N O V E M B E R Tema:

Transkript

1 I N F O R M A T I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N Tema: EKONOMISK TILLVÄXT Föreningslivet som tillväxtmotor -side 6 Øresundsregionen ligger i den europæiske top, men presses i de kommende år -side 8

2 Ø R E S U N D S B R E V LEDARE: Handlingskraft behövs för att stärka tillväxten Norden behöver fler internationellt konkurrenskraftiga regioner. En funktionell Öresundsregion stärker Norden som europeisk och internationell aktör. Öresundsregionen är ett unikt projekt eftersom regionen redan idag fungerar som tillväxtmotor för både Danmark och Sverige. Öresundsregionen svarar till exempel för en femtedel av Danmark och Sveriges samlade BNP och närmare en tredjedel av näringslivets investeringar i forskning och utveckling. Inte minst framväxten av en gemensam arbets- och bostadsmarknad, Øresundsuniversitetet och Öresund Science Region, visar på de stora fördelar som ligger i en större gemensam region. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi är omgivna av andra konkurrensstarka och expansiva regioner, både i norr och i söder. Den ekonomiska tillväxten, mätt i årlig förändring av bruttoregionprodukten per capita, har inte varit lika god i Öresund som i många andra europeiska metropolregioner. Satsningarna på FoU är inte heller lika god som i t.ex. Göteborg och Stockholm. Därför är det nödvändigt med en fortsatt stark insats. Men hur kan Öresundskomiteen bidra till det? Hur kan vi som öresundsregionala politiker främja tillväxt och konkurrenskraft? Den politiska arenan är betydelsefull när det gäller att förbättra ramvillkoren för tillväxt och utveckling. Det är viktigt att stärka det gränsregionala samspelet mellan de politiska aktörerna, forskningsinstitutionerna och det privata näringslivet. Det handlar bland annat om att: Öka samarbetet mellan politiska aktörer och näringslivet Öka samarbetet på forsknings- och utbildningsområdet Koordinera den fysiska planeringen i regionen Gör det enkelt och problemfritt att pendla över Sundet Harmonisera arbetsmarknadsreglerna samt skatte- och socialförsäkringssystemen Stärka innovations- och kunskapsnätverk Se över avgifterna på bron Inom flera av dessa områden har vi ett stort ansvar som regionala och kommunala politiker, inte minst med tanke på vår roll som politiker i Öresundskomiteen. Vi ska vara dem som driver frågorna och som på regional nivå samarbetar med och agerar mot våra regeringar. Öresundskomiteens viktigaste roll är att vara påtryckare och regional samordnare av de nationella initiativen. Men för en fortsatt tillväxt i Öresundsregionen måste våra regeringar och nationella politiker ta sitt ansvar. I början av november träffades de nordiska ministrarna i Köpenhamn. Sveriges nye statsminister Fredrik Reinfeldt och socialförsäkringsministern Cristina Husmark- Pehrsson vill förenkla pendlingen över Sundet. Ett initiativ som vi uppmuntrar starkt från Öresundskomiteens håll. Vi har alla ett ansvar för att säkra regionens internationella konkurrenskraft. I Öresundskomiteen är vi beredda att ta vårt ansvar som Öresundspolitiker! Uno Aldegren, Öresundskomiteens vice ordförande och 2:e vice ordförande i Region Skåne I N F O R M AT I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N N U M M E R Ansvarig utgivare Direktör Petter Møller Redaktion Elsebet Fristed och Susanna Christensson Redaktionen avslutad november 2006 Layout Mikael Forth Öresundskomiteens medlemsorganisationer Københavns Amt, Frederiksborg Amt, Roskilde Amt, Vestsjællands Amt, Storstrøms Amt, Bornholms Regionskommune, Københavns Kommune, Frederiksberg Kommune, Region Skåne, Malmö stad, Helsingborgs stad, Lunds kommun, Landskrona kommun. De svenska och danska regeringarna medverkar med observatörer genom Utrikesdepartementet, Länsstyrelsen i Skåne län och Økonomi og Erhvervsministeriet samt Miljøministeriet. Hovedstadens Udviklingsråd deltar också i arbetet. Öresundskomiteen är en politisk plattform för gränsregionalt samarbete i Öresundsregionen. Syftet är att medverka till en stark utveckling i regionen, både ekonomiskt, socialt, kulturellt och miljömässigt. Vi initierar och leder strategiska samarbetsprojekt över Sundet som bidrar till en positiv utveckling. Vi ansvarar också för EU:s INTERREGprogram för Öresundsregionen. Øresundsbrevet kan även läsas på 2 Öresundskomiteen, Gammel Kongevej 1, DK-1610 København V, Tel , Fax , info@oresundskomiteen.dk

