Et grænseregionalt arbejdsmarked resultater og muligheder
|
|
- Lisa Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Et grænseregionalt arbejdsmarked resultater og muligheder Slutrapport for projektsamarbejde mellem Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd og Öresundskomiteen Oktober, 2004
2 Udgiver: ØAR og Öresundskomiteen, 2004 Produktion: Mikael Forth Tryk: Utopiaprint Oplag: 1000 dansk/svensk version För mer information och tillgång till övriga rapporter som producerats inom ramen för projektet hänvisar vi till våra respektive hemsidor: och Detta projekt är delfinansierat genom INTERREG IIIA Öresundsregionen, EUROPEISKA UNIONEN, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden
3 INDHOLDSFORTEGNELSE Förord Varför en välfungerande gränsregional arbetsmarknad? Projektets resultat Erfarenheter av projekt och andra initiativ i Øresundsregionen Erfarenheter från andra europeiska gränsregioner Fördelar med att arbeta på andra sidan Sundet Øresundsperspektiv på pensionsområdet JobØresund Anbefalinger til den fremtidige indsats Mulighederne skal synliggøres Markedsføring af fordele ved at arbejde på den anden side Udvikle kortlægningen af behov, udbud og efterspørgsel Fremme samspil mellem regler og mellem systemer Regler og overenskomster Uddannelse og kvalifikationer Fremme dialog og arbejdsdeling...19
4 Förord Öresundskomiteen och Öresundsregionens Arbetsmarknadspolitiska Råd (ÖAR) har under två år drivit projektet En gränsregional arbetsmarknad i Øresundsregionen resultat och möjligheter. Projektet stöds av Interreg IIIA Øresund. Den här skriften utgör projektets slutrapportering. En välfungerande gränsregional arbetsmarknad är en central förutsättning för ekonomisk tillväxt och utveckling i Øresundsregionen. Projektet har fokuserat på resultat och erfarenheter som gjorts när olika aktörer agerat för att främja den gränsregionala arbetsmarknaden. Potential, incitament och drivkrafter har varit nyckelord när projektet sökt ringa in bra initiativ och lovande områden. Några av dessa har fått särskild uppmärksamhet eftersom de skulle kunna vara tongivande i framtida insatser Projektet vänder sig till myndigheter, politiker, tjänstemän, forskare och andra intresserade. En rad aktörer på olika nivåer är engagerade i arbetet med att på olika sätt förbättra förutsättningarna för den gemensamma arbetsmarknaden. Förhoppningen är att rapporten skall ge inspiration till vidare diskussioner, aktiviteter och åtgärder med inriktning på att främja en integrerad och funktionell arbetsmarknad kring Øresund.
5 De gemensamma projekterfarenheter och poänger som presenteras här handlar ytterst om behovet att fokusera på några övergripande frågor: Hur kan och bör aktörer på olika nivåer agera så att en integrerad och välfungerande gränsregional arbetsmarknad formas och förverkligas i Øresundsregionen? Vilka är de största utmaningarna? Vilka strategiska mål och insatser är nödvändiga framöver? Bland projektets avslutande slutsatser och rekommendationer finns en rad förslag på strategiska insatsområden. Det handlar bl.a om: Att synliggöra fördelar och möjligheter på den øresundsregionala arbetsmarknaden Att stärka samspelet mellan regler och mellan system Att utveckla en arbetsdelning mellan aktörer på området Projektet har i hög grad formats i dialog med andra aktörer. En følgegruppe har gett värdefull sparring i projektarbetet. Därtill har en rad enskilda personer gett respons på frågor och bidragit med goda uppslag. De förslag som presenteras i rapporten bygger på information och synpunkter som samlats in under projektarbetet. Varmt tack till alla som på olika sätt bidragit till projektet En gränsregional arbetsmarknad i Øresundsregionen resultat och möjligheter. I rapporten blandas danska och svenska. Projektgruppen ser detta som ett naturligt och positivt uttryck för samarbetet på tværs i Øresundsregionen. Torben Aaberg Steen Bach Pallesen Öresundskomiteen ÖAR 5
6 1. Varför en välfungerande gränsregional arbetsmarknad? En välfungerande gränsregional arbetsmarknad är en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt och utveckling i Øresundsregionen. En gemensam arbetsmarknad är nyckeln till fördjupad integration. Personer och verksamheter får väsentligt fler möjligheter om de på ett smidigt sätt kan dra nytta av en större arbetsmarknad. Det handlar bl.a om bredare rekryteringsunderlag, större utbud av kvalificerad arbetskraft och bätte användning av tillgänglig arbetskraft och kompetens. Med stora grupper kvalificerade personer i närområdet ökar chansen att verksamheter finner de medarbetare de söker. Det ökar också chansen för internationella investeringar och etableringar i regionen. När personer har möjlighet att på ett smidigt sätt söka arbete och få anställning på andra sidan sundet minskar risken för flaskhalssituationer och andra obalanser på arbetsmarknaden. För enskilda individer kan tillgång till en större arbetsmarknad betyda mycket vad gäller välfärd och livskvalité. OECD konstaterar i sin analys av Öresundsregionen att: Fördelarna med en större välfungerande arbetsmarknad framstår som särskilt tydliga i ljuset av ökad global konkurrens. 1 Vi konkurrerar med andra starka regioner både i och utanför Europa och i den konkurrensen kan och bör Øresundsregionen hävda sig ännu bättre. En bättre integrerad arbetsmarknad är, som sagt, en viktig förutsättning för fortsatt ekonomisk tillväxt och internationell konkurrenskraft. Øresundsregionen har stor potential, men kan generera långt mer om möjligheterna tas tillvara mer effektivt. Vad krävs för att förverkliga visionen om en integrerad, gemensam arbetsmarknad i Øresundsregionen? Det talas ofta om barriärer och hinder av olika slag och att dessa måste justeras eller helt tas bort. Frågor om harmonisering påskyndas eller bromsas utvecklingen 1 I OECD:s analys formuleras detta enligt följande: The advantages of a larger functional labour market are particularly compelling in the context of increased global competition (OECD Territorial Reviews: Öresund-Denmark/Sweden, 2003). 6
7 av de skillnader som finns? debatteras löpande. I det sammanhanget handlar det om att testa enkla och effektiva lösningar på aktuella problem, samt att fokusera på den potential och de möjligheter som gör Øresundsregionen så attraktiv. Vid sidan av problemdiskussionerna finns en rad möjligheter som borde bli föremål för fler effektiva och ändamålsenliga informationsinsatser; personer och verksamheter måste göras uppmärksamma på vad som faktiskt finns att hämta här. Många aktörer gör stora insatser för att utveckla möjligheterna och på olika sätt flagga för det regionen har att erbjuda. Detta arbete görs i stora delar utan någon form av övergripande samordning. Många har förvisso upptäckt Øresundsregionen och fördelarna av att verka och samarbeta på tværs. Deras erfarenheter är viktiga när den gemensamma arbetsmarknaden skall drivas vidare. Projektet En gränsregional arbetsmarknad i Øresundsregionen resultat och möjligheter har undersökt hur långt vi egentligen kommit på vägen mot en gemensam gränsregional arbetsmarknad. Syftet med projektet är att söka ny kunskap om förutsättningarna för att utveckla en integrerad arbetsmarknad och presentera konkreta handlingsförslag. Nedan följer en övergripande presentation av projektets viktigaste resultat. Därefter anges projektets slutsatser och rekommendationer rörande den framtida utvecklingen av den gemensamma arbetsmarknaden. De diskuteras utifrån följande teman: 1. Synliggøre muligheder og fordele 2. Fremme samspil mellem regler og mellem systemer 3. Fremme arbejdsdeling mellem aktørerne 7
8 2. Projektets resultat Nedan följer en kort presentation av projektets aktiviteter och resultat. En viktig aspekt i projektet är inriktningen på positiva erfarenheter - på möjligheter snarare än problem. Delrapporter och andra produkter som producerats inom ramen för projektet har förmedlats till relevanta aktörer. Delrapporterna finns också på projektparternas respektive hemsidor: och Erfarenheter av projekt och andra initiativ i Øresundsregionen Projektet satte sökljuset på erfarenheter som gjorts inom genomförda och pågående projekt/initiativ där syftet på något sätt anknöt till den gränsregionala arbetsmarknaden. 37 intervjuer genomfördes med personer som drivit projekt på tværs i Øresundsregionen. De svarade på frågor om vad de upplevt som positivt och givande. De ombads också ringa in de största utmaningarna och hur de valt att hantera dessa. Denna aktivitet resulterade i rapporten Erfaringer fra Øresundsregionen set gennem udvalgte projekter og initiativer. Rapporten poängterar att samarbete och utbyte i hög grad sker inom ramen för olika slags projekt. Dansk-svenska projekt förs vanligtvis i hamn i positiv anda och utan större problem. Några gränsregionala irritationsmoment framhölls av flera respondenter. Dessa handlar i huvudsak om: Höga reskostnader Skillnader i utbildningssystemen Bristande språkförståelse Byråkrati i samband med projektansökningar Detta sätter ibland käppar i hjulet för dansk-svenska projektsamarbeten. Intervjuerna pekar också på att samarbete på tværs ofta involverar ett rikt mått av initiativkraft och pragmatism. När det inte finns självklara sätt att hantera problem och frågeställningar på finner man en lösning genom gemensamma ansträngningar inklusive en portion nytänkande. Därtill indikerar genomförda projekt och andra initiativ att samarbete och informationsutbyte mellan 8
9 institutioner på bägge sidor sundet helt klart kan intensifieras och att detta skulle vara positivt också för medborgarna i regionen. Information och informationsinsatser är nyckelord både i kontakten mellan institutioner och i kommunikationen med medborgarna i regionen. 2.2 Erfarenheter från andra europeiska gränsregioner Intervjuer genomfördes också med representanter för fem gränsregioner runt om i Europa. Avsikten var att ge en bild av villkor och erfarenheter som präglar andra europeiska gränsregioner. Ett viktigt inslag i samtalen var att söka projektideer och uppslag rörande initiativ och aktiviteter som skulle kunna inspirera aktörer i Øresundsregionen. Som komplement till intervjuerna (en i varje gränsregion) insamlades uppgifter om befolkning, sysselsättningsnivå, arbetslöshet, språk och pendlarströmmar i de aktuella regionerna. Undersökningen är inte tillräckligt omfattande för att ge grund till mer långtgående slutsatser. Resultaten ger dock en fingervisning om situationen på arbetsmarknaden i några andra gränsregioner. Statistik rörande pendling samt flera barriärhistorier indikerar att det fortfarande är långt kvar till en situation där gränsregionala arbetsmarknader fungerar någorlunda enligt samma premisser som nationella arbetsmarknader. I Väst- och Centraleuropa finns gränsregioner med långt större volymer in- och utpendling, men utvecklingen i Øresundsregionen går snabbt. Följande fem gränsregioner studerades: P.E.D/Pôle Européen Dévelopment (områden i Belgien och Frankrike samt hela Storhertigdömet Luxemburg) Irland/Nordirland Maas Rijn (områden i Belgien, Tyskland och Holland) Oberrhein (områden i Frankrike, Tyskland och Schweiz) Schleswig-Sønderjylland (områden i Danmark och Tyskland). Denna aktivitet resulterade i rapporten Fakta og erfaringer en introduktion til fem grænseregionale arbejdsmarkeder i Europa. Några exempel på aspekter som tas upp i rapporten: Generellt sett kämpar gränsregioner med samma slags problem. Barriärer som grundas på olika lagstiftning rörande skatter, socialförsäkringar samt pensionsområdet nämns i samtliga regioner som undersöktes. De rent strukturella förutsättningarna varierar från region till region, vilket gör det svårt att ge någon form av övergripande bild av hur denna form av barriärer hanteras. På regional nivå framhålls vikten av en pragmatisk tolkning av gällande lagar och regler. På nationell nivå kan lagstiftningsmässiga barriärer monteras ned genom bilaterala avtal. Undersökningen visar också att övertygelsen om fördelarna med en fungerande gränsregional arbetsmarknad är en viktig drivkraft i projekt och annat samarbete. 9
10 En återkommande synpunkt är att gränsregionala arbetsmarknader rymmer stor - men i många stycken outnyttjad - potential. Om möjligheterna togs till vara på ett bättre sätt skulle det betyda mycket för tillväxt och arbetstillfällen. Välriktade informationsinsatser främjar i hög grad gränsregionala arbetsmarknader. Øresundsregionen har snabbt markerat sig vad gäller gränsregionala informations- och servicefunktioner. Flera aktörer gör stora insatser på dessa områden. Här har Øresundsregionen kommit lika långt ibland rentav längre än många andra europeiska gränsregioner. SkatØresund, ØresundDirekt och AF Øresund kan framhållas som goda exempel och inspiration i kontakten med andra gränsregioner. Det är nyttigt med erfarenhetsutväxling mellan europeiska gränsregioner. Här finns inspiration att hämta - både på strategisk nivå och utifrån konkreta lösningsförslag rörande gränsproblematik av olika slag. 2.3 Fördelar med att arbeta på andra sidan Sundet Ekonomiska konsekvenser vid anställning på andra sidan Sundet? Vad kan man förvänta sig vad gäller lön, skatt, pensionsvillkor, föräldraledighet, sjukpenning, arbetstidens längd mm? Hur och varför skiljer sig dansk och svensk arbetsgivaravgift? 10 Genom åren har många människor vänt sig till Arbetsförmedlingen Øresund med just den här typen av frågor. Projektparterna utarbetade, i samarbete med Arbetsförmedlingen Øresund, ØresundDirekt i Malmö (Försäkringskassan och Skatteverket), SkatØresund och den Sociale Sikringsstyrelse, några fallstudier för att i stora drag visa vad anställning på andra sidan Sundet kan få för ekonomiska konsekvenser för enskilda personer. Denna aktivitet resulterade i skriften Arbejde i Danmark? Arbejde i Sverige?. Den finns i både en dansk och en svensk utgåva. Rapporten pekar bl.a på att: Personer som bor i Sverige och arbetar i Danmark har generellt högre disponibel inkomst. Därutöver är det svårt att ge en entydig bild av om det är ekonomiskt lönsamt att arbetspendla över Øresund. Den förhärskande bilden av att boende i Sverige och arbete i Danmark är den ekonomiskt mest attraktiva lösningen stämmer ofta men inte alltid. Det kan också vara ekonomiskt fördelaktigt att bo i Danmark och arbeta i Sverige. Detta mot bakgrund av att denna kategori pendlare har möjlighet att betala s.k SINK-skatt på den inkomst de tjänar i Sverge. SINK-skatten ligger på 25%. Om man betalar SINKskatt på sin inkomst har man dock inte rätt att göra avdrag för t.ex ränteutgifter och reskostnader. En av orsakerna till att så pass få øresundspendlare bor i Danmark och arbetar i Sverig kan vara att få danskar känner till den svenska SINK-skatten. I realiteten innebär SINK-skatten att en lägre svensk bruttolön i vissa fall kan ge en högre disponibel
11 inkomst än en dansk bruttolön som beskattas i Danmark. Den svenska arbetsmarknaden framstår som mer familjevänligt inrättad än den danska. Längre barnledighet/barsel samt generösare regler rörande frånvaro från arbetet då barnen är sjuka är exempel på detta. Därtill är det svenska pensionssystemet ofta mer fördelaktigt för den enskilde. Rapporten framhåller att fallstudierna ger en bra indikation på vad det kan innebära rent ekonomiskt att vara anställd i grannlandet. Var och en som överväger att börja arbeta på andra sidan Sundet bör dock kontakta relevanta myndigheter för att få en mer exakt bild av vilka privatekonomiska konsekvenser det kan få om man ansluter sig till øresundspendlarnas skara. Under projektförloppet beslutade Sveriges Riksdag att avskaffa SINK-skatten vid årsskiftet 2004/2005. Denna åtgärd kan komma att påverka den samlade bilden av i vilken mån det kan löna sig att bo i Danmark och arbetspendla till Sverige. 2.4 Øresundsperspektiv på pensionsområdet När projektet beslöt att titta närmare på en aktuell arbetsmarknadsfråga föll valet på pensionsområdet. Det är ett viktigt men komplext område som inte synts särskilt mycket i debatten om integration i Øresundsregionen. Pensionsvillkor vid anställning på tværs handlar ytterst om arbetskraftens fria rörlighet mellan Danmark och Sverige, vilket i sig motiverar att frågan blir ordentligt belyst. Problemet är att det i många situationer är svårt att ta med sig pensionen när man byter jobb över landsgränsen. Det är viktigt att se till att anställning på tværs inte leder till ekonomisk förlust för den enskilde vare sig på kort eller lång sikt på grund av ramar i de nationella trygghetssystemen. Det finns inslag i nuvarande regler för tjänstepension 2 som kan skapa osäkerhet i det långa perspektivet. Ett problem är att s.k pensionsdepåer inte avgiftsfritt kan flyttas över landsgränsen. Denna aktivitet har utmynnat i en konstruktiv dialog med i första hand representanter för arbetsmarknadens parter. Inom ramen för projektet har konsekvenserna av gällande regler analyserats, problemställningar har ringats in och möjliga lösningsförslag har tagits fram. Försäkringsmäklarna i Helsingborg och JH Assurance i Köpenhamn har utvecklat tekniska lösningsförslag. Dessa har presenterats för och diskuterats i en arbetssgrupp, med bl.a Dansk Arbejdsgiverforening, Svenskt Näringsliv samt danska och svenska LO. Dialogen mellan dessa parter fortgår och följs upp under hösten Tjänstepension = obligatoriska pensionsordningar som fastställs av arbetsgivaren i samband med anställningen. 11
12 2.5 JobØresund Projektet fick sin officiella avslutning vid JobØresund den 1 september 2004, som arrangerades av ÖAR och Öresundkomiteen. Nära tvåhundra representanter för arbetsmarknadens parter, utbildningsinstitutioner och en rad andra instanser samlades i Malmö Börshus under rubriken Vil Du være med til at bygge den næste bro et arbejdsmarked i vækst og balance?. Ambitionen är att JobØresund skall arrangeras varje år och fungera som en samlingspunkt för aktörer på arbetsmarknaden. Syftet med detta skall vara att sätta fokus på och skapa uppmärksamhet kring frågor som rör den gränsregionala arbetsmarknaden. JobØresund 2004 innehöll en konferens, utställningar samt workshops. Dessa byggstenar skulle också kunna ingå i framtida JobØresund-dagar. En brett sammansatt panel diskuterade mål, medel och arbetsfördelning rörande det vidare arbetet med den øresundsregionala arbetsmarknaden. I fem workshops dryftades sedan olika områden mer i detalj. Det handlade bl.a om: Jobbförmedling och informationinsatser. Samarbete rörande statistik och arbetsmarknadsanalyser. Innovation och iværksætterkultur. Möjligheter och idéer kring projektsamarbete i regionen. En work-shop utgick från projektets rekommendationer samt de frågor som stod i centrum för paneldebatten. Inför JobØresund 2004 sändes projektets resultat och slutsatser i form av ett arbetsdokument till deltagarna. Aspekter som varit i projektets sökljus dryftades sedan på konferensen och i work-shops. Talarna vid konferensen rörde sig kring följande frågeställningar: Hur kan en øresundsregional arbetsmarknad bidra till ekonomisk tillväxt i regionen? Hur görs den øresundsregionala arbetsmarknaden attraktiv, så att möjligheterna utnyttjas ännu bättre? Vad för slags politiska initiativ är nödvändiga för utvecklingen av en øresundsregional arbetsmarknad? 12
13
14 3. Anbefalinger til den fremtidige indsats 3.1 Mulighederne skal synliggøres Der er mange muligheder på Øresundsarbejdsmarkedet, både for arbejdsgivere og arbejdstagere. Men der er for få, der kender til dem. Der bør gøres en større indsats for at markedsføre fordelene, skabe overblik over det aktuelle udbud og efterspørgslen på arbejdskraft samt synliggøre de konkrete jobmuligheder Markedsføring af fordele ved at arbejde på den anden side Projektet har med pjecen: Arbejde i Danmark? Arbejde i Sverige søgt at synliggøre de økonomiske aspekter ved at arbejde på den anden side af Øresund. Men der bør sættes mere massivt ind med markedsføring, hvis budskabet skal nå ud til en større del af befolkningen, motivationen fremmes og fordomme flyttes. Det er nødvendigt at udvikle samarbejdet mellem de respektive aktører, om denne opgave, blandt andet fordi myndighedsansvar og viden ligger flere steder. Blandt mulige initiativer er: Et samarbejde mellem faglige organisationer om identifikation af informationsbehov, erfaringsudveksling og en målrettet informationsindsats med debatorienterede produkter (pjece, workshops, artikler i fagblade etc). Fordelene, informationsbehovet, budskaber og relevant medievalg vil varierer fra branche til branche, fra faggruppe til faggruppe. En kampagne som opfordrer virksomheder til at promovere sig selv, som fremtidig arbejdsplads, overfor studerende og arbejdssøgende fra den anden side af Øresund. Relevante aktører kan være arbejdsgiver- og lønmodtagerorganisationer, Arbejdsformidlingