ett bredare internationellt perspektiv. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 4:1 - Främja ökad sysselsättning i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag SV 77 SV

187 Bilag 3 - Side -79 af 132 ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 08 Antal sysselsatta i företag med 1-9 anställda Antal sysselsatta , ,00 Nationell offentlig statistik 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande För att ytterst främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet samt för att utveckla företagsinkubatorer och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande ska insatser stödjas som ökar antalet sysselsatta i nystartade och växande företag. Exempel på aktiviteter: skapande eller vidareutveckling av gränsöverskridande inkubatorsamarbete upprättande eller vidareutveckling av entreprenörskapsutbildningar och, studentdrivna innovations- och entreprenörskapsprojekt kopplade till utbildningsinstitutioner företagsrådgivning på en gränsregional marknad för att säkerställa internationell inriktning och vision metodutveckling, stöd och rådgivning till egenföretag, mikroföretag och nystartade företag skapande av gränsöverskridande företagsnätverk och branschråd utveckling av nya metoder och möjligheter för affärssamarbete och export insatser som främjar akademikers möjligheter i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivsorganisationer Små- och medelstora företag, entreprenörer, nystartade företag Företagsstödjande organisationer, företagsrådgivare SV 78 SV

188 Bilag 3 - Side -80 af 132 Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande Föreningar, utbildningsinstitutioner, studerande, etc. Det regionala innovationssystemet Inkubatorer Typ av stödmottagare Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Inkubatorer Utbildningsinstanser Företagsrådgivningscenter Icke-vinstdrivande organisationer Sociala innovatörer 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem SV 79 SV

189 Bilag 3 - Side -81 af 132 Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i SV 80 SV

190 Bilag 3 - Side -82 af 132 Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO01 Produktiv investering: Antal företag som får stöd Företag 100,00 Projektrapportering, Förvaltande myndighets uppföljningssystem Årligen SV 81 SV

191 Bilag 3 - Side -83 af 132 Investeringsprioritering 8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO05 Produktiv investering: Antal nya företag som får stöd Företag 100,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen CO08 Produktiv investering: Sysselsättningsökning i företag som får stöd heltidsekvivalenter 25,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 15,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 14 Antal deltagande företag Antal 250,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 2.A.4 Investeringsprioritering Investeringsprioriteringens idnummer Investeringsprioriteringens rubrik 8e Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) 2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat Det särskilda målets id-nummer 4:2 Det särskilda målets rubrik Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd Öka antalet gränsarbetspendlare För att skapa en gränsöverskridande arbetsmarknad i programgeografin behöver möjligheterna att hitta arbetstillfällen på andra sidan gränsen synliggöras. Samtidigt kan en bättre matchning mellan behov av arbetskraft och lediga tjänster över landgränserna leda till att synergieffekter skapas mellan ÖKS-regionens olika delområden. För att uppnå målet om ökad förvärvsfrekvens och sysselsättning är det också viktigt att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla om att öka informationsinsatserna samt att undanröja såväl mentala som strukturella hinder. Myndigheter på nationell, regional SV 82 SV

192 Bilag 3 - Side -84 af 132 Det särskilda målets id-nummer 4:2 Det särskilda målets rubrik Öka antalet gränsarbetspendlare och lokal nivå bör därför samarbeta för att minska gränshinder inom gällande lagar och regler. Även inom utbildningsområdet bör ökat samarbete och harmonisering över gränserna eftersträvas, inte minst när det gäller meritvärdering. Det skulle kunna leda till fler gemensamma utbildningar över gränserna, ett ökat antal som studerar i andra delar av ÖKS-regionen, samt gemensam tillgång till praktikplatser. Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) Särskilt mål 4:2 - Öka antalet gränsarbetspendlare ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens 09 Antal gränsarbetspendlare inom Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen Antal personer , ,00 StatNord 2018, 2020, A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering) 2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) För att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning liksom arbetskraftens rörlighet ska insatser stödjas för att öka antalet gränsarbetspendlare. Exempel på aktiviteter: SV 83 SV

193 Bilag 3 - Side -85 af 132 Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) ökad rörlighet inom utbildningssystemen inklusive samarbete kring gränsöverskridande praktikmöjligheter i regionen, med särskilt fokus på ungdomar utnyttja gränsöverskridande regionala synergier på arbetsmarknaden, inklusive matchning av utbud och efterfrågan samt mellan utbildning och arbetsmarknad utveckla gränsregionala arbetsmarknadsanalyser och statistiksamarbeten harmonisering av utbildning och certifiering för arbetstagare över gränserna förbättra information och rådgivning för gränspendlare och näringslivet minska gränshinder, exempelvis inom socialförsäkringsområdet, utbildnings- och arbetsmarknadsområdet sektorsövergripande samarbeten mellan samhällets alla aktörer för att på ett nytänkande sätt möta utmaningarna på arbetsmarknaden minskning av formella och informella gränshinder Huvudsakliga målgrupper Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Arbetspendlare (nuvarande och potentiella) Studerande Utbildningsinstanser Arbetsgivare Icke-vinstdrivande organisationer Intresseorganisationer Informationscenter för gränspendlare Typ av stödmottagare Offentliga aktörer Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer Utbildningsinstanser Arbetsförmedlingar SV 84 SV

194 Bilag 3 - Side -86 af 132 Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) Informationstjänster och gränspendlarservice Föreningar Fackförbund 2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4). Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av nedanstående områden: förbättrade administrativa och institutionella strukturer lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner lösningar på gemensamma problem kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Bestående effekter Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats. SV 85 SV

195 Bilag 3 - Side -87 af 132 Investeringsprioritering Horisontella kriterier 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt. Additionalitet För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter. Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål. Deltagande aktörer och inriktning Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd. 2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall) SV 86 SV

196 Bilag 3 - Side -88 af 132 Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas. 2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall) Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet. 2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering) Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer Investeringsprioritering 8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande) ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens CO43 Arbetsmarknad och utbildning: Antal deltagare i gränsöverskridande rörlighetsinitiativ Personer 2 000,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 4,00 Projektrapportering (Förvaltande myndighets uppföljningssystem) Årligen SV 87 SV

197 Bilag 3 - Side -89 af A.7 Resultatram Tabell 5: Resultatram för insatsområdet Insatsområde 4 - Sysselsättning ID Typ av indikator Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) Uppgiftskäl la Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall 13 Aktivitet Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier 102 Finansiell Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter Antal 1 15,00 Projektrapp ortering (Förvaltande myndighets uppföljnings system) EUR ,00 Certifierade utgifter (Förvaltande myndighet) Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen Programspecifik indikator - Antal samarbeten, planer och nätverk Inriktningen på investeringsprioritering 4.1 passar förutsättningarna i programmets båda geografiska delområden, jämfört med investeringsprioritering 4.2 som är mest lämpad för delområde Öresund. Största delen av ansökningarna förväntas därför vara riktade mot investeringsprioritering 4.1. Insatsområdets karaktär är sådan att ett relativt stort antal projekte förväntas kunna använda indikatorn «Antal samarbeten, planer och nätverk», som därför förväntas omfatta mer än hälften av de medel som är allokerade till insatsområdet. Branschorganisationer, inkubatorer och övriga aktörer med uppdrag att främja företagande kommer bli de som i huvudsak deltar och de som i sin tur involverar de små företagen. De samarbeten som registreras under denna indikator bör vara formaliserade avtal mellan aktörer med rätt mandat och kompentens, med relevant innehåll, så som gemensamma strategier, handlingsplaner och initiativ som kan medverka till att det specifika målet uppnås. SV 88 SV

198 Bilag 3 - Side -90 af 132 Målvärdet har mot bakgrund av dessa förutsättningar samt erfarenheter från föregående programperiod beräknats till 15 och delmålet till 1 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel. Metod för framtagande av målvärden och delmål Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare. Målvärdet har generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring. Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att det programmet godkänns ett år in i programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde. För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem, baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod (hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser andra territoriella program med svensk förvalande myndighet. Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket En aktivitetsindikator har valts ut till resultatramverket. Urvalet av baserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. Den utvalda aktivitetsindikatorn förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas. SV 89 SV

199 Bilag 3 - Side -91 af A.8 Insatskategorier Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel Tabellerna 6 9: Insatskategorier Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde Insatsområde 4 - Sysselsättning Kod Belopp (euro) 102. Tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inbegripet långtidsarbetslösa och personer långt från arbetsmarknaden, även genom lokala sysselsättningsinitiativ och stöd till arbetskraftens rörlighet 103. Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar, särskilt de som inte arbetar eller studerar, inklusive ungdomar som löper risk för social utestängning och ungdomar från marginaliserade grupper, vilket inbegriper genomförandet av ungdomsgarantin 104. Egenföretagande, entreprenörskap och nyföretagande, inklusive innovativa mikroföretag och små och medelstora företag , , , Anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer , Modernisering av institutionerna på arbetsmarknaden, såsom offentliga och privata arbetsförmedlingstjänster, och förbättring av matchning till arbetsmarknadens behov, inklusive genom åtgärder för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna samt genom rörlighetssystem och bättre ,01 SV 90 SV

200 Bilag 3 - Side -92 af 132 Insatsområde 4 - Sysselsättning samarbete mellan institutioner och berörda parter 116. Öka kvaliteten och effektiviteten inom och tillgången till universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten, framför allt för missgynnade grupper 117. Stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, icke-formella och informella sammanhang, öka arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla utbildningsvägar inklusive genom yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens , ,01 Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering Insatsområde 4 - Sysselsättning Kod Belopp (euro) 01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet ,00 Tabell 8: Dimension 3 Typ av område Insatsområde 4 - Sysselsättning Kod Belopp (euro) 01. Storstadsområden (tätbefolkade, > invånare) , Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare) , Landsbygdsområden (glesbefolkade) ,65 SV 91 SV

201 Bilag 3 - Side -93 af 132 Insatsområde 4 - Sysselsättning Kod Belopp (euro) 04. Makroregionala samarbetsområden ,20 Tabell 9: Dimension 6 territoriella genomförandemekanismer Insatsområde 4 - Sysselsättning Kod Belopp (euro) 07. Ej tillämpligt ,00 2.A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall) Insatsområde: 4 - Sysselsättning Inte relevant. Den planerade användingen av tekniskt stöd beskrivs under 2B. SV 92 SV

202 Bilag 3 - Side -94 af B BESKRIVNING AV INSATSOMRÅDEN FÖR TEKNISKT STÖD 2.B.1 Insatsområde ID 5 Rubrik Tekniskt stöd 2.B.2 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd Fond Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter eller stödberättigande offentliga utgifter) Eruf Totalt 2.B.3 Särskilda mål och förväntade resultat ID Särskilt mål Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd 5:1 Genomförande av programmets aktiviteter inom ramarna för förordningar och nationella bestämmelser. Ej relevant då Tekniskt stöd ej överstiger 15 miljoner EURO 2.B.4 Resultatindikatorer Tabell 10: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål) SV 93 SV

203 Bilag 3 - Side -95 af 132 Insatsområde 5:1 - Genomförande av programmets aktiviteter inom ramarna för förordningar och nationella bestämmelser. ID Indikator Måttenhet Utgångsvärde Basår Målvärde (2023) Uppgiftskälla Rapporteringsfrekvens SV 94 SV

204 Bilag 3 - Side -96 af B.5 En beskrivning av åtgärder som ska få stöd och hur de förväntas bidra till de särskilda målen (per insatsområde) 2.B.5.1 En beskrivning av åtgärder som ska få stöd och hur de förväntas bidra till de särskilda målen Insatsområde 5 - Tekniskt stöd Tekniskt stöd finansieras av ERUF med EUR och av Norska Interregmedel med EUR. Tekniskt stöd ska finansiera: Förvaltande myndighet inklusive gemensamt sekretariat Attesterande myndighet Revisionsmyndigheten Styr- och Övervakningskommittéer Utvärderingar Information Sveriges, Danmarks och Norges regeringar har genom överenskommelse utsett Tillväxtverket till Förvaltande och Attesterande myndighet. Målet för tekniskt stöd är att ge förutsättningar för ett effektivt programgenomförande inom programmets administration, informationsverksamhet och utvärdering. Det tekniska stödet ska finansiera genomförandeorganisationen, administration, informations- och kommunikationsinsatser, datasystem, kontroller, övervakning, uppföljningar och utvärderingar samt förvaltning av programmet. För att programmet ska genomföras på ett effektivt sätt, så att såväl stödmottagare, finansiärer som administrationen upplever en tillfredställande och ekonomiskt välskött förvaltning förutsätts att administration, information och ekonomihantering ges tillräckliga ekonomiska och personella resurser. SV 95 SV

205 Bilag 3 - Side -97 af B.5.2 Aktivitetsindikatorer som förväntas bidra till resultaten (per insatsområde) Tabell 11: Aktivitetsindikatorer Insatsområde 5 - Tekniskt stöd ID Indikator Måttenhet Målvärde (2023) Uppgiftskälla 15 Programmets medel ska ha fördelats till projekt enligt programmets intentionerdomain.emptystring % 100,00 Förvaltande myndighets uppföljningssystem 16 Utbetalda medel av programmets totala EU-budgetdomain.emptyString % 95,00 Förvaltande myndighets uppföljningsystem 400 antal anställda som delfinansieras av TA-medeldomain.emptyString antal heltidsekvivalenter Förvaltande myndighets uppföljningssystem SV 96 SV

206 Bilag 3 - Side -98 af B.6 Insatskategorier Motsvarande insatskategorier, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär fördelning av unionens medel Tabellerna 12 14: Insatskategorier Tabell 12: Dimension 1 Interventionsområde Insatsområde 5 - Tekniskt stöd Kod Belopp (euro) 121. Förberedelse, genomförande, övervakning och kontroll , Utvärdering och undersökningar , Information och kommunikation ,22 Tabell 13: Dimension 2 Typ av finansiering Insatsområde 5 - Tekniskt stöd Kod Belopp (euro) 01.Bidrag utan återbetalningsskyldighet ,00 SV 97 SV

207 Bilag 3 - Side -99 af 132 Tabell 14: Dimension 3 Typ av område Insatsområde 5 - Tekniskt stöd Kod Belopp (euro) 07.Ej tillämpligt ,00 SV 98 SV

208 Bilag 3 - Side -100 af FINANSIERINGSPLAN 3.1 Medel från Eruf (i euro) Tabell 15 Fond Totalt Eruf , , , , , , , ,00 Totalt , , , , , , , ,00 SV 99 SV

209 Bilag 3 - Side -101 af A Summa medel från Eruf och nationell medfinansiering (i euro) Tabell 16: Finansieringsplan Insatso mråde Fond Beräkningsund erlag för unionens stöd (Summa stödberättigan de kostnader eller offentliga stödberättigan de kostnader) Unionens stöd (a) Nationell medfinansiering (b) = (c) + (d) Preliminär uppdelning av nationell medfinansiering Nationell offentlig finansiering (c) Nationell privat finansiering (d) Summa finansiering (e) = (a) + (b) Medfinansieringsgra d (f) = (a) / (e) (2) Bidrag från tredjeländer För kännedom Bidrag från EIB 1 Eruf Totalt , , , , ,00 50, % ,00 0,00 2 Eruf Totalt , , , , ,00 50, % ,00 0,00 3 Eruf Totalt , , , , ,00 50, % ,00 0,00 4 Eruf Totalt , , , , ,00 50, % ,00 0,00 5 Eruf Totalt , , ,00 0, ,00 50, % ,00 0,00 Totalt Eruf , , , , ,00 50, % Totalsumma , , , , ,00 50, % (1) Ska endast fyllas i om de insatsområdena uttrycks i totala kostnader. (2) Detta tal kan rundas av till närmaste heltal i tabellen. Den exakta satsen som används för att ersätta betalningar är kvoten (f). SV 100 SV

210 Bilag 3 - Side -102 af B Uppdelning per insatsområde och tematiskt mål Tabell 17 Insatsom råde Tematiskt mål Unionens stöd Nationell medfinansiering Summa finansiering 1 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation , , ,00 2 Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer , , ,00 3 Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur , , ,00 4 Främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet , , ,00 Totalt , , ,00 Tabell 18: Preliminärt stödbelopp som ska användas för mål om klimatförändringar Insatsområde Preliminärt stödbelopp som ska användas för mål om klimatförändringar (i euro) Andel av det samlade anslaget till programmet (i %) 1 0,00 0,00% ,00 25,38% ,43 4,51% 4 0,00 0,00% 5 0,00 0,00% Totalt ,43 29,89% SV 101 SV

211 Bilag 3 - Side -103 af INTEGRERAT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID TERRITORIELL UTVECKLING Beskrivning av det integrerade tillvägagångssättet vid territoriell utveckling, med beaktande av samarbetsprogrammets innehåll och mål, även när det gäller regioner och områden som avses i artikel i EUF-fördraget, med hänsyn till de deltagande medlemsstaternas partnerskapsöverenskommelser, som visar hur programmet bidrar till att uppfylla dess mål och förväntade resultat Öresund-Kattegat-Skagerrak-programmet (ÖKS) omfattar två delområden, Öresund respektive Kattegat-Skagerrak (KASK) samt det övergripande Öresund-Kattegat- Skagerrak-området. Programområdet har fler än 9 miljoner invånare i tre länder. Här finns två huvudstäder, fler än 30 universitet och områdets delar förenas av hav. ÖKS-området är en attraktiv region som kännetecknas av god ekonomi, hög utbildningsnivå och god tillgänglighet till natur och havsområden. Här finns en stor dynamik mellan storstadsområden och landsbygdsområden, mellan olika ekonomiska, konjunkturmässiga och demografiska utmaningar. De två delområdena har dock delvis olika förutsättningar. För att utnyttja den fulla potentialen i programområdet och samtidigt se till varje delområdes specifika förutsättningar är det viktigt att ta tillvara den lokala och regionala kompetensen. Regionen städer spelar en avgörande roll för tillväxten. Hållbar stadsutveckling har i Öresund-Kattegat-Skagerrak-programmet bäring på samtliga fyra tematiska mål. Inom grön ekonomi finns möjlighet till satsningar på stadsmiljön gällande energieffektivitet, smart energihantering och användning av förnybar energi. I målet om hållbara transporter finns möjligheter att främja hållbar stadstrafik och programmet stimulerar till innovationsutveckling samt gränsöverskridande sysselsättning. Inriktningen på programmet överensstämmer med intentionerna i deltagande länders partnerskapsöverenskommelse och kompletterar dessa genom att identifierade insatser i programmet inte enbart gäller för ett land utan avser gränsöverskridande samarbete mellan regioner i tre länder. Programmet avser inte att tillämpa verktygen ITI, CLLD eller hållbar stadsutveckling. 4.1 Lokalt ledd utveckling (i tillämpliga fall) Tillvägagångssättet vid användning av instrument för lokalt ledd utveckling samt principerna för att fastställa i vilka områden de kommer att genomföras Detta är inte aktuellt för ÖKS-programmet SV 102 SV

212 Bilag 3 - Side -104 af Integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling (i tillämpliga fall) Principer för att fastställa i vilka stadsområden som integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling ska genomföras och det preliminära Eruf-stödet till dessa åtgärder. Ej tillämpligt. Tabell 19: Integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling preliminära belopp för Eruf-stöd Preliminära belopp för Eruf-stöd (i euro) 0, Integrerade territoriella investeringar (ITI) (i tillämpliga fall) Tillvägagångssättet vid användning av integrerade territoriella investeringar (enligt definitionen i artikel 36 i förordning 1303/2013) i andra fall än dem som avses i punkt 4.2, samt ett preliminärt anslag från varje insatsområde Detta är inte aktuellt för ÖKS-programmet Tabell 20: Preliminära anslag till integrerad territoriell investering andra än dem som avses i punkt 4.2 (aggregerat belopp) Insatsområde Preliminärt anslag (unionens stöd) (i euro) Totalt 0, Hur de inom programmet planerade insatserna bidrar till makroregionala strategier och havsområdesstrategier, enligt de behov för programområdet som fastställts av berörda medlemsstater, och med hänsyn till de strategiskt viktiga projekt som anges i strategierna (i tillämpliga fall) (När medlemsstaterna och regionerna deltar i makroregionala strategier och havsområdesstrategier) Östersjöstrategin SV 103 SV

213 Bilag 3 ÖKS-programmet - Side -105 af 132 ingår i geografin för Östersjöstrategin, som ska bidra till en förbättrad miljö, stark och hållbar tillväxt, minskade ekonomiska klyftor och minskad gränsöverskridande brottslighet. Östersjöstrategins tre mål är att: (1) Rädda havsmiljön; (2) Koppla samman regionen, samt; (3) Öka välståndet. Många av de utmaningar som EU står inför är gränsöverskridande i sin natur, för lokal, regional såväl som nationell nivå. Även i Europa 2020-strategin betonas vikten av ett närmare samarbete mellan unionens medlemmar. EU:s strategi för Östersjöregionen ger en viktig vägledning för valet av insatser och bidrar till att programmet kan användas på ett mer målmedvetet och fokuserat sätt för att möta gemensamma utmaningar i makroregionen. Som Östersjöstrategiprojekt räknas antingen Flaggskeppsprojekt som anges i handlingsplanen eller projekt med tydlig makroregional påverkan, som bidrar till att nå strategins mål och indikatorer och till att genomföra en eller flera åtgärder i handlingsplanen. ÖKS-programmet har en klar koppling till Östersjöstrategin och kan bidra till dess genomförande inom de tematiska mål och investeringsprioriteringar som har valts för programmet. Östersjöstrategin har beaktats vid fastställandet av målen och kontakt har tagits med relevanta Priority Area Co-ordinators. Strategin har en direkt koppling till tematiskt mål 1, Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation; tematiskt mål 3, Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur; samt tematiskt mål 4, Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Även tematiskt mål 2, Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer bidrar indirekt till Östersjöstrategin genom att verka för en bättre havsmiljö genom ökad användning av förnybar energi, vilket minskar utsläpp och föroreningar. Kopplingen mellan de tematiska målen för ÖKS-programmet och prioriteringsområdena i Östersjöstrategin samt förslag på åtgärder som kan stödjas är följande: Tematiskt mål 1, Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation: Prioriteringsområde 7 Utnyttja den fulla potentialen av forskning och innovation inom regionen Tematiskt mål 2, Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer: Prioriteringsområde 8.2 Utveckla djupare samarbete för grön teknologi för att skapa nya affärsmöjligheter Prioriteringsområde 8.4 Utveckla Östersjöregionen till en eko-effektiv region Prioriteringsområde 10 Att öka tillgången till energimarknaderna och göra dessa mer effektiva och säkra Tematiskt mål 3, Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur: Prioriteringsområde 4 Att bli en föregångsregion när det gäller rena sjötransporter Prioriteringsområde 11 Förbättra interna och externa transportförbindelser SV 104 SV

214 Bilag 3 Tematiskt - Side -106 mål af 4, 132 Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet: Prioriteringsområde 8.1 Främja unga entreprenörer Prioriteringsområde 8.7 Implementera Baltic Sea Labour Network-projektet Prioriteringsområde 8.8 Samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlarna Programsekretariatet kommer under programperioden att utveckla samarbetet med de myndigheter som är ansvariga för relevanta delar av Östersjöstrategin. Exempelvis kan gemensamma workshopar, informationsmöten och konferenser genomföras. Programmets Övervakningskommitté kommer löpande att informeras om projektens koppling till Östersjöstrategin och genomförda aktiviteter. SV 105 SV

215 Bilag Side GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER -107 af 132 FÖR SAMARBETSPROGRAMMET 5.1 Relevanta myndigheter och organ Tabell 21: Programmyndigheter Myndighet/organ Namn på myndighet eller organ samt avdelning eller enhet Chef för myndighet eller organ (befattning) Förvaltningsmyndighet Tillväxtverket - kontor Malmö Generaldirektör Attesterande myndighet Tillväxtverket - kontor Stockholm Generaldirektör Revisionsmyndighet Ekonomistyrningsverket Avdelningschef EUrevisionen Det organ som kommissionen ska göra utbetalningarna till: Förvaltningsmyndighet Attesterande myndighet Tabell 22: Organ med ansvar för att genomföra kontroller och revisioner Myndighet/organ Organ som utsetts att genomföra kontroller Organ som utsetts att genomföra kontroller Organ som utsetts att genomföra kontroller Namn på myndighet eller organ samt avdelning eller enhet Oberoende godkänd revisor genom upphandling (DK) Tillväxtverket (SE) Östfold fylkeskommune (NO) Chef för myndighet eller organ (befattning) Direktör Generaldirektör Fylkesrådmann Organ som utsetts att genomföra revision Ekonomistyrningsverket (SE) Avdelningschef EUrevisionen 5.2 Förfarande för att inrätta det gemensamma sekretariatet Förvaltande myndighet och Övervakningskommittén ska understödjas av ett gemensamt sekretariat. Förvaltande myndighet ska, efter samråd med medlemsstaterna Sverige och Danmark samt Norge, inrätta det gemensamma sekretariatet. Det gemensamma sekretariatet ska enligt artikel 23.2 förordning (EU) nr1299/2013 bistå den förvaltande myndigheten och Övervakningskommittén när de utför sina respektive uppgifter. Sekretariatet arbetar för hela programområdet. Sekretariatet ska tillhandahålla information till potentiella stödmottagare om samarbetsprogrammets möjligheter och bistå stödmottagare vid genomförandet av insatserna. SV 106 SV

216 Bilag 3 Inför - Side inrättande -108 af av 132 det gemensamma sekretariatet har samråd förts med samtliga regioner i programområdet samt med regeringsrepresentanter från Näringsdepartementet, Erhvervsstyrelsen och Kommunal- og moderniseringsdepartementet. I arbetet har hänsyn tagits till erfarenheter från genomförandet av programperioden samt externa utvärderingar av genomförandet. Sekretariatet kommer att vara en del av förvaltande myndighet. Sekretariatet kommer fortsatt att ha två kontor, ett i den danska delen av delområde Öresund (Köpenhamn) och ett i den svenska delen av Kattegat-Skagerrakområdet (Göteborg). Kontoret i Köpenhamn har, liksom under programperioden , lokaler i anslutning till Öresundskomiteen för att säkra god tillgänglighet och möjlighet att säkra synergi mellan programmet och Öresundskomiteens arbete att främja det gränsregionala utvecklingsarbetet i delområdet. Tillväxtverket sluter en överenskommelse med Öresundskomiteen som reglerar detta. Kontoret i delområde Kattegat-Skagerrak flyttas till Tillväxtverkets kontor i Göteborg för att säkra god tillgänglighet avseende internationella och nationella kommunikationer samt för att ha möjlighet till synergier mellan programmet och andra EU-program som är lokaliserade till området. 5.3 Kortfattad beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemen Öresund-Kattegatt-Skagerrak kommer att genomföras i enlighet med de principer för förvaltning och kontroll som framgår av gemenskapens förordningar. Följande organ skall tillsättas för att genomföra programmet: Förvaltande myndighet Övervakningskommitté Styrkommittéer Gemensamt sekretariat Norsk förvaltande organisation Attesterande myndighet Revisionsmyndighet Förvaltande myndighet I enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) nr 1299/2013 har medlemsstaterna Sverige och Danmark i samråd med Norge kommit överens om att utse Tillväxtverket till förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet är lokaliserad till Tillväxtverkets kontor i Malmö. Ett avtal kommer att slutas mellan Sverige och Danmark genom Tillväxtverket och Erhvervsstyrelsen/deltagande danska regioner. Förvaltande myndighet ska ansvara för att det operativa programmet genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Uppgifterna för förvaltande myndighet följer av artikel 125 och 126 i förordning 1303/2013 respektive artikel 23 i förordning 1299/2013 med undantag för kontroller enligt artikel a (se nedan om nationella kontroller). Tillväxtverket ansvarade för samma uppgifter under föregående programperiod. Förvaltande myndighet ska även utföra attesterande myndighets uppgift. När det gäller det operativa programmets förvaltning ska förvaltande myndighet vara ett stöd åt övervakningskommittén, utarbeta årsrapporter, säkerställa att förmedlande organ SV 107 SV

217 Bilag 3 och - Side stödmottagare -109 af 132 får tillgång till de uppgifter som de behöver för att utföra sina uppgifter och genomföra verksamheter, samt att upprätta ett elektroniskt system för administration och uppföljning av programmet. När det gäller urvalet av verksamheter ska förvaltande myndighet bl.a. utarbeta och tillämpa lämpliga urvalsförfaranden, säkerställa att de utvalda verksamheterna omfattas av det operativa programmet, förse stödmottagaren med ett dokument som fastställer stödvillkoren för insatsen, försäkra sig om att stödmottagaren har genomförandekapacitet för att uppfylla stödvillkoren, försäkra sig om att verksamheten följer tillämpliga förordningar, se till att sökanden inte är föremål för återkrav samt bestämma vilka insatskategorier som utgifterna för en verksamhet ska avsättas till. Om ett finansiellt stöd beviljas till ett stort företag ska förvaltande myndighet förvissa sig om att bidraget inte resulterar i en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga arbetsplatser inom Unionen. När det gäller det operativa programmets ekonomiska förvaltning och kontroll ska förvaltande myndighet förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i en insats har kontrollerats av en utsedd kontrollant. Förvaltande myndighet ska dessutom se till att stödmottagarna antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod samt införa effektiva och proportionella bestämmelser om bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker. Vidare ska förvaltande myndighet införa rutiner för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja samt utarbeta förvaltningsförklaringen om förvaltnings- och kontrollsystemets funktionssätt. Den förvaltande myndigheten ska även förbereda och ansöka om utbetalning från EUkommissionen. Tillväxtverket har för detta ändamål valutakonto i svensk bank. EUkommissionen ska överföra ERUF-finansieringen direkt till detta konto. Kontot kan generera ränta, övervakningskommittén beslutar om användning av ränta. För att säkerställa hanteringen av ERUF-finansieringen ska valutakontot kopplas till Agresso (eller liknande ekonomiadministrativt system). Förvaltande myndighet kommer utföra samtliga uppgifter i enlighet med artikel 125 i förordning 1303/2013 och övriga krav som följer av EU-regelverket. Förvaltande myndigheter är enligt nationella regelverk för intern styrning och kontroll ålagda att utföra riskanalyser som omfattar samtliga risker för att myndigheten inte ska uppfylla kraven på ett korrekt genomförande av sin verksamhet, inklusive att vara förvaltande myndighet för Öresund-Kattegat-Skagerrak. Risken för bedrägerier ingår i dessa riskanalyser och regelverken gör ingen åtskillnad om verksamheten avser förvaltning av nationella medel eller EU-medel. I allmänna råd till 3 i förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603) omnämns särskilt att myndigheter ska upprätta rutiner och handlingsplaner för att upptäcka och begränsa händelser vad gäller otillbörlig påverkan och brottslighet. Tillväxtverket ingår också i rådet för skydd av EU:s finansiella intressen, SEFI-rådet, som ansvarar för att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier och andra missbruk av EU-relaterade medel. Övervakningskommitté SV 108 SV

218 Bilag 3 Enligt - Side artikel af i förordning (EU) nr 1303/2013 kommer Sverige, Danmark och Norge att inom tre månader från det datum då beslutet om antagandet av samarbetsprogrammet har meddelats till medlemsstaterna inrätta en gemensam Övervakningskommitté i samförstånd med den förvaltande myndigheten. Övervakningskommittén ska övervaka och granska genomförandet av programmet. Sammansättningen av Övervakningskommitténs ledamöter ska vara sådan som det anges i artikel 48.1 i förordning (EU) nr 1303/2013. Varje land utser högst 8 ledamöter/organisationer samt deras ersättare. Övervakningskommitténs ordförande ska vara en företrädare för någon av medlemsstaterna. EU-kommissionen kan på eget initiativ eller på begäran av övervakningskommittén delta som rådgivare i övervakningskommitténs arbete. Övervakningskommittén fastställer på sitt första möte sin egen arbetsordning. Övervakningskommitténs uppgifter definieras i dess arbetsordning och baserar sig på artiklarna 49 och 110 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artiklarna 12 och 18 i förordning (EU) nr 1299/2013. Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska genomförandet av programmet och framstegen när det gäller att uppnå dess mål. Vid granskningen ska den ta hänsyn till ekonomiska uppgifter och allmänna och programspecifika indikatorer, inklusive förändringar i resultatindikatorerna och framsteg i riktning mot kvantifierade målvärden och de delmål som anges i resultatramarna. Övervakningskommittén ska undersöka alla frågor som påverkar programmets resultat. Övervakningskommittén ska rådfrågas och avge ett yttrande om alla ändringar av programmet som föreslås av förvaltande myndigheten. Övervakningskommittén får utfärda rekommendationer till förvaltande myndigheten om genomförandet och utvärderingen av programmet. Den ska övervaka åtgärder som vidtas till följd av rekommendationerna. Övervakningskommittén ska vidare granska och godkänna följande: metoden och kriterierna för att välja ut insatser, årsrapporter och slutrapporter om genomförandet, utvärderingsplanen och eventuella ändringar av planen, kommunikationsstrategin samt ändringar av strategin och förslag till ändringar av det operativa programmet från förvaltande myndigheten. Styrkommittéer Liksom för programperioden ska det inrättas en styrkommitté för delområde Kattegat-Skagerrak och en styrkommitté för delområde Öresund. Styrkommittéerna ska göra urval av projekt inom sina respektive delområden. Styrkommittéerna agerar under övervakningskommitténs ansvar. Vid ansökningar som omfattar mer än ett delområde svarar övervakningskommittén för att behandla samt förorda urval om stöd. I sitt arbete kan styrkommittéerna också ta initiativ och initiera aktiviteter kopplade till programmets genomförande. Varje land utser 6 ledamöter/organisationer och deras ersättare till styrkommittén för delområde Kattegat-Skagerrak samt 8 ledamöter och deras personliga ersättare till styrkommittén för delområde Öresund. SV 109 SV

219 Bilag 3 Övervakningskommittén - Side -111 af 132 fastställer på sitt första möte styrkommittéernas arbetsordning. Roll-, och uppgiftsfördelning mellan övervakningskommittén och styrkommittéer kommer att tydliggöras i arbetsordningen. Gemensamt sekretariat Förvaltande myndighet ska i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) 1299/2013, efter samråd med medlemsstaterna Danmark och Sverige samt Norge inrätta ett gemensamt sekretariat. Det gemensamma sekretariatet ska bistå förvaltande myndigheten och övervakningskommittén när de utför sina respektive funktioner. Det gemensamma sekretariatet ska också tillhandahålla information till potentiella stödmottagare om samarbetsprogrammens möjligheter och bistå stödmottagare vid genomförandet av insatserna. Det gemensamma sekretariatet ska bistå förvaltande myndighet, norsk förvaltande organisation, övervakningskommittén och styrkommittéerna med följande uppgifter: svara för information och rådgivning till stödmottagare och potentiella stödmottagare ta fram informationsmaterial uppdatera programmets hemsida ha dialog om projektidéer och med presumtiva projektaktörer ta emot och registrera projektansökningar i ärendehanteringssystemet bereda projektansökningar enligt fastställda rutiner utarbeta underlag och förslag till beslut inför övervakningskommitténs respektive styrkommittéernas möten vara föredragande vid styrkommitténs och övervakningskommitténs möten ha löpande kontakt och dialog med projekten genomföra utbildningar för stödmottagarna bereda ansökan om utbetalning enligt fastställda rutiner löpande uppföljning av projekten och genomförandet av delprogrammen informera om projektens resultat Norsk förvaltande organisation Norsk förvaltande organisation är, liksom under programperioden , Østfold fylkeskommune. I detta ligger ansvar för beslut, uppföljning och utbetalning av norska medel samt ansvaret för att programmet genomförs i enlighet med forskrift om distriktsog regionalpolitiske virkemidler, forskrift for kap 551, postene 60 og 61. Norsk förvaltande organisation kommer, liksom i föregående programperiod, ha ett nära samarbete med förvaltande myndighet och sekretariat eftersom förvaltande myndighet och norsk förvaltande organisation har ett delat ansvar för genomförandet av programmet. Attesterande myndighet Förvaltande myndighet ska även utföra attesterande myndighets uppgift. Revisionsmyndighet SV 110 SV

220 Bilag 3 Ekonomistyrningsverket - Side -112 af 132 (ESV) i Sverige är revisionsmyndighet i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) nr 1299/2013. Revisionsmyndighetens uppgifter framgår av artikel 127 i förordning (EU) nr 1303/2013. ESV utförde motsvarande uppgifter under föregående programperiod. I enlighet med artikel 25.2 i förordning (EU) nr 1299/2013 ska revisionsmyndigheten upprätta en grupp revisorer med företrädare från de andra länder som deltar i programmet. Process för ansökan om stöd och urval av insatser Ansökan om stöd lämnas in till det gemensamma sekretariatet. Sekretariatet utför beredning av ansökan för att kontrollera att projektet står i överensstämmelse med regelverk och med programmets innehåll och mål. Efter beredning överlämnas ansökan om stöd till styrkommittén eller övervakningskommittén som ska göra urval av projekt. Beroende på vilket område ansökan avser är det berört delprograms styrkommitté som ska göra urvalet av projekt. För projekt som omfattar mer än ett delområde ska övervakningskommittén göra urval av projekt. Efter övervakningskommitténs eller styrkommittéernas urval av projekt tar förvaltande myndighet ett formellt beslut om stöd. I varje projekt skall det finnas en partner från minst två av de medverkande länderna. En av parterna i Danmark eller Sverige skall vara samordnande stödmottagare för projektet. Detta samordningsansvar kallas allmänt för Lead partner principen. Den samordnande stödmottagaren ska ha det formella ansvaret för projektets genomförande och ekonomi gentemot förvaltande myndighet. Andra parter som deltar i projekt har rollen som deltagande stödmottagare. Den samordnande stödmottagaren skall bland annat svara för hur insatserna genomförs, lämna in ansökningar om utbetalning och ansvara för projektet och svara för eventuella återkrav. I Norge har en partner motsvarande roll (sökande av norska statens medel) beträffande kommunikationen med norska myndigheter liksom med den samordnande stödmottagaren. En norsk partner kan ha ansvaret för projektets genomförande (Functional Lead Partner) gentemot förvaltande myndighet, men det finansiella ansvaret (ERUF-medel) för projektet ligger dock alltid hos en financial Lead Partner som kommer från Sverige eller Danmark. I enlighet med artikel 13 i förordning 1299/2013, ska samordnande stödmottagaren fastställa arrangemangen med andra stödmottagare i ett avtal som innehåller bestämmelser bl.a. om garantier för sund ekonomisk förvaltning av de medel som har beviljats för insatsen, inbegripet system för återkrav av felaktigt utbetalda belopp. Hantering av klagomål relaterade till genomförandet av program och projekt Eventuella klagomål från sökande eller stödmottagare om bedömningar, beslut eller beredning ska i första hand riktas till det gemensamma sekretariatet eller förvaltande myndighet. Klagomål på den nationella kontrollen ställs till ansvarigt organ i respektive land. Om lämpligt kan även Övervakningskommittén alternativt styrkommittén delta i hanteringen av klagomålen. Deltagande medlemsstaters/tredje lands myndigheter ska bistå den förvaltande myndigheten med att försöka lösa klagomålen. I den svenska förvaltningslagen (1986:223) 22 a finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol som ska följas. Här framgår att den förvaltande myndighetens beslut SV 111 SV

221 Bilag 3 att - Side inte betala -113 ut af stöd, 132att upphäva beslut om stöd och att kvitta stöd får överklagas. Detta gäller samtliga stödmottagare av EU-stöd i programmet. Nationell kontroll Enligt artikel 23.4 i förordning (EU) 1299/2013 ska ett nationellt kontrollsystem inrättas i syfte att kontrollera att samfinansierade varor och tjänster har levererats och att de utgifter som deklarerats av stödmottagarna verkligen har betalats av dem och överensstämmer med tillämpliga bestämmelser på unionsnivå och nationell nivå, samt med det operativa programmet och villkoren för stöd till verksamheten. Det ska finnas rutiner som säkerställer koordinering och kvalitetskontroll av den nationella kontrollen för att undvika brister i systemet. Varje medlemsstat ska ansvara för de verifikationer som utförs inom dess territorium. De nationella kontrollsystemen som används under programperioden bedöms fungera väl, inga systemfel har konstaterats av revisorer. Programmet kommer att fortsätta med det systemet och kommer således inte använda sig av de myndigheter som ansvarar för de regionala programmens kontroll. I Danmark kommer de danska regioner som omfattas av ett gränsöverskridande program att godkänna och utse den eller de kontrollanter som ska kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare. Kontrollanterna ska vara auktoriserade eller registrerade revisorer. I Sverige kommer Tillväxtverket att ansvara för de kontroller som ska verifiera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare. När kontrollen av utgifterna har slutförts sammanställer samordnande stödmottagare en ansökan om utbetalning till Förvaltande Myndighet som säkerställer att nationell kontroll har blivit vederbörligen utförd. Efter att förvaltande myndighet har slutfört beredningen av ansökan om utbetalning, görs det en utbetalningsorder till utbetalningsfunktionen vid förvaltande myndighet som verkställer utbetalningen till den samordnande stödmottagaren. I Norge sänder den norska samordnande stödmottagaren en ansökan om utbetalning för nedlagda norska kostnader till den samordnande fylkeskommunens finansiella förvaltning. Ansökan om utbetalning kontrolleras och eventuella kompletteringar inhämtas. Det är gemensamma norska, svenska och danska kostnader som läggs till grund för utbetalningen. Efter genomförd rutinkontroll verkställs utbetalningen till den norska samordnande stödmottagaren. Minst 25% av beviljade medel ska hållas inne tills projektet är avslutat och beviljande myndighet har mottagit slutrapport i regionalförvaltning.no. För stöd över NOK ska det dessutom lämnas in av revisor granskade projekträkenskaper, alternativt av en godkänd regnsksabsförer i de fall att aktören inte är revisionspliktig. Norsk förvaltande organisation rapporterar till Kommunal- och moderninseringsdepartementet som två gånger per år överför norska medel till Norsk förvaltande organisation. Uppföljning och utvärdering Systematisk utvärdering är en förutsättning för att bedöma politikens effektivitet, ändamålsenlighet och verkan, särskilt när det gäller insatsernas bidrag till att nå målen i Europa 2020-strategin. Som ett led i ett förstärkt resultatfokus behöver större ansträngningar göras i syfte att systematiskt utvärdera projektens- och de tematiska insatsernas samlade resultat och effekter samt bidra till lärande och synliggöra insatsernas betydelse för att nå programmens mål och hållbar tillväxt. SV 112 SV

222 Bilag 3 För - Side att säkerställa -114 af 132 god kvalitet i genomförande och goda resultat i programmen behöver det finnas ett tydligt sammanhållet system där projekturval, indikatorer, utvärdering, och lärande hänger ihop. En viktig aspekt i detta är att rutiner för datainsamling avseende bl.a. indikatorer för uppföljning och utvärdering planeras i ett tidigt skede. Generellt sett behövs ett större resultatfokus, inte minst mot bakgrund av kraven på detta på EU-nivå denna programperiod. Ett område som behöver utvecklas är uppföljning och resultatutvärdering, exempelvis bör nyttan med viss regelbundenhet mätas samt olika former för mätning av resultat och effekter på bl.a. tillväxt och sysselsättning bör utvecklas. Uppföljning och utvärdering av genomförande av program och projekt ska ske löpande under programperioden i syfte att belysa och förbättra resultaten av programmen. En utvärderingsplan ska godkännas av ÖK. I den ska erfarenheter från programperioden beaktas, särskilt erfarenheter från ÖK:s referensgrupp för utvärdering, utbyte med andra ETS-programs utvärderingar samt projektföljeforskning beaktas. Programperioden ska präglas av en medveten satsning på en utvärderingsansats och lärsystem som säkrar återföring av erfarenheter från projekten och kunskapsbildning från programgenomförandet. Det handlar om att: att säkerställa att de regionala och nationella utvecklingsaktörerna tillräcklig kunskap om pågående och avslutade projekts resultat för att utveckla och förbättra kommande beslut; att säkerställa att ÖK/SK tillräcklig kunskap om tidigare och pågående insatser i syfte att kunna prioritera vilka projekt som skall stödjas; att säkerställa de pågående projektens möjligheter att lära från sitt eget och andras genomförande Utvärderingsarbetet under programgenomförandet ska utföras av oberoende part och ska präglas av metoder för följeforskning och teoridriven utvärdering i enlighet med kommissionens riktlinjer. Såväl process som resultat och effekter på kort och lång sikt ska utvärderas. Det är viktigt att utvärderingarna analyserar och visar hur programmen bidrar till smart, hållbar och inkluderande tillväxt. En förutsättning för detta är att berörda parter i programgenomförandet drar lärdomar av programmens insatser genom att följa utvärderingarna och ta del av utvärderingsresultaten. Slutförda utvärderingar ska i linje med Kommissionens direktiv publiceras för att bidra till ett vidare lärande och medverka till att resultaten tas tillvara i det fortsatta arbetet. 5.4 Ansvarsfördelningen mellan de deltagande medlemsstaterna om den förvaltande myndigheten eller kommissionen ålägger dem finansiella korrigeringar Oriktigheter Medlemsstaterna ska enligt artikel 122 och 143 i förordning (EU) nr 1303/2013 utreda och korrigera oriktigheter och rapportera dessa till kommissionen. Kommissionen ska hållas informerad om hur administrativa och legala processer framskrider. Den medlemsstat där oriktigheten uppkommit, ansvarar för rapporteringen till kommissionen och till de administrativa organen för programmet. Förvaltande myndighet kommer att bistå medlemsstaten och de nationella myndigheterna med att utreda och åtgärda oegentligheter. SV 113 SV

223 Bilag 3 Återkrav - Side -115 och regressrätt af 132 Enligt artikel 27.2 i förordning (EU) 1299/2013 ska förvaltande myndighet se till att alla belopp som har utbetalats oriktigt återkrävs från den samordnande eller enda stödmottagaren. Stödmottagarna ska återbetala alla felaktigt utbetalda belopp till den samordnande stödmottagaren. Om den samordnande stödmottagaren, enligt artikel 27.3 i förordning 1299/2013, inte lyckas utverka en återbetalning från andra stödmottagare eller om förvaltande myndighet inte lyckas utverka en återbetalning från den samordnande eller enda stödmottagaren, ska den medlemsstat på vars territorium stödmottagaren är belägen återbetala det felaktigt utbetalda beloppet till förvaltande myndighet. I Danmark är det den region där stödmottagaren har sitt säte, som ska återbetala det felaktigt utbetalda beloppet till förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet ska ansvara för att de berörda beloppen återbetalas till unionens allmänna budget, i enlighet med ansvarsfördelningen mellan de deltagande medlemsstaterna enligt samarbetsprogrammet. Ifall ansvarsfördelningen mellan länderna inte kan fastställas på ett entydigt sätt, såsom vid schablonmässig återbetalning på grund av systematiska fel, ska den summa som skall återbetalas delas lika mellan medlemsstaterna Danmark och Sverige. Beträffande återbetalning av felaktigt utbetalda belopp som avser tekniskt stöd ska den summa som skall återbetalas delas lika mellan medlemsstaterna Danmark och Sverige, ifall ansvarsfördelningen mellan länderna inte kan fastställas. 5.5 Användning av euro (i tillämpliga fall) Metod som valts för omräkning av utgifter i annan valuta än euro. Valuta för programmet är Euro. Ansökan om stöd, beslut om stöd och utbetalning av stöd görs i Euro för stödmottagare i medlemsstaterna. Kostnader i annan valuta (SEK och DKK) ska omvandlas till Euro enligt Kommissionens månatliga snittkurs enligt alternativ (b) i artikel 28 i förordning 1299/2013, vilket innebär att omräkning till Euro ska göras med den växelkurs som noteras den månad då stödmottagarna rapporterar utgifterna till nationell kontrollant. Ansökan om stöd, beslut om stöd och utbetalning av stöd görs i norska kronor för stödmottagare i Norge. 5.6 Parternas engagemang Åtgärder i enlighet med artikel 5 i förordning 1303/2013 för att låta parterna delta i utformningen av samarbetsprogrammet och parternas roll i utformningen och genomförandet av samarbetsprogrammet, inklusive deras deltagande i övervakningskommittén Regionerna i Halland, Skåne, Västra Götaland, Hovedstaden, Sjælland, Nordjylland och Midtjylland, Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder har skrivit ett förslag till ett nytt operativt program för det gränsregionala SV 114 SV

224 Bilag 3 samarbetsprogrammet - Side -116 af 132 Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) inom målet Europeiskt territoriellt samarbete På uppdrag av de svenska, danska och norska regeringarna har Skåne läns landsting (Region Skåne) samordnat framtagandet. Inledningsvis satte en syntesgrupp samman prioriteringar utifrån inspel från de ingående regionerna och deras utvecklingsstrategier samt olika analyser och studier som gjorts. En skrivargrupp har konkret tagit fram programförslaget och en Joint Programming Committee agerat beredande organ inför beslut i den politiska strategigruppen som består av politiska företrädare för var och en av de femton ingående regionerna. Den politiska strategigruppen har haft i uppdrag att ta ställning till och överlämna det operativa programmet till regeringarna i Sverige, Danmark och Norge. Förvaltande myndighet och programsekretariatet för perioden samt den för förhandsutvärdering upphandlade konsultfirman Sweco har också deltagit. Dialog har löpande förts med EU-kommissionen, svenska Näringsdepartementet, danska Erhvervsstyrelsen samt norska Kommunal- og moderniseringsdepartementet, liksom med angränsande strukturfondsprogram. Vid utarbetandet av förslag till program har en hög delaktighet eftersträvats av berörda aktörer på regional och lokal nivå. Under framtagningsprocessen identifierades ett antal referenspersoner och en dialog fördes kring sakinnehåll. Workshopar för de olika tematiska målen ordnades och dialog har förts kring de horisontella kriterierna. Ingående regioner har på olika sätt under programskrivandets gång anordnat mötesplatser för dialog kring innehållet. En bred remiss skickades till privata och offentliga aktörer identifierade av de femton medverkande regionerna under sommaren 2013, bland annat kommuner, regioner, näringsliv och arbetsmarknadens parter, det civila samhället, universitet och högskolor, samt andra offentliga myndigheter relevanta för programmet (komplett lista finns i bilaga 9.3). Det breda partnerskapet kommer även att ha en stark roll i genomförandet av programmet. Programmet kommer att ha två styrkommittéer samt en övervakningskommitté. Partnerskapet kommer att ha olika struktur i de ingående regionerna och delområdena men syftet är att involvera en bred grupp av aktörer. Kommittéerna kommer att bestå av lokala, regionala samt nationella representanter. När ledamöterna utses ska en jämn representation mellan kvinnor och män eftersträvas. Länderna bör ha lika många representanter i kommittéerna. Kommittéerna ska representera en bred sammansättning av ledamöter från nationella, regionala, lokala och andra myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt företrädare för det civila samhället. SV 115 SV

225 Bilag Side SAMORDNING -117 af 132 Mekanismerna för att säkerställa samordningen mellan Eruf, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå, inklusive samordning och eventuell kombination med Fonden för ett sammanlänkat Europa, europeiska grannskapsinstrumentet (ENI), Europeiska utvecklingsfonden (EDF) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) samt EIB, med beaktande av bestämmelserna i den gemensamma strategiska ramen i bilaga I till förordning 1303/2013. Om medlemsstater och tredjeländer deltar i samarbetsprogram som omfattar användning av Eruf-anslag för de yttersta randområdena och EDF-medel, mekanismer på lämplig nivå för att effektivt samordna användningen av dessa olika resurser Ambitionen är att skapa synergier mellan olika europeiska program och fonder för att sammantaget få en strategiskt genomtänkt finansiering. Interregprogrammet Öresund- Kattegat-Skagerrak har tydliga beröringspunkter med flera andra EU-fonder och program, exempelvis: Nationella och regionala strukturfondsprogrammen i Sverige och Danmark (ESF och ERUF) Interregprogram: Dansk-tyska programmet (A) Sverige-Norgeprogrammet (A) Södra Östersjöprogrammet (A) Nordsjöprogrammet (B) Östersjöprogrammet (B) Interreg Europe (C) URBACT Övriga fonder och program: Connecting Europe Facility COSME Erasmus + Europeiska havs- och fiskerifonden Horisont 2020 Landsbygdsprogrammet Life Nordplus Kreativa Europa Ansökningar måste tydligt visa varför projektet passar bäst inom ÖKS-programmet (i förhållande till andra Interreg-program, sektorsprogrammen eller i nationella och regionala strukturfondsprogram). Interregprogrammen skiljer sig från sektors- och nationella/regionala program genom behovet av gränsöverskridande samarbete och utveckling av gemensamma lösningar på problem och möjligheter. SV 116 SV

226 Bilag 3 Avstämning - Side -118 har af gjorts 132 (i november 2013) med andra strukturfondsprogram och bedömningen är att valen av tematiska mål ger goda möjligheter till synergier mellan programmen. De tematiska målen som EU-kommissionen föreslagit som ska bidra till EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla är: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10. Att investera i utbildning, kunskap och livslångt lärande 11. Att förbättra den institutionella kapaciteten i den offentliga förvaltningen Det finns flera program som valt samma tematiska mål, vilket ger utrymme för synergier. För programperioden finns en ökad ambition att samordna programmen. Förvaltande organisationer, myndigheter och sekretariat bör i genomförandet av programmet utveckla arbetet med samordning mellan program och fonder. Exempelvis kan man bjuda in till gemensamma informationsmöten och konferenser. Sannolikt kommer regionernas politiker och tjänstemän också att delta i flera olika program, vilket kan ge synergieffekter. Inom flera program, såväl nationella som regionala, gränsregionala och övergripande europeiska är det troligt att satsningar kommer att kunna göras med koppling till etableringen av ESS och MAX IV-anläggningarna. Detta är viktig forskningsinfrastruktur och en samordning mellan de olika programmen för att stödja denna satsning är av yttersta vikt för att skapa största möjliga utväxling av satsade medel och resurser. Inom det tematiska målet för forskning och innovation finns tydliga synergieffekter med EU:s forsknings- och innovationsprogram, Horisont Utgångspunkten för Horisont 2020 är excellens inom vetenskap och inom hela innovationskedjan så att idéer tas ända fram till marknad. Programmet kan komplettera Horisont 2020 genom att lyfta kapaciteten i regionen för att få bättre och fler möjligheter att delta i EU:s forskningsoch innovationssamarbete. På regional nivå ska Interregprojekten vid behov kunna utnyttja resultat från projekt i Horisont Connecting Europe Facility (CEF) är ett europeiskt instrument som syftar till att stödja utvecklingen av högpresterande, hållbara och effektivt sammankopplade transeuropeiska nät inom energi, telekommunikation och transport. För perioden kommer CEF investeringarna att fokusera särskilt på projekt med högt mervärde för EU, exempelvis att bygga saknade gränsöverskridande förbindelser och undanröja flaskhalsar längs de stora transeuropeiska transportkorridorerna. Finansiering från CEF kompletterar det tematiska målet för transporter. SV 117 SV

227 Bilag 3 Ansökningar - Side -119 till af ÖKS-programmet 132 lämnas in till sekretariatet för beredning. I samband med beredning av ansökan görs en kontroll av om projektet har koppling till andra fonder eller program. Specifika rutiner för att förhindra överlappning och dubbelfinansiering samt för att utnyttja potential till synergi mellan program och insatser under genomförandet kommer att utvecklas. I det fall Förvaltande myndighet eller sekretariat anser att ett projekt ligger nära något av de andra programmen kommer programadministrationen kontakta ansvarig myndighet för det aktuella programmet för att programmen ska kunna samverka på bästa sätt samt för att utesluta dubbelfinansiering. När det gäller det föreslagna programmets komplementaritet med program inom EJFLU och ESF kommer förvaltande myndighet och sekretariat att samarbeta med motsvarande ansvariga myndigheter för dessa fonder i respektive land. SV 118 SV

228 Bilag 3 - Side -120 af MINSKNING AV DEN ADMINISTRATIVA BÖRDAN FÖR STÖDMOTTAGARNA Sammanfattning av bedömningen av den administrativa bördan för stödmottagarna och, vid behov, planerade åtgärder tillsammans med en preliminär tidsram för att minska den administrativa bördan. Under programperioden kommer förvaltande myndighet och det gemensamma tekniska sekretariatet, i samarbete med övriga aktörer, att arbeta med en rad åtgärder för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna. Arbetet med att reducera den administrativa bördan för stödmottagarna kommer huvudsakligen att basera sig på följande: erfarenheter från genomförandet under programperioden verktyg för samordnat genomförande av de territoriella samarbetsprogrammen som tillhandahålls av Interact elektronisk kommunikation med stödmottagare och utveckling av ärendehanteringssystemet möjligheter till förenkling som följer av de förordningar som reglerar genomförandet av samarbetsprogrammen Ovanstående arbete kommer att medföra en förenkling för stödmottagarna, men de förordningar som reglerar genomförandet av de territoriella samarbetsprogrammen kommer alltjämt att medföra en viss administrativ börda för stödmottagarna. Under innevarande programperiod har förvaltande myndighet och det gemensamma tekniska sekretariatet löpande arbetat med att förenkla för stödmottagarna genom en översyn av programspecifika regler för stödberättigande, utveckling av processer, handböcker och övriga verktyg som tillhandahålls av programmet. Detta arbete kommer att fortsätta i den nya programperioden genom dialog med stödmottagare och aktörer. Dessutom pågår ett samarbete med förvaltande myndigheter från programmen Sverige- Norge, Botnia-Atlantica och Nord i syfte att samordna åtgärder som syftar till en förenkling för stödmottagarna. Ett omfattande arbete med att uppgradera ärendehanteringssystemet Nyps pågår, som kommer att resultera i effektivare processer vilket kommer stödmottagarna till godo. Dessutom omfattar uppgraderingen av ärendehanteringssystemet ett webbaserat användargränssnitt för elektronisk kommunikation mellan stödmottagare och programorganisationen. De verktyg för ett samordnat programgenomförande som tillhandahålls av programmet Interact är utgångspunkten för ett pågående arbete med att förenkla och harmonisera genomförandet i relation till övriga territoriella samarbetsprogram. Genom detta arbete görs en stegvis översyn och harmonisering av ansökningsblanketter, checklistor för ansökan om stöd och urvalskriterier, processer och blanketter för utbetalning av stöd, status och slutrapporter för projekten. Även verktyg och processer kopplade till finansiell kontroll av projekten ses över, så som checklistor, certifikat och dokumentationskrav. SV 119 SV

229 Bilag 3 Under - Side arbetet -121 af med 132 minskning av den administrativa bördan för stödmottagarna kommer förvaltande myndighet att särskilt beakta Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 481/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 vad gäller särskilda regler om utgifters stödberättigande för samarbetsprogram. Vid tillämpning av artikel 68 i förordning 1303/2013 om schablonfinansiering för indirekta kostnader och personalkostnader kommer alternativ 1b och 2 att tillämpas. Dessa alternativ har efter utvärderingar av erfarenheter från programperioden framstått som de mest relevanta förenklingsalternativen för programmet. Omständigheterna kan dock bli sådana att det blir aktuellt att ompröva om ytterligare förenklingsalternativ ska erbjudas programmets stödmottagare. De metoder för schablonberäkning av utgifter som ska tillämpas inom programmet förväntas bli implementerade från och med programmets första utlysning år ÖVERGRIPANDE PRINCIPER 8.1 Hållbar utveckling En beskrivning av de särskilda åtgärderna för att ta hänsyn till miljöskyddskrav, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, motståndskraft mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering, vid urvalet av insatser. De horisontella kriterierna har betydelse i programmets alla delar. Programgenomförandet och samtliga projekt ska ta hänsyn till dessa kriterier, men de kan ha olika tyngd beroende på vilket projekt som genomförs. De horisontella kriterierna ska beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all projektverksamhet. Detta ska även återspeglas vid uppföljning och utvärdering. Kriterierna ska medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Det gemensamma sekretariatet har ansvar för att erbjuda rådgivning och stöd för hur kriterierna kan integreras. Bland annat genom kompetenshöjande insatser vid utbildningsdagar inför projektformulering, lärkonferenser och vid temanätverksträffar. Sekretariaten ska även tillhandahålla informationsmaterial och guidelines som tydliggör möjligheterna med de horisontella kriterierna och som ger exempel på hur dessa kan berika Interreg-projekten. Ansökningshandlingarna ska utformas så att alla projekt uppmanas att relatera till och motivera hur de horisontella kriterierna kan bidra till projektets resultat. I de fall kriteriet inte är relevant bör det redovisas att frågan är beaktad. Projektägarna har ett ansvar att ta hänsyn till de horisontella kriterierna under projekttiden; såväl vid planering och genomförande som vid uppföljning och utvärdering. En beskrivning hur de horisontella kriterierna har beaktats under projekttiden ska finnas med i slutrapporten. SV 120 SV

230 Bilag 3 Eftersom - Side -122 hållbar af utveckling 132 avser tillväxtmönster som innefattar miljö och hälsa, ekonomisk dynamik och social sammanhållning är begreppet mångfacetterat och omfattande. Grundläggande är en enhetlig förståelse för att det nuvarande sättet att leva, med dess konsumtions- och produktionsmönster, och sociala och ekonomiska skillnader, inte är hållbart. För att utvecklingen ska vara hållbar måste besluten i större utsträckning bygga på ett mål om att skydda natur- och miljöresurser, samt sociala och ekonomiska värden såsom sysselsättning och levnadsstandard. De största utmaningarna som världen står inför i detta sammanhang är sociala skillnader och fattigdom, minskad biologisk mångfald, klimatförändringar orsakade av människan och spridningen av miljögifter[2]. Detta resonemang återkommer i Europa 2020-strategin där hållbar tillväxt är en av de tre grundpelarna som bidrar till tillväxt och utveckling i Europa. I Europa sammanhang innehåller begreppet ett mål om resurseffektivitet, grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi. Bilden skiljer sig något åt beroende på om man ser problemet genom ett regionalt, europeiskt eller globalt perspektiv. Detta beror på att levnadsvillkor, sociala skillnader och resurser skiljer sig åt i olika delar av Europa och världen, men också för att det är frågor som behandlas på olika nivåer. De särskilda behoven och prioriteringarna kan därför se olika ut. Hållbar utveckling regional utveckling och gränsöverskridande samarbete Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är förutsättningar för utveckling i ÖKSregionen. Detta gäller såväl för förvaltning, som för brukare och användare av regionens resurser. I EU finns det en strävan att minska tillväxtens effekter på resursanvändning genom att öka användningen av förnybara energikällor, modernisera transportsektorn och främja energieffektivitet. Denna strävan samt utmaningar som rör sysselsättning och social integration är direkt kopplade till de tematiska målen för Interreg Öresund-Kattegat- Skagerrak Exempelvis är övergången till en koldioxidsnål ekonomi (mål 2), i linje med målen för hållbar utveckling, behovet av hållbara städer och hållbara transporter (mål 3), arbetsmarknaden och tillgång till ett säkert och tryggt arbete, som behandlas i målet gällande sysselsättning (mål 4). Dessutom ger teknisk utveckling och innovationer viktiga bidrag till att både lösa problem och minska resursanvändningen (mål 1). Det är viktigt att skapa god livskvalitet, goda förutsättningar för näringslivsutveckling och därmed attraktiv boende- och livsmiljö. En utveckling i linje med hållbarhetsbegreppet kan ses som en förutsättning för fortsatt tillväxt och utveckling i regionen. Det är därför viktigt att en hållbar tillväxt ses och behandlas som ett verktyg för att skapa tillväxt i den regionala utvecklingen. Inom projekten kan det bland annat handla om att skapa förutsättningar för resfria möten, användning av miljövänliga fordon samt rättvise- och miljömärkta produkter, hantering av avfall, upphandlingsförfarande, mm. Det kan också handla om att projekten driver fram ny teknik eller nya problemlösningar som kan gynna miljön långsiktigt. Det kan i sin tur skapa möjligheter för teknik, varuoch tjänsteutveckling inom alla branscher. Projekten bör utformas så att de regionala utmaningarna knutna till hållbarhetsbegreppet tydliggörs och att hållbarhet blir en integrerad del av projektens mål och syften. På SV 121 SV

231 Bilag 3 programnivå - Side -123 betyder af 132detta att målen blir knutna till kriterierna som bör kopplas till Europa 2020-målen. [1] Solow, R. (1993). [2] Meld. St 12 (2013), s Lika möjligheter och icke-diskriminering En beskrivning av de särskilda åtgärderna för att främja lika möjligheter och förebygga diskriminering på grundval av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning medan samarbetsprogrammet utarbetas, utformas och genomförs, särskilt när det gäller tillgång till finansiering med beaktande av behoven hos de olika målgrupper som riskerar att utsättas för sådan diskriminering och kraven på att funktionshindrade personer ska ha tillgång. De horisontella kriterierna har betydelse i programmets alla delar. Programgenomförandet och samtliga projekt ska ta hänsyn till dessa kriterier, men de kan ha olika tyngd beroende på vilket projekt som genomförs. De horisontella kriterierna ska beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all projektverksamhet. Detta ska även återspeglas vid uppföljning och utvärdering. Kriterierna ska medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Det gemensamma sekretariatet har ansvar för att erbjuda rådgivning och stöd för hur kriterierna kan integreras. Bland annat genom kompetenshöjande insatser vid utbildningsdagar inför projektformulering, lärkonferenser och vid temanätverksträffar. Sekretariaten ska även tillhandahålla informationsmaterial och guidelines som tydliggör möjligheterna med de horisontella kriterierna och som ger exempel på hur dessa kan berika Interreg-projekten. Ansökningshandlingarna ska utformas så att alla projekt uppmanas att relatera till och motivera hur de horisontella kriterierna kan bidra till projektets resultat. I de fall kriteriet inte är relevant bör det redovisas att frågan är beaktad. Projektägarna har ett ansvar att ta hänsyn till de horisontella kriterierna under projekttiden; såväl vid planering och genomförande som vid uppföljning och utvärdering. En beskrivning hur de horisontella kriterierna har beaktats under projekttiden ska finnas med i slutrapporten. Lika möjligheter samt icke-diskriminering som tillväxtfaktor Detta horisontella kriterium syftar till att främja lika möjligheter och förebygga diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, SV 122 SV

232 Bilag 3 funktionsnedsättning, - Side -124 af 132 ålder eller sexuell läggning medan samarbetsprogrammet genomförs. Utanförskap är idag ett allvarligt problem i Europa och även inom ÖKSområdet. Bristande integration och frånvaro av mångfaldsperspektiv är inte enbart ett socialt problem, det innebär också att tillväxtpotentialen inte tas tillvara fullt ut. OECD Territorial Review för Skåne pekar på att utrikesfödda, ungdomar och kvinnor i högre omfattning måste komma in på arbetsmarknaden för att de regionala tillväxtmöjligheterna ska tillvaratas. Liknande resultat visade OECD-studien för Köpenhamn 2009 och samma kan antas gälla för stora delar av ÖKS-området. I det framtida regionala utvecklingsarbetet bör lika möjligheter och icke-diskriminering ses som en viktig tillväxtfaktor. Ett samhälle som bejakar lika möjligheter och ickediskriminering skapar förutsättningar för innovativt och kreativt tänkande. En mix vad gäller etnisk, kulturell, religiös bakgrund, ålder, kön, sexuell läggning, personer med och utan funktionsnedsättning ger vidgade referensramar och korsbefruktning, något som kan bli en värdefull tillgång för exempelvis innovationsklimatet. Inom ÖKS-området finns ett mycket stort antal nationaliteter representerade och långt mer än 100 olika språk talas. Det gäller först och främst storstadsområden som Köpenhamn, Malmö och västra Skåne, Göteborg och Oslo. Här finns en mycket stor språk- och kulturkompetens och ett internationellt kontaktnät som är en resurs när det gäller exempelvis innovationsutveckling, entreprenörskap, export- och importutveckling, erfarenhetsutbyte, kunskap om olika marknader, etc. Mål om ökad förvärvsfrekvens och sysselsättning behöver ses utifrån ett perspektiv för lika möjligheter samt icke-diskriminering. För att trygga och utveckla tillväxten måste möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden öka i synnerhet för personer med utländsk härkomst, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Mångfalden är också en resurs för att trygga kompetensförsörjningen och att möta de demografiska utmaningar som ÖKS-regionen står inför under programperioden Det är viktigt att inventera kompetensen kring lika möjligheter och icke-diskriminering samt identifiera vilken kompetens som behövs i projektet. Det kan till exempel handla om vilka aktiviteter som medverkar till att förbättra integrationen, att ta hänsyn till olika språkkunskaper, men även olika former av funktionsnedsättning med behov av tillgänglighet såväl fysiskt som psykosocialt. Det kan också handla om informations- och kommunikationsinsatser. Kriteriet kan även ge mervärde när det exempelvis gäller att utveckla idéer samt kunskap om efterfrågan och marknader. Inom samtliga tematiska mål, inte minst inom innovation och sysselsättning, är det viktigt att ta tillvara utvecklingspotentialen genom att arbeta med lika möjligheter och icke-diskriminering. Inom transportmålet är det viktigt att transporter, trafikinformation och terminaler anpassas efter personer med funktionsnedsättning liksom åtgärder för Universell Design[12] för att främja lika möjligheter och icke-diskriminering. Även inom grön ekonomi är det viktigt att involvera människor med olika referensramar när det till exempel handlar om innovations- och produktutveckling av förnybar energi. Inom ÖKS-området kan projekten bidra till lika möjligheter samt icke-diskriminering i ett gränsregionalt perspektiv. Många frågeställningar är gemensamma för i synnerhet storstadsområdena, och det bör finnas stora möjligheter till erfarenhetsutbyte och SV 123 SV

233 Bilag 3 gemensamma - Side -125 af utvecklingsprojekt. 132 Exempelvis har sysselsättnings- och kompetensförsörjning ett tydligt gränsregionalt mångfaldsperspektiv, inte minst med tanke på att en stor andel av de gränsregionala pendlarna inom ÖKS-området har utländsk bakgrund. 8.3 Jämställdhet mellan män och kvinnor En beskrivning av hur samarbetsprogrammet bidrar till att främja jämställdheten mellan män och kvinnor och, där så är lämpligt, system som tryggar att genusperspektivet byggs in på program- och insatsnivå. De horisontella kriterierna har betydelse i programmets alla delar. Programgenomförandet och samtliga projekt ska ta hänsyn till dessa kriterier, men de kan ha olika tyngd beroende på vilket projekt som genomförs. De horisontella kriterierna ska beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all projektverksamhet. Detta ska även återspeglas vid uppföljning och utvärdering. Kriterierna ska medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Det gemensamma sekretariatet har ansvar för att erbjuda rådgivning och stöd för hur kriterierna kan integreras. Bland annat genom kompetenshöjande insatser vid utbildningsdagar inför projektformulering, lärkonferenser och vid temanätverksträffar. Sekretariaten ska även tillhandahålla informationsmaterial och guidelines som tydliggör möjligheterna med de horisontella kriterierna och som ger exempel på hur dessa kan berika Interreg-projekten. Ansökningshandlingarna ska utformas så att alla projekt uppmanas att relatera till och motivera hur de horisontella kriterierna kan bidra till projektets resultat. I de fall kriteriet inte är relevant bör det redovisas att frågan är beaktad. Projektägarna har ett ansvar att ta hänsyn till de horisontella kriterierna under projekttiden; såväl vid planering och genomförande som vid uppföljning och utvärdering. En beskrivning hur de horisontella kriterierna har beaktats under projekttiden ska finnas med i slutrapporten. Jämställdhet som tillväxtfaktor Jämställdhet syftar till att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Det kan t.ex. handla om makt och inflytande, ekonomi, företagande, arbete, arbetslivsvillkor och utbildning. Det är viktigt att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden för att uppnå ekonomisk jämställdhet. Tillväxtmöjligheter bör främjas och uppmärksammas i fler branscher än de traditionellt manliga. Som det är idag arbetar kvinnor och män till stor del i olika yrken, SV 124 SV

234 Bilag 3 inom - Side olika -126 sektorer af 132 och på olika nivåer i hierarkierna, samt med olika lön trots likvärdigt arbete. Därmed är också makten i samhället ojämnt fördelad mellan kvinnor och män. Det har visat sig att de innovationssystem och kluster som tilldelas medel främst involverar mansdominerade branscher och näringar. Män och kvinnor tenderar till exempel att starta företag inom olika typer av branscher. Därför är det viktigt att reflektera över hur olika branscher gynnas respektive missgynnas av olika insatser. Det är även betydelsefullt att analysera vilka effekter företagsstöd får för kvinnor respektive män. Flertalet av de företagsstöd som finns framstår som könsneutrala, men kan vid närmare undersökning ha olika effekter för företagande kvinnor (som grupp) och män (som grupp). En förutsättning för att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga regioner är att både kvinnors och mäns kunskaper och idéer tas tillvara. Jämställdhet mellan kvinnor och män bör därför främjas vid utarbetande och genomförande av projekt, både genom representation och genom att ha ett jämställdhetsperspektiv i arbetet. Genom att arbeta med jämställdhet skapas förutsättningar för en ökad och hållbar tillväxt. Det har visat sig att människor lockas alltmer till en region som präglas av mångfald, tolerans och lika valmöjligheter för alla. Företag i sin tur söker sig dit rätt arbetskraft finns att få. Regionernas attraktivitet är därför viktig för att företagen ska kunna rekrytera ny kompetens. När erfarenheter från olika områden möts kan det ge upphov till nya idéer. Produktutvecklingen kan också bli effektivare då båda könens erfarenheter av produkterna används. Studier har visat att det finns bättre lönsamhet i jämställda företag än i andra företag i samma bransch. Finns det både kvinnor och män i ledningen och på chefsposter förbättras även företagens beslut. Det i sin tur leder till ett starkare varumärke. Det finns ett flertal index som lyfter sambandet mellan jämställdhet och faktorer som har betydelse för tillväxten. Gender Equity Index är ett index på global nivå, som mäter sambandet mellan jämställdhet och BNP-nivå. Dessa index visar att ökad jämställdhet har ett samband med ökad BNP eller med andra variabler, som i sin tur har starka samband med välstånd och tillväxt. I utvecklingsarbete är det viktigt att ta hänsyn till båda könens behov och förutsättningar samt vara observant på vilka konsekvenser olika insatser kan få för kvinnor respektive män. Det kan till exempel handla om att genomföra analyser utifrån ett genusperspektiv, vara observant på hur olika begrepp används, könsuppdelad statistik för att synliggöra skillnader och likheter mellan kvinnor och män samt se över representationen i olika sammanhang, såväl inom projektet som bland de målgrupper som projektet vänder sig till. Jämställdhet främjas främst genom strukturpåverkande åtgärder och endast i undantagsfall genom riktade åtgärder för kvinnor och män. Jämställdhet kan ge mervärde i projekten utifrån ett gränsregionalt perspektiv, där projektdeltagare kan dra nytta av varandras erfarenheter, traditioner och tillämpningar inom området. Det är också viktigt att analysera om kvinnor och män har lika förutsättningar i ett gränsregionalt samarbete. SV 125 SV

235 Bilag 3 - Side -127 af 132 SV 126 SV

236 Bilag Side SEPARATA -128 af DELAR Större projekt som ska genomföras under programperioden Tabell 23: Förteckning över större projekt Projekt Planerat datum för inlämnande (år, kvartal) Planerat startdatum för genomförande (år, kvartal) Planerat slutdatum (år, kvartal) Insatsområden/inv esteringsprioriteri ngar 9.2 Resultatram för samarbetsprogrammet Tabell 24: Resultatram (sammanfattning) Insatsområde ID Indikator eller viktigt genomförandesteg Måttenhet, i tillämpliga fall Delmål för 2018 Slutmål (2023) 1 - Innovationer CO42 Produktiv investering: Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala forskningsprojekt Organisationer 1 15, Innovationer 101 Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande innovationsinriktade aktiviteter Antal organisationer 4 100, Innovationer 102 Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter EUR , Grön ekonomi 102 Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter EUR , Grön ekonomi 11 Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester Antal 1 30, Transporter 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 1 8, Transporter 102 Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter EUR , Sysselsättning 13 Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier Antal 1 15, Sysselsättning 102 Utbetalat stöd avseende attesterade stödberättigande utgifter EUR , Berörda parter som deltagit i utformningen av samarbetsprogrammet Partnerskapets delaktighet beskrivs i kapitel Under arbetets gång har samtliga regioner arbetat med förankring av programmet på hemmaplan. En workshop med ett brett urval av referenspersoner från hela programområdet genomfördes och det nya ÖKSprogrammet bereddes utrymme på en av Nordsjöprogrammets konferenser. Under SV 127 SV

237 Bilag 3 sommaren - Side af skickades 132 en bred remiss ut till runt 850 aktörer i programgeografin. Svar kom in från följande aktörer: Sverige: Alexandersoninstitutet Campus Varberg Arbetsförmedlingen Boverket Bromölla kommun Båstads kommun Energi och MiljöCentrum (EMC) EU-kontor Skåne Nordost Fyrbodals kommunalförbund Göteborgregionens kommunalförbund (GR) Göteborgs Universitet Hallands bildningsförbund Helsingborgs stad Högskolan i Halmstad Kommunförbundet Skåne Kristianstads kommun Kungsbacka kommun Laholms kommun Lomma kommun LO-distriktet i Skåne Lunds kommun Lunds Universitet Länsstyrelsen i Hallands Län Länsstyrelsen i Skåne Län Länsstyrelsen Västra Götaland Nätverk Social Ekonomi Skåne Samverkansorganet i Blekinge län Samverkansorganet i Kalmar län Hallands läns landsting Skåne läns landsting Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen Sjöfartsverket Statens folkhälsoinstitut Statens Kulturråd Svalövs kommun Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Lantbruksuniversitet Tillväxtverket Trafikverket Transportstyrelsen Trelleborgs kommun Ung Företagsamhet Fyrbodal Ung Företagsamhet Göteborgsregionen Vinnova Östra Göinge kommun SV 128 SV

238 Bilag 3 Danmark: - Side -130 af 132 Norge: 3F Fagligt Fælles Forbund Aalborg Universitet Aarhus Universitet Albertslund Kommune Børne- og Kulturchefforeningen Region Hovedstaden CIB, Københavns Kommunes Beskæftigelses- og Integrationsforvaltning Dansk Industri Erhvervshus Nord (Frederikshavn Erhvervsråd) Erhvervsstyrelsen Hovedstaden Erhvervsstyrelsen Region Midtjylland Frederikshavn Kommune Frederikssund Kommune Fredensborg Kommune Frederikshavn Kommune Furesø Kommune Gladsaxe Kommune Greve Kommune Gribskov Kommune Helsingør Kommune Hillerød Kommune Høje-Taastrup Kommune Innovationsteamet, Regional Udvikling Region Midtjylland KEA KKR - Kommunernes Kontakt Råd Midtjylland KKR - Kommunernes Kontakt Råd Nordjylland KulturMetropolØresund Københavns Universitet, Den sundhedsvidenskabelige fakultet Københavns Universitet, fakultetet Science Køge Kommune Høje-Taastrup Kommune Lemvig Kommune Lyngby-Taarbæk Kommune Ministeriet for Ligestilling og Kirke Professionshøjskolen VIA University College Region Hovedstaden Rudersdal Kommune Skive Kommune Solrød Kommune Trafikstyrelsen Wonderful Copenhagen Eyde-nettverket Foreningen Norden Norge Fredrikstad Næringsforening Fredrikstad kommune Havforskningsinstituttet Jernbaneverket SV 129 SV

239 Bilag 3 - Side Kunnskapsbyen -131 af 132 Lillestrøm Kystverket Nordisk informasjonskontor Sør-Norge Oslotech AS Samarbeidsalliansen Osloregionen Statens vegvesen Region øst Telemark fylkeskommune Ungt Entreprenørskap Oslo Ungt Entreprenørskap Østfold Østfold fylkeskommune Øvre Eiker kommune Övriga: Baltic Development Forum Foodbest DK/SE Oxford Research AS, AB, A/S Öresundskomiteens udvalg for kultur og fritid 9.4 Tillämpliga villkor för genomförandet av programmet när det gäller ekonomisk förvaltning, programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll av tredjeländers deltagande i transnationella och interregionala program, med bidrag från europeiska grannskapsinstrumentet (ENI) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) Detta är inte aktuellt för ÖKS-programmet SV 130 SV

240 Bilag 3 - Side -132 af 132 Dokument Dokumenttitel Dokumenttyp Dokumentdatu m Lokal referens Kommissionens referens Kontrollvärde Filer Skickat den Skickat av Överenkommelse ÖKS Skriftlig bekräftelse om godkännande av samarbetsprogrammets innehåll 2014-jun Överenkommelse ÖKS DK Överenkommelse ÖKS NO Överenkommelse ÖKS SE Kontrollsumma för alla strukturerade data: SV 131 SV

241 Bilag 4 - Side -1 af 1 Fördelning av medfinansiering av tekniskt stöd (TA) till Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak Bilaga 1 till avtal som reglerar förhållandet mellan medlemsstaten Sverige som företräds av Tillväxtverket i rollen som FM samt AM och medlemsstaten Danmark som företräds av Erhvervsstyrelsen samt Region Sjælland, Region Midtjylland, Region Hovedstaden och Region Nordjylland, vid genomförandet av det operativa programmet för Europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund- Kattegatt-Skagerrak Fördelningen av medfinansieringen av tekniskt stöd mellan Sverige och Danmark utgår från hur länderna fördelat ERUF-medel till programmet. Sveriges andel är 57% och Danmarks andel är 43%. Detta betyder att Sverige ska medfinansiera det tekniska stödet med Euro och Danmark med Euro. Fördelning av medfinansiering av TA för danska regioner Totalt Region HOVEDSTADEN Region SJÆLLAND Region MIDTJYLLAND Region NORDJYLLAND Tot DK Regioner Varje region betalar årligen sin andel i förskott i januari med början 2015 enligt ovan. I början av varje år (första gången 2016) gör också de danska regionerna en ansökan om utbetalning avseende faktiska utgifter för hela det föregående året. Denna ansökan om utbetalning skickas till Tillväxtverket för utbetalning. Utbetalning görs av Tillväxtverket med 100% av utgifterna (max EURO i utgifter för hela programperioden), dvs. regionerna erhåller 100% av sina utgifter. Tillväxtverket kommer alltså att erhålla totalt EURO i medfinansiering och betalar tillbaka maximalt EURO i stöd avseende faktiska utgifter. Om de danska regionerna inte förbrukar hela sin andel av TA-budgeten ( euro), disponerar förvaltande myndighet dessa medel, enligt senare överenskommelse/avstämning. Fördelning av medfinansiering av TA för Sverige Den svenska regeringen överför medel till Tillväxtverket årligen. Svensk andel av medfinansiering av TA under programperioden uppgår till totalt Euro. 1

242 Bilag 5 - Side -1 af 39 Beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak CCI: 2014TC16RFCB Beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem ÖKS 15 dec

243 Bilag 5 - Side -2 af 39 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT Informationen lämnas av: Den information som tillhandahålls beskriver situationen den: Systemstruktur Förvaltande myndighet Attesterande myndighet Förmedlande organ Principen om åtskillnad av funktioner FÖRVALTANDE MYNDIGHET Förvaltande myndighet och dess huvudsakliga funktioner Den förvaltande myndighetens status Beskrivning av den förvaltande myndighetens funktion och uppgifter Uppgifter som formellt har delegerats av den förvaltande myndigheten Bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker Den förvaltande myndighetens organisation och förfaranden Organisationsschema Ram som säkerställer lämplig riskhantering Beskrivning av förfaranden Förfaranden för att stödja övervakningskommitténs arbete Förfaranden för elektronisk datahantering Förfaranden för att övervaka de funktioner som formellt har delegerats av den förvaltande myndigheten Förfaranden för att välja ut projekt som kan stödjas av programmet Beslut om stöd Förfaranden för att kontrollera projekten Beskrivning av förfaranden vid ansökan om utbetalning Identifiering av myndighet som hanterar ansökan om utbetalning Informationsutbyte mellan förvaltande och attesterande myndighet Informationsutbyte mellan förvaltande myndighet och revisionsmyndighet Nationella regler om berättigande till bidrag Förfaranden för att lämna års- och slutrapporter till Kommissionen Förfaranden för att utarbeta förvaltningsförklaring Förfaranden för att utarbeta den årliga sammanfattningen Förfaranden för att kommunicera anvisningar till personalen Förfaranden för prövning av klagomål Verifieringskedja Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja och ett tillfredsställande arkiveringssystem Anvisningar om att hålla verifikationer tillgängliga Tidsperiod under vilken dokument ska bevaras Format i vilket dokumenten ska bevaras Oriktigheter och återkrav Förfarandet för rapportering och korrigering av oriktigheter Förfarandet för att rapportera oriktigheter till Kommissionen ATTESTERANDE MYNDIGHET Attesterande myndighet och dess huvudsakliga funktioner Den attesterande myndighetens status (nationellt, regionalt eller lokalt offentligt organ) och status för det organ som den utgör en del av Angivelse av de funktioner som utförs av den attesterande myndigheten. Om den förvaltande myndigheten även utför den attesterande myndighetens funktioner, beskriv hur åtskillnad av funktionerna säkerställs

244 Bilag 5 - Side -3 af 39 Fig. XX Attesterande myndighets organisatoriska placering inom Tillväxtverket Funktioner som formellt delegerats av den attesterande myndigheten, identifiering av de förmedlande organen och formen för delegeringen enligt artikel i förordning (EU) nr 1303/2013. Hänvisning till relevanta dokument (rättsakter med bemyndiganden, avtal). Beskrivning av de förfaranden som tillämpas av de förmedlande organen för att utföra delegerade uppgifter, och av den attesterande myndighetens förfaranden för att övervaka att de uppgifter som delegerats till de förmedlande organen verkligen utförs Den attesterande myndighetens organisation Organisationsschema och angivelse av enheternas funktioner (inbegripet plan för fördelning av lämpliga personalresurser med erfordrad kompetens). Denna information omfattar även de förmedlande organ till vilka vissa funktioner delegerats Beskrivning av de förfaranden som ska tillhandahållas skriftligen till personalen vid den attesterande myndigheten och de förmedlande organen (datum och referens): Förfaranden för utarbetande och inlämning av ansökningar om utbetalning: a) Beskrivning av den attesterande myndighetens arrangemang för åtkomst till all information om insatser som krävs för att utarbeta och lämna in ansökningar om utbetalning, inbegripet resultatet av förvaltningskontroller (i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013) och alla relevanta revisioner b) Beskrivning av det förfarande genom vilket ansökningar om utbetalning utarbetas och lämnas in till kommissionen, inbegripet förfarandet för att säkerställa att den slutliga ansökan om mellanliggande betalning skickas senast den 31 juli året efter det föregående räkenskapsårets slut Beskrivning av det redovisningssystem som används som grund för att attestera utgiftsredovisningar till kommissionen (artikel 126 d i förordning (EU) nr 1303/2013): Beskrivning av förfarandena för att utarbeta de räkenskaper som avses i artikel 59.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (artikel 126 b i förordning (EU) nr 1303/2013). Bestämmelser för att attestera att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt (artikel 126 c i förordning (EU) nr 1303/2013), med beaktande av resultatet av alla kontroller och revisioner Beskrivning, i tillämpliga fall, av den attesterande myndighetens förfaranden med avseende på omfattningen av samt reglerna och förfarandena för de effektiva arrangemang som medlemsstaten (1) inrättat för hantering av klagomål rörande de europeiska struktur- och investeringsfonderna, mot bakgrund av artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/ Återkrav Beskrivning av systemet för att säkerställa snabbt återkrav av offentligt stöd, inbegripet unionsstöd Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja genom att bevara räkenskaper i elektronisk form, inbegripet återkrävda belopp, belopp som ska återkrävas, belopp som tillbakadragits från en ansökan om utbetalning, belopp som inte kan återkrävas och belopp med anknytning till insatser som hålls inne genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan, för varje insats, inbegripet de återkrav som är en följd av tillämpningen av artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 om insatsers varaktighet Bestämmelser för avdrag av belopp som återkrävts eller belopp som ska dras tillbaka från utgifter som ska deklareras INFORMATIONSSYSTEM Beskrivning av informationssystemen Upprättande av ett elektronisk datahanteringssystem Registrera ansökan Diarieföring Ärendehantering Uppföljning och rapportering Säkerställande av insamling, registrering och lagring av data Säkerställande av registrering och lagring av ekonomiska data Upprätthållande av räkenskaper i elektronisk form Räkenskaper för återkrav och tillbakadragna belopp Räkenskaper för belopp som är föremål för rättslig eller administrativ process

245 Bilag 5 - Side -4 af Driftsättning av system Förfaranden för att garantera IT-systemens säkerhet Information om huruvida systemen är driftsklara

246 Bilag 5 - Side -5 af ALLMÄNT 1.1. Informationen lämnas av: Medlemsstatens namn: Sverige Programmets benämning och CCI-nr: Interreg V A Öresund-Kattegat-Skagerrak, 2014TC16RFCB026 Kontaktuppgifter vid förvaltande myndighet, Tillväxtverket. Gunilla Nordlöf Chef för Förvaltande myndighet Lars Wikström Chef avdelning Regioner Stefan Larsson Regionchef södra Sverige 1.2. Den information som tillhandahålls beskriver situationen den: Systemstruktur Europeiska Kommissionen Danmarks, Sveriges och Norges regeringar Revisionsmyndighet Övervakningskommitté Styrkommitté Öresund Styrkommitté Kattegat- Skagerrak Nationell kontroll DK (upphandlas) Nationell kontroll SE (Tillväxtverket) Förvaltande myndighet och Gemensamt sekretariat (Tillväxtverket) Norsk Förvaltande Organisation Sekretariatskontor Göteborg Förvaltnings kontor (Malmö) Sekretariatskontor Köpenhamn Värdorganisation: Öresundskomiteen Figur 1 systemstruktur

247 Bilag 5 - Side -6 af Förvaltande myndighet Förvaltande myndighet I enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) nr 1299/2013 har medlemsstaterna Sverige och Danmark i samråd med Norge kommit överens om att utse Tillväxtverket till förvaltande myndighet. Överenskommelsen är bekräftad genom OP CCI: 2014TC16RFCB026. Förvaltande myndighet är lokaliserad till Tillväxtverkets kontor i Malmö. Ett avtal kommer att slutas mellan Sverige genom Tillväxtverket och Danmark genom Erhvervsstyrelsen samt, deltagande danska regioner och Tillväxtverket. Tillväxtverket ansvarade för samma uppgifter under föregående programperiod. Förvaltande myndighet ska även utföra attesterande myndighets uppgift. Kontaktuppgifter till förvaltande myndighet: Gunilla Nordlöf Chef förvaltande myndighet Besöksadress: Götgatan 74 Postadress: Box 4044, Stockholm Tel Lars Wikström Chef avdelning Regioner Besöksadress: Fyrvallavägen 1B Postadress: Box 3034, Östersund Tel Stefan Larsson, Chef region syd Besöksadress: Stortorget 9, Malmö Postadress: Box 32, SE Malmö Tel Norsk förvaltande organisation På norsk sida kommer Östfolds fylkeskommune att fungera som norsk förvaltande organisation (NFO) i förhållande till de uppgifter som följer av norskt deltagande. Arbetet genomförs i nära samarbete med förvaltande myndighet inom de ramar som läggs fast i EU:s förordningar. Gemensamt sekretariat Förvaltande myndighet och Övervakningskommittén ska understödjas av ett gemensamt sekretariat. Förvaltande myndighet ska, efter samråd med medlemsstaterna Sverige och Danmark samt Norge, inrätta det gemensamma sekretariatet. Sekretariatet arbetar för hela programområdet. Sekretariatet kommer att vara en del av förvaltande myndighet. Inför inrättande av det gemensamma sekretariatet har samråd förts med samtliga regioner i programområdet samt med regeringsrepresentanter från Näringsdepartementet, Erhvervsstyrelsen och Kommunal- og moderniseringsdepartementet. I arbetet har hänsyn tagits till erfarenheter från genomförandet av programperioden samt externa utvärderingar av genomförandet. Sekretariatet kommer fortsatt att ha två kontor, ett i den danska delen av delområde Öresund (Köpenhamn) och ett i den svenska delen av Kattegat-Skagerrakområdet (Göteborg). Kontoret i Köpenhamn har, liksom under programperioden , lokaler i anslutning till Öresundskomiteen för att säkra god tillgänglighet och möjlighet att säkra synergi mellan programmet och Öresundskomiteens arbete att främja det gränsregionala utvecklingsarbetet i delområdet. Köpenhamnsdelen av sekretariatet har Öresundskommiteen som arbetsgivare.

248 Bilag 5 - Side -7 af 39 Tillväxtverket sluter en överenskommelse med Öresundskomiteen som reglerar detta. Kontoret i delområde Kattegat-Skagerrak flyttas till Tillväxtverkets kontor i Göteborg för att säkra god tillgänglighet avseende internationella och nationella kommunikationer samt för att ha möjlighet till synergier mellan programmet och andra EU-program som är lokaliserade till området. Kontaktuppgifter till gemensamt sekretariat (GS) Tillväxtverket Magnus Schönning chef gemensamt sekretariat Tel ABesöksadress: Stortorget 9, Malmö Postadress: Box 32, Malmö Tel Gemensamt sekretariat Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan 45 Postadress: Box 11278, Göteborg Gemensamt sekretariat Köpenhamn Nørregade 7b, DK 1165 Köpenhamn Revisionsmyndighet Ansvarig myndighet för revision är Ekonomistyrningsverket (ESV). ESV är en nationell myndighet under Finansdepartementet medan Tillväxtverket sorterar under Näringsdepartementet. ESV och Tillväxtverket är således två helt separerata organisationer. Nationella kontrollanter De medlemsstater som deltar i programmet (Sverige och Danmark) ska utse kontrollanter med ansvar att kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare som deltar i insatsen enligt art 23.4 i förordning (EU) 1299/2013. Sverige har i förordning 2014:1383 utsett Tillväxtverket att utföra dessa kontroller. De personer på Tillväxtverket som utför den nationella kontrollen är anställda på Tillväxtverkets enhet för internationell regionsamverkan. I Danmark delegeras detta uppdrag enligt 33 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 till de danska regioner vilka omfattas av gränsöverskridande program. De fyra danska regionerna säkrar godkännande, utnämnande, instruktion och korrekthet i det utförda arbetet av de danska nationella kontrollanterna (tilsynsførende) i enlighet med bestämmelserna i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj ERST och de fyra danska regionerna ansvarar för uppföljning av rapporter från ERST:s EUkontrolenhed gällande det danska kontrollsystemet. Kontaktuppgifter till nationella kontrollanter, Sverige Tillväxtverket Tommy Anjevall, chef internationell regionsamverkan Besöksadress: Fyrvallavägen 1B Postadress: Box 3034, Östersund

249 Bilag 5 - Side -8 af 39 Kontaktuppgifter till nationella kontrollanter, Danmark I Danmark pågår en upphandling av nationell kontroll (tilsynsførende organisation) som förväntas vara avslutad under första halvåret Attesterande myndighet Kontaktuppgifter attesterande myndighet (AM): Tillväxtverket Robert Clevestam e-post: Besöksadress: Götgatan 74, Stockholm Postadress: Box 4044, Stockholm Förmedlande organ Medlemsstaterna har inte utsett några förmedlande organ för att utföra uppgifter för förvaltande eller attesterande myndighet Principen om åtskillnad av funktioner Ekonomistyrningsverket är en självständig nationell myndighet under finansdepartementet medan Tillväxtverket är en självständig nationell myndighet under näringsdepartementet. Revisionsmyndigheten och förvaltande myndighet är således helt separerade från varandra.

250 Bilag 5 - Side -9 af Förvaltande myndighet 2.1 Förvaltande myndighet och dess huvudsakliga funktioner Den förvaltande myndighetens status Tillväxtverket är en självständig, statlig nationell myndighet och är enligt svensk förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder 2014:1383, förvaltande myndighet för det territoriella samarbetsprogrammet Öresund-Kattegat-Skagerrak Beskrivning av den förvaltande myndighetens funktion och uppgifter Förvaltande myndighet ska ansvara för att de operativa programmen genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och har ansvar för och ska utföra de uppgifter som anges i artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt i artikel 23 i förordning (EU) nr 1299/2013. Förvaltande myndighet ska dessutom ha ansvar för att utföra den attesterande myndighetens funktioner i enlighet med artikel 126 i förordning (EU) nr 1303/2013. Förvaltande myndighet ska ha sådan bemanning och kompetens att den kan hålla samman hela flödet av aktiviteter från information, inbjudan till ansökningar om finansiellt stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden, registrering av ansökningar, handläggning av ansökningar, metoder vid urval av projekt, inhämtning av övervaknings- och styrkommittéernas prioriteringar mellan projekt, beslut om stöd till projekt, handläggning av ansökningar om utbetalning och att fatta beslut om utbetalning. Förvaltande myndighet ska skriftligen dokumentara rutiner för hur arbetet ska utföras. Beslut i frågor om stöd och godkännande av underlag för ansökningar om utbetalning tas av den förvaltande myndighetens beslutsfattare i enlighet med generaldirektförens arbetsordning. Den förvaltande myndigheten är organiserad på ett sådant sätt att hög effektivitet uppnås i kombination med att sårbarheten minimeras. Den förvaltande myndigheten ska efter samråd med medlemsstaterna Danmark och Sverige samt tredjelandet Norge inrätta ett gemensamt sekretariat. Det gemensamma sekretariatet ska bistå den förvaltande myndigheten och övervakningskommittén när de utför sina respektive uppgifter. Det gemensamma sekretariatet ska också tillhandahålla information till potentiella stödmottagare om samarbetsprogrammens möjligheter och bistå stödmottagare vid genomförandet av insatserna. Det gemensamma sekretariatets arbetsuppgifter kommer att regleras i en arbetsordning som tas fram av förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet ska förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i en insats har kontrollerats av en nationellt utsedd kontrollant. Förvaltande myndighet ska se till att det finns ett system för att i datoriserad form registrera och spara utförliga räkenskaper. För detta ändamål används befintligt ärendehanteringssystem och ekonomisystem, som är i drift sedan föregående programperiod. Förvaltande myndighet ska säkerställa att separat redovisningssystem eller redovisningskod används av alla stödmottagare. Förvaltande myndighet ska utarbeta en utvärderingsplan som lever upp till de krav som ställs och som beskriver hur utvärderingsarbetet kommer att utföras. Förvaltande myndighet ska se till att rutiner finns som säkerställer att alla verifikat som rör utgifter med stöd av fonderna på begäran ska kunna göras tillgängliga för kommissionen och Europeiska revisionsrätten under den period som anges artikel 140 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt att stödmottagarna informeras om detta. Förvaltande myndighet ska se till att minimikrav ska gälla för verifikationskedjan med avseende på de räkenskaper som ska sparas och de verifikationer som ska

251 Bilag 5 - Side -10 af 39 bevaras, samt se till att det finns uppgifter om vilka organ som har alla de verifikationer som krävs för att säkerställa att verifikationskedjan uppfyller minimikraven. Separationen av funktioner mellan attesterande myndighet och den övriga delen av uppdraget som förvaltande myndighet säkerställs genom generaldirektörens arbetsordning. Det framgår av arbetsordningen att attesterande myndighet är en egen funktion inom avdelningen förvaltning med en chef. Chefen för attesterande myndighet ansvar för rapporteringen till kommissionen i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) nr 1303/2013, fattar beslut i ärenden som hör till attesterande myndighets arbetsområde. Den operativa delen av uppdraget som förvaltande myndighet utför är placerade i avdelningar som är skilda från attesterande myndighet. Övriga, administrativa och stödjande, delar av uppdraget som förvaltande myndighet ska utföra är placerade i separata enheter inom avdelningen förvaltning.. I de fall Tillväxtverket beviljas stöd inom programmen kommer åtskillnad av funktioner säkerställas. Förvaltande myndighet ska stödja arbetet i övervakningskommittén och förse den med de uppgifter den behöver för att utföra arbetet med att fatta beslut i frågor så som årsrapporter, utvärderingsplan, indikatorer och fördelning av medel för tekniskt stöd Förvaltande myndighet skicka årliga genomföranderapporter och slutrapporter till kommissionen. För Information och kommunikation om stöd från programmen ska den förvaltande myndigheten upprätta: en kommunikationsstrategi, en förteckning över de insatser som får stöd, en plan för information- och kommunikation till allmänheten samt potentiella stödmottagare. Förvaltande myndighet ska lämna uppgifter om större projekt till kommissionen samt begäran om bekräftelse av stöd för större projekt. Förvaltande myndighet ska aktivt arbeta med bedrägeribekämpning genom att förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och återkräva belopp som betalats ut på felaktiga grunder och underrätta kommissionen om oriktigheter som överstiger EUR i bidrag från fonderna. Den förvaltande myndigheten ska verka för ett nära samarbete med förvaltande myndigheter för övriga europeiska struktur- och investeringsfonderna. Detta tar sig bland annat uttryck genom det samordningsuppdrag som Tillväxtverket har fått av regeringen för territoriella samarbetsprogram med svensk förvaltande myndighet. Dessutom har de förvaltande myndigheterna för de regionala strukturfondsprogrammen och Europeiska socialfonden lokaliseras till samma orter. Förvaltande myndighet genomför erfarenhetsutbyten med andra interregprogram, så som det dansk-tyska programmet och programmet för södra Östersjön. Det är enbart Tillväxtverkets ledning som har befogenhet att se till att man inom myndigheten följer upp väsentliga brister som rapporterats av revisionsmyndigheten (Ekonomistyrningsverket). Revisionsmyndigheten har inga sådana befogenheter. Anledningen är att Tillväxtverket är en myndighet under regeringen och är oberoende i sin förvaltning. I den svenska grundlagen är det reglerat att myndigheter under regeringen beslutar självständigt i sina ärenden i förhållande till övriga myndigheter under regeringen och i förhållande till regeringen. Enligt nationell författning ska Tillväxtverkets ledning säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Den interna styrningen och kontrollen ska systematiskt och regelbundet följas upp och bedömas. Vid bedömningen av den interna styrningen och kontrollen ska de iakttagelser som lämnas av extern revision och internrevision beaktas. Förvaltande myndighet ska se till att rutiner finns som säkerställer att alla verifikat som rör utgifter med stöd av fonderna på begäran ska kunna göras tillgängliga för kommissionen och Europeiska revisionsrätten under den period som anges artikel 140 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt att stödmottagarna informeras om detta. Förvaltande myndighet ska se till att minimikrav ska gälla för

252 Bilag 5 - Side -11 af 39 verifikationskedjan med avseende på de räkenskaper som ska sparas och de verifikationer som ska bevaras, samt se till att det finns uppgifter om vilka organ som har alla de verifikationer som krävs för att säkerställa att verifikationskedjan uppfyller minimikraven. Förvaltande myndighet ska utarbeta en utvärderingsplan som lever upp till de krav som ställs och som beskriver hur utvärderingsarbetet kommer att utföras. Förvaltande myndighet upprättar en årlig förvaltningsförklaring och den årliga sammanfattningen i enlighet med artikel (e) (EU) nr 1303/ Uppgifter som formellt har delegerats av den förvaltande myndigheten Den förvaltande myndigheten har inte delegerat några uppgifter Bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker Förvaltande myndighet kommer att utföra samtliga uppgifter i enlighet med artikel i förordning (EU) nr och övriga krav som följer av EU-regelverket. Här ingår att bedöma om stödmottagaren har den administrativa, ekonomiska och operativa förmågan att genomföra projektet. Förvaltande myndighet kommer att inrätta ett team med uppgift att ta fram en strategi och riskbedömningsmetod med syfte att förebygga, upptäcka och förhindra bedrägerier, i enlighet med artikel c samt kommissionens vägledning för bedrägeribekämpning. Det kommer att inrättas en så kallad wistleblower-funktion. Denna ska fungera både för interna och externa användare. Tillväxtverket ingår också i rådet för skydd av EU:s finansiella intressen, SEFI-rådet, som ansvarar för att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier och andra missbruk av EU-relaterade medel Den förvaltande myndighetens organisation och förfaranden Organisationsschema Regeringen Tillväxtverkets styrelse Chef Förvaltande myndighet ERUF Operativ chef Förvaltande myndighet ERUF Kommunikation Verksamhetsstöd, Juridik, Ekonomi, IT, Revision Attesterande myndighet Nationella Programmet Finansieringsinstrument 8 Regionala program Öresund-Kattegat-Skagerrak Utvärdering

253 Bilag 5 - Side -12 af 39 Figur 2 Organisationsschema förvaltande myndighet Förvaltande myndighet (FM) Den förvaltande myndigheten inordnas organisatoriskt inom myndigheten Tillväxtverket (figur 2). Generaldirektören är chef för förvaltande myndighet. Genom generaldirektörens arbetsordning har det delegerats till avdelningschefen för avdelningen regioner att ha det övergripande ansvaret för Tillväxverkets uppdrag som förvaltande myndighet och ansvara för att de operativa programmen förvaltas och genomförs enligt principen om sund ekonomisk förvaltning och övriga krav i artikel 59 i EU:s budgetförordning 966/2012 samt övriga relevanta regelverk. Tillväxtverkets programkontor i Malmö som ingår i avdelning regioner, region syd, har ansvar för att genomföra det operativa programmet med stöd av avdelningen för verksamhetsstöd. Inom enheten verksamhetsstöd tillhandahålls strategiskt och operativt stöd för myndighetens förvaltnings- och kontrollsystem. Verksamhetsstöd ansvarar bland annat för arbetet med processutveckling, dvs. framtagning av arbetsrutiner, handläggarstöd, checklistor, blanketter, mallar och tolkning av regelverk för enhetliga tillämpningar. Verksamhetsstöd ska på olika sätt bistå programmen bland annat med juridisk och ekonomisk kompetens. Verksamhetsstöd ska därutöver hålla ihop arbetet med rapporter till regeringen och kommissionen, uppföljningar och utvärderingar, erfarenhetsutbyte och utbildning. Förvaltande myndighet vid programkontoret i Malmö är för närvarande bemannat enligt följande: En chef med övergripande ansvar för genomförandet av programmet (0,25årsarbetskrafter). Fem handläggare med ansvar för operativt och strategiskt stöd till genomförandet inom juridik, rapportering, utvärderings- och uppföljningsplan för programmet, analyser och studier av programmets resultat och effekter, ekonomi, kommunikationsplan, stöd till övervakningskommittén, kontakter med Kommissionen, nationella regeringskanslier och myndigheter, revisionsmyndigheten och attesterande myndighet. (5,0 årsarbetskrafter) En administratör för kontors- och ekonomiadministration m.m. (0.1 årsarbets- krafter) Arbetsbeskrivningar för befattningar vid den förvaltande myndigheten tas fram av förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet har en samordnande funktion för det gemensamma sekretariatet. Förvaltande myndighet är ansvarig för och leder arbetet med processutveckling, framtagning av arbetsrutiner, handläggarstöd, checklistor, blanketter, mallar och tolkning av regelverk för enhetlig tillämpning. Förvaltande myndighet förser det gemensamma sekretariatet med juridisk och ekonomisk kompetens. Förvaltande myndighet svarar för att alla projekt och aktiviteter är förenliga med gemenskapens förordningar, det operativa programmet samt tillämpliga regelverk. Enligt generaldirektörens arbetsordning är ärendehandläggningen inom förvaltande myndighet uppdelad i två delar, i beslut om stöd och beslut om utbetalning. De två funktionerna hålls åtskilda genom att samma person inte får fatta beslut om stöd och utbetalning. Förvaltande myndighet sammanställer och skickar in rapporter till Kommissionen samt initierar uppföljningar och utvärderingar. Förvaltande myndighet svarar för sekretariatsuppgifter till övervakningskommittén. Förvaltande myndighet svarar för att i samråd med ordförande utarbeta möteshandlingar, dagordning, protokoll, rapporter till övervakningskommittén samt ansvarar för att övervakningskommitténs beslut verkställs. Det gemensamma sekretariatet bistår förvaltande myndighet med underlag i detta arbete.

254 Bilag 5 - Side -13 af 39 Arbetet i övervakningskommittén planeras av ordföranden (tjänsteman från Näringsdepartementet i Sverige eller från Erhvervsstyrelsen i Danmark) i samråd med förvaltande myndighet samt norsk förvaltande organisation. Ordförandeskapet alternerar årsvis mellan Sverige och Danmark. Planeringen av verksamheten styrs av övervakningskommittén s huvuduppgift att verka för att programmet genomförs på ett effektivt och säkert sätt. Uppföljning och utvärdering är andra centrala frågor i övervakningskommitténs verksamhet. Vidare ansvarar övervakningskommittén för urval av projektinsatser avseende hela programområdet. För urvalet av projektinsatser inom något av delområdena Öresund eller Kattegat-Skagerrak svarar respektive styrkommitté. Övervakningskommittén är det organ där beslut om ändringar i programmet beslutas. Den förvaltande myndigheten är föredragande i övervakningskommittén och då främst i frågor kopplade till hur genomförandet av programmet löper. Norsk Förvaltande organisation (NFO) På norsk sida kommer den samordnande fylkeskommunen att fungera som norsk förvaltande organisation i förhållande till de uppgifter som följer av norskt deltagande. Gemensamma sekretariatet Sekretariatet har två kontor, ett i den danska delen av delområde Öresund (Köpenhamn) och ett i den svenska delen av Kattegat-Skagerrakområdet (Göteborg).Det gemensamma sekretariatet är en del av förvaltande myndighet och leds av en sekretariatschef med placering i Malmö. Sekretariatschefen har ansvar för genomförande av gemensamma sekretariatets uppgifter, personal samt budget för tekniskt stöd för kontoret. Sekretariatschefen är underordnad regionchefen för Södra Sverige. Tyngdpunkten i gemensamma sekretariatets verksamhet ligger i att informera om programmet, ta emot och bereda ansökningar om stöd, skriva prioriteringsunderlag för de ansökningar som uppfyller kraven till programmets styrkommittéer eller övervakningskommitté för urval av projekt, följa upp beslutade projekt, bereda ansökningar om utbetalning, delta i diskussioner med olika aktörer i programområdet och arrangera ansökningsomgångar. En grundläggande princip inom programmet är att projektparterna oavsett nationalitet ska möta likartade principer och riktlinjer för genomförande av projekt. Bemanningen kommer att förstärkas efterhand som programmet framskrider och Övervakningskommittén fastställer budgeten för TA-medel. Det gemensamma tekniska sekretariatet har i november 2014 bemanning enligt nedan. En sekretariatschef med placering i Malmö. Tre projektrådgivare med placering i Köpenhamn. Tre vakanser för projektrådgivare i Köpenhamn. Fyra projektrådgivare med placering i Göteborg. Två projektekonomer med placering i Göteborg. En administratör med placering i Göteborg. En handläggare i Malmö Ram som säkerställer lämplig riskhantering Förvaltande myndighet kommer att dokumentera processer och rutiner över hur arbetet utförs. Beslut om stöd och beslut om utbetalning fattas av förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet är organiserad på ett sådant sätt att effektivitet uppnås och att sårbarheten minimeras. Det team som förvaltande myndighet ska tillsätta i enlighet med artikel 125.4( c) samt kommissionens vägledning för bedrägeribekämpning kommer årligen att utvärdera bedrägeribekämpande styrdokument, utvärdera genomförda riskvärderingar och riskbedömningar samt vid behov ta fram och föreslå nya eller förbättrade styrdokument. Under programgenomförandet kan det uppstå nya frågeställningar som i sin tur kan kräva utredning i olika omfattning utifrån gällande regelverk för att fastställa ett ställningstagande som ska omfatta programmet. Detta är ett ansvar som vilar på förvaltande myndighet.

255 Bilag 5 - Side -14 af Beskrivning av förfaranden Beskrivningen av följande förfaranden kommer att tillhandahållas skriftligen till personalen på förvaltande myndighet, gemensamma sekretariatet och nationella kontrollanter Förfaranden för att stödja övervakningskommitténs arbete Förvaltande myndighet ska stödja arbetet i övervakningskommittén och förse den med de uppgifter den behöver för att utföra arbetet, t.ex. uppgifter om programmets måluppfyllelse, ekonomiska uppgifter och uppgifter om indikatorer och delmål 1. Arbetet i övervakningskommittén planeras av ordföranden i samråd med sekretariatet och styrs av beslutad arbetsordning. Planeringen av övervakningskommitténs verksamhet styrs av dess huvuduppgift att verka för att programmet genomförs på ett effektivt och säkert sätt. Uppföljning och utvärdering är andra centrala frågor i övervakningskommitténs verksamhet. Övervakningskommittén är det organ där beslut om ändringar i program beslutas. Förvaltande myndighet har ansvaret att vägleda arbetet i övervakningskommittén och förse den med de handlingar som krävs för att fatta beslut i frågor som rör exempelvis utvärderingsplan, indikatorer, fördelning av medel för tekniskt stöd och övriga frågor kopplade till hur genomförandet av programmets olika delar löper Förfaranden för elektronisk datahantering Förvaltande myndighet ska upprätta ett system för att i elektronisk form registrera och lagra uppgifter om varje projekt för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner. Förvaltande myndighet ska även se till att uppgifterna samlas in, matas in och lagras enligt de krav som ställs av kommissionen (art 125.2d och /2013). För registrering och lagring av uppgifter om projekt används FÖRVALTANDE MYNDIGHETs ärendehanteringssystem och ekonomisystem. För utförligare beskrivning av ärendehanteringssystemet respektive Ekonomisystemet, se avsnitt Förfaranden för att övervaka de funktioner som formellt har delegerats av den förvaltande myndigheten Den förvaltande myndigheten har inte delegerat några funktioner Förfaranden för att välja ut projekt som kan stödjas av programmet Ansökningsformulär, beredningschecklista, rutiner och mall för beslut om stöd tas fram av förvaltande myndighet. Beslut om dokument och mallar fattas i enlighet med generaldirektörens arbetsordning. Inom Interreg V A Öresund-Kattegat-Skagerrak hanteras två typer av projekt: Förberedande projekt med syfte att förbereda fullskaliga projekt och testa nya idéer. Projekt fullskaliga projekt. För förberedande projekt, som är tids- och beloppsmässigt begränsade jämfört med fullskaliga projekt, kan Övervakningskommittén fatta beslut om en förenklad process för beredning och beviljande av stöd, förutsatt att förvaltande myndighet bedömer att förfarandet är inom ramen för tillämpliga förordningar. I det följande beskrivs förfarande för fullskaliga projekt. Förfarande för att välja ut och bevilja stöd till projekt delas in i tre delar: Handläggning av ansökningar Urval i styrkommittéer och övervakningskommitté Beslut om stöd till projekt. 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel a

256 Bilag 5 - Side -15 af 39 Övervakningskommitté Styrkommitté Kattegat-Skagerrak Styrkommitté Öresund Ansökan Prioriteringsunderlag Urval av projekt Norsk förvaltande organisation Beslut IR-midler Kontroll av ansökan/ beredning Beslut om EUstöd Öresund Gemensamt sekretariat Kattegat-Skagerrak Lead Partner Norsk prosjekeier Figur 3 Förfarande för urval och beviljande av stöd Ansökan om stöd kan lämnas inom en ansökningsperiod som fastställs av förvaltande myndighet och annonseras på programmets hemsida. I anslutning till ansökningsperioden genomförs informationstillfällen inom programområdet. Ansökan om stöd sker elektroniskt genom webansökan, alternativt på pappersblankett. En elektronisk ansökan tas emot och registreras automatiskt i ärendehanteringssystemet. Ansökan på pappersblankett lämnas till gemensamma sekretariatet och registreras manuellt av handläggare i ärendehanteringssystemet. Den sökande kan via webbplatsen följa ärendets status. Anvisningar för vilka uppgifter som skall ingå i ansökan finns i programhandboken. Genom anvisningarna säkerställs att stödmottagaren får information om de krav som gäller för stödet. En ansökan om stöd ska alltid innehålla följande delar: Ifylld ansökan om stöd, signerad av samordnande stödmottagare och i förekommande fall av norsk projektägare. Budgetbilagor Medfinansierings- och deltagandeintyg Dokumentation som visar om medfinansiärer är offentliga eller privata Personal på det gemensamma sekretariatet kontrollerar att ansökan är komplett och genomför därefter beredning av ansökan om stöd. Som ett instrument för intern kontroll i denna beredning tar förvaltande myndighet i samråd med det gemensamma sekretariatet fram en särskild checklista. Vid beredningen används checklistan som signeras av handläggaren och sparas i den fysiska ärendeakten hos det gemensamma sekretariatet samt i ärendehanteringssystemet. I beredning ingår att pröva om ansökan om stöd stämmer överens med det operativa programmet, de särskilda målen och resultaten inom de prioriterade områdena, har ett gränsöverskridande mervärde samt uppfyller programmets urvalskriterier. Kontroll sker av att ansökan om stöd är förenlig med de förordningsmässiga krav som ställs genom såväl gemenskapens, som nationella regelverk. Härmed säkerställs att stödmottagare från minst två deltagande länder, varav minst det ena landet ska vara en medlemsstat omfattas av ansökan. Likaså kontrolleras att stödmottagarna ska samarbeta när det gäller

257 Bilag 5 - Side -16 af 39 utveckling och genomförande av insatser, att stödmottagarna ska samarbeta när det gäller antingen bemanning eller finansiering av projekt. I beredningen ingår att kommunicera med sökanden om de krav som ställs på projekt som beviljas EU-stöd och om eventuella ytterligare upplysningar som bedöms nödvändiga för beslut. Sökande får dessutom information om rättigheter och skyldigheter, regler för stödberättigande samt vägledning kopplat till ansökan och genomförande av projekt genom programmets handbok, som finns tillgänglig på programmets hemsida. Vid beredning av ansökningar bedöms de potentiella stödmottagarnas genomförandekapacitet. I den bedömningen ingår att förvissa sig om stödmottagarnas administrativa, ekonomiska och operativa förmåga att genomföra projektet. Vidare kontrolleras att tillämplig lagstiftning om verksamheten följs, om verksamheten har påbörjats innan någon stödansökan har lämnats in till den förvaltande myndigheten (gäller endast programmets första ansökningsomgång, då retroaktivitet tillämpas). Kontroll görs av att insatser som valts ut inte omfattas eller borde ha omfattas av återkrav på grund av omlokalisering av produktionsverksamhet utanför programområdet eftersom programmet inte stödjer den typen av projekt. Vid behov kan programsekretariatet inhämta yttranden från regionala aktörer och experter. Behovet att inhämta yttrande från experter eller andra aktörer avgörs av om kompetens för projektets art finns inom det gemensamma tekniska sekretariatet eller måste inhämtas utifrån. Om beredningen av ärendet visar att det tänkta projektet inte är stödbart genom det operativa programmet fattas ett beslut om avslag. De projekt som klarat beredningen går vidare till urval av styrkommittéerna eller av övervakningskommittén. Förvaltande myndighet utarbetar ett förslag till lämpliga urvalskriterier som fastställs av övervakningskommittén för att därefter publiceras i programhandboken. Urvalskriterierna ska säkerställa att projekten bidrar till att uppnå de särskilda målen och resultaten enligt det operativa programmet, är icke-diskriminerande och öppna samt tar hänsyn till de allmänna principerna om jämställdhet och hållbar utveckling. Urvalskriterierna ska ge vägledning till projekt avseende hur de i största möjliga mån kan bidra till programmets målsättningar. Urvalskriterierna används av styrkommittéerna respektive övervakningskommittén som verktyg för prioritering mellan projekt inför beslut om stöd. Urvalskriterierna har stor betydelse för i vilken omfattning programmets genomförande minimerar negativa konsekvenser och förstärker positiva konsekvenser avseende de horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald samt miljö. Hur urvalskriterierna i realiteten påverkar valet av projekt kommer att följas upp och vid behov kommer åtgärder att vidtas för att betydande negativ påverkan ska undvikas eller minimeras. Genom de riktlinjer och checklistor som tas fram av förvaltande myndighet säkerställs att urvalkriterierna tillämpas konsekvent på alla ansökningar om stöd. Grundlaget för värdering av ansökningarna, baserat på urvalskriterierna, framgår av de priorteringsunderlag som styr- respektive övervakningskommittén mottar inför sina sammankomster. I protokollen från styrkommittéernas respektive övervakningskommitténs möten framgår urval av projekt, vilket utgör grundlag för att bevilja eller avslå ansökan i ett beslut om stöd. Efter styrkommittérenas respektive övervakningskommitténs urval tas beslut om stöd i varje enskilt ärende som expedieras till samordnande stödmottagare och i förekommande fall, norsk projektägare. Beslut om stöd fattas enligt en beslutsmall som tas fram av förvaltande myndighet Beslut om stöd Efter att styrkommitté eller övervakningskommitté prioriterat ett projekt delges sökanden ett skriftligt beslut om stöd som fastställer de stödberättigande aktiviteterna, stödvillkoren, särskilda krav,

258 Bilag 5 - Side -17 af 39 finansieringstabell och tidsfrist 2. Ett av stödvillkoren är att alla stödmottagare använder ett separat redovisningssystem eller redovisningskod. Ett annat villkor är att stödmottagaren är skyldig att informera allmänheten om att projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Även beslut om att avslå ansökan om stöd meddelas skriftligt. Både avslagsbeslut och bifallsbeslut innehåller en motivering samt en hänvisning till reglerna om överklagande Förfaranden för att kontrollera projekten Varje medlemsstat ska utse kontrollanter med ansvar att kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare som deltar i insatsen. Varje stödmottagare lämnar sin redovisning över kostnader och finansiering till en nationell kontrollant i sitt land. Medlemsstaterna ska säkerställa att kontrollanterna kan godkänna utgifterna inom tre månader 3. Sverige har utsett Tillväxtverket att ansvara för denna kontroll. De nationella kontrollanterna är placerade inom en separat enhet för att säkerställa separation av funktioner i relation till förvaltandeoch attesterande myndighet, se figur 1. De danska regionerna ska ingå avtal med revisionsbyrå som ska kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje dansk stödmottagare som deltar i insatsen. Förvaltande myndighet ska förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i en insats har genomgått nationell kontroll. För detta ändamål ska det till varje ansökan om utbetalning från stödmottagare bifogas en kopia av intyget från nationell kontrollant. Vidare ska de nationella kontrollanterna på begäran av förvaltande myndighet tillhandahålla uppgifter om resultatet av genomförda kontroller, administrativa så väl som på plats utförda kontroller. De nationella kontrollanterna ska kontrollera att: - medfinansierade varor och tjänster har levererats - de utgifter som deklarerats av stödmottagarna verkligen har betalats - de utgifter som deklarerats av stödmottagarna överensstämmer med tillämplig lagstiftning, samt med programmets och projektbeslutets villkor för stöd till insatsen. Kontrollerna ska omfatta skrivbordskontroller av varje redovisning som lämnats in av stödmottagarna. Nationell kontrollant granskar att utgifterna är stödberättigande genom att kontrollera kopior av fakturor, bokföringsunderlag eller andra handlingar som har bokförts i enlighet med god redovisningssed, eller uppfyller de krav som gäller förenklade redovisningsalternativ som exempelvis schablonkostnader. Kontroll sker mot beslut om stöd samt de genomförda aktiviteter som beskrivs i läges- och slutrapporter. Kontrollanten begär av stödmottagaren den dokumentation som krävs för att möjliggöra granskning av utgifterna. För att säkerställa förfaranden och fullständiga kontroller enligt tillämplig lagstiftning används granskningsplan och checklista som tas fram av förvaltande myndighet. Kontroller på plats ska utföras enligt en urvalsmetod som anger en miniminivå för antal projekt som ska följas upp genom besök på plats, som fastställs och upprätthålls av förvaltande myndighet. Urvalsmetoden ska grundas på en riskbedömning utifrån tidigare erfarenheter och utförda revisioner, projektets komplexitet samt storleken på det EU-stödet. Kontroll på plats sker i huvudsak hos den samordnande stödmottagaren, men kan utvidgas till att omfatta kontroll på plats även hos projektets övriga stödmottagare och projektpartner. Utöver den kontroll som ingår i en skrivbordskontroll ska aktiviteter, tjänster, varor och investeringar verifieras på plats hos stödmottagaren. Vidare ska det verifieras att informationsplikten följs och att redovisade räkenskapsunderlag är korrekta. Kontrollerna på plats kommer att göras enligt fastställd rutin som upprättas av förvaltande myndighet. En rapport i form av en checklista ska efter varje genomförd kontroll på plats fyllas i av ansvarig kontrollant i vilken det anges vem som har utfört 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel c, artikel b 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 artikel 23.4

259 Bilag 5 - Side -18 af 39 kontrollen och eventuella åtgärder med anledning av besöket. Rapporten skrivs under av den person som utfört kontrollen En handlingsplan för kontroller på plats hos stödmottagare ska upprättas. Denna kommer att ses över årligen. Av planen ska framgå vilken urvalsmodell som har tillämpats, vilka projekt som fallit ut av urvalsmodellen och tidpunkt för när kontroller på plats kommer att genomföras. Tidpunkten för kontrollbesöken ska vara när såväl aktiviteter som kostnader för projektet är tillräckliga för att motivera en kontroll på plats. När kontrollen är avslutad utfärdas ett intyg för periodens godkända och stödberättigande kostnader. I intyget framgår även vilka iakttagelser och eventuella korrigeringar som har gjorts. De nationella kontrollanterna intygar sitt oberoende i varje uppdrag genom att underteckna intyget. Samtliga ovan beskrivna kontroller ska dokumenteras enligt en rutin som fastställs av förvaltande myndighet. Dokumentationen ska diarieföras och läggas i original i ärendets akt. Dessutom ska det i ärendehanteringssystemet registreras, i varje enskilt ärende, när en kontroll på plats har genomförts. Förvaltande myndighet kommer därmed att bevara uppgifter om varje kontroll som visar vad som gjorts och när, resultaten av kontrollen och vilka åtgärder som vidtagits vid eventuella oegentligheter. Förvaltande myndighet kommer att skriva in som villkor i beslutet om stöd att stödmottagare ska använda ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som har samband med en verksamhet. Villkoret kontrolleras av nationell kontrollant i samband med granskning av redovisning. Resultat och iakttagelser från nationell kontrollant kommer att sammanställas av förvaltande myndighet i syfte att ge en samlad bild av vad kontrollerna resulterat i och därmed kunna identifiera systematiska fel i hanteringen. Slutsatserna av sammanställningen ska förmedlas till alla inblandade parter i ett kunskapsspridande syfte. Anvisningar och vägledning rörande offentlig upphandling, statligt stöd, lika möjligheter för kvinnor och män, icke diskriminering, hållbar utveckling samt miljöregler återfinns i anvisningar till sökande. I den utsträckning samverkan etableras mellan den regionala utvecklingsfonden och av kommissionen godkända stöd kommer de regelsystem och den beslutprocess som gäller för godkända stöd att tillämpas. I övrigt kommer statligt stöd till företag att hanteras inom de regler som gäller för försumbart stöd samt eventuella gruppundantagsregler. Beslutet om stöd till projektet innehåller de villkor och krav som gäller för den enskilda insatsen Beskrivning av förfaranden vid ansökan om utbetalning I varje beslut om stöd anges hur ofta stödmottagaren ska ansöka om utbetalning för genomförda insatser. Ansökan om utbetalning kan göras elektroniskt via webansökan 4 alternativt på en särskild blankett som tillhandahålls av förvaltande myndighet. Vid webansökan registreras ärendet med automatik i ärendehanteringssystemet. En pappersansökan registreras manuellt i ärendehanteringssystemet av en handläggare. Förvaltande myndighet ska utarbeta anvisningar för ansökan om utbetalning. Till ansökan skall alltid bifogas en läges- eller slutrapport över vad som genomförts och hur projektet utvecklats i förhållande till beslutet om stöd. Läges- och slutrapporter ska följa den disposition som förvaltande myndighet fastställer. Vidare bifogas ett intyg från de nationella kontrollanterna om att utgifterna följer tillämpliga regler för att vara stödberättigande. Intyg utfärdas av nationella kontrollanter i respektive land efter granskning av stödmottagarens redovisning av kostnader och finansiering. 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel 122.3

260 Bilag 5 - Side -19 af 39 Vid granskning av ansökan om utbetalning kommer förvaltande myndighet förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i ett projekt har kontrollerats av utsedd nationell kontrollant. Kontrollen sker genom att kopia av intyg från godkända nationella kontrollanter har bifogats ansökan. De nationella kontrollanterna utfärdar intyget utifrån de krav som förvaltande myndighet har ställt för att skyldigheterna ska uppfyllas. Förvaltande myndighet ska ta fram ett standardintyg som båda ländernas nationella kontrollanter kan använda sig av. 5 Granskning av ansökning om utbetalning sker i huvudsak genom skrivbordskontroller enligt checklista. Beslut om utbetalning skall verkställas senast 90 dagar efter det datum då stödmottagaren lämnade in sin ansökan under förutsättning att ansökan är komplett. Beslut om utbetalning sänds skriftligt till stödmottagaren när utbetalning verkställts. Vid brister i en ansökan om utbetalning skickas en begäran om komplettering till stödmottagaren. Om kompletteringarna är tillfredsställande kan beslut om utbetalning fattas. Vidhåller förvaltande myndighet de noterade bristerna skickas ett beslut om att utbetala delar av ansökt belopp, alternativt beslut om att inte utbetala stöd. I beslutet ska förvaltande myndighet ange skälen för beslutet tillsammans med information om hur stödmottagaren går tillväga för att få sin sak prövad av domstol Identifiering av myndighet som hanterar ansökan om utbetalning Tillväxtverket tar emot ansökan om utbetalning och verkställer utbetalning till stödmottagaren. 1.Redovisning FLC Kontroll 2.Certifikat Stödmottagare 3.Certifikat Samordnande part Sammanställer Stödmottagare 4.AOU 7.Stöd Samordnande stödmottagare 6.Stöd Utbetalningsfunktion Utbetalningsbeslut Utbetalning 5.AOU Gemensamt sekretariat Kontroll Figur 4 Flöde ansökan om utbetalning Informationsutbyte mellan förvaltande och attesterande myndighet Förvaltande myndighet tillhandahåller uppgifter som attesterande myndighet behöver för att kunna utföra de kontrollåtgärder som de har i uppdrag att utföra. Informationsöverföring till attesterande myndighet kommer att kunna ske på elektronisk väg i enlighet med kraven artikel i förordning (EU) nr 1303/2013. Både förvaltande myndighet och attesterande myndighet har tillgång till de datoriserade system som används för genomförandet Informationsutbyte mellan förvaltande myndighet och revisionsmyndighet Förvaltande myndighet tillhandahåller uppgifter som revisionsmyndigheten behöver för att kunna utföra de kontrollåtgärder som de har i uppdrag att utföra. 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel a och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 artikel 23.4

261 Bilag 5 - Side -20 af 39 Informationsöverföring till revisionsmyndigheten kommer att kunna ske på elektronisk väg i enlighet med kraven artikel i förordning (EU) nr 1303/ Nationella regler om berättigande till bidrag I Sverige finns regler om berättigande till bidrag i förordning SFS 2014:1383om förvaltning av EU:s strukturfonder. I Danmark finns regler om berättigande till bidrag i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 samt i bekendtgørelse nr. 586 af 3. juni Regler för stödberättigande utgifter kan även regleras i Tillväxtverkets föreskrifter och i programmets handbok Förfaranden för att lämna års- och slutrapporter till Kommissionen I enlighet med art 111 i EUs förordning 1303/2013 ska medlemsstaten lämna in en årlig genomföranderapport senast den 31 maj varje år med start den 31 maj Innehållet i rapporten styrs av EUs förordning och förvaltande myndighet kommer att utarbeta en mall för rapporten. Framtagandet av rapporterna kommer att samordnas för att säkerställa likformighet, rättssäkerhet och kvalitet. För varje år kommer en tidsplan för framtagande av rapporterna att upprättas och uppgifter ur ärendehanteringssystemet kommer att tas fram vid utpekade tillfällen för att säkerställa en jämförbarhet mellan programmen Samtliga förslag till genomföranderapporter ska godkännas av övervakningskommittén innan de lämnas till kommissionen via kommissionens rapporteringssystem. Förvaltande myndighet kommer att säkerställa att övervakningskommittén hinner fatta beslut om godkännande inom utsatt tid för att rapporten ska kunna lämnas in till kommissionen Förfaranden för att utarbeta förvaltningsförklaring Förvaltande myndighet tar fram en förvaltningsförklaring för programmet. Förvaltningsförklaringen kommer att tas fram enligt den genomförandeordning som ännu ej är klar Förfaranden för att utarbeta den årliga sammanfattningen Förvaltande myndighet kommer att utarbeta rutiner för att ta fram den årliga sammanfattningen. I rutinen ska ingå att sammanställa resultaten från revisionsinsatserna och utförda kontroller av Förvaltande myndighet. Resultatet analyseras, följs upp och vidtagna och kommande åtgärder redovisas Förfaranden för att kommunicera anvisningar till personalen Tillväxtverket gör årligen en kompetensinventering som utmynnar i en kompetensplan för all personal. I samband med nyanställningar erbjuds personalen introduktionsutbildningar som innehåller t ex förvaltningsutbildning och presentation av Tillväxtverkets alla verksamheter. Anvisningar för personalen kommer att finnas tillgängligt i samlad och strukturerad form på Tillväxtverkets interna webplats. Förvaltande myndighet genomför utbildningar, seminarier och erfarenhetsutbyte för handläggare, nationella kontrollanter och chefer inom förvaltande myndighet inom relevanta områden t ex i granskningsmetodik, offentlig upphandling och horisontella principer. Förvaltande myndighet ansvarar för lärande och erfarenhetsutbyte inom förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet tillhandahåller även ett elektroniskt FAQ system vars ändamål är både lärande och att skapa förutsättningar för en gemensam, likartad och rättssäker ärendehantering och regeltolkning Förfaranden för prövning av klagomål

262 Bilag 5 - Side -21 af 39 Enligt 2 kap. 45 i förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder framgår att den förvaltande myndighetens beslut att inte betala ut stöd enligt 16, att upphäva beslut om stöd enligt 40 och att kvitta stöd enligt 43 får överklagas. Sådana överklaganden ska handläggas i enlighet med förvaltningsprocesslagen (1971:291) och förvaltningslagen (1986:223). Klagomål på den nationella kontrollen ställs till ansvarigt organ i respektive land Övriga medlemsstaters/tredje lands myndigheter ska i förekommande fall bistå den förvaltande myndigheten med att försöka lösa klagomålen Verifieringskedja Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja och ett tillfredsställande arkiveringssystem Genom användandet av ärendehanteringssystemet, diariesystemet och ekonomisystemet, tillsammans med användandet av fastställda formulär, anvisningar, checklistor, handläggarrapporter m.m. som framarbetas av den förvaltande myndigheten säkerställs kraven på en obruten verifieringskedja. Datasystemen uppfyller kraven på ett tillfredsställande arkiveringssystem och kraven på informationssäkerhet. Dessa system gör det möjligt att följa varje enskilt ärende från beslut om stöd till utbetalning till stödmottagare och attesterad utgiftsdeklaration. Varje händelse, som är av betydelse för det enskilda ärendet, registreras i ärendehanteringssystemet. Ur detta system kan därmed uppgifter för datum för ansökan och datum för beslut hämtas. Utifrån dessa datum är det möjligt att härleda till vilken ansökningsomgång beslutet är kopplat. Varje enskild utbetalning till stödmottagarna registreras först i ärendehanteringssystemet för att efter beslut om utbetalning skickas över till ekonomisystemet. Konteringen av utbetalningen är förprogrammerad och sker automatiskt. Varje enskild utbetalning erhåller ett unikt verifikationsnummer som, efter effektuerad utbetalning, återfinns i både ekonomisystemet och ärendehanteringssystemet. Kontroller mellan systemen säkerställer att den automatiska konteringen gjorts korrekt. De föreskrifter och interna rutiner som tas fram säkerställer att stöd inte betalas ut till stödmottagaren innan utgifter och offentlig medfinansiering verifierats. Utgifter och finansiering som hör till ett enskilt projekt kan således följas hela vägen från de belopp som attesterats i utgiftsdeklarationen till kommissionen ned till ett enskilt ärendes räkenskaper Anvisningar om att hålla verifikationer tillgängliga Tidsperiod under vilken dokument ska bevaras I enlighet med artikel 140 i Kommissionens förordning (EU) nr 1303/2013 ska relevanta handlingar hållas tillgängliga och bevaras fram till årsskiftet som infaller 3 år efter att stödmottagaren erhållit beslut om slututbetalning. För statsstöd gäller särskilda regler. Handlingars tillgänglighet regleras även i Tillväxtverkets föreskrifter Format i vilket dokumenten ska bevaras Dokumenten ska, i enlighet med artikel 140 i Kommissionens förordning (EU) nr 1303/2013, bevaras i form av original eller bestyrkta kopior eller på allmänt godkända databärare Oriktigheter och återkrav Förfarandet för rapportering och korrigering av oriktigheter När det uppdagas att stöd har utbetalats felaktigt ska det felaktigt utbetalda stödet återkrävas. Beslut om återkrav fattas av förvaltande myndighet.

263 Bilag 5 - Side -22 af 39 Återkrav kommer att regleras genom två olika förfaranden enligt anvisningar som tas fram. Dels genom kvittning där det felaktigt utbetalda beloppet regleras vid nästkommande utbetalning och dels genom inbetalning via faktura. Förvaltande myndighet säkerställer att felaktigt utbetalda belopp inte kan återanvändas i projektet. Beslut om återkrav skickas till till den samordnande stödmottagaren Förfarandet för att rapportera oriktigheter till Kommissionen Om oriktighet uppdagas som medför att felet i en utbetalning från strukturfonderna överstiger euro ska oriktigheten anmälas till OLAF (kommissionens byrå för bedrägeribekämpning). I övrigt ska rapportering göras så att kraven enligt (EU) 1303/2013 artikel 122(2) beaktas och följs. Tillväxtverket är ansvarigt för rapportering av oriktigheter som uppstår i Sverige. För oriktigheter som uppstår i Danmark avser Erhvervsstyrelsen delegera ansvaret för OLAF-rapporteringen till de danska regioner som deltar i programmet, som ska underrätta förvaltande myndighet om innehållet rapporterna. Förvaltande myndighet ska underrätta attesterande myndighet och revisionsmyndigheten om innehållet i rapporterna. För oriktigheter som uppstår i Sverige ska förvaltande myndighet dessutom underrätta ekobrottsmyndigheten om innehållet i rapporterna. Stödmottagare informeras om sina skyldigheter i beslutet om stöd till projektet. Rapportering av oriktigheter Ansvariga myndigheter för OLAF-rapportering OLAF-rapport Förvaltande myndighet OLAF/Europeiska kommissionen Attesterande myndighet Revisionsmyndighet Oriktigheter i Sverige. Ekobrottsmyndigheten 3. ATTESTERANDE MYNDIGHET 3.1. Attesterande myndighet och dess huvudsakliga funktioner Den attesterande myndighetens status (nationellt, regionalt eller lokalt offentligt organ) och status för det organ som den utgör en del av. Tillväxtverket är en självständig, statlig nationell myndighet och är enligt förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder (SFS 2014:1383) attesterande myndighet för de regionala strukturfondsprogrammen och det nationella strukturfondsprogrammet inom målet investering för tillväxt och sysselsättning. Myndighetsuppgiften har placerats vid Tillväxtverkets kontor i Stockholm.

264 Bilag 5 - Side -23 af 39 Tillväxtverket Attesterande myndigheten för de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning Postadress: Box 4044 Postnr och ort: Stockholm Telefon: Kontaktperson: Robert Clevestam Angivelse av de funktioner som utförs av den attesterande myndigheten. Om den förvaltande myndigheten även utför den attesterande myndighetens funktioner, beskriv hur åtskillnad av funktionerna säkerställs Attesterande myndighets kärnverksamhet består av att utarbeta och lämna in mellanliggande ansökningar om betalning till kommissionen samt utarbeta räkenskaper utifrån attesterade beloppen. Årliga räkenskaperna lämnas i årsredovisningen till kommissionen. Att attestera utgifterna innebär att de härrör från tillförlitliga bokföringssystem, är baserade på kontrollerbara stödjande handlingar och har kontrollerats av förvaltande myndighet. Attesteringen av utgifterna är en förutsättning för att Sverige ska få återfinansiering från EU. Attesterande myndighet utarbetar vidare räkenskaper i IT-systemet utifrån gjorda attesteringar där även återkrävda belopp, belopp att återkräva samt indragna belopp återfinns i en kundreskontra. Årsräkenskaper tas fram till årsredovisningen utifrån det brutna räkenskapsårets upprättade räkenskaper. Årscykeln för arbetet inom attesterande myndighet börjar med en mellanliggande ansökan om betalning för en första period av räkenskapsåret. Därefter lämnas ytterligare en ansökan om betalning för den tidigare perioden samt en tillkommen period. En slutlig ansökan om betalning för hela räkenskapsåret, 1 juli t o m 30 juni, lämnas senast den 31 juli. De preliminära räkenskaper för året som därefter erhålls innehåller de stödberättigade utgifterna, motsvarande offentliga utgifter samt motsvarande utbetalningar till stödmottagare av EU-medel. I de preliminära årsräkenskaperna finns även på motsvarande sätt de belopp som dragits tillbaka och de belopp som återkrävts av de attesterade medlen. Vidare framkommer även belopp som ska återkrävas och belopp som inte kan återkrävas. Särredovisning i räkenskaperna finns för utbetalt förskott till finansieringsinstrument samt förskott på statligt stöd. Revisionsmyndighetens revisioner som pågår sedan den första ansökan om betalning har lämnats till kommissionen fortsätter fram till slutet av kalenderåret. De felaktiga utgifter som framkommer som ett resultat av granskningarna rättas i årsräkenskaperna. En avstämning görs mellan de preliminära årsräkenskaperna och de rättade årsräkenskaperna. En förklaring till de eventuella skillnaderna lämnas till årsredovisningen i början av kalenderåret. Årsredovisningen ska vara kommissionen tillhanda senast den15 februari. I de fall revisions myndighet har en pågående granskning som inte kan slutföras till årsredovisningen undantar attesterande myndighet utgifterna från årsräkenskaperna. I de fall de senare befinns lagliga och korrekta tas de med i en ansökan om betalning för de följande räkenskapsåren. Kommissionen ska granska räkenskaperna och kunna komma fram till att de är fullständiga, korrekta och sanningsenliga. Kommissionen kan godkänna räkenskaperna om revisionsmyndigheten lämnar ett revisionsuttalande utan reservationer. Utifrån de godkända årsräkenskaperna beräknar kommissionen ett årssaldo för återfinansieringen till Sverige. Beräkningen görs utifrån godkända årsräkenskaper, tidigare utbetald återfinansiering, bestående av de årliga förskotten och betalningar utifrån mellanliggande ansökan om betalning. Attesterande myndighet håller räkning på motsvarande belopp så att en avstämning av att korrekt återfinansiering kommer Sverige tillhanda kan göras.

265 Bilag 5 - Side -24 af 39 Gjorda utbetalningar till stödmottagare måste minst motsvara återfinansieringen till Sverige. Beroende av beräkningens resultat sker en reglering. Betalningskrav från kommissionen regleras genom avräkning från kommande betalningar. Utestående betalningar sker inom 30 dagar från att räkenskaperna godkänts. Oriktiga belopp som upptäckts efter att årsräkenskaperna har lämnats till kommissionen justerar attesterande myndighet i räkenskaperna för det år då oriktigheten upptäcktes. Räkenskapsår 1 1/7 Ansökan 1 31/12 Ansökan 2 30/6 31/12 Ansökan 3 Räkenskapsår 2 Årsräkenskaper Årssaldo 1/7 Fig. XX Årscykeln för arbetet inom attesterande myndighet. Ansökan 1 31/12 Ansökan 2 30/6 Ansökan 3 Ansökan om mellanliggande betalningar som Sverige lämnar till kommissionen återfinansieras inom 60 dagar med 90 % av det ansökta beloppet. Det resterande beloppet regleras i samband med kommissionens beräkning av årssaldot. De uppgifter som attesterande myndighet särskilt ska ansvara för framkommer av artikel 126 i förordning (EG) 1303/2013. Attesterande myndighet attesterar att redovisningarna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga. Att de bokförda utgifterna överensstämmer medtillämplig rätt och har uppstått i samband med insatser som har valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för programmet samt i överensstämmelse med tillämplig rätt. Attesterande myndighet ser till att det finns ett datasystem för att registrera och spara utförliga räkenskaper för varje verksamhet. Datasystemet stödjer alla de uppgifter som krävs för att utarbeta ansökningar om utbetalningar och redovisningar, inklusive registreringar av de belopp som kan återkrävas, belopp som återkrävts och belopp som dragits tillbaka. Attesterande myndighet ser till att inför attestering ha mottagit tillräckliga uppgifter från den förvaltande myndigheten om de förfaranden som har tillämpats och de kontroller som har utförts när det gäller utgifterna. Attesterande myndighet specificerar skriftligt de uppgifter och den information som attesterande myndighet efterfrågar om förvaltande myndighets förfaranden och utförd kontroll för styrkande av att utgifter är korrekta och legala. Uppgifterna ska utgöra bevis på att förvaltning och kontroll fungerar effektivt. Den attesterande myndighet bestämmer i en överenskommelse med den förvaltande myndighet när uppgifter inför attestering ska överlämnas från förvaltande myndighet till attesterande myndighet. Och vidare implementerar med förvaltningsmyndigheten överenskomna rutiner för att tillförsäkra att attesterande myndighet får uppgifter och information regelbundet efter ett visst förutbestämt tidsintervall.

266 Bilag 5 - Side -25 af 39 Attesterande myndighet har kapaciteten för att granska tillförlitligheten av deklarerade utgifter och verifikat rapporterade av den förvaltande myndigheten genom skrivbordskontroller och där och när det är nödvändigt på plats hos den förvaltande myndigheten. Vid attestering tar attesterande myndighet hänsyn till resultatet från samtliga revisioner som utförts av revisionsmyndigheten. Felaktiga utgifter tas alltid bort ur utgiftsdeklarationen inför attestering. Attesterande myndighet ser till att i datasystemet spara räkenskaper för utgifter som har deklarerats till kommissionen och för motsvarande offentligt stöd (offentliga utgifter) som utbetalts till stödmottagarna. Samt för räkenskaper över de belopp som kan återkrävas och de belopp som har dragits tillbaka sedan stödet till en verksamhet har helt eller delvis upphört. De återvunna beloppen ska återbetalas till unionens budget innan det operativa programmet avslutas genom att de dras av från påföljande utgiftsdeklaration. Attesterande myndighet utarbetar de räkenskaper som avses i artikel 59.5 i budgetförordningen (EG) och i enlighet med artikel 137 i förordning (EG) 1303/2006 som ska överlämnas till kommissionen. Attesterande myndighet gör en avstämning för varje prioritering mellan årets deklarerade belopp och lämnar en förklaring till eventuella skillnader. Om en granskning pågår av under året deklarerade belopp undantas de från årsräkenskaperna så att rena årsräkenskaper erhålls. Verifikaten är tillgängliga i enlighet med artikel 140 i förordning (EG) nr 1303/2013 Attesterande myndighet utför själv sina funktioner och ansvarar särskilt för de uppgifter som framkommer av artikel 126 i förordning (EU) nr 1303/2013. Den attesterande myndigheten är placerad vid Tillväxtverkets kontor i Stockholm under avdelningen Förvaltning. Förvaltande myndighet är placerad under avdelningen Regioner. Chefen för den attesterande myndigheten är övergripande ansvarig för samtliga funktioner inom den attesterande myndigheten. Varje avdelning har en avdelningschef. Chefen för förvaltande myndighet är också chef för avdelningen Regioner. Tillväxtverkets generaldirektör är chef för samtliga avdelningar. GD Näringsliv Regioner FM Förvaltning AM Fig. XX Attesterande myndighets organisatoriska placering inom Tillväxtverket. Attesterande myndigheten är, i förhållande till den verksamhet som granskas, organisatoriskt, en åtskild funktion och bedriver en objektiv verksamhet med integritet. För att säkra kraven på åtskillnad mellan funktioner, objektivitet och att verksamheten bedrivs med integritet är den attesterande myndigheten fristående från den operativa verksamheten och organisatoriskt placerad fristående från den förvaltande myndigheten.

267 Bilag 5 - Side -26 af Funktioner som formellt delegerats av den attesterande myndigheten, identifiering av de förmedlande organen och formen för delegeringen enligt artikel i förordning (EU) nr 1303/2013. Hänvisning till relevanta dokument (rättsakter med bemyndiganden, avtal). Beskrivning av de förfaranden som tillämpas av de förmedlande organen för att utföra delegerade uppgifter, och av den attesterande myndighetens förfaranden för att övervaka att de uppgifter som delegerats till de förmedlande organen verkligen utförs. Den attesterande myndigheten utför samtliga av dess funktioner och uppgifter direkt inom myndigheten själv. Således är inga uppgifter delegerade till någon annan funktion eller förmedlande organ. Undantag för detta är vid frånvaro pga. sjukdom eller vid force majeure. I de fallen gäller attestoch delegationsordningen på Tillväxtverket. 3.2 Den attesterande myndighetens organisation Organisationsschema och angivelse av enheternas funktioner (inbegripet plan för fördelning av lämpliga personalresurser med erfordrad kompetens). Denna information omfattar även de förmedlande organ till vilka vissa funktioner delegerats. Attesterande myndighets organisation utgår från i huvudsak tre indelningar av arbetsuppgifter: En del är ansvarig för att kontrollera begäran om attestering av utgifter siffermässigt och upprätta utgiftsdeklarationer samt överlämna dessa till kommissionen. En del är ansvarig för att kontrollera uppgifter och informationen från förvaltande myndighet, att det finns överstämmelse med regelverken och värdering av förvaltande myndighets verifikationer samt att bevaka resultaten av revisionsmyndighetens revisioner. Slutligen en del som ansvarar för att upprätthålla räkenskaperna som attesterande myndighet ansvarar för samt även IT-systemet för räkenskaper. Chef för AM Person A Uppgifter från FM Revisioner Ansökan om betalning Person B Kontroll av belopp Räkenskaper IT-systemet Fig. XX Attesterande myndighets organisation Chefen för den attesterande myndigheten är övergripande ansvarig för samtliga funktioner inom den attesterande myndigheten. Bemanningen av den attesterande myndigheten består nu av två (2) heltidsanställda personer. Bemanningen utgörs av personal med lämplig kompetens samt god kunskap och erfarenhet av arbete inom strukturfonderna. Vid en eventuell utökad bemanning kommer indelningen av arbetsuppgifter att styra bemanningen. Den attesterande myndigheten är placerad vid Tillväxtverkets kontor i Stockholm under avdelningen Förvaltning så som beskrivet i avsnitt Som nämnt tidigare är attesterande myndigheten, i förhållande till den verksamhet som granskas, organisatoriskt, en åtskild funktion och ska bedriva en objektiv verksamhet med integritet. För att säkra kraven på åtskillnad mellan funktioner, objektivitet,

268 Bilag 5 - Side -27 af 39 och att verksamheten bedrivs med integritet är den attesterande myndigheten fristående från den operativa verksamheten och organisatoriskt placerad fristående från den förvaltande myndigheten. En handledning att användas av personalen på den attesterande myndigheten är framtagen. Den innehåller bl, a. beskrivning av hur årscykeln för attesterande myndighet ser ut, hur attestering av utgiftsdeklarationerna ska ske, hur ansökan om betalning lämnas, hur granskning av uppgifter från förvaltande myndigheten görs, hur räkenskaper upprättas, om redovisning av återkrav och om redovisningssystemet. Handledningen beskriver vidare hur räkenskaper ska föras utifrån att endast 90 % av ansökan om betalning betalas ut av kommissionen i enlighet med artikel 130 i förordning (EG) 1303/2013 och om kommissionens fastställande av återstående belopp enligt artikel 139 i samma förordning. Handledningen beskriver vidare arbetet efter att den, för räkenskapsåret, slutliga mellanliggande ansökan om betalning har lämnats. Hur arbetet med årsräkenskaperna sker i enlighet med artikel 137 i förordning 1303/2013 och avstämning av insatsområden. Och hur utgifter ska undantas från årsräkenskaperna med anledning av revisionsmyndighetens eventuella pågående granskningar i enlighet med artikel 137 (2) i samma förordning. Samt hur beräkningar av årssaldo görs utifrån artikel 139 i ovan nämnd förordning. Till handledningen finnas det checklistor för respektive delar där dokumentationen och kvalitétssäkring av utfört arbete sker. Checklistorna återfinns tillsammans med upprättade rutinbeskrivningar som bilagor till handledningen. Chefen för attesterande myndighet beslutar skriftligen om ändringar, införande eller upphävande av rutiner. Därefter kan handledningen och tillhörande checklistor ändras så att de överensstämmer med beslutad rutin. Reviderad handledning eller checklista gäller endast efter beslut av chefen för attesterande myndigheten. Översyn för eventuell revidering av handledningen sker minst årligen så att en kvalitativ och kvantitativ förbättring av arbetssättet kan uppnås Beskrivning av de förfaranden som ska tillhandahållas skriftligen till personalen vid den attesterande myndigheten och de förmedlande organen (datum och referens): Förfaranden för utarbetande och inlämning av ansökningar om utbetalning: a) Beskrivning av den attesterande myndighetens arrangemang för åtkomst till all information om insatser som krävs för att utarbeta och lämna in ansökningar om utbetalning, inbegripet resultatet av förvaltningskontroller (i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013) och alla relevanta revisioner. Attesterande myndighet specificerar skriftligt de uppgifter och den information som attesterande myndighet efterfrågar om förvaltande myndighets förfaranden och utförd kontroll för styrkande av utgifter. Detaljerade uppgifter gäller resultatet av utförda kontroller, utförda finansiella korrigeringar, slutsatser som förvaltande myndighet har dragit utifrån resultatet av kontrollerna och vilka åtgärder man har gjort utifrån slutsatserna. Andra detaljerade uppgifter gäller återkrav och indragna belopp, särskild information beträffande TA-medel och svar och åtgärder på revisionsmyndighetens revisionsrapporter. Övrig nödvändig information lämnas av förvaltande myndighet i en skriftlig rapport eller genom annan dokumentation. Datasystemet som attesterande myndighet har tillgång till innehåller i enlighet med bilaga III punkterna i förordning 480/2014, uppgifter om kontroller på plats. Uppgifterna ovan beskrivna ska utgöra bevis på att förvaltning och kontroll fungerar effektivt och att utgifterna uppfyller allt det som attesterande myndighet attesterar till kommissionen.

269 Bilag 5 - Side -28 af 39 Om inte tillräckliga uppgifter från förvaltande myndighet har mottagits om de förfaranden som tillämpas och de kontroller som utförts när det gäller de utgifter som ingår i utgiftsdeklarationen kommer attesterande myndighet inte att attestera utgifterna. Attesterande myndighet bestämmer i en överenskommelse med förvaltande myndighet när uppgifter inför attestering ska överlämnas från förvaltande myndighet till attesterande myndighet. Och vidare implementerar med förvaltningsmyndigheten överenskomna rutiner för att tillförsäkra att attesterande myndighet får uppgifter och information regelbundet efter ett visst förutbestämt tidsintervall. Chefen för förvaltande myndigheten intygar formellt för attesterande myndighet att lämnade uppgifter är sanna och kompletta, att utgifterna i lämnad redovisning har varit föremål för kontroll i enlighet med kontrollsystemet. Attesterande myndighet begär av förvaltande myndighet en försäkran om att attesterande myndighet har fått all nödvändig information om de förfaranden som tillämpas och de kontroller som utförts när det gäller utgifterna som ska attesteras. Inkluderat i försäkran ska även en övergripande konklusion finnas om legalitet och korrekthet i de samfinansierade utgifterna i varje program samt en försäkran om att utgifterna är skäligt fria från fel av avgörande betydelse. Den attesterande myndigheten kommer också att på förekommen anledning begära in specifik information från förvaltningsmyndigheten eller begära utökade kontroller. När det bedöms nödvändigt för att verifiera och komplettera de av den förvaltande myndigheten lämnade uppgifterna granskar attesterande myndighet att förvaltande myndighets förfaranden och de kontroller som utförts när det gäller utgifterna på eget initiativ. Till hjälp i kontrollarbetet har attesterande myndighet tillgång till ärendehanteringssystemet NYPS. Det ger möjlighet att i kronologisk ordning följa all korrespondens och övriga väsentliga händelser i ett ärende, från det att ansökan kommer in tills ärendet slutredovisas och avslutas samt ger tillgång till ekonomiska uppgifter. Attesterande myndighet har överenskommet med revisionsmyndigheten att attesterande myndighet ligger med på den sändlista som finns för beslutade och expedierade revisionsrapporter. Med detta säkerställs att attesterande myndighet har tillgång till samtliga revisioner som genomförs. Efter att ha tagit del resultatet av revisioner gjorda av revisionsmyndigheten, såväl de på projektnivå som de på systemnivå, följer attesterande myndighet upp att den förvaltande myndigheten har åtgärdat i revisionen påpekade brister och felaktigheter. Om så inte har skett, och om det är en adekvat åtgärd, kan attesterande myndighet komma att dra bort motsvarande utgift från utgiftsdeklarationen. Attesterande myndighet har förvissat sig om att det finns rutiner som säkerställer att alla dokument rörande utgifter och revision är tillgängliga i enighet med artikel 140 i förordning (EG) i 1303/2013. b) Beskrivning av det förfarande genom vilket ansökningar om utbetalning utarbetas och lämnas in till kommissionen, inbegripet förfarandet för att säkerställa att den slutliga ansökan om mellanliggande betalning skickas senast den 31 juli året efter det föregående räkenskapsårets slut. Den attesterande myndigheten upprättar attesterade utgiftsdeklarationer och ansöker om utbetalning och överlämnar dem till kommissionen efter att dessförinnan kontrollerat uppgifter lämnade av den förvaltande myndigheten, beaktat resultatet av revisionsmyndighetens revisioner samt utfört nödvändig egen granskning av den förvaltande myndighets förfaranden och gjorda kontroller. Den attesterande myndigheten gör följande: 1. specificerar de uppgifter och den information som attesterande myndighet efterfrågar om förvaltningsmyndighetens förfaranden och utförd kontroll för styrkande av utgifter och implementera med förvaltningsmyndigheten överenskomna rutiner för att tillförsäkra att attesterande myndighet får tillräckliga uppgifter och information regelbundet efter ett vist förutbestämt tidsintervall

270 Bilag 5 - Side -29 af granskar rapporter upprättade av den förvaltande myndigheten innehållande en genomgång av uppgifterna om verifikaten som tas upp i artikel 125 (4-6) i förordning (EU) 1303/2013 samt övriga inkomna uppgifter. 3. granskar resultaten av revisionsmyndighetens revisioner som tas upp i artikel 127 i förordning (EU) 1303/ ser till att resultaten av dessa undersökningar tas om hand på rätt sätt så att en slutsats om det finns en tillräcklig grund för att försäkra att utgifterna som attesteras är lagliga och korrekta 5. stämmer av, gör kontrollräkning och korrigeringar av felaktiga utgifter som har kommit till attesterande myndighets kännedom i de fall de inte har korrigerats av förvaltande myndighet. Ovan uppräknade aktiviteter dokumenteras. På en begäran om attestering av utgiftsredovisning kontrollerar attesterande myndighet först att begäran är komplett och följer de formella kraven, inklusive de av attesterande myndighet specificerade uppgifterna. Om dessa formella krav har uppfyllts granskas innehållet i de lämnade uppgifterna för att komma fram till en konklusion om utgiftsdeklarationen kan attesteras eller inte. Uppgifterna från förvaltande myndighet utgör den huvudsakliga grunden för konklusionen i certifieringsprocessen. Uppgifterna ska visa att förvaltnings och kontrollsystemet fungerar effektivt och att utgifterna därmed uppfyller ställda krav. Om attesterande myndighet inte blir förvissad om lagligheten och korrektheten av helheten eller delar av begäran om attestering av utgiftsredovisningen skickas begäran tillbaka till den förvaltande myndigheten med instruktioner om avhjälpande åtgärder. Exempelvis en begäran om kompletterande uppgifter eller om utökade kontroller. För att förvissa sig om att villkoren för att attestera är uppfyllda kan attesterande myndighet fortsätta med en egen granskning av förvaltande myndighets förfaranden och utförd kontroll. Ansvaret för att fullgöra varje steg i processen för att upprätta, attestera och överlämna ansökan om betalning till kommissionen är fastställd i förväg. Processen stöds av checklistor samt av handledningen och gäller varje person som är med och förbereder, kontrollerar och upprättar utgiftsdeklarationen. Checklistorna följer processen och anger vem som är ansvarig för respektive del och steg. Nyckelkravet för att attestera är att den attesterande myndigheten har fått uppgifter om; att bokföringssystemet är tillförlitligt att utgifterna baseras på kontrollerbara stödjande handlingar att utgifterna har kontrollerats av förvaltande myndighet den förvaltande myndighetens förfarande för att verifiera leveransen av samfinansierade tjänster och produkter, realism i redovisade utgifter, uppfyllelse med tillämpbara gemensamma och nationella regler, att deklarerade utgifter har tillkommit med hänsyn till att projekten har blivit utvalda för finansiering på ett korrekt sätt. att en adekvat verifieringskedja har upprätthållits. Attesterande myndighet kommer fram till sina konklusioner främst genom uppgifter lämnade av den förvaltande myndigheten. Grunden för att kunna säkerställa kraven på inlämnade underlag är att samtliga steg hos den förvaltande myndigheten är verifierade och tydliga. Attesterande myndigheten försäkrar sig därför om att den får adekvat information för syftet. Av vikt är att få uppgifter om

271 Bilag 5 - Side -30 af 39 resultatet av de administrativa kontroller och kontroller på plats av enskilda insatser som förvaltande myndighet utför i enlighet med artikel 125 i förordning (EG) 1303/2013. Uppgifterna som efterfrågas utgör bevis på att kontrollsystemet fungerar effektivt. I de fall tillräcklig information inte kan erhållas från förvaltande myndighet kan attesterande myndighet initiera egen granskning av förvaltande myndighetens förfaranden och utförd kontroll. I granskningen ingår att granska att förvaltnings- och kontrollsystemet följs. Följa upp om förvaltande myndighet har vidtagit relevanta åtgärder med anledning av uppkomna brister eller avvikelser samt att förvaltande myndighet har vidtagit relevanta åtgärder med anledning av rekommendationer från olika revisionsorgan. Till stöd för kontroller finns ärendehanteringssystemet NYPS och ekonomisystemet Ekonomisystemet. I det egen initierade kontrollarbetet ingår även besök på plats hos den förvaltande myndigheten. I samband med att avvikelser eller brister har uppkommit kan det finnas anledning att göra en fördjupad eller utökad kontroll. Den fördjupade kontrollen kan exempelvis bestå i granskning av verifikationslistor över utbetalningar till stödmottagare. I kontrollen kan inkluderas en kontroll på plats efter urval eller då det är påkallat av särskild anledning. I första hand ska granskningen ske hos den förvaltande myndigheten och endast i undantagsfall hos stödmottagare. All granskning gjord av den attesterande myndigheten dokumenteras. Förvaltande myndighet Uppgifter Förfaranden, utförda kontroller av utgifterna och stödjande dokument Räkenskaper (SEK) Utgifter Offentliga utgifter EU-finansiering Nationell offentlig fin Privat finansiering Revisionsmyndigheten Revisioner Resultatet av samtliga revisioner Attesterande myndighet Analys och konklusion Attesterande myndighets korrigeringar Utarbeta ansökan om utbetalning - kundreskontra - boka korrigeringar Attesterande myndighets räkenskaper (EUR) Utgifter Offentliga utgifter EU-finansiering Nationell offentlig fin Privat finansiering Betalningsansökan a)utgifter b) Offentliga utgifter Boka fodran på EU S F C Kompletterande egna undersökningar Fig. XX. Flödesschema för att upprätta, verifiera och överlämna mellanliggande ansökan om betalning till kommissionen genom SFC2014. Stödmottagarnas utgifter registreras av FM och återfinns även i räkenskaperna hos AM omräknade till EUR efter attestering. Godkännande av beloppen innebär att de räknas om till EUR och blir attesterande myndighets räkenskaper. Därefter utarbetas ansökan om mellanliggande betalning och lämnas till kommissionen genom SFC2014. Att attestera utgiftsdeklarationer och lämna tillhörande ansökan om utbetalning till kommissionen kommer att göras tre gånger per år så vitt det är möjligt. Beloppet omräknas till euro med hjälp av kommissionens månatliga växelkurs den månad under vilken utgifterna registrerades i räkenskaperna hos attesterande myndighet. Ränta och belopp enligt återkrav kommer att dras bort från utgiftsdeklaration och betalningsansökan så snart beloppet krediterats. Överlämnande av utgiftsdeklaration och ansökan om utbetalning till kommissionen sker elektroniskt genom datasystemet SFC2014. Överföringen sker manuellt över ett webbgränssnitt. Attestering av utgiftsdeklaration sker genom elektronisk underskrift av chefen för attesterande myndighet i

272 Bilag 5 - Side -31 af 39 datasystemet SFC2014. Samtliga ansökan om betalning diarieförs i Tillväxtverkets diariesystem. Räkenskaper lagras i det datoriserade redovisningssystemet så att utgifter som deklarerats till kommissionen sparas. Förfarandet för att säkerställa att den slutliga ansökan om mellanliggande betalning skickas senast den 31 juli året efter det föregående räkenskapsårets slut inbegriper; en i förväg fastställd rutinbeskrivning med stöd av en checklista. överenskommelse om deadlines med förvaltande myndighet för överlämnade av utgiftsredovisning med, av attesterande myndighet specificerade, uppgifter. att attesterande myndighet är tillräckligt bemannad i juli månad varje år till dess den slutliga mellanliggande betalningen är skickad. att förvaltande myndighet är tillräckligt bemannad för att snabbt kunna lämna kompletterande uppgifter vid behov. att datasystemet är fullt funktionellt under juli månad så att utgiftsredovisningen kan erhållas omedelbart efter räkenskapsårets utgång Beskrivning av det redovisningssystem som används som grund för att attestera utgiftsredovisningar till kommissionen (artikel 126 d i förordning (EU) nr 1303/2013): ERUF räkenskaper Arbete i NYPS Grundräkenskaper SEK Attesterande myndighets räkenskaper EU R Kommissionen SFC2014 Kundreskontra Indragna belopp Återvunna belopp Fig. XX Redovisningssystemet som utgör grunden för att attestera utgiftsredovisningar. Redovisningen av uppgifter i utgiftsdeklaration och ansökan om betalning grundar sig på det datasystem för utförliga räkenskaper som attesterande myndighet, i enlighet med artikel 126 d) i förordning (EG) nr 1303/2013, ska se till att det finns för att registrera och spara alla uppgifter för att utarbeta ansökningar om utbetalningar och redovisningar, inklusive registreringar i kundreskontra av de belopp som kan återkrävas, som återkrävts och belopp som dragits tillbaka. Vidare innehåller datasystemet räkenskaper för utgifter som deklarerats (attesterade medel) och för motsvarande offentligt stöd som utbetalts till stödmottagarna. Räkenskaperna särredovisar även motsvarande parametrar för attesterade medel som kan återkrävas, som återkrävts och belopp som dragits tillbaka i enlighet med stycke g) och h) i ovan nämnda artikel. Räkenskaperna är attesterande myndighets räkenskaper och utgör grunden till de årliga räkenskaperna i enlighet med artikel 137 i förordning (EG) nr 1303/2013 och innehållande uppgifter om stödberättigade utgifter, offentliga utgifter samt till stödmottagaren utbetalt EU-stöd. Grundräkenskaperna redovisas i SEK. Vid godkännande av räkenskaperna och attestering, omräknas räkenskaperna till EUR, i enighet med art 133 i förordning (EG) nr 1303/2013, och blir därmed attesterande myndighets räkenskaper över attesterade belopp. Återkrav och indragningar av redan

273 Bilag 5 - Side -32 af 39 attesterade medel redovisas i både i grundräkenskaperna och i attesterande myndighets räkenskaper där de omräknas till EUR med den ursprungliga växelkursen så att inga kursdifferenser uppstår. Det arbete som sker i NYPS av förvaltande myndighet med att registrera, i enlighet med artikel 125 (2e) i förordning (EG) nr 1303/2013, utgör grunden för räkenskaperna. Attesterande myndighet har möjlighet att göra rättelser direkt i redovisningssystemet så att korrekta räkenskaper erhålls. Uppgifterna uppräknade i bilaga III i förordning (EG) 480/2014 återfinns i redovisningssystemet samt de modeller som tas upp i artikel 6 och 7 i förordning (EU) 1011/2014 med bilagor II, VI och VII. Grunden för räkenskaperna läggs vid beslutet om stöd där man fastställer insatsens utgifter och finansiering. Beslut om stöd minskar programmets budget. Finansieringen kan bestå av nationell offentlig finansiering, EU-stöd (offentlig finansiering) och privat finansiering. Finansieringsformer återfinns i redovisningssystemet i enlighet med p.24, bilaga III i förordning 480/2014. Fördelningen av finansieringen utgör senare grunden för beräkningen av offentliga utgifter definierade i artikel 2 i förordning (EG) 1303/2013. Räkenskaper uppstår vidare av utgifter som stödmottagaren redovisar vid ansökan om utbetalning och som sedan utgör grund för beräkning, samt utbetalning, av EU-medel. Ansökan om utbetalning minskar projektets budget, både beträffande utgifter respektive EU-medel så att kraven i artikel 143 (4) i förordning (EG) 1303/2013 uppfylls. Rapportering till kommissionen av beviljade utgifter möjliggörs av redovisningssystemet i enlighet med art 112 (1a) i förordning (EG) nr 1303/2013 samt rapportering av utgifter i stödmottagarens ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 112 (1b). Redovisningssystemet stöder även modellen i art 2 och bilaga II i förordning (EU) 1011/2014 om överföring av ekonomiska uppgifter. Komplett ansökan om utbetalning kontrolleras och de stödberättigade utgifterna bestäms. Korrigering av utgifterna sker vid oriktigheter och den finansiella korrigeringen förs in i redovisningen i enlighet med artikel 143 (2) i förordning (EG) nr 1303/2013. Den finansiella korrigeringen ger omedelbart fria medel, utgifter respektive EU-medel, till programmets budget i enighet med artikel 143 (3). Gjorda finansiella korrigeringar redovisas i kategorier och tas med i det årliga dokumentet som lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 138 i förordning (EG) nr 1303/2013 samt enligt artikel 59.5 i (EG) budgetförordningen nr 966/2012. Den finansiella korrigeringen har avräknats insatsens (projektets) budget vid mottagandet av komplett ansökan om utbetalning före granskning av utgifter (se ovan), så att kraven i art 143 (4) i förordning (EG) nr 1303/2013 om att inte återanvända bidrag för någon insats vilken en korrigering har gjorts uppfylls. De stödberättigade utgifterna som utgör grunden för utbetalade EU-medel kan erhållas ur redovisningssystemet och uppgifterna lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 50 (2) och artikel 112 (2) i förordning (EG) nr 1303/2013. Korrigeringar av utgifter där EU-stöd har utbetalts till stödmottagare sker med en egen registrering där den ursprungliga registreringen ligger kvar och ett saldo erhålls. Varje registrering erhåller ett eget datum och återkravskod. På så vis erhåll spårbarhet och kraven på obruten verifieringskedja uppfylls i redovisningssystemet. För de betalningar som har erhållit statusen attesterade med ett attesteringsdatum (se nedan) redovisas beloppen i egna räkenskaperna i enlighet med art 126 h) i förordning (EG) nr 1303/2013. Redovisningssystemet innehåller uppgifterna i punkterna i bilaga III till förordning (EG) 480/2014. Samtliga korrigeringar av tidigare utbetalt EU-stöd återfinns även i en kundreskontra oavsett hur de regleras. Särredovisning sker av insatser i form av de finansieringsinstrument som avses i artikel 37 i förordning (EG) nr 1303/2013 med särskilda parametrar i redovisningssystemet. Även förskott betalda inom ramen för statligt stöd i enlighet med artikel 131 (4) i samma förordning, särredovisas i enlighet med artikel 137 (1c) i samma förordning. Särredovisningen sker med hjälp av särskild kod. Med hjälp av detta kan även de insatser som genererar nettoinkomster när de avslutas enligt artikel 61 i ovan nämnda förordning särredovisas. Redovisningssystemet innehåller punkterna i bilaga III till förordning (EG) 480/2014.

274 Bilag 5 - Side -33 af 39 Räkenskaperna inför attestering innehåller för varje utbetalning till stödmottagare belopp för stödberättigade utgifter, beräknade offentliga utgifter, utbetalda EU-medel, till insatsen inkommen nationell offentlig finansiering respektive till insatsen inkommen privat finansiering. Redovisningssystemet innehåller punkterna i bilaga III till förordning (EG) 480/2014. Särredovisning i räkenskaperna finns för utbetalt förskott till finansieringsinstrument samt förskott på statligt stöd enligt artikel137 (1c) i förordning (EG) nr 1303/2013. För inlämnande till kommissionen av mellanliggande ansökan om betalning och utgiftsdeklaration återfinns i redovisningssystemet för given period de totala beloppen per insatsområde för stödberättigade utgifter och offentliga utgifter i enlighet med artikel 131 (1) i förordning (EG) nr 1303/2013 och punkterna i bilaga III till förordning (EG) 480/2014. Redovisningssystemet stöder även modellen i enlighet med art 6 och bilaga VI i förordning (EU) 1011/2014, ansökan om utbetalning samt kompetterande uppgifter om finansieringsinstrument. I saldotabellen framkommer även samtliga för perioden ingående betalningar till stödmottagare samt korrigeringar med saldon för varje insatsområde (prioriterat område) i respektive program så att summorna för ovan nämnda parametrar kan kontrollräknas. I samband med attestering räknas beloppen i SEK om till EUR utifrån kommissionens månatliga kurs och i enlighet med artikel 133 i förordning (EG) nr 1303/2013. Beloppen i SEK erhåller statusen attesterade och ett attesteringsdatum. Attesterade till, stödmottagaren gjorda betalningar, kan på så vis särredovisas och det går att bestämma om gjorda korrigeringar gäller attesterade medel eller inte. Korrigeringar av räkenskaperna sker alltid i SEK och omräknas till EUR med hjälp av växelkursen för ursprungsbetalningen. Med hjälp av attesteringsdatumet kan delsummor erhållas för varje insatsområde i varje program Attesterade utgifter redovisas i EUR. Även återfinansieringen från EU till Sverige redovisas i EUR. Mellanliggande ansökan om betalning bokförs som en fordran på EU och bevakas i kundreskontra. Vid mellanliggande betalningar återfinansierar kommissionen endast 90 % av det ansökta beloppet i enlighet med artikel 130 i förordning (EG) nr 1303/2013. De resterande 10 % ligger kvar tills kommissionen har fastställt återståendebeloppet i enlighet med artikel 139 i samma förordning. Till programmen från EU inbetalda förskott redovisas på samma konto. Redovisningssystemet innehåller uppgifterna i punkterna i bilaga III till förordning (EG) 480/2014. Den slutliga ansökan om mellanliggande betalningen gäller hela det brutna räkenskapsåret, 1 juli t o m 30 juni, i enlighet med artikel 135 (2) i förordning (EG) nr 1303/2013. Efter den 30 juni är räkenskapsåret stängt. De preliminära räkenskaper som erhålls efter den sista ansökan om mellanliggande betalning kan korrigeras av attesterande myndighet med anledning av revisionsmyndighetens revisionsresultat eller andra funna felaktigheter. Det sker i en egen redovisningsperiod. I de fall utredning pågår som inte är färdigställd till de årliga räkenskaperna ska vara upprättade, bokar attesterande myndighet en avsättning så att de beloppen undantas från årets räkenskaper. I det fall de befinns korrekta kan de tas med i kommande års mellanliggande betalning i enlighet med artikel 137 (2) ) i förordning (EG) nr 1303/2013. De årliga räkenskaperna som är en del av årsredovisningen som lämnas till kommissionen, i enlighet med art 138 i förordning (EG) 1303/2013, består av stödberättigade utgifter, offentliga utgifter och EU-stöd samt motsvarande för indragningar och återkrav enligt artikel 137 i förordning (EG) nr 1303/2013. Redovisningssystemet uppfyller även modellen i art 7 och bilaga VII i förordning (EU) 1011/2014 om räkenskaper. Redovisningssystemet innehåller uppgifterna i punkterna i bilaga III till förordning (EU) 480/2014. Räkenskaperna innehåller även uppgifter om förfinansiering och om belopp för vilka åtgärder om indrivning har påbörjats eller genomförts i enligt med artikel 59.5a budgetförordning (EU) nr 966/2012. Kommissionens årliga räkenskapsavslutning sker genom att ett årssaldo beräknas utifrån de årliga räkenskaperna, utbetald återfinansiering i samband med mellanliggande ansökan om betalning och till programmen utbetalda förskott. Samtliga transaktioner återfinns på ett konto i redovisningssystemet så att saldot kan avläsas. Eventuella avvikelser mellan kommissionens beräkningar och egen redovisning framkommer därmed. Till stödmottagarna utbetalt EU-stöd får inte vara mindre än återfinansieringen från EU enligt artikel 129 i förordning (EG) 1303/2013. Redovisningssystemet är i nuläget inte i drift.

275 Bilag 5 - Side -34 af 39 Arrangemang för att vidarebefordra aggregerade uppgifter till den attesterande myndigheten om det rör sig om ett decentraliserat system. Aggregerade uppgifter erhålls av attesterande myndighet genom ett centraliserat system. Förbindelsen mellan redovisningssystemet och det informationssystem som beskrivs i punkt 4.1. Systemet är ett och samma Identifiering av transaktioner inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna om det rör sig om ett system som är gemensamt med andra fonder. Systemet används endast för en fond (ERUF) Beskrivning av förfarandena för att utarbeta de räkenskaper som avses i artikel 59.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (artikel 126 b i förordning (EU) nr 1303/2013). Bestämmelser för att attestera att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt (artikel 126 c i förordning (EU) nr 1303/2013), med beaktande av resultatet av alla kontroller och revisioner. En årlig sammanfattande mellanliggande ansökan om utbetalning lämnas senast den 31 juli för det brutna räkenskapsåret 1 juli t o m 30 juni. Därefter erhålls räkenskaper för hela det brutna räkenskapsåret. De årliga attesterade preliminära räkenskaperna granskas av revisionsmyndigheten utifrån de lämnade mellanliggande ansökningarna om betalning. Korrigering av de preliminära årsräkenskaperna görs av attesterande myndighet med anledning av revisionsmyndighetens revisionsresultat eller andra funna felaktigheter. Attesterande myndighet gör en avstämning för varje prioritering (insatsområde) mellan årets deklarerade belopp och lämnar en förklaring i årsredovisningen till eventuella skillnader utifrån mallen i bilaga VII, tillägg 8 i förordning (EU) nr 1011/2014. En årlig räkenskapsavslutning görs och årsräkenskaperna attesteras av attesterande myndighet vid överlämnandet till årsredovisningen. En förutsättning för att attesterande myndighet ska kunna uppfylla kraven i art 126 i förordning (EU) 1303/2013 är att datasystemet för redovisningen är tillförlitligt och funktionellt så att korrekta räkenskaper och andra uppgifter kan erhållas. Det arbete som sker i NYPS av förvaltande myndighet med att registrera, i enlighet med artikel 125 (2e) i förordning (EU) nr 1303/2013, utgör grunden för räkenskaperna och andra uppgifter. För att utarbetandet av årliga redovisningar som avses i artikel 59.5 a i budgetförordningen (EU) använder attesterande myndighet datasystemet. Förutsättningen är det går att registrera och spara räkenskaperna på ett tillförlitligt och funktionellt sätt. Attesterande myndighet kontrollerar att den redovisning som återfinns i datasystemet är tillförlitligt och komplett, att det stödjer alla uppgifter som krävs för att utarbeta ansökningar om betalning samt redovisningar. Inkluderat i detta är de registreringar av belopp som kan återkrävas, som återkrävts och belopp som dragits tillbaka. Attesterande myndighet kan undanta utgifter från årsräkenskaperna på grund av en pågående granskning. Om de sedan befinns lagliga och korrekta tas de med i en ansökan om mellanliggande betalning som avser de följande räkenskapsåren. Attestering av årsräkenskaper sker i enlighet med artikel 126 c) i förordning (EU) nr 1303/2013 utifrån all den information som finns attesterande myndighet tillhanda vid aktuell tidpunkt inklusive resultaten av revisionsmyndighetens samtliga revisioner. I de fall det finns oriktiga belopp exkluderas de från årsräkenskaperna innan de attesteras. I årsräkenskaperna återfinns underliggande samtliga av attesterande myndighet godkända utbetalningar till stödmottagare. Arbetet med att utarbeta räkenskaperna enligt artikel 137 i förordning (EU) 1303/2013 och attestera redovisningen följer en i förväg upprättad rutinbeskrivning och stöds samt dokumenteras av en checklista. Räkenskaperna följer modellen i enlighet med artikel 7 och bilaga VII i förordning (EU) 1011/2014.

276 Bilag 5 - Side -35 af Beskrivning, i tillämpliga fall, av den attesterande myndighetens förfaranden med avseende på omfattningen av samt reglerna och förfarandena för de effektiva arrangemang som medlemsstaten (1) inrättat för hantering av klagomål rörande de europeiska struktur- och investeringsfonderna, mot bakgrund av artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/2013. Klagomål mot bakgrund av artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 hanteras av förvaltande myndighet. 3.3 Återkrav Beskrivning av systemet för att säkerställa snabbt återkrav av offentligt stöd, inbegripet unionsstöd. Felaktigt utbetalt stöd återkrävs av förvaltande myndigheten via beslut i enlighet med gällande arbetsordning. Beslutet skickas till stödmottagare och av beslutet framgår hur återkravet ska regleras. Återkrav regleras genom två olika förfaranden. Dels genom kvittning (vilket är vanligast) där det felaktigt utbetalda beloppet regleras vid nästkommande utbetalning och dels genom inbetalning. Vid reglering av återkrav genom inbetalning kommer stödmottagare att faktureras. Vid fakturering gäller vid Tillväxtverket tillämpade inbetalningsrutiner Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja genom att bevara räkenskaper i elektronisk form, inbegripet återkrävda belopp, belopp som ska återkrävas, belopp som tillbakadragits från en ansökan om utbetalning, belopp som inte kan återkrävas och belopp med anknytning till insatser som hålls inne genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan, för varje insats, inbegripet de återkrav som är en följd av tillämpningen av artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 om insatsers varaktighet. En tillfredställande verifieringskedja erhålls genom att varje registrering av belopp ligger kvar i redovisningssystemet, utan att kunna tas bort eller ändras, kronologiskt och systematiskt. Korrigeringar av utgifter där EU-stöd har utbetalts till stödmottagare sker med en egen registrering där den ursprungliga registreringen ligger kvar och ett saldo erhålls. Varje registrering erhåller ett eget datum och återkravskod. På så vis erhåll spårbarhet och kraven på obruten verifieringskedja uppfylls i redovisningssystemet. För de betalningar som har erhållit statusen attesterade med ett attesteringsdatum redovisas beloppen i egna räkenskaperna i enlighet med art 126 h) i förordning (EG) nr 1303/2013. Korrigeringar av felaktiga, till stödmottagare, utbetalda belopp sker i redovisningssystemet av förvaltande myndighet med automatisk överföring till kundreskontra. Detta gäller även belopp med anknytning till insatser som hålls inne genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan samt de återkrav som är en följd av tillämpningen av artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 om insatsers varaktighet. Vid registreringen av återkrav erhålls ett datum i redovisningssystemet och en fordran bokas upp. Vid reglering av återkravet erhålls ett nytt datum och fordran bokas bort. Belopp för ett givet datum som inte ännu är reglerade går att få fram genom kundreskontra. Särredovisning av återkrav som gäller attesterade medel erhålls i enlighet med artikel 126 h) i förordning (EG) nr 1303/2013. Attesterande myndighet har möjlighet att på eget initiativ boka bort belopp i redovisningssystemet. De felaktiga beloppen rättas direkt vid registrering i redovisningssystemet så att de därmed inte kommer med i nästkommande utgiftsdeklaration. Genom att varje mellanliggande ansökan om betalning är ackumulerad så rättas beloppen i utgiftsdeklarationen även retroaktivt och återkrävda belopp dras bort. Felaktigt utbetalda medel som upptäcks efter räkenskapsårets utgång rättas även de

277 Bilag 5 - Side -36 af 39 omedelbart och det återkrävda beloppet dras från nästkommande mellanliggande ansökan om utbetalning. Återkravet räknas då till det aktuella räkenskapsåret även då ursprungsbetalningen gjordes i ett tidigare räkenskapsår Bestämmelser för avdrag av belopp som återkrävts eller belopp som ska dras tillbaka från utgifter som ska deklareras. Avdrag av belopp som har återkrävts eller belopp som ska dras tillbaka från utgifter som ska deklareras sker genom rättning i redovisningssystemet. Beloppen kommer därmed inte med i nästkommande utgiftsdeklaration. Felaktiga belopp ska rättas så snart kännedom finns. 4. INFORMATIONSSYSTEM 4.1. Beskrivning av informationssystemen Upprättande av ett elektronisk datahanteringssystem Informations- och redovisningssystemet är centraliserat och uppbyggt dels av Tillväxtverkets ärendehanteringssystem (NYPS, Min ansökan) dels av ekonomisystemet (för närvarande Agresso). Båda systemen är driftsklara i relevanta delar och har använts under föregående programperiod. Ärendehanteringssystemet är en vidareutveckling av det tidigare ärendehanteringssystemet och ägs och förvaltas av Tillväxtverket i deras egen IT-miljö. All hantering sker inom ärendehanteringssystemet samt ekonomisystemet och hela verifieringskedjan går att följa i dessa system. Internet Sökande Autentiserings-tjänst Min ansökan Extern webb Diariesystem Uppföljning Organisations-register Nyps Ekonomisystem Dokumentarkiv Behörighetssystem Rapportgenerator Registrator och Handläggare

278 Bilag 5 - Side -37 af 39 Registrera ansökan Projektansökningar kommer att kunna registreras i båda IT-systemen. Den sökande registrerar sin projektansökan i Min ansökan varefter den skickas över elektroniskt till NYPS. Vill den sökande inte skicka in sin ansökan elektroniskt kan hen skriva ut den och skickar in den via post. Ansökan tas emot av Tillväxtverket och registreras därefter manuellt i Nyps av en registrator. Registrering i Nyps kommer enbart att vara möjlig för den förvaltande myndighetens personal. Samtliga inkomna projektansökningar lagras i Nyps och tilldelas därigenom ett unikt ärende-id. Min ansökan lagrar informationen i ett så kallat serviceläge. Innan en ansökan skickats in och har statusen Sparad ägs informationen den av den sökande och kan på begäran inte lämnas ut. Först när informationen är skickad, lagrad i Nyps och diarieförd kan den begäras ut. Diarieföring Genom en automatiserad koppling mellan NYPS och det ADB-baserade diariesystemet DIABAS erhåller varje projektansökan ett unikt diarienummer. En diarieplan för de regionala strukturfondsprogrammen har lagts upp. Ärendehantering I Nyps registreras i kronologisk ordning korrespondens och övriga väsentliga händelser i ett ärende, från det att ansökan inkommer tills ärendet slutredovisas, avslutas och arkiveras. Den förvaltande myndigheten ansvarar för att alla nödvändiga uppgifter för varje enskilt projekt registreras i Nyps, t.ex. stödmottagarnas utgifter, fördelade per år och utgiftskategori, utbetald nationell offentlig medfinansiering liksom utbetalt stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Alla utbetalningar och all ekonomisk redovisning som förvaltande myndighet ansvarar för genomförs i ekonomisystemet via en koppling till Nyps. En filöverföring sker varje dygn från datasystemet Nyps till ekonomisystemet. Utbetalningar konteras automatiskt och ett verifikationsnummer erhålls från ekonomisystemet per automatik. Detta innebär att risken för felaktiga konteringar minimeras. All bokföring avseende medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden lagras elektroniskt i Nyps samt ekonomisystemet. Ingen automatisk koppling mellan Nyps och ekonomisystemet finns dock avseende inbetalda återkrav. Detta gör att de inbetalda återkraven måste registreras manuellt i NYPS. Manuell rutin är framtagen för uppföljning/bevakning av återkrav. Ärendehanteringssystemet, Nyps och Min ansökan, bygger på en treskiktslösning med ett webbaserat presentationsskikt, ett logiskt skikt och ett databasskikt. Nyps är primärkällan för all datalagring och systemkonfiguration. Via ett API distribueras strukturerat data och dokumentation mellan systemen. Nyps Min ansökan Webb Presentationsskikt Presentationsskikt Webb Applikation Verksamhetsskikt API Verksamhetsskikt Applikation Databas Databasskikt Databasskikt Databas

279 Bilag 5 - Side -38 af 39 Uppföljning och rapportering Tillväxtverket försäkrar att NYPS kan: - redovisa totala utgifter, både på projekt- och programnivå, för samtliga regionala strukturfondsprogram samt att totala utgifter kan redovisas per insatsområde i respektive strukturfondsprogram. - sammanställa och leverera de data och uppgifter om insatser för kontroll av handlingar och kontroller på plats enligt artikel 14 som krävs enligt bilaga III i förordning (EG) nr 1828/2006. Alla uppgifter som krävs för redovisningen av genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen registreras i systemet och kan samlas in antingen direkt via en rapportgenerator (BIRT) i NYPS eller från ett statistik- och analysverktyg (DI-Diver) som är kopplat till NYPS. Detta gäller allt från finansiella uppgifter som krävs för attestering av uppgifter, kontroll och revision samt utvärdering och övervakning av verksamheten. NYPS Db Överföring av data varje natt Statistics Db Överföring av data varje natt DI-Diver Användaren tar ut rapporter utifrån behov. BIRT Användaren tar ut rapporter utifrån behov. Figur xx. Koppling NYPS, analysverktyget DI-Diver och BIRT. Ingen automatisk koppling finns idag vad avser överföring av uppgifter från NYPS till SFC-databasen. Förvaltande myndighet har behörighet till SFC och har således kapacitet att elektroniskt överföra data direkt till Kommissionen. Uppgifterna tas idag ut från NYPS-utdata eller DI-Diver och matas manuellt in i SFC eller bifogas som filer Säkerställande av insamling, registrering och lagring av data Förvaltande myndighet ansvarar för att alla nödvändiga uppgifter för varje enskilt projekt registreras i systemet i enlighet med kommissionens krav t.ex. stödmottagarnas utgifter fördelade på utgiftskategorier, utbetald nationell offentlig medfinansiering liksom utbetalt stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Därigenom kommer det att finnas möjlighet att få fram finansiella uppgifter för hela eller delar av programmet Säkerställande av registrering och lagring av ekonomiska data Ekonomisystemet består av normalt förekommande delar i ett ekonomisystem som huvudbok, kundoch leverantörsreskontra, etc. Systemet har fråge- och rapportfunktioner. Alla affärshändelser får ett verifikationsnummer och inordnas kronologiskt och systematiskt enligt gällande nationella regler. Systematiskt följer inordningen av verifikat en kontoplan som används av statliga myndigheter. Ekonomisystemet är godkänt av Ekonomistyrningsverket och tillgodoser även de krav som Riksrevisionen har. Systemen möjliggör en särredovisning av Europeiska regionala utvecklingsfonden och de olika prioriterade områdena. Varje utbetalning får ett eget verifikationsnummer. Uppgifterna kan summeras utifrån tidsperiod och projekt eller tidsperiod och program etc. Systemen möjliggör en spårbarhet i stödmottagarnas betalningar på respektive år. Systemen möjliggör även en kontroll av anslag och tillgängliga offentliga medel.

280 Bilag 5 - Side -39 af Upprätthållande av räkenskaper i elektronisk form De detaljerade räkenskaper som återfinns i systemen går att sammanställa så att de överensstämmer med de samlade belopp som attesterats för kommissionen. Det ger omvänt en spårbarhet som går ner till varje enskild verifikation Räkenskaper för återkrav och tillbakadragna belopp För de betalningar som har erhållit statusen attesterade med ett attesteringsdatum redovisas beloppen i egna räkenskaperna i enlighet med art 126 h) i förordning (EG) nr 1303/2013. Korrigeringar av felaktiga, till stödmottagare, utbetalda belopp sker i redovisningssystemet av förvaltande myndighet med automatisk överföring till kundreskontra. Registreringen erhåller ett eget datum både vid korrigeringstillfälle och vid reglering. I nuläget är denna funktion inte i drift Räkenskaper för belopp som är föremål för rättslig eller administrativ process Beloppen återfinns i en kundreskontra. I nuläget är denna funktion inte i drift Driftsättning av system Ekonomisystemet är i drift och har använts även i föregående programperiod. Ärendehanteringssystemets första leverans i produktion driftsätts i december Utveckling kommer att pågå under Bägge systemen bedöms kunna registrera den nödvändiga uppgifterna på ett tillfredsställande sätt Förfaranden för att garantera IT-systemens säkerhet Alla användare i Nyps registreras i behörighetssystemet (KAP) och tilldelas en behörighet utifrån organisation, roll och arbetsuppgifter. Behörigheten i systemet styr vem som kan göra vad, t.ex. vem som kan fatta beslut, registrera ärende, diarieföra dokument eller ändra betalningsmottagare. Behörigheten har också ett beroende till organisationstillhörighet. Det är inte möjligt att dela ut behörigheter utanför den egna organisationen utan att det finns en laglig grund, som kan vara t.ex. avtal mellan organisationer. Däremot tillåts samberedning där t.ex. Länsstyrelse X kan tilldela Länsstyrelse Y rätt uppsättning behörigheter för sitt program. För att använda tjänsterna i Min ansökan måste den sökande logga in via e-legitimation eller mjuk inloggning med ett användarkonto. Ett användarkonto kan överlåtas till en annan person för att organisationer inte ska behöva skapa ett konto för varje ansökan. 4.3 Information om huruvida systemen är driftsklara Informationssystemet är centraliserat och uppbyggt av dels ärendehanteringssystemet, dels ekonomisystemet. Båda systemen är driftsklara i de delar som är aktuella över tid. Ärendehanteringssystemet är under 2015 fungerande i de delar som uppfyller kommissionens krav.

281 Punkt nr. 6 - Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -1 af 5 Bilag om Region Hovedstadens kommercialiseringsindsats 1. Kort om evalueringen Analysis of Commercialization Efforts in Denmark s Capital Region Region Hovedstaden har i samarbejde med DTU og KU gennemført en analyse af indsats og resultater af kommercialisering af forskningsresultater på universiteter og hospitaler i hovedstadsregionen. Analysen Analysis of Commercialization Efforts in Denmark s Capital Region fra april 2014 er udarbejdet af konsulentvirksomheden SQW og Cambridge Knowledge Transfer. Indhold Konsulenterne har vurderet og benchmarket kommercialiseringsaktiviteter og resultater med delvist sammenlignelige institutioner i Storbritannien. Analysen præsenterer data for den klassiske teknologioverførsel og kommercialisering af forskningen baseret på patenter, licenser og spin outs fra de tre institutioner. Det understreges i rapporten, at disse resultater udgør de mest synlige og målbare resultater, mens teknologioverførsel i form af offentligt privat samarbejde om innovation, forskning og udvikling er vanskeligere at måle, men at denne form for teknologioverførsel kan have mindst lige så stor samfundsøkonomisk effekt. Konsulenterne peger på, at især Region Hovedstaden arbejder med en bredere vifte af aktiviteter fx samarbejde om innovation og forskning, kliniske forsøg mv. Resultaterne kan i sig selv have værdi for både patientbehandling og erhvervsliv, men kan ofte ikke måles i patenter og licenser mv. Evalueringens hovedkonklusioner De 3 institutioner har gjort store fremskridt i arbejdet med kommercialisering, og det er på relativt kort tid lykkedes at opbygge velfungerende procedurer og støttefunktioner for håndtering af opfindelser. Teknologioverførselskontorerne er bemandede med højt specialiserede medarbejdere. På DTU og KU ledes teknologioverførselskontorerne af erfarne chefer. I regionens teknologioverførselsenhed har der dog været særlige udfordringer med udskiftning af chefer og med at fastholde medarbejdere, der er skiftet til job i industrien. Der er tydelig opbakning til teknologioverførsel hos topledelserne på de tre institutioner, og teknologioverførsel er højt prioriteret. Tilsvarende er flere forskerne på både hospitaler og universiteter efterhånden mere aktive og opmærksomme på de kommercielle muligheder. Analysen peger dog på, at der stadig er en barriere blandt forskerne i forhold til kommercialisering, og at der er behov for en kulturændring og for flere incitamenter på området. Andre udfordringer er mangel på ri-

282 Punkt nr. 6 - Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -2 af 5 sikovillig kapital til de helt tidlige faser (proof of concept), efter at de nationale midler til proof of concept er ophørt. Region Hovedstaden allokerer forholdsvis færre ressourcer til traditionel teknologioverførsel end universiteterne. DTU har markant flere ansatte til teknologioverførsel, samt en større proof of concept pulje. KU har flere ansatte dedikeret til rene teknologioverførselsopgaver end Region Hovedstaden samt en proof of concept pulje. Universiteterne har klare strategier, mål og en tydelig mission, hvor teknologioverførsel og spredning af viden til samfundet indgår som en integreret del af universiteternes virke og ikke som et middel til at tjene penge. Det skal ses i sammenhæng med krav om teknologioverførsel i nationale universitetsprogrammer og en systematisk indsats for at styrke innovation og entreprenørskab på universiteterne. Region Hovedstadens mission og strategi for teknologioverførsel er knap så eksplicit formuleret, idet den overordnede målsætning på hospitalerne er, at forskning og innovation skal bidrage til forbedre patientbehandlingen. Det, at spare penge på køb af varer og andre ydelser samt forbedre behandlingen vurderes at blive vægtet højere end at indgå en licensaftale etc. Der efterlyses derfor en klarere strategi og mission på området i Region Hovedstaden. Universiteterne klarer sig ganske godt i den internationale sammenligning, når der måles på patenter, licenser og spin out s taget i betragtning, at de engelske universiteter har 20 års forspring. Analysen peger på, at KU og DTU har færre medarbejderressourcer til rådighed, og at der kan være behov for at tilføre ressourcer til at håndtere en voksende portefølje. På grund af mangel på data fra hospitaler i udlandet, er det ikke muligt at benchmarke Region Hovedstaden med sammenlignelige hospitaler. En forsigtig sammenligning med to Regional Innovation Hubs etableret i regi af NHS viser, at regionens resultater set i dette perspektiv er på niveau med lignende institutioner. Sammenligningen viser også, at antallet af licensaftaler og spin out s der udspringer af hospitalers teknologioverførsel generelt må forventes at ligge noget lavere end for universiteter pga. et bredere fokus på samarbejde om innovation og forskning, kliniske forsøg mv. Resultaterne kan i sig selv have værdi for både patientbehandling og erhvervsliv, men kan ofte ikke måles i patenter og licenser mv. Samlet vurderes det, at der er for få medarbejdere til at håndtere en stor eksisterende patentportefølje og sikre udnyttelse af det betydelige kommercielle potentiale, der vurderes at være i regionens forskning. Side 2

283 Punkt nr. 6 - Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -3 af 5 2. Fakta om forskning, innovation og teknologioverførsel i regionen Enheden for Forskning og Innovation leverer specialiserede ydelser med fokus på rådgivning, vurdering, udvikling, samarbejde og netværk. Enheden tæller ca. 35 årsværk og dens opgaver bidrager til at understøtte rammer og vilkår for regionens forskning, nyttiggøre forskningen i nye behandlingsmetoder og produkter samt skabe excellente forskningsmiljøer. Enheden rådgiver blandt andet om: Forskningskontrakter med erhvervslivet Regionen satser på samarbejde med erhvervslivet og indgår årligt mere end 1000 samarbejdsaftaler med private virksomheder om forskning, innovation og kliniske forsøg. Kommercialisering af opfindelser Enheden modtager årligt omkring 25 nye anmeldelser af opfindelser. Der er pt. en portefølje på 59 sager med over 90 opfindelser, der er under patentering eller vurdering. Regionen har i alt 23 kommercialiseringsaftaler med private virksomheder samt 3 spin-out selskaber. I opgørelsen indgår såvel optionsaftaler som aftaler forud fra regionens dannelse. Rådgivning og igangsætning af OPI-projekter 63 innovationsprojekter med over 100 private virksomheder er i gang til et samlet budget på over 250 mio. kr. (2013) Tiltrækning af forskningsmidler Enheden har i perioden medvirket til at tiltrække knap 300 mio. kr. fra eksterne forskningsprogrammer til regionens og øvrige institutioners forskning. Adgang for industrien til kliniske forsøg I 2013 har der været 45 henvendelser om samarbejder om kliniske forsøg med erhvervslivet via regionens En indgang til kliniske forsøg Side 3

284 Punkt nr. 6 - Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -4 af 5 Fakta vedr. kommercialiseringsindsatsen * Indberettede opfindelser Patentansøgninger IO Udstedte patenter IO Licens-, salg- og optionsaftaler Samlet licensportefølje Spinout virksomheder Personale til teknologioverførsel Udgifter til kommercialisering (i mio.) 6,3 8,2 5,9 5,9 5,9 Indtægter fra kommercialisering (i mio.) 2,6 1,1 0,1 0,8 IO Forskningsaftaler med virksomheder IO Note: * Foreløbig opgørelse. IO = Ikke opgjort for 2014 endnu Side 4

285 Punkt nr. 6 - Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region Hovedstaden Bilag 1 - Side -5 af 5 3. Eksempel på afkast af indsatsen pressemeddelelse fra d. 12. januar 2015 Nyskabende kræftvaccine skal udvikles af nyt selskab Region Hovedstaden hjælper med at søsætte biotekvirksomheden IO Biotech ApS på baggrund af forskning på Herlev Hospital En vaccine, der kan kickstarte immunforsvaret til at bekæmpe kræft. Det er, hvad Center for Cancer Immunterapi (CCIT) på Herlev Hospital er godt i gang med at udvikle og har patenteret. Vaccinen, der er den første af sin art i verden, viser så lovende resultater, at der nu dannes et særligt selskab, IO Biotech ApS, for at udvikle vaccinen yderligere. Unik måde at tænke vaccine - En af de store udfordringer i kræftbehandling er, at kræften hæmmer vores immunforsvar, bl.a. ved hjælp af proteinet IDO. Vores kræftvaccine aktiverer immunforsvarets dræberceller, således at når de genkender en celle med IDO, vil de slå den ihjel. Det er en unik måde at tænke kræftvaccine på, og vi befinder os helt i frontlinjen på verdensplan, siger hovedopfinderen Mads Hald Andersen, som er professor og vicecenterleder på CCIT Region Hovedstaden vil udvikle flere biotekvirksomheder Det nye selskab IO Biotech ApS er etableret via projektet Copenhagen Spin-outs, hvor Region Hovedstaden har sat et mål om at få etableret flere driftige biotek virksomheder på baggrund af den stærke kliniske forskning på hospitalerne. I Copenhagen Spin-outs fokuseres der på at styrke samspillet mellem universiteter, hospitaler, forskerparker og investorer, så der kommer mere fart på indsatsen for at fremme de gode ideer, der opstår ud af forskningen og omsætte dem til en levedygtig forretning. - Når vores forskere kommer frem til banebrydende resultater, skal det selvfølgelig hurtigst muligt komme patienterne til gode i deres ofte svære situation. IO Biotech ApS er et fantastisk eksempel på, hvor samarbejdet i Copenhagen Spin-outs har ført til etablering af en ny spændende virksomhed, og hvor forskningen forhåbentlig både omsættes til nye behandlingsmuligheder og arbejdspladser, siger regionsrådsformand Sophie Hæstorp Andersen (S). Klar til fase 2 forsøg IO Biotech ApS har foreløbig fået tilsagn om et større million beløb til finansiering af firmaet fra Novo Seeds, og er nu på jagt efter en med-investor. Pengene skal bruges til at fuldføre et såkaldt fase 2 studie, hvor forskerne undersøger, om vaccinen har en effekt ved at behandle en række patienter med samme type kræft med samme dosis. Målet er at etablere klinisk evidens for brugen af en IDO vaccine og senere tiltrække en industripartner. - Projektforløbet med Copenhagen Spin-outs, hvor både Region Hovedstaden og Novo Seeds er partnere, har været yderst konstruktiv hen imod stiftelsen af IO Biotech ApS. Det giver nu en unik mulighed for, at vi kan klinisk afprøve en vigtig kræftvaccine, der forhåbentligt i fremtiden vil resultere i en bedre patientbehandling. Jeg er meget begejstret for denne mulighed og ser frem til at sikre, at vi kommer sikkert i mål, siger direktør for IO Biotech ApS, Mai-Britt Zocca. Fakta: Center for Cancer Immunterapi på Herlev Hospital er et af Region Hovedstadens 24 global Excellence Centre De første beskrivelser af IDO som en mulig kræft-vaccine lavede forskerteamet bag opfindelsen i 2010 Kræftvaccinen har allerede været afprøvet på 14 patienter med lungekræft med lovende resultater. Fase 2 studiet vil også fokusere på lungekræft Mads Hald Andersen, Per Thor Straten og Inge Marie Svane er sammen med Anders Ljungqvist og direktøren for IO Biotech ApS, Mai-Britt Zocca, medstiftere af selskabet Copenhagen Spin-outs er en fælles satsning imellem det akademiske forskningsmiljø og industrien med fokus på innovation og kommercialisering af bioteknologisk forskning i hovedstadsområdet Side 5

286 Punkt nr. 7 - Orienteringssag: Orientering om opstart af Copenhagen Healthtech Cluster (CHC) Bilag 1 - Side -1 af 2 PARTNERE samt en række virksomheder, videninstitutioner og samarbejdspartnere Fremtidens sundheds- og velfærdsløsninger til Danmark og resten af verden Med Copenhagen Healthtech Cluster inviterer Region Hovedstaden og Københavns Kommune regionens virksomheder og videninstitutioner til i samarbejde at udvikle nye løsninger, som øger livskvaliteten for borgerne og skaber vækst i Copenhagen-regionen. KONTAKT Vil du være med i det nye samarbejde eller høre mere om CHC? Tilmeld dig vores nyhedsbrev og hold dig opdateret om CHCs projekter og tilbud på 22 % Antallet af kronisk syge patienter i Danmark forventes at stige med fra (Ernst & Young) Har du spørgsmål til CHC, så kontakt: Anne-Katrine Nielsen business development manager Copenhagen Capacity D: M:

287 Punkt nr. 7 - Orienteringssag: Orientering om opstart af Copenhagen Healthtech Cluster (CHC) Bilag 1 - Side -2 af 2 Copenhagen et attraktivt marked for test og udvikling af sundheds- og velfærdsteknologi Copenhagen-regionen er et attraktivt sted at udvikle og teste nye teknologiske løsninger inden for velfærd og sundhed: Et mål fire indsatsspor Copenhagen Healthtech Clusters (CHC) overordnede mål er at gøre Copenhagen-regionen til et globalt centrum for udvikling og test af innovative sundheds- og velfærdsteknologiske løsninger. Løsningerne skal øge livskvaliteten for danske borgere og samtidig kunne omsættes til eksport, vækst og arbejdspladser. CHC skal sikre sund vækst gennem: 15% Fra vil Danmarks sundhedsudgifter stige MED 21 milliarder svarende til en stigning på 15 % (Ernst & Young) Forskning og talenter i verdensklasse. Regionen har stærke universiteter og forskningsinstitutioner med specialer inden for sundhedsog velfærdsteknologi. Store offentlige investeringer. I de kommende år investerer regionen massivt i nye supersygehuse og ny sundheds-it-infrastruktur. Stærke virksomheder. Regionen har både små og store virksomheder, der udvikler løsninger med udgangspunkt i borgernes og brugernes behov. Unikke dataregistre. Danmark råder over nogle af verdens bedste og ældste nationale sundhedsregistre, der giver en unik mulighed for at forske og udvikle ny teknologi til behandling. Gode testfaciliteter. Copenhagen-regionen har en lang række udviklings- og testfaciliteter med fokus på kliniske test og velfærdsteknologisk innovation. IT-kyndige borgere. Danske borgere og brugere er åbne for at teste og benytte ny teknologi i deres hverdag. 65+ Danmark forventer en stigning på 13 % i antallet af borgere over 65 år frem mod år (Danmarks statistik) 1. Innovativ offentlig efterspørgsel. De nye løsninger skal udvikles på baggrund af den offentlige efterspørgsel og i samspil med SMV er, større virksomheder og vidensinstitutioner. Løsningerne skal kunne skaleres og implementeres på tværs af regionens hospitaler, kommunale plejehjem og på tværs af sektorer og lande. 2. Udvikling af borgernære løsninger. CHC skal igangsætte innovationsprojekter i virkelige omgivelser og i tæt samarbejde med forskere, sundhedspersonale og borgere, hvor der er behov for nye løsninger. 3. Test af nye løsninger. CHC skal arbejde for, at Copenhagen-regionen tilbyder innovations-, forsknings- og testfaciliteter, der er attraktive for nationale og internationale aktører, som udvikler ny sundheds- og velfærdsteknologi. 4. Eksport og international markedsføring. CHC skal positionere Copenhagen-regionen som et internationalt hotspot for velfærdsteknologi. Målet er at skabe internationale samarbejder om udvikling og eksport af nye løsninger og at tiltrække internationale virksomheder og investeringer, der skaber nye arbejdspladser i Copenhagen-regionen.

288 Punkt nr. 8 - Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver Bilag 1 - Side -1 af 5 Kommissorium for Ringbysamarbejdet vedtaget 15. december 2014 De nære forstæder omkring København har et stort arbejdsmarked og et stort samlet kulturelt og rekreativt udbud. Denne strategiske placering i det samlede hovedstadsområde bør udnyttes positivt i den fortsatte udvikling af forstæderne, og den kan spille en betydelig rolle for udviklingen af hovedstadsområdet som helhed. I forbindelse med udarbejdelsen af Fingerplan 2007 blev der derfor aftalt et dialog-projektsamarbejde mellem kommunerne langs Ring 3, Region Hovedstaden og By- og Landskabsstyrelsen (nu Naturstyrelsen). Ved udgangen af 2009 trådte Transportministeriet ind i Ringbysamarbejdets styregruppe. I 2010 udarbejdede Ringbysamarbejdet en fælles byvision LOOP City, og i 2012 vedtog parterne et fælles politisk charter med 5 strategier for at nå visionen. Den 23. juni 2014 stiftede Staten, Region Hovedstaden og de 10 ringbykommuner samt Høje Taastrup kommune letbaneselskabet Ring 3 Letbane I/S. Letbaneselskabet har ansvaret for at anlægge og drive en letbane i Ring 3 fra Lundtofte til Ishøj. I den forbindelse trådte repræsentanter fra letbaneselskabet ind i Ringbysamarbejdets styregruppe, for at sikre koordinering mellem letbaneprojektet og de fælles byudviklingsinitiativer. I slutningen 2014 vedtog parterne - på initiativ fra Region Hovedstaden at arbejde for et styrket Ringbysamarbejde, med fortsat fokus på bæredygtig vækst og byudvikling i byområderne i Ring 3. Det styrkede samarbejde i Ringbyen skal ligeledes ses i forhold til det nye Copenhagen-samarbejde mellem Sjællands 46 kommuner og 2 regioner. Et af Copenhagens indsatsområder er at skabe en velfungerende region med god infrastruktur, plads til erhvervslivet og høj attraktivitet som grundlag for vækst og beskæftigelse. På den baggrund er dette kommissorium vedtaget af Ringbysamarbejdets styregruppe den 15. december Kommissorium Ringbysamarbejdet er et politisk dialogprojekt om by- og trafikudvikling i storskala. Vision: Projektets fælles grundlag er samarbejdet om en politisk vision LOOP City og et fælles politisk charter, der kobler bæredygtig byudvikling, grøn mobilitet og vækst på tværs af kommunerne i regionen.

289 Punkt nr. 8 - Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver Bilag 1 - Side -2 af 5 Mål: Indsatserne skal medvirke til: 1. At skabe en bæredygtig og dynamisk by- og erhvervsudvikling i omkring den nye letbane 2. At forbedre bykvaliteten og grundlaget for bosætning og erhvervsudvikling i hele korridoren 3. At blive et internationalt demonstrationsprojekt for god, samskabende, strategisk byledelse 4. At tiltrække investeringer 5. At få flere passagerer i den kollektive trafik gennem at fokusere på de fysiske rammer og stationsnærhed Indsatsområder 1. Bæredygtig byudvikling Fx idé- og arkitektkonkurrencer for udvalgte cases, smart city programmer mv. 2. Økonomisk vækst Fx udfordringer og potentialer idéoplæg med mulighed for støttemidler 3. Effektiv og grøn mobilitet Fx idé og arkitektkonkurrence for udvikling af stationsområder/trafikknudepunkter, testbeds for mobilitetsløsninger 4. Markedsføring og fortælling Fx investorpleje, kommunikation, konferencer 5. Inddrage igangværende projekter Fx nyt Herlev-initiativ, Grøn Blå strategi, letbanen osv. 6. Medfinansiering af nye projekter og initiativer Fx inddragelse af private og offentlige investorer samt fonde Værdigrundlag: Ringbysamarbejdet er netværksbaseret. Det er frivilligt og forpligtende, med en åben og samskabende tillidsdagsorden. Samarbejdsform: Indsatserne i Ringbysamarbejdet tilrettelægges som fælles tværgående projekter. Alle parter i Ringbysamarbejdet kan indstille nye fælles projekter. Der gennemføres endvidere koordinering og kommunikation af både fælles projekter og lokale initiativer. Organisation I Ringbysamarbejdet deltager følgende parter: Region Hovedstaden, Lyngby-Taarbæk, Gladsaxe, Herlev, Rødovre, Albertslund, Glostrup, Vallensbæk, Ishøj, Brøndby, Hvidovre, Transportministeriet og Naturstyrelsen. Organiseringen af projektet knytter sig til samarbejdet i Borgmesterkredsen, der består af kommunernes borgmestre og regionsrådsformanden. 2

290 Punkt nr. 8 - Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver Bilag 1 - Side -3 af 5 Referencegruppen består af en kommunaldirektør eller teknisk direktør/chef fra hver kommune suppleret med en direktør/chef fra Region Hovedstaden og en kontorchef fra hhv. Naturstyrelsen og Transportministeriet. Referencegruppen har til opgave at følge og sætte retning for Ringbysamarbejdets projektportefølje, samt at sikre lokal forankring hos parterne. Derudover deltager 1-2 repræsentanter fra letbaneselskabets sekretariat på referencegruppens møder. Referencegruppen og Borgmesterkredsen refererer i politiske spørgsmål til de ti kommunalbestyrelser/byråd og Regionsrådet. Programledelsen varetages fra januar 2015 af en programstyregruppe og et programsekretariat. Programstyregruppen fungerer som referencegruppens forretningsudvalg og består af hhv. 2 repræsentanter fra kommunerne (hvoraf den ene er formand for referencegruppen) og 2 repræsentanter fra Region Hovedstaden. Programstyregruppen har med afsæt i referencegruppen ansvar for at beslutte og følge projekter indenfor de vedtagne rammer og puljer samt afrapportere Ringbysamarbejdets projektportefølje og resultater til referencegruppen og borgmesterkredsen. For at kvalitetssikre arbejdet nedsættes et Advisory Board med deltagelse af 4-5 repræsentanter fra erhvervslivet, investorer og andre relevante aktører. Gruppen mødes mindst 3 gange om året med referencegruppen og programstyregruppen. Programsekretariatet består af 2 fuldtidsmedarbejdere. 1 finansieret af kommunerne og 1 af Region Hovedstaden. Til programsekretariatet knyttes endvidere fast 1-2 medarbejdere fra Region Hovedstaden svarende til 1/5 årsværk. Programsekretariatet har til opgave at monitorere og/eller lede projekterne, administrere og koordinere projektporteføljen, udarbejde indstillinger, projektoplæg og afrapportering til projektbestyrelsen. Derudover skal programsekretariatet udvikle og administrere samarbejdsplatformen ved blandt andet fundraising, mødeforberedelse, kommunikation herunder vedligeholde Ringbysamarbejdets hjemmeside, tilrettelægge konferencer, udstillinger mv. Da de to primære medarbejdere er finansieret af hhv. regionen og kommunerne, aftales der en arbejdsdeling, som i hovedtræk ser således ud: Den kommunale medarbejder: Politisk betjening, afrapportering og koordinering af kommunale parter Den regionale medarbejder: Politisk betjening og afrapportering til Region Hovedstaden Som supplement til programsekretariatets faste medarbejderkreds knyttes en ressourcegruppe bestående af en fast kontaktperson fra hver af de 10 kommuner samt kontaktpersoner fra hhv. Naturstyrelsen og Transportministeriet. Ressourcegruppen erstatter den tidligere projektgruppe. 3

291 Punkt nr. 8 - Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver Bilag 1 - Side -4 af 5 Ringbysamarbejdets fælles projekter finansieres og bemandes løbende. Projektgrupper nedsættes ad hoc og tilpasses organisatorisk det enkelte projekts mål og rammer jf. projektbeskrivelserne. Ledelsen af de enkelte projekter varetages af repræsentanter fra samarbejdets parter, øvrige aktører eller af en medarbejder fra programsekretariatet. Organisationen fremgår af vedlagte bilag 1 - organisationsplan og tilhørende oversigt over repræsentanter dateret 12. december Evaluering Projektet evalueres senest ved udgangen af 2017 med henblik på at træffe beslutning om, hvordan projektet skal fortsætte. Styringsdokumenter Arbejdsprogram og projektbeskrivelser Til kommissoriet knyttes et overordnet arbejdsprogram. Programmet rummer besluttede og forventede projekter/leverancer/aktiviteter samt status herpå. Arbejdsprogrammet er dynamisk og justeres løbende efter godkendelse i referencegruppen. For hvert af de besluttede projekter eller øvrige leverancer i programmet, skal der udarbejdes en særskilt projektbeskrivelse, der godkendes og følges af programstyregruppen. Kommunikationsstrategi og kommunikationsplaner Til kommissoriet knyttes endvidere en overordnet kommunikationsstrategi, der godkendes og evalueres af referencegruppen. Med udgangspunkt i kommunikationsstrategien skal der for hvert igangsat projekt udarbejdes en konkret kommunikationsplan, der godkendes og følges af programstyregruppen. 4

292 Punkt nr. 8 - Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver Bilag 1 - Side -5 af 5 Bilag 1 Organisationsplan Referencegruppen for Ringbyen består pr.1. januar 2015 af: Kommunaldirektør Bo Rasmussen, Gladsaxe Kommune, formand Områdedirektør for By, Kultur, Miljø og Beskæftigelse Niels Carsten Bluhme Albertslund Kommune Direktør Claus Billehøj, Region Hovedstaden Enhedschef Pia Nielsen Region Hovedstaden Udviklingschef Klaus Møller Høje-Taastrup Kommune Plan og byggechef Anja Carlslund, Ishøj Kommune Driftschef Birgit Knudsholt, Rødovre Kommune Teknisk direktør Tony Christensen, Herlev Kommune Teknisk direktør Gert Stephan Nelth, Hvidovre Kommune Direktør Bjarne Holm Markussen, Lyngby-Taarbæk Kommune Direktør Søren Johnsen, Brøndby Kommune Centerchef Henrik Nellager, Glostrup Kommune By og miljødirektør Philip Hartmann, Gladsaxe Kommune Kommunaldirektør Lars Hansen, Vallensbæk Kommune Kontorchef Christina Berlin Hovmand, Naturstyrelsen Kontorchef Thomas Jørgensen, Transportministeriet Programstyregruppe for Ringbyen består pr.1. januar 2015 af: Direktør Claus Billehøj, Region Hovedstaden Enhedschef Pia Nielsen Region Hovedstaden Kommunaldirektør Bo Rasmussen, Gladsaxe Kommune Direktør Carsten Bluhme, Albertslund Kommune 5

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

ETT NAV FÖR FORSKNING

ETT NAV FÖR FORSKNING ETT NAV FÖR FORSKNING Samarbeta inom etableringen av forskningsanläggningarna MAX IV och European Spallation Source i Lund Projektsatsningar inom regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge och

Läs mer

Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07. Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07

Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07. Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07 Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07 Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07 1 Öresundskomiteens övergripande målsättning Öresundskomiteen är en politisk plattform för lokala och regionala myndigheter, som

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Et grænseregionalt arbejdsmarked resultater og muligheder

Et grænseregionalt arbejdsmarked resultater og muligheder Et grænseregionalt arbejdsmarked resultater og muligheder Slutrapport for projektsamarbejde mellem Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd og Öresundskomiteen 2002-2004 Oktober, 2004 Udgiver: ØAR

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

Gränslöst samarbete i Skandinavien VARFÖR, VEM OCH HUR?

Gränslöst samarbete i Skandinavien VARFÖR, VEM OCH HUR? Gränslöst samarbete i Skandinavien VARFÖR, VEM OCH HUR? Lärdomar från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007 2013 INNEHÅLL Havet och historien binder oss samman... 3 Fakta om Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 STRATEGI FOR SAMARBEJDET MELLEM HELSINGØR OG HELSINGBORG EN SAMMANBUNDEN STAD 2035 1 2 EN SAMMANBUNDEN STAD 2035 Öresundsregionen Öresundsregionen är ett nordeuropeiskt tillväxtområde

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

BÆREDYGTIG UDVIKLING I ØRESUNDSREGIONEN strategisk miljøvurdering. organisation, proces og opfølgning

BÆREDYGTIG UDVIKLING I ØRESUNDSREGIONEN strategisk miljøvurdering. organisation, proces og opfølgning BÆREDYGTIG UDVIKLING I ØRESUNDSREGIONEN strategisk miljøvurdering organisation, proces og opfølgning 0 FÖRORD Projekt Bæredygtig Udvikling i Øresundsregionen Strategisk Miljøvurdering er afsluttet ved

Läs mer

HR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København

HR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København www.pwc.dk Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København Revision. Skat. Rådgivning. Dagens program Kl. 08.30 09.00 Morgenmad Kl. 09.00 09.45 Kl. 09.45 10.00 Kl. 10.00 10.45 Kl. 10.45 11.00 Kl. 11.00

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

Information om marknadsföring och tillgänglighet av mat för barn och ungdomar i Norden

Information om marknadsföring och tillgänglighet av mat för barn och ungdomar i Norden MØDEDOKUMENT Nordisk Ministerråd Til Nordisk Ministerråd for Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug (MR-FJLS) Kopi Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396

Läs mer

I januari presenterade Öresundskomiteen sin årsberättelse i form av en film. Denna skriftliga årsredovisning ska ses som ett komplement till den.

I januari presenterade Öresundskomiteen sin årsberättelse i form av en film. Denna skriftliga årsredovisning ska ses som ett komplement till den. Öresundskomiteens årsberättelse 2013 I januari presenterade Öresundskomiteen sin årsberättelse i form av en film. Denna skriftliga årsredovisning ska ses som ett komplement till den. Sammanfattning Förra

Läs mer

brev Øresunds Sid 5 Sid 6-7 Debatten som ingen vill föra? Sid 4 Speciallagarbehövs Öresund i Hong Kong Regelverk och bro-bizzar Nr 1 2001

brev Øresunds Sid 5 Sid 6-7 Debatten som ingen vill föra? Sid 4 Speciallagarbehövs Öresund i Hong Kong Regelverk och bro-bizzar Nr 1 2001 Nr 1 2001 brev Øresunds INFORMATION FRÅN ÖRESUNDSKOMITEEN Debatten som ingen vill föra? Sid 4 Speciallagarbehövs det? Sid 5 Öresund i Hong Kong Sid 5 Regelverk och bro-bizzar Sid 6-7 ØRESUNDSBREVET NR1

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Förslag till. Framtida samarbetsformer. Nordiska Storbyars miljøkonferens. 11 13 november 2007

Förslag till. Framtida samarbetsformer. Nordiska Storbyars miljøkonferens. 11 13 november 2007 Malmö stad Miljöförvaltningen Bilaga 1 Förslag till Framtida samarbetsformer Miljöförvaltningen i Malmö Stad Bergsgatan 17 20580 Malmö Telefon +4640-34 10 00 Nordiska Storbyars miljøkonferens 11 13 november

Läs mer

1 Forord...2. 2 Program...3. 3 Medvirkende...4. 4 Sammenfatning 5. 5 Åbningstale...9. 7 Kulturforskelle i nordiske virksomheder...

1 Forord...2. 2 Program...3. 3 Medvirkende...4. 4 Sammenfatning 5. 5 Åbningstale...9. 7 Kulturforskelle i nordiske virksomheder... FORENINGARNA NORDENS FORBUND Rapport INDHOLD: 1 Forord...2 2 Program...3 3 Medvirkende...4 4 Sammenfatning 5 5 Åbningstale...9 6 Samarbejde i Nordiske finanskoncerner...11 7 Kulturforskelle i nordiske

Läs mer

Temanummer: Samarbetet i den norra delen av Öresundsregionen

Temanummer: Samarbetet i den norra delen av Öresundsregionen I N F O R M A T I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N N U M M E R 4. 2 0 0 2 Temanummer: Samarbetet i den norra delen av Öresundsregionen 3 Glem 4 Grannfest 5 Världens 7 En ikke den nordlige del

Läs mer

Ett gränsöverskridande miljöarbete inom hälso- och sjukvård

Ett gränsöverskridande miljöarbete inom hälso- och sjukvård Ett gränsöverskridande miljöarbete inom hälso- och sjukvård Slutrapport april 2008 1. Sammanfattning av projektet... 4 2. Bakgrund, utgångsläge... 10 2.1 Tidplan... 11 2.2 Projektdeltagare... 11 2.3 Finansiering...

Läs mer

Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Mål för kommunikationen... 2 Strategier... 3 Organisation... 4 Målgrupper... 4 Aktiviteter...

Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Mål för kommunikationen... 2 Strategier... 3 Organisation... 4 Målgrupper... 4 Aktiviteter... Kommunikationsplan Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Mål för kommunikationen... 2 Strategier... 3 Organisation... 4 Målgrupper... 4 Aktiviteter... 6 Aktivitetslista och tidsplan... 7 Ansvar... 7 Budget...

Läs mer

brev Øresunds Dankort snart i Skåne Sid 7 Stopp för danska skolbarn Sid 6 Integration inget nytt! Sid 5 Öresundskomiteen uppvaktar regeringarna Sid 3

brev Øresunds Dankort snart i Skåne Sid 7 Stopp för danska skolbarn Sid 6 Integration inget nytt! Sid 5 Öresundskomiteen uppvaktar regeringarna Sid 3 Nr 2 2001 brev Øresunds INFORMATION FRÅN ÖRESUNDSKOMITEEN Dankort snart i Skåne Sid 7 Stopp för danska skolbarn Sid 6 Integration inget nytt! Sid 5 Öresundskomiteen uppvaktar regeringarna Sid 3 ØRESUNDSBREVET

Läs mer

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden www.oresundsbarometern.scb.se Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri

Läs mer

En PDF från interreg-oks.eu.

En PDF från interreg-oks.eu. En PDF från interreg-oks.eu. Det här är en pdf-version av information från interreg-oks.eu. Titta alltid på webbplatsen interreg-oks.eu för aktuell information. Denna version skrevs ut: 24 augusti 2015

Läs mer

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden www.oresundsbarometern.scb.se Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

MEDIA RESEARCH Øresund

MEDIA RESEARCH Øresund MEDIA RESEARCH Øresund 12 december 2012 BILLEDET AF ØRESUNDSREGIONEN I DANSKE OG SVENSKE MEDIER Forskningsrapport vedrørende svenske og danske mediers rapportering om Øresundsregionen BILDEN AV ÖRESUNDSREGIONEN

Läs mer

Öresundskomiteens medlemmar är:

Öresundskomiteens medlemmar är: Årsmagasin 2009 ÖRESUNDSKOMITEEN Svenska och danska politiker på båda sidor av Öresund beslutade att etablera Öresundskomiteen som ett forum för frivilligt politiskt samarbete 1993. Kommittén är en politisk

Läs mer

N O V E M B E R 2 0 0 6 Tema:

N O V E M B E R 2 0 0 6 Tema: I N F O R M A T I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N Tema: EKONOMISK TILLVÄXT Föreningslivet som tillväxtmotor -side 6 Øresundsregionen ligger i den europæiske top, men presses i de kommende år

Läs mer

Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling

Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling PRINCIP Huvudaktivitet 3 Hanna Ljungkvist (IVL Svenska Miljöinstitutet) Elin Eriksson (IVL Svenska Miljöinstitutet) Tomas Ekvall (IVL

Läs mer

Utbildning Lärande. education & learning TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING 1/2013

Utbildning Lärande. education & learning TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING 1/2013 & Utbildning Lärande education & learning 1/2013 TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING EN TIDSKRIFT SOM UTGES AV AVDELNINGEN BARNS, UNGAS OCH VUXNAS LÄRANDE VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE Utbildning &

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling

Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling PRINCIP Huvudaktivitet 3 Hanna Ljungkvist (IVL Svenska Miljöinstitutet) Elin Eriksson (IVL Svenska Miljöinstitutet) Tomas Ekvall (IVL

Läs mer

Følgebrev til svar på skriftligt spørgsmål om HELCOM's reduktionsmål (spørgsmål E 32/2014)

Følgebrev til svar på skriftligt spørgsmål om HELCOM's reduktionsmål (spørgsmål E 32/2014) Miljøministeriet Nordisk Råd Ved Stranden 18 1061 København K boxfa norden.org nordisk-radffinorden.org Ministeren Den -2 FEB. 2015 Følgebrev til svar på skriftligt spørgsmål om HELCOM's reduktionsmål

Läs mer

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur www.oresundsbarometern.scb.se Nr 14 november 27 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Infrastruktur In n e h å l l Konjunkturen 1 Tema Infrastruktur 2 Bransch- och näringslivskonjunkturen 4 Tillverkningsindustri

Läs mer

En blød landing i Øresundsregionen. Mjuklandning i Öresundsregionen. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion

En blød landing i Øresundsregionen. Mjuklandning i Öresundsregionen. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion Nr 8 november 21 Sammanfattning Öresundsregionen 1 Öresundsregionen en översikt 2 Näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri i alt _ 4 Branschanalyser Livsmedelsindustri

Läs mer

Nr 12 november 2005 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Det nya Danmark

Nr 12 november 2005 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Det nya Danmark Nr 12 november 2 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Det nya Danmark INNEHÅLL Sammanfattning Öresundsregionen 1 Konjunkturbetraktelser 3 Öresundsregionen en översikt 4 Näringslivskonjunkturen Tillverkningsindustri

Läs mer

Humanister på tværs af Øresund

Humanister på tværs af Øresund Humanister på tværs af Øresund Sammenligning af arbejdsmarkedet for humaniorakandidater/examinerade i Danmark og Sverige, herunder Øresundsregionen Ole Krarup Jensen og Caja Lennartsdotter Den 1. maj 2006

Läs mer

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur www.oresundsbarometern.scb.se Nr 14 november 27 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Infrastruktur In n e h å l l Konjunkturen 1 Tema Infrastruktur 2 Bransch- och näringslivskonjunkturen 4 Tillverkningsindustri

Läs mer

StudentSamarbetet Øresund

StudentSamarbetet Øresund StudentSamarbetet Øresund Referat Möte den 3 november, kl 16 De Studerendes Råd, Danmarks Farmaceutiske Universitet Närvarande Copenhagen Business School (CBS) Stefan K. Madsen Danmarks Farmaceutiske Universitet

Läs mer

Årsrapport 2013 for Kulturkontakt Nord

Årsrapport 2013 for Kulturkontakt Nord Årsrapport 2013 Årsrapport 2013 for Kulturkontakt Nord Indholdsfortegnelse 1. Indledning og resumé....3 2. Virksomhedsområder årets resultater....4 a. Mødeplads....4 b. Programadministration...5 c. Profilere

Läs mer

Mobilitet Cykel Uppsamling från diskussioner

Mobilitet Cykel Uppsamling från diskussioner Mobilitet Cykel Uppsamling från diskussioner Malmö Clean Tech City, 16. januar 2014 Grupp 1. Hur kan vi hantera utmaningen med cykelparkering i städerna? Viktigt att definiera vilken typ av cykelparkering

Läs mer

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 Fritidshem kunskap i gemenskap Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 PROGRAM Fritidshemssymposium 14 15 maj 2014 Jönköping Fritidshem Kunskap i gemenskap Program Onsdag 14 maj 09.00-10.00 Registrering

Läs mer

Nr 11 oktober 2004 ØRESUNDS- BAROMETERN

Nr 11 oktober 2004 ØRESUNDS- BAROMETERN Nr 11 oktober ØRESUNDS- BAROMETERN Sammanfattning Öresundsregionen 1 Konjunkturbetraktelser 3 Öresundsregionen en översikt Näringslivskonjunkturen Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri i alt

Läs mer

Öresundsbrev NOVEMBER 2008. Malmö Arena åbner nye veje - side 4+5. Sådan vil ministrene satse på fremtidens infrastruktur - side 6

Öresundsbrev NOVEMBER 2008. Malmö Arena åbner nye veje - side 4+5. Sådan vil ministrene satse på fremtidens infrastruktur - side 6 NOVEMBER 2008 Öresundsbrev INFORMATION FRÅN ÖRESUNDSKOMITEEN Tilvækst Øresund Malmö Arena åbner nye veje - side 4+5 Sådan vil ministrene satse på fremtidens infrastruktur - side 6 Vejen til bedre forbindelser.

Läs mer

ANALYSERAR 2007:4. Socialförsäkring för alla?

ANALYSERAR 2007:4. Socialförsäkring för alla? ANALYSERAR 2007:4 Socialförsäkring för alla? Rapport från forskarseminarium i Umeå 24 25 januari 2007 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Utvärderingsavdelningen Karin Rimbléus 08-786

Läs mer

ÖRESUNDSKOMITEENS ÅRSRAPPORT 2014

ÖRESUNDSKOMITEENS ÅRSRAPPORT 2014 ÖRESUNDSKOMITEENS ÅRSRAPPORT 2014 JANUARI 2015 Ansvarig utgivare: Finn Lauritzen Redaktör: Marianne Ekdahl Texter: Maja Baungard Jensen, Kristina Bay Jensen, Marianne Ekdahl, Tore Englén, Karolina Huss,

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

*a>f QSoooSo. Evaluering af NKS's programmet 1990-1993 NKS-94-17. miks

*a>f QSoooSo. Evaluering af NKS's programmet 1990-1993 NKS-94-17. miks *a>f QSoooSo Evaluering af NKS's programmet 1990-1993 NKS-94-17 miks November 1994 m Nordi

Läs mer

Side 6-7 Öresund: Öresund på nationell dagordning i Sverige

Side 6-7 Öresund: Öresund på nationell dagordning i Sverige ÖRESUNDSBREV DECEMBER 2011 Side 2 Steen Bach Nielsen: Grønne håndtryk over vandenee Side 6-7 Öresund: Öresund på nationell dagordning i Sverige Side 12 ØRUS: Eventstrategi på remiss Öresundsfrågor under

Läs mer

Øresundskompass. Slutrapport. Januar 2004 REGIONALE UDVIKLINGSTENDENSER

Øresundskompass. Slutrapport. Januar 2004 REGIONALE UDVIKLINGSTENDENSER Øresundskompass Slutrapport Januar 2004 REGIONALE UDVIKLINGSTENDENSER Gammel Kongevej 1 DK-1610 København V. Tel. +45 3322 0011 Fax +45 3322 0023 www.oresundskomiteen.dk Øresund Network AB Stortorget 3

Läs mer

Nummer 19, 2013: Uppväxt och framtid

Nummer 19, 2013: Uppväxt och framtid Nummer 19, 2013: Uppväxt och framtid Arvastson G., Hartman T., Pripp O. & Waldén S. Inledning 1 3 Pless M. Fortællinger fra kanten: Udsatte unges fremtidsdrømme og uddannelsesveje 4 12 Nygren G. Högstadieelever

Läs mer

Kort Rambeskrivning. BioGas2020. Interreg V Öresund Kattegat - Skagerrak. Januari 2015

Kort Rambeskrivning. BioGas2020. Interreg V Öresund Kattegat - Skagerrak. Januari 2015 Kort Rambeskrivning BioGas2020 Interreg V Öresund Kattegat - Skagerrak Januari 2015 Innehåll 1 Förord.... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Bakgrund... 3 3.1 Projektets framväxt... 4 4 Insatsområden... 5 4.1 Inledning...

Läs mer

26 28 29.2 33 37 40.3 47

26 28 29.2 33 37 40.3 47 26 28 29.2 33 37 40.3 47 33 VARV VÆRFT Delphia, som ägs av två bröder, startade att bygga båtar 1990. Idag har man Polens och en utav Europas modernaste produktionsanläggningar för att bygga både motor-

Läs mer

E-förvaltning inom lantmäteri. Utbildning, forskning och lantmäterikompetens i samhället. 3a/2013 Nordiskt Häfte

E-förvaltning inom lantmäteri. Utbildning, forskning och lantmäterikompetens i samhället. 3a/2013 Nordiskt Häfte 3a/2013 Nordiskt Häfte E-förvaltning inom lantmäteri Utbildning, forskning och lantmäterikompetens i samhället Ombudsmannarapporterna: Sverige, DAnmark, Norge och Finland Leica Geosystems World leader

Läs mer

GRÄNSLÖS UTVECKLING I

GRÄNSLÖS UTVECKLING I GRÄNSLÖS UTVECKLING I Øresund Kattegat Skagerrak Interreg IV A INNEHÅLL FÖRORD 3 PROGRAMOMRÅDE 4 Programmålen 5 GODKÄNDA PROjekt 6 Temaer 6 EKONOMI 7 Aktører i programmet 8 PROJEKT Näringslivsutveckling

Läs mer

Huvudaktivitet 1 Status och Potentialer för Klimatsmart Energiförsörjning

Huvudaktivitet 1 Status och Potentialer för Klimatsmart Energiförsörjning Huvudaktivitet 1 Status och Potentialer för Klimatsmart Energiförsörjning Hanna Ljungkvist (IVL Svenska Miljöinstitutet) Elin Eriksson (IVL Svenska Miljöinstitutet) Tomas Ekvall (IVL Svenska Miljöinstitutet)

Läs mer

Henrika Zilliacus-Tikkanen förklarade sig frivillig som sekreterare.

Henrika Zilliacus-Tikkanen förklarade sig frivillig som sekreterare. Den nordiska samarbetskommittén för akademiska journalistutbildningar Protokoll fört vid kommitténs möte i Roskilde den 3 november 2006. Plats: Roskilde Universitets center RUC. 1. Mötets öppnande Ordförande

Läs mer

Succé för Bluesbussen

Succé för Bluesbussen Succé för Bluesbussen Nytt från sekretariatet Nygammalt på nätet De nya hemsidorna ligger nu ute på nätet. För det nya står Interreghemsidan som kommer att innehålla information om Interreg IIIA- Öresund

Läs mer

RegionCity Workshop 4

RegionCity Workshop 4 RegionCity Workshop 4 Förslag från Erik Møller Arkitekter, april 2013 Workshop Kunskap och Kultur Workshop 4 Kunskap och Kultur med fokus på et från våning 3 till våning 9. Uppgiften för A blir att tydliggöra

Läs mer

MED HISTORIEN SOM KOMPASS

MED HISTORIEN SOM KOMPASS MED HISTORIEN SOM KOMPASS MUSUND, Lunds universitet och Riksantikvarieämbetet bjuder in till konferens på LUX, LUNDS UNIVERSITET 25-27 AUGUSTI 2015 Musund samlar chefer och medarbetare från ABM-sektorn

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

LOKALT ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE I NORDEN

LOKALT ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE I NORDEN LOKALT ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE I NORDEN REDAKTÖR KAREN ELMELAND NAD-PUBLIKATION Nr 38 2000 Utgiven av: Nordiska nämnden för alkoholoch drogforskning (NAD) Adress: Annegatan 29 A 23 FIN-00100

Läs mer

river barriärer -och bygger nya interregprojekten slängs av tåget

river barriärer -och bygger nya interregprojekten slängs av tåget I N F O R M A T I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N N U M M E R 1. 2 0 0 2 3 Media 4 Klartecken 7 Boxning 8 Cykeln river barriärer -och bygger nya till första interregprojekten för samarbete

Läs mer

Vejledning til programmerbar og manuel, topolet termostat.

Vejledning til programmerbar og manuel, topolet termostat. Vejledning til programmerbar og manuel, topolet termostat. 02000066_1 DK S DK Tekniske data: Spænding: 230-240 VAC Frekvens: 50-60 Hz Maks. belastning: 16 A (3600 W-230 VAC) Topolet afbryder Induktiv belastning:

Läs mer

ARBETSKRAFTENS RÖRLIGHET & SOCIAL DUMPNING UTMANINGAR FÖR DEN NORDISKA ARBETSMARKNADSMODELLEN

ARBETSKRAFTENS RÖRLIGHET & SOCIAL DUMPNING UTMANINGAR FÖR DEN NORDISKA ARBETSMARKNADSMODELLEN ARBETSKRAFTENS RÖRLIGHET & SOCIAL DUMPNING UTMANINGAR FÖR DEN NORDISKA ARBETSMARKNADSMODELLEN BILAGOR Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) BILAGA 1: LANDSRAPPORT DANMARK

Läs mer

Tack för ditt mail, kul o se att ni jobbar mellan alla VM lopp o medaljer : )

Tack för ditt mail, kul o se att ni jobbar mellan alla VM lopp o medaljer : ) Från: Haakan Olsson Skickat: den 26 februari 2015 17:09 Till: Guggi Michael /Kardiologi /Falun Ämne: RE: Njurfunktion Hej Michael, Tack för ditt mail, kul o se att ni jobbar mellan

Läs mer

ÖRESUNDS- DATABASEN EN GEMENSAM INFRASTRUKTUR FÖR GRÄNSREGIONAL UTVECKLING ØRESTAT MAGAZINE

ÖRESUNDS- DATABASEN EN GEMENSAM INFRASTRUKTUR FÖR GRÄNSREGIONAL UTVECKLING ØRESTAT MAGAZINE ÖRESUNDS- DATABASEN EN GEMENSAM INFRASTRUKTUR FÖR GRÄNSREGIONAL UTVECKLING ØRESTAT MAGAZINE 1 INDHOLD INTRODUKTION 3 MØRKETAL 4 OSÄKER FRAMTID 6 ØRESUNDSPENDLERENS HVERDAG 8 PENDLING 10 LIVET I METROPOLEN

Läs mer

Rekreative Ruter Projekt håndbog 2010-2012. Vejledning til partnere

Rekreative Ruter Projekt håndbog 2010-2012. Vejledning til partnere Rekreative Ruter Projekt håndbog 2010-2012 Vejledning til partnere Version 18. februar 2010 1 Indhold 1. PARTNERSKABET ROLLER OG ANSVAR -----------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl 14.00 17.

Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl 14.00 17. Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl 14.00 17.30 Asta Manninen, Helsingfors stad och Christine Halckendorff, Köpenhamns

Läs mer

Statens forpligtelser og ansvar ved ekstraordinære hændelser

Statens forpligtelser og ansvar ved ekstraordinære hændelser Statens forpligtelser og ansvar ved ekstraordinære hændelser Fredag 22. august kl. 13.30 15 Sektionsmøde Statens forpligtelser og ansvar ved ekstraordinære hændelser (Se siderne 47-67 i Bind I) Referent:

Läs mer

Ekonomiska utsikter i Norden 2007

Ekonomiska utsikter i Norden 2007 Ekonomiska utsikter i Norden 27 Nordiska konjunkturgruppens redogörelse hösten 26 1 1. NORDEN... 3 1.1 DEN EKONOMISKA POLITIKEN... 3 1.2 DEN INTERNATIONELLA UTVECKLINGEN... 3 1.3 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Läs mer

Kommenteret dagsorden

Kommenteret dagsorden Nordisk Ministerråd Mødegruppe Ministerrådet for Uddannelse og Forskning (MR-U), MR-U Mødetid 28. oktober 2009 Mødested I forbindelse med Nordisk Råds Session i Sverige Store Strandstræde 18 DK-1255 København

Läs mer

WiFi i det offentliga rummet EN STUDIE AV HINDER OCH MÖJLIGHETER MED ATT ERBJUDA FRITT WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET

WiFi i det offentliga rummet EN STUDIE AV HINDER OCH MÖJLIGHETER MED ATT ERBJUDA FRITT WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET WiFi i det offentliga rummet EN STUDIE AV HINDER OCH MÖJLIGHETER MED ATT ERBJUDA FRITT WIFI I DET OFFENTLIGA RUMMET Innehåll 1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund...6 1.2 Syfte...7 1.3 Metod...7 1.4 Disposition...7

Läs mer

Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud

Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud Fredag 22. august kl. 10.45 12.15 Sektionsmøde Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud (Se siderne 293-311 i Bind I) Referent: jur.dr. Jussi

Läs mer

Äganderätt till lägenhet

Äganderätt till lägenhet Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 14 Sektionsmöte 335 Äganderätt till lägenhet Referat, se bilaga 14 (del II, s. 193) Debattledare: ordföranden i bostadsdomstolen ULF GAD, Sverige Referenten, docent ANDERS

Läs mer

StudentSamarbetet Øresund

StudentSamarbetet Øresund StudentSamarbetet Øresund Referat Möte den 7 februari, kl 14 Studentkåren Malmö, Malmö högskola Närvarande Malmö Högskola (Mah) Manne Gerell Danmarks Tekniske Universitet (DTU) Ann Fugl-Meyer Bjørn Kantsø

Läs mer

Under tiden 1 juli 31 december 2008 kommer följande kvalitetskriterier att arbetas fram:

Under tiden 1 juli 31 december 2008 kommer följande kvalitetskriterier att arbetas fram: Under tiden 1 juli 31 december 2008 kommer följande kvalitetskriterier att arbetas fram: 1. Mark arbetar med kvalitetskriterier för läsfrämjande arbete samt informationsresurser. 2. Borås arbetar också

Läs mer

PROTOKOLL FRÅN ÖRESUNDSKOMITEENS MÖTE DEN 29 MAJ 2009 MALMÖ STADSHUS

PROTOKOLL FRÅN ÖRESUNDSKOMITEENS MÖTE DEN 29 MAJ 2009 MALMÖ STADSHUS PROTOKOLL FRÅN ÖRESUNDSKOMITEENS MÖTE DEN 29 MAJ 2009 MALMÖ STADSHUS Deltagare: se bilaga 1 Til beslutning Vibeke Storm Rasmussen hälsade samtliga välkomna och uttryckte sin glädje över det positiva beskedet

Läs mer

KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013

KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013 KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013 EVELYN FOX KELLER Professor Massachusets Institute of Technology, USA Being an outsider gave me the possibility of seeing SVERIGE Istället för att kvinnor skall

Läs mer

E-handel med dagligvarer optimerat plockning och ekonomiska aspekter. (B2C)

E-handel med dagligvarer optimerat plockning och ekonomiska aspekter. (B2C) E-handel med dagligvarer optimerat plockning och ekonomiska aspekter. (B2C) Mats Johnsson, Assoc prof at Lund University, Adj prof at School of Packaging, Michigan State University mats.johnsson@plog.lth.se

Läs mer

Nordisk arbejdsløshedsforsikringsmøde

Nordisk arbejdsløshedsforsikringsmøde Nordisk arbejdsløshedsforsikringsmøde 14-16 juní 2005 Akureyri, Island ANP 2006:739 Nordisk arbejdsløshedsforsikringsmøde 14-16 juní 2005 - Akureyri, Island ANP 2006:739 Nordisk Ministerråd, København

Läs mer

FORSKNINGSNYTT. Ivästvärlden har det ekologiska lantbruket fått möjligheter

FORSKNINGSNYTT. Ivästvärlden har det ekologiska lantbruket fått möjligheter FORSKNINGSNYTT om økologisk landbruk i Norden Nr 3 Oktober 2003 Ekologiskt lantbruk och reformering av CAP en möjlig integrering av begreppet ekosystemtjänster? Ivästvärlden har det ekologiska lantbruket

Läs mer

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE SKIP TO MAIN CONTENT Home 2015 Malmö SE Program Program Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE Mind the gaps - att skapa lika förutsättningar för alla unga *Programmet för Storstadens Hjärta och

Läs mer

USER S GUIDE USB modem D-50

USER S GUIDE USB modem D-50 USER S GUIDE USB modem D-50 Tak for dit valg af USB modem D-50 dansk Tak for dit valg af USB modem D-50 og velkommen til ægte mobilt bredbånd hvor du end er Net 1s 3G net giver dig den enkleste og mest

Läs mer

7 nordiska berättelser

7 nordiska berättelser 7 nordiska berättelser 7 Nordiska berättelser Förord 5 Catwalken en ny arena för nordisk hållbarhetspolitik 7 Debatt om gränshinder ger ny plattform för det nordiska 10 Bæredygtig business når erhvervslivet

Läs mer

INTEGRATION OCH ETNISK DISKRIMINERING I ARBETSLIVET - EN UTMANING FÖR FACKFÖRENINGSRÖRELSEN I NORDEN

INTEGRATION OCH ETNISK DISKRIMINERING I ARBETSLIVET - EN UTMANING FÖR FACKFÖRENINGSRÖRELSEN I NORDEN INTEGRATION OCH ETNISK DISKRIMINERING I ARBETSLIVET - EN UTMANING FÖR FACKFÖRENINGSRÖRELSEN I NORDEN Rapport från NFS integrationsarbetsgrupp 28:e augusti 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

NUMMER TVÅ 2006. vision och tradition

NUMMER TVÅ 2006. vision och tradition NUMMER TVÅ 2006 vision och tradition I K O N E R i n n e h å l l OMSLAG: BANKMANNEN VID SIN DATOR PÅ SPANING EFTER DEN TID SOM FLYTT. FOTO: PETER OZBERG Ledare...............................................

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

1.1. Metodutveckling för kompetensförsörjning

1.1. Metodutveckling för kompetensförsörjning 1.1. Metodutveckling för kompetensförsörjning Arbejdspakkepræsentation fortid Projektansøgningens punkt 6.5, 6.6 og 6.7: Mål: Opsøgende medarbejdere og undervisere og uddannelsesinstitutionerne i det hele

Läs mer

Side 6-7 Välkomna: Öresundskomiteens politiker 2011

Side 6-7 Välkomna: Öresundskomiteens politiker 2011 ÖRESUNDSBREV MARTS 2011 Side 2 Pia Kinhult: Modesta ambitioner duger inte Side 6-7 Välkomna: Öresundskomiteens politiker 2011 Side 10 ØRUS: Fra ord til handling Håndbold VM samlede regionen Side 2 Prisar

Läs mer

Trädgårdsnäringen ser nya och stora möjligheter - var med och skapa grunden till Tillväxt!

Trädgårdsnäringen ser nya och stora möjligheter - var med och skapa grunden till Tillväxt! Seminarium Trädgårdsnäringen ser nya och stora möjligheter - var med och skapa grunden till Tillväxt! Seminariet arrangeras av Partnerskap Alnarp, ämnesgrupp Frukt & grönt vid SLU Torsdagen den 19 januari

Läs mer

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm 985010000048 ECOLOGICO Basmönster tröja och kofta barn, dam, herr/sweater og trøje til børn, dame, herre Vid garnbyte: tänk på att garnåtgång och stickor kan Rundstickor/Rundpind: 5 och 6 mm, 40, 60, 80

Läs mer

Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem

Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem Torsdag den 23. august 1990 kl. 14.00 Sektionsmøde Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem Referat: Del I, s. 373. Debatleder: Justitierådet Henry Ådahl, Finland

Läs mer

Gränshinder i Norden

Gränshinder i Norden BILAGA A Mars 2012 Gränshinder i Norden Bilaga A: Bruttolista Expertgruppen för gränshinderarbete mellan Nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsliv (ÄK-A) och Nordiska ämbetsmannakommittén för social-

Läs mer

Öresundsregionen the human capital of scandinavia

Öresundsregionen the human capital of scandinavia Öresundsregionen the human capital of scandinavia Öresundsregionen The Human Capital of Scandinavia Öresundsregionen är en av Europas mest attraktiva och dynamiska tillväxtregioner. Tillsammans har vi

Läs mer

The Open University s repository of research publications and other research outputs

The Open University s repository of research publications and other research outputs Open Research Online The Open University s repository of research publications and other research outputs Domtab i Danmark: en undersgelse af sammenhen mellem engelsk i stedet for dansk og engelsk i dansk

Läs mer

CareSam Åldrande och utmaningar i Öresundsregionen - Att arbeta med ældre i Sverige och Danmark

CareSam Åldrande och utmaningar i Öresundsregionen - Att arbeta med ældre i Sverige och Danmark CareSam Åldrande och utmaningar i Öresundsregionen - Att arbeta med ældre i Sverige och Danmark Red. Finnur Magnússon Jonas Christensen Anne Liveng 9 Copyright Finnur Magnússon, Jonas Christensen, Anne

Läs mer

Ambivalens och ansvar: domänförlust som implicit process vid ett tvåspråkigt universitet... 113

Ambivalens och ansvar: domänförlust som implicit process vid ett tvåspråkigt universitet... 113 I dette nummer... 3 Frans Gregersen Indledning: Globaliseringens udfordringer med særligt hensyn til universitetsinstitutionerne... 5 Linus Salö Domänförlust som språkideologisk representation. Språkvårdens

Läs mer