3 Ø R E S U N D S B R E V Region Sjælland vil deltage aktivt i Øresundssamarbejdet Vi vil spille en rolle som dynamo for den regionale udvikling i Øresundsregionen, siger Kristian Ebbensgaard som er formand for Region Sjælland og for Vækstforum, i region Sjælland. Region Sjælland står overfor store udfordringer, når det drejer sig om den regionale udvikling, og Kristian Ebbensgaard understreger, at det er vigtigt, at man samarbejder i hele Øresundsregionen. Det er gennem samarbejde over Øresund, man kan inspirere hinanden og at resultater skabes. Infrastrukturen skal udvikles Hvis vi skal skabe vækst og få løftet hele Øresundsregionen, er der tre ting der skal fokuseres på, siger han. Det ene er at få skabt en god infrastruktur, hvilket jo også står højt på den politiske dagsorden i Öresundskomiteens handlingsplan. Der skal være god tilgængelighed på bane og vej. Og det kan vi få ved at udbygge både motorvejene og jernbanenettet, påpeger Kristian Ebbensgaard og tilføjer, at en ny jernbane der går fra Ringsted over Køge til København virkelig vil sætte gang i mobiliteten i regionen. Han mener også, at en etablering af en fast forbindelse over Fehmern Bælt vil være i hele Øresundsregionens interesse, fordi tilgængeligheden indenfor Øresundsregionen og også tilgængeligheden ind og ud af Øresundsregionen, begge er vigtige forudsætninger for fortsat tilvækst. Der skal skabes attraktive boligområder Det andet Kristian Ebbensgaard mener der skal fokuseres på, er at få skabt nogle attraktive boligområder i hele regionen. Samtidig skal der skabes nogle gode faglige miljøer, så også akademikere vil bosætte sig her. Der er nu et tæt samarbejde mellem Regionen Sjælland, RUC, Syddansk Universitet, Københavns Universitet og det private erhvervsliv. Det vil også sige, at vi vil satse på forskning, vi vil arbejde på at få skabt nogle gode faglige miljøer, som vil kunne tiltrække og fastholde et dygtigt personale. Her kan vort samarbejde i vækstforum inspireres af Øresundserfaringerne, som bygger på triplehelix modellen, som er et samarbejde mellem vidensinstitutionerne, erhvervslivet og offentlige myndigheder, siger Kristian Ebbensgaard. Interreg meget vigtig for udviklingen af Øresundsregionen Det kommende Interreg IV er også en vigtig udviklingsfaktor for Øresundsregionen og Region Sjælland vil være være meget aktiv i det nye program, siger han og tilføjer, at det i sær er vigtigt, at der fokuseres på forskningen og at vi får udviklet vores spidskompetencer. I den sammenhæng er det vigtigt, at det sker i tæt samarbejde mellem forskningsinstitutionerne og erhvervslivet. Jeg har altid syntes, at det var betydningsfult med Øresundssamarbejdet og Roskilde Amt har da også været med lige fra starten. Der er mange der siger, at der ikke er sket ret meget, men det er ikke rigtigt. Ind imellem har jeg også være lidt utålmodig, men jeg synes, at der er sket meget, understreger Kristian Ebbensgaard, og tilføjer, én ting ærgrer mig dog, og det er at vi ikke fik en fælles valuta. Mange ting ville være meget nemmere hvis vi kunne få indført Euroen, afslutter han. Kristian Ebbensgaard, formand for Region Sjælland og for Vækstforum, i region Sjælland. 3

4 Ø R E S U N D S B R E V Ett hav av möjligheter Hjärtat slår för Baltic Sea Trade Center Under ett och ett halvt år har projektet Öresundsregional Östersjöstrategi arbetat med att ta fram en strategi för att positionera och profilera Öresundsregionen i Östersjöområdet. Skapa dialog och öppna ögonen Målet har varit att skapa samarbete mellan olika organisationer i regionen och ta fram en gemensam strategi. Arbetet med den gemensamma strategin har bland annat handlat om: Skapa dialog mellan hamnarna och flygplatserna om Öresundsregionens möjligheter att bli en logistisk knutpunkt i Östersjön Skapa samarbete mellan kulturinstitutionerna i Öresundsregionen för att lyfta fram kulturens betydelse för den regionala tillväxten Undersöka möjligheten med att etablera ett Baltic Sea Trade Center som ska fungera som en kanal utåt för småföretag när det gäller att etablera sig på Östersjömarknaden. En annan viktig uppgift har varit att skaffa nätverk med parter i Östersjöområdet, bland annat har projektets deltagare knutit kontakter med Hamburg och St. Petersburg. Logistiskt centrum Inom projektet har man arbetat med att ta fram en hållbar strategi som tar hänsyn till miljön, sociala frågor, jämställdhet och ekonomisk tillväxt. - Vi vill givetvis att projektet ska bidra till ekonomisk tillväxt genom att skapa möjligheter för Öresundsregionen att bli ett logistiskt centrum, handelsplats för företag i Östersjöområdet samt en plats som lockar turister, samtidigt vill vi att det tas hänsyn till den miljö vi lever i, förklarar projektledaren Per Simonsson. Knyta ihop trådarna och ta steget vidare Den 5 december har projektet sin slutkonferens i Köpenhamn. - Detta är inte ett arbete som tar slut i och med vår konferens den 5 december utan istället början på något större. Arbetet med en gemensam Östersjöstrategi är ett långsiktigt projekt och jag räknar med ett perspektiv på 5-10 år. Att profilera sig och positionera sig i Östersjöområdet är nödvändigt i den globala värld vi lever i. Det är ett arbete som vi måste göra tillsammans och där alla organisationer i Öresundsregionen, med sina respektive ansvarsområden, spelar en viktig roll, avslutar Per Simonsson. Info om projektet: Öresundsregional Östersjöstrategi Projekttid: 1 augusti december 2006 Budget: SEK. Projektet medfinansieras av Interreg IIIA Öresundsprogrammet Parter: INTERREG IIIA finansierat projekt med parter i kommuner, amter, regioner, universitet och näringsliv runt om i Öresundsregionen. Mer information: Han brinner för företagande, ser utvecklingsmöjligheter överallt och tycker att Öresundsregionen är het. Stefan Moræus är småföretagare med egen advokatfirma och sitter med i styrelsen för organisationen Företagarna. Engagerad från början Sedan starten av projektet Öresundsregional Östersjöstrategi har Stefan Moræeus varit engagerad i näringslivsgruppen. En hjärtefråga är bildandet av ett Baltic Sea Trade Center som ska underlätta för företag att etablera sig på den snabbt växande Östersjömarknaden. Det finns idag både offentliga och privata organisationer som ger stöd och råd till mindre företag. Tanken med ett Baltic Sea Trade Center är att samla denna kunskap på ett ställe och skapa samarbete mellan de organisationer som redan finns. Två av tre är positiva Många av dagens småföretagare är mycket intresserade av att etablera sig i Östersjöområdet men tid och kunskap saknas. En undersökning som gjorts bland danska och svenska företag visar att två av tre företagare är positivt inställda till att det bildas ett Baltic Sea Trade Center. Jag välkomnar ett initiativ som Baltic Sea Trade Center. Som småföretagare arbetar du hårt med att få varje dag att gå med vinst och tiden räcker inte till för att ta reda på vilka affärsmöjligheter, olika regelverk o.s.v. som gäller. Det skulle definitivt gagna de små- och medelstora företagen i Öresundsregionen med ett Baltic Sea Trade Center. Om företagen kan få hjälp - utifrån sitt eget behov - så kommer Baltic Sea Trade Center att kunna bidra till ekonomisk tillväxt för hela Öresundsregionen, säger Stefan Moræus. 4

5 Ø R E S U N D S B R E V Fra fiskeriby til turistmagnet Ingenstans är himlen så stor som på Österlen. Den välver sig som en väldig kupol över de böljande urtidskullarna och de vindpinade träden. Sådan indledes turistbrochuren for Österlen. På ganske få år er det lykkedes Simrishamn kommune at få opbygget et så solidt turistbrand, at flere end 1,5 millioner turister hvert år vælger at lægge vejen forbi Sydsveriges fjerneste og sværest tilgængelige afkrog. Fra fiskeindustri til turistindustri Simrishamn er en lille by med rødder helt tilbage til 1100-tallet. I de små romantiske pastelfarvede huse med de røde tegltag bor kun ca seks tusinde indbyggere, og i hele kommunen bor der ca mennesker. Indbyggerne har i mange år bl a ernæret sig ved at have Sveriges største fiskerihavn. Men nu er fiskene blevet overhalet indenom af stimer af turister der hvert år invaderer Skånes højre hjørne. På spørgsmålet om hvordan det er lykkedes for den lille kommune at få markedsført sig som attraktiv turistregion, svarer Margaretha Hemne, der er turistchef i Simrishamns kommune: Det har været en meget bevidst proces, vi ville have udviklet vores turisterhverv. Så satte vi os simpelthen ned og spurgte os selv, - hvad har vi at byde på, - hvilke er vores styrker? Æbler, haver og kunst Man fandt man frem til tre basisværdier. Der ene var de små fiskelejer langs med kysten, det andet den fantastiske natur og det tredje var havet med Sveriges fineste badestrand. Derefter besluttede man sig for tre undervaremærker, der alle havde tæt tilknytning til de andre varemærker. Vi valgte æblet, siger Margaretha Hemne, fordi vi har et berømt mosteri i Kivik og er tæt forbundet med æbler. Det andet varemærke er haven. Der er en stor havetradition på Österlen, fordi det milde klima og den gode jord får det meste til at gro, og det tredje og sidste, er kunst. Österlen er blevet et attraktivt sted at bosætte sig for kunstnere og det skyldes blandt andet, at der er det samme lys som på Bornholm og Skagen. Æstetisk og enkel brochure Med disse seks varemærker som tema udviklede vi vores turistprodukt. Vi lavede en brochure, hvor vi med tekst og billeder markedsførte æblet, haverne og kunsten. Og i samme brochure indlagde vi nogle meget æstetiske billeder om fiskelejerne, naturen og kysten/havet, men helt uden tekst. En anden ting vi blandt andet gjorde, var at indlede et tæt samarbejde med kunstnerne hvor vi startede det vi kalder Kunstveckan, fortæller Margaretha Hemne. Kunstveckan er Sveriges foto: skane.com sydpol.com største kunstmesse, som løber af stabelen hvert år i påskeugen, hvor ca 100 kunstnere åbner sine værksteder eller gallerier op for offentligheden. Man satsede også på golfbanerne, lavede åbne havearrangementer og meget meget mere. Og siden da er turisterhvervet virkelig vokset, og det har været nødvendigt at etabler 50 nye overnatningssteder for at kunne huse de mere end 1.5 millioner gæster, som kommer til Österlen for at se på kunst, spille golf, cykle, bade og spise god mad. Samarbejde med Bornholm Vi er også gået ind i et konkret samarbejde med Bornholms Regionskommune, fortæller hun. Det er et Interreg-projekt som løber over en treårig periode, og formålet er at satse på en ekstraordinær turismeudvikling mellem Allinge og Österlen. Det gør vi på den måde at vi markedsfører regionerne som én destination med fælles temaer og oplevelser i en samlet pakke, fx golfferier, cykelferier, kunst og haver. Formålet med projektet er at styrke den interregionale turisme, hvor udvikling af oplevelsestilbud tager udgangspunkt i de landsby attraktioner der kendetegner Simrishamn/Allinge. Det er jo netop også det som er en af Øresundsregionens styrker, at vi både har metropolen, storbyerne og også landsbyen. Vi skal ikke konkurrere med København og Malmö, vi skal udvikle vores egne styrker ude i landsbyområderne, slutter Margaretha Hemne. Margaretha Hemne, turistchef i Simrishamn 5

6 Ø R E S U N D S B R E V Föreningslivet som tillväxtmotor Upplevelseekonomin har kommit på den politiska dagordningen, medvetenheten kring den ekonomiska potential som ligger i upplevelser har ökat. Den kreativa branschen växer och skapar omsättning, export och arbetsplatser. Roskildefestivalen lockar frivilliga Varje år myllrar nästan personer till Roskilde, mitt på Själland. Målet är den välkända musikfestivalen som har existerat i 35 år. Festivalen har en ovärderlig ekonomisk betydelse för Roskilde. Men den hade aldrig uppnått den status den har idag om det inte hade varit för alla lokala föreningar och allt det ideella arbetet som varje år läggs ner i festivalen. Föreningen Roskildefestivalen har 350 personer som året runt arbetar med festivalen frivilligt. Under veckan som festivalen äger rum arbetar personer ideellt med olika uppgifter. Roskildefestivalen är en stor internationell musikfestival och ett mycket bra exempel på att man inte ska undervärdera betydelsen av det frivilliga arbete som utförs både i Roskilde och runt om i Öresundsregionen. Föreningslivet har stor betydelse Föreningslivet är en plattform för utveckling och tillväxt. I Öresundsregionen finns det ca ideella föreningar och personer som är anställda inom den ideella sektorn. Föreningslivet har med andra ord en mycket stor betydelse för medborgarna och för samhällsutvecklingen. Outnyttjad potential för tillväxt Runt om i Öresundsregionens kommuner sjuder det av aktiviteter när det lokala föreningslivet dagligen genomför sina arrangemang inom idrott, kultur eller andra områden med frivilligt engagemang. Arrangemang som lockar besökare Foto: Tao Lytzen och bidrar till ökad omsättningen för det lokala näringslivet. Men i föreningslivet finns en stor outnyttjad potential för tillväxt, menar Ingemar Holm, projektledare för Förening Øresund. Undersökningar visar att hela 40 procent av Öresundsregionens föreningar har arrangemang som skulle kunna byggas ut till att bli regionalt täckande, om de fick rätta förutsättningar. Arrangemang där föreningar från hela Öresundsregionen i samarbete med de lokala kommunerna skulle kunna utveckla regionalt lockande events som skulle bidra till att göra kommuner och föreningar intressantare för besökande, boende och inflyttare, säger Ingemar Holm och fortsätter: Fler och fler kommuner upptäcker idag hur viktiga lokala events är för att marknadsföra och göra den egna kommunen attraktiv. Tänk regionalt engagera dig lokalt! Förening Øresunds undersökning bland kommuner och föreningar i Öresundsregionen Tänk regionalt engagera dig lokalt!, visar att för- eningar ha stor kapacitet och stort intresse för att samarbeta över Sundet. Föreningarna tycker att de genom Öresundssamarbete uppnår effektivitet och utveckling som de inte kunde ha fått lokalt. I Tolv tips och några goda exempel, som skickas ut tillsammans med Øresundsbrevet, har Förening Øresund vaskat fram några tips, idéer och exempel på hur kommunerna och föreningslivet kan utvecklas tillsammans i Öresundsregionen. 6

7 Øresund-Kattegat- Skagerrak-program i høring Godkendte projekter i august og september 2006 Utvecklingsprojekt Ifö-Tejn Beviljade medel: SEK Projektansvarig: Bromölla kommun Efter en intens arbejdsperiode for skrivegrupperne for det nye Interreg-program er Øresund- Kattegat-Skagerrakprogrammet sendt i offentlig høring. Det nye program dækker over et subprogram for Øresundsregionen og et sub-program for Kattegat-Skagerrakområdet inkl. 7 norske fylkeskommuner samt Oslo kommune. Programmet giver mulighed for at lave projekter mellem de to sub-programmer. Programmet vil have tre overordnede målsætninger: At fremme økonomisk holdbar vækst, at fremme hverdagsintegrationen samt at binde regionen sammen. Årets sidste deadline i Interreg IIIA programmet nærmer sig Interreg IIIA programmets sidste ansøgningsdeadline i 2006 er den 15. december. Som det fremgår af budgetstatus nedenfor er der flest midler tilbage under foranstaltning 1.1. Men da ikke alle projekter udnytter deres bevilling, vil der løbende være midler tilbage på Efter den skriftlige høring, som har høringsfrist den 15. november 2006, fremsendes programmet til de tre regeringer for kommentarer. Først efter en behandling i de tre regeringer kan programmet fremsendes til EU kommissionen, det forventes at ske i starten af Den foreløbige version af Øresund-Kattegat- Skagerrak-programmet kan downloades fra Interregs hjemmeside: øvrige foranstaltninger. Har du derfor en god projektidé uanset foranstaltning, skal du kontakte sekretariatet. Ansøgningsmateriale, godkendte projekter og nyt om Interreg IV finder du på: Strategier för Øresund/Östasien Beviljade medel: SEK Projektansvarig: Øresundsuniversitetet Den virtuelle fødevarefabrik Beviljade medel: SEK Projektansvarig: Öresundsuniversitetet Sport Øresund Beviljade medel: SEK Projektansvarig: Skånes Idrottsforbund Utvecklande av Masterutbildning i Praktisk Kulturanalys Beviljade medel: SEK Projektansvarig: Lunds Universitet, Etnologiska Institutionen Ungt Iværksætteri Beviljade medel: SEK Projektansvarig: Sydöstra Skånes Samarbetskommitté Integrated Highed Education in Geology Bridging the Academic Gap between Sweden and Denmark Beviljade medel: SEK Projektansvarig: Lunds Universitet, Geologiska Institutionen Profil Øresund Beviljade medel: SEK Projektansvarig: Øresund Network Budgetstatus oktober 2006 Foranstaltning Total Besluttet EU-bidrag pr. Resterende EU-bidrag SEK 30/ SEK EU midler SEK 1.1 Udvikling og forbedring af administrative og fysiske strukturer Grænseregional funktionalitet og regional udvikling Grænseregional uddannelse og kompetenceudvikling Samhørighed og regional information Markedsføring og attraktionskraft SUMMA

8 F A K T A Ø R E S U N D IINTERNATIONALE INVESTERINGER Øresundsregionen ligger i den europæiske top, men presses i de kommende år Af Claus Frelle-Petersen, Director of Strategy and Development, Copenhagen Capacity Gennem en årrække er Øresundsregionen rykket frem i rækken af europæiske regioner, som tiltrækker flest internationale investeringer. Og de internationale investeringer er i fortsat vækst. Men regionen er i en skærpet konkurrence og udfordres af et helt nyt investeringsparadigme. I 2005 var Øresundsregionen rangeret på en delt 5. plads i Europa over de regioner, som tiltrak flest udenlandske virksomheder. Det viser en analyse, som Copenhagen Capacity har gennemført og netop offentliggjort. Det er et imponerende resultat taget i betragtning, at Øresundsregionen størrelsesmæssigt er en lille region i europæisk sammenhæng. I alt 57 virksomheder etablerede sig i Øresundsregionen i Det skal ses i sammenhæng med konkurrentregioner som Stockholm, der lå på en 7. plads med 55 etableringer. I toppen af den europæiske rangliste ligger Paris og London med henholdsvis 194 og 177 investeringer efterfulgt af Lyon/Grenoble og Barcelona. Det er den danske hovedstadsregion, som trækker et meget stort antal investeringer til Øresundsregionen. 50 af de 57 investeringer tegner København sig for. København er ligeledes meget vigtig for Danmark som helhed, idet 85 % af alle udenlandske investeringer i Danmark ender i København. Skåne tegner sig for 9 pct. af investeringerne i Sverige i Investeringerne giver i gennemsnit 16 nye varige jobs i København. Det er af årsager jeg skal vende tilbage et godt resultat, og størrelsen af investeringerne ligger i øvrigt over Stockholm. Hvor værdifulde investeringerne er understreges også af, at knap 75 pct. falder inden for de styrkeområder, som bl.a. Copenhagen Capacity arbejder for at markedsføre internationalt. Det gode resultat betyder, at det er tredje år i træk, at København og Øresundsregionen befinder sig i den europæiske top 10. For seks år siden lå vi placeret under top 20. Synergimuligheder slår igennem Vi må på baggrund af opgørelsen ikke forledes til at tro, at Øresundsregionen har opnået at blive en kendt region ude i verden, som i sig selv tiltrækker investeringer. Det er fortsat København, Sverige og Danmark, som er de velkendte lokationer, og som virksomhederne søger. Men det er ikke ensbetydende med, at Øresundsregionen her forstået som et integreret arbejdsmarked og kompetenceområde - ikke spiller en stigende rolle for tiltrækningen af udenlandske investeringer. Det er der flere indikationer på, at den gør: Øresundsregionen gør Skåne til en mere attraktiv investeringsregion i Sverige. I hvert fald har Skåne kunnet tiltrække flere investeringer på bekostning af andre svenske regioner bl.a. Gøteborg. Adgangen til at kunne rekruttere højt kvalificeret arbejdskraft i et stort opland bliver en vigtigere lokaliseringsparameter for virksomheder, som vælger København. Regionen tiltrækker et stigende antal hovedkontorer og andre funktioner, der dækker både Danmark og Sverige, i konkurrence med bl.a. Stockholm. Investeringer fra Sverige til Danmark og omvendt er taget til og har fået en stigende betydning. Claus Frelle- Petersen På et enkelt område life science kan man tale om, at Øresundsregionen under brand et Medicon Valley selvstændigt er slået igennem og trækker investeringer. Og det er et forspring, vi er tvunget til at udnytte i de kommende år. Profilen er ikke unik Når vi går bag om tallene tegner der sig i hvert fald to væsentlige udfordringer, som er fælles for Københavnsområdet og Skåne i kampen om de værdifulde investeringer: Den første udfordring drejer sig om, at regionen ikke har en unik investeringsprofil. Øresundsregionen tiltrækker virksomheder inden for de samme, videnstunge brancher som også en række af konkurrenterne i Nordeuropa Stockholm, London, Amsterdam. Størstedelen af investeringerne falder inden for life science, IT/tele/elektronik, software og forretningsservice, mens regionerne i begrænset omfang konkurrerer om investeringer inden for kemikalier, maskiner og udstyr, automobilindustri osv. Investeringsprofilen som vi deler med andre regioner er ikke nødvendigvis et dårligt tegn. Den er måske et tegn på, at Øresundsregionen for alvor bliver en del af metropolkonkurren- 8 S T A T I S T I K

9 F A K T A Ø R E S U N D for at tappe de unikke kompetencer, som vi kan tilbyde i stærke miljøer, som virksomhederne kan blive en del af. Øresundsregionen kan med andre ord ikke konkurrere på de klassiske parametre og på at være et videnscentrum i verdensklasse inden for et meget bredt felt. cen, hvor metropolerne bliver hjemsted for og tiltrækker videnstunge investeringer inden for et relativt begrænset antal brancheområder. Selvom konkurrencen skærpes i de kommende år, er der dog klare tegn på, at regionen kan tilkæmpe sig et forspring på udvalgte områder. Inden for life science har Øresundsregionen tilkæmpet sig et forspring. Bl.a. i kraft af en vedvarende markedsføring af Medicon Valley, som Region Skåne og Copenhagen Capacity har prioriteret igennem en snart 10 årig periode. Ser man på tværs af brancher har Øresundsregionen også muligheder, når det drejer sig om at tiltrække hovedkontorer og til dels logistikoperationer. København - og dermed Øresundsregionen - ligger i det europæiske førerfelt sammen med London, Paris, Zürich og Amsterdam, når vi taler om etablering af internationale hovedkontorer. Det nye paradigme Den anden hovedudfordring som Øresundsregionen også deler med sine konkurrenter har at gøre med et helt nyt investeringsparadigme, som bliver mere og mere tydeligt i den nuværende fase af globaliseringen. Det nye paradigme betyder, at de større, ekspan- sive green field-investeringer rykker til regioner i Østeuropa og Asien, hvor der er let adgang til kvalificeret arbejdskraft, lave omkostninger og samtidig store markedsmuligheder. Som et markant udtryk for den tendens viste en FNundersøgelse for nylig, at hverken Danmark eller Sverige figurerer på en top 50 liste over de lande, hvor de største virksomheder vil lokalisere forsknings- og udviklingsaktiviteter i de næste år. Det er derfor et faktum, at København, Skåne og Øresundsregionen som helhed vil konkurrere om de mindre investeringer i fremtiden. Det vil være virksomheder, som kommer til regionen Copenhagen Capacitys investeringsanalyse baseres på data fra en international database European Investment Monitor. Databasen En dobbelt udfordring Det er således en dobbelt udfordring vi står over for, men som heldigvis peger i samme retning, når en strategi skal findes: vi konkurrerer i stigende grad branchemæssigt om de samme virksomheder, som andre metropoler, men vi er pinedød nødt til at differentiere os stærkere på de særlige styrker, som regionen - kulturelt, historisk og socialt - har. Vores muligheder kan ligge i den særlige viden, vi råder over inden for fx diabetes, miljø/energi, lydteknologi. Det kan også være vores måde at organisere og tilrettelægge arbejdet på; vores evne til at anvende design og integrere vidensområder på, den livsstil, der tillader os både at forfølge karriere og familieliv, de sociale systemer vi har udviklet osv. Kigger man nærmere efter, er det faktisk kvaliteter, som udviklingsorienterede virksomheder verden over efterspørger og værdsætter. Derfor har København, Skåne og Øresundsregionen gode kort på hånden, hvis vi tør forfølge en ny strategi som anerkender, at verden er en anden end blot for få år siden. registrerer tværnationale investeringsprojekter og antallet af jobs de medfører, samt branche, funktion osv. Data om investeringsprojekter indsamles på basis af nyhedskilder mv. I opgørelsen af investeringsprojekterne indgår nye etableringer, etableringer af nye funktioner til en eksisterende facilitet samt væsentlige ekspansioner af en eksisterende facilitet i alle brancher bortset fra detailhandel. I analysen som er præsenteret i artiklen er antallet af projekter i Øresundsregionen opgjort som summen af investeringsprojekter i Skåne og Hovedstadsregionen og øvrige Sjælland. Investeringsprojekter i Skåne, der har oprindelse i den danske del af Øresundsregionen, og omvendt indgår ikke i opgørelsen. S T A T I S T I K 9

10 F A K T A Ø R E S U N D Stärk Öresund som forskningsregion En allt mer globaliserad ekonomi innebär nya utmaningar, men också möjligheter för länder och regioner. De snabbt växande ekonomierna, som Kina och Indien, konkurrerar inte längre enbart med pris utan i allt större grad också med kunskap och innovation. Med en sådan utveckling blir det avgörande för regionernas konkurrenskraft att satsa mer på forskning och innovation, öka mottagarkompetensen och omställningsförmågan inför nya idéer i omvärlden. Minst lika viktigt är förmågan att kunna utveckla och omsätta kunskapsresurserna i nya produkter och arbetstillfällen. Öresundsregionen har starka företagskoncentrationer inom bland annat Life science bioteknik, medicinalteknik och läkemedel och inom IT, design, logistik och livsmedel. Regionen har en tydlig profil som forskningsregion men frågan är om det räcker. Frågan är om man i tillräcklig grad drar nytta av den större kritiska massa som kan skapas genom ett fördjupat samarbete över Sundet. Mycket har gjorts. Øresundsuniversitetet och Öresund Science Region är två goda exempel på detta, vilket bland annat framgår av OECDs rapport, The Øresund Science Region (juni 2006). Men mer kan göras för att länka samman innovationsmiljöerna i Skåne med dem på Själland och öka tillgången på de aktörer och kompetenser som finns på bägge sidor om Öresund. Norden bäst i Europa Investeringar i FoU är ett vanligt mått på länder och regioners förmåga att öka kunskapsinnehållet i ekonomin. Satsningar på forskning och utveckling kan komma från offentliga aktörer, universiteten och det privata näringslivet. De nordiska länderna (förutom Norge) är ledande när det gäller de samlade FoU-satsningarna, både offentliga och privata. Sverige och Finland ligger långt över EU-genomsnittet men även Danmark ligger högt. I en global jämförelse ligger dock FoU-satsningarna i EU25 (1,9%) långt under nivåerna i USA (2,6%) och Japan (3,2%). Sverige och Finland ligger över nivåerna för både USA och Japan och Danmark ligger på samma nivå som USA. Även om Danmark och Sverige ligger i topp inom EU-området vad gäller FoU-satsningar menar flera bedömare att graden av kommersialisering av forskningsresultat är allt för låg. Öresundsregionen inte helt i toppen Det saknas jämförbar regional statistik över offentliga FoU-satsningar, men ser man till näringslivets egna FoU-satsningar vilket svarar för mer än hälften av de samlade FoU-investeringarna finns det stora regionala variationer både i och mellan Danmark och Sverige. Förklaringen till de stora regionala skillnaderna är att det mesta av FoU-satsningarna görs av ett fåtal högteknologiska företag och institut och dessa är ofta koncentrerade till universitets- och huvudstäder. Öresundsregionen ligger över det samlade genomsnittet för Danmark och Sverige på 2,4 procent, men samtidigt kan man konstatera att Öresundsregionen ligger under FoUnivåerna i Västra Götaland och Stockholm. Västra Götalands överrepresentation (6,0 %) förklaras av att fordonsindustrin är starkt koncentrerad hit och mycket utvecklingsintensiv. I Västra Götaland finns också flera viktiga nationella forskningsinstitut förlagda. De arbetar huvudsakligen med tillämpad forskning i nära samverkan med näringslivet. Som exempel kan nämnas: IVF (Industriforskning och utveckling AB), SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) och IMEGO (The Institute of Micro- and Nanotechnology in Göteborg). En annan förklaring är att en del av den forskningstunga läkemedelsindustrin är lokaliserad till Västra Götaland. Det är intressant att notera att inom Öresundsregionen svarar Skåne för en högre 10 S T A T I S T I K

11 F A K T A Ø R E S U N D FoU-nivå än den danska delen av Öresund. Förklaringen till detta är sannolikt att branschstrukturen i Skåne fortfarande har en stor andel industriproduktion jämfört med danska delen av Öresundsregionen, som har en mycket liten industrisektor och tydlig överrepresentation av finans- och företagstjänster. Det är framför allt de mycket små FoU-satsningarna på Själland utanför Hovedstadsregionen som förklarar Öresundsregionens svagare position relativt Västra Götaland och Stockholm. Även om FoU-investeringarnas andel av BRP är lägre i Öresundsregionen än i Västra Götaland och i Stockholm svarar Öresund för nästan 30 procent av näringslivets samlade investeringar i forskning och utveckling i Danmark och Sverige. Det är långt mer än Västra Götaland (25%) och Stockholm (21%). Å andra sidan är Västra Götaland och Stockholm funktionellt sammanhållna regioner på ett helt annat sätt än Öresundsregionen är idag. Allt för få med teknisk utbildning Danmark och Sverige har också en högre andel än genomsnittet för EU vad gäller både andel sysselsatta inom tekniska och naturvetenskapliga yrkesgrupper och andelen i befolkningen med en teknisk/naturvetenskaplig universitetseller högskoleexamen. En regional jämförelse mellan Danmark och Sverige visar emellertid åter att Öresundsregionen inte når upp till samma nivåer som Stockholm och Västra Götaland. Hovedstadsregionen kommer på en andraplats (5,7%) efter Stockholm (7,0%). Skåne ligger på genomsnittsnivån i Sverige (4,8%) och Själland øst for Storbælt (2,0%) ligger långt under genomsnittet för Danmark (3,9%). Insatser för innovation och förnyelse I både Danmark och Sverige har myndigheter och organisationer formulerat viktiga strategiska insatser för att främja utvecklandet av innovationsmiljöer. Den stora utmaningen och möjligheten! - för Öresundsregionen är hur man kan integrera innovationssystemen i Skåne och på Själland och på så sätt öka den kritiska massan och regionala konkurrenskraften på lång sikt. Några förslag är: Öka tillgången på riskkapital i ett gränsregionalt perspektiv Skapa strukturer för teknik- och kunskapsöverföring mellan företagen på Själland och i Skåne Främja kommersialisering av forskningsresultat och idéer från universitet, näringsliv och andra aktörer Säkerställa god kompetensförsörjning till näringslivet i hela Öresundsregionen Stimulera innovationsförmågan och kunskapsutveckling i små och medelstora företag Främja utvecklingen av regionala profilområden och specialisering Tillvarata möjligheterna som ligger i att skapa nya innovationssystem inom kultur och miljö. Koppla samman upplevelseindustri med traditionella tillverknings- och tjänstenäringar Främja ett effektivt samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner i ett gränsregionalt perspektiv Insatser för att öka kommerseringen av produktidéer och ny kunskap. Utveckla nya produkter och tjänster med högt förädlingsvärde Satsa på systematiskt och långsiktigt statistikoch analysarbete för att öka kunskaperna om innovationssystemen på Själland och i Skåne. För mer information kontakta: Anders Axelsson, aa@oresundskomiteen.dk S T A T I S T I K 11

12 Tillväxt är målet för nästan alla länder, regioner och städer. Tillväxten sker nu, menar forskarna, i offensiva storstäder, ibland kallade metropolregioner och inte via nationalstaterna. Det är Shanghai, Bangalore, Barcelona, Munchen och världsstäder som New York och London för att ta några exempel. Diskussionerna kring Öresundsregionen berör oftast gränsproblematiken för pendlare, skattefrågor mm. Det är viktiga frågor och måste naturligtvis bearbetas och lösas. Men det kan också vara spännande att se hur Öresundsregionen passar in i den snabba utvecklingen av metropolregioner. Fem karakteristika anses prägla de växande metropolregioner. Centrum för beslutsfattande inom internationell politik, finanser, företag, organisationer En kommunikationshub Framstående inom forskning och innovation Centrum för kultur, media, kreativa verksamheter Stora events. Att få ett OS/OL är bevis på att man tillhör superligan Låt oss för skoj skull pröva dessa karakteristika på några städer. Vi börjar med London och ser att staden tar full poäng i alla grenar. Sedan tar vi succéstaden Barcelona. Beslutsfattande och kommunikationer ger inga höga poäng, forskning och innovation är rimligt bra, men det kreativa är i toppen och man har haft en olympiad. Stockholm får bra betyg på beslutsfattande pga sin ställning som finansiellt centrum och sina huvudkontor för globala storföretag. Man ligger också högt i forskning och innovation (Karolinska Institutet) och events (Nobelpriset). Vår gräns är både en svaghet och en styrka. Styrkorna måste utnyttjas. Hur är det då med vår Öresundsregion? Regionen är jämförelsevis svag relativt sett som finansiellt centrum. Allt fler nordiska huvudkontor samlas här liksom internationella organ. Ett ESS skulle öka beslutskraften inom industri och innovation. Vi är en stor kommunikationshub med Copenhagen Airport mitt i korsningen av nord-sydliga och östvästliga korridorer. Fehmarn Bält bron har här sin plats. Forskning och innovation tillhör de verkliga styrke-områdena och där är vi bland de ledande i Europa. En utveckling av Öresund Science Region ligger helt i linje med detta. Köpenhamn är en av världens stora konferenscentra, Malmö ligger också högt. Men det saknas gemensamma events, inte minst inom idrotten. Ett fotbolls EM skulle passa in bra. Öresund är en crossborder region och ligger i både Danmark och Sverige. Vi finns i två nationella och språkliga kulturer och vad vi gör inom kultur och media identifieras ofta inom dessa båda kulturers ramar och inte som öresundsaktiviteter. Både OECD och EU pekar på kulturens betydelse för tillväxt i regionen. Vår gräns år både en svaghet och en styrka. Styrkorna skall utnyttjas. Öresundsregionen har nämligen en stor fördel som varken Barcelona eller Stockholm har. Regionen ses utifrån som en spännande nytänkande och kaxig framtidsregion med Öresundsbron och Turning Torso som symboler. Regionen uppfattas som en modell för postmodernt gränsöverskridande samarbete. Det kan vi tänka på medan vi tålmodigt väntar på öresundstågen. Ø R E S U N D S B R E V Bengt Streijffert, Sekretariatschef Øresundsuniversitetet/ Øresund Science Region, gästskribent i november. Nyt fra sekretariatet Komiteemöte i november Sista Öresundskomiteemötet i år var den 16 november. Tack och hej Mirjam Gork-Jensen slutade den 1 november för att börja arbeta på Statens Teaterhøjskole. Susanne Karringer har under två år arbetat med projektet Öresundsregional Östersjöstrategi. Projektet är slut den siste december och då kommer Susanne att sluta hos oss. Andra arbetsuppgifter Sidse Corfitzen kommer fram till den siste december att arbeta heltid med frågor som rör möjligheter över gränsen. ØresundsTing Öresundskomiteen afholder hvert år en konference der kaldes Øresundstinget. Konferencen henvender sig til politikere, beslutningstagere, erhvervslivet, arbejdsmarkedets parter og andre aktører der har interesse i Øresundsregionen. Næste Ting skal holdes på den danske side. Som en konsekvens af kommunalreformen i Danmark og valget i Sverige, har Öresundskomiteen besluttet at udsætte dette års Ting til foråret 2007 Folklig förankring Flere penge til puljen for folkelig forankring Øresundsbron har skænket 20,- kr per deltager til Öresundskomiteens pulje til folkelig forankring. Dette års pulje på dkk var ellers opbrugt, men nu er der igen mulighed for at søge om tilskud til små samarbejdsprojekter på tværs af Øresund. Deadline den 1. december F O R M : O R I G R A F O A B, M A L M Ö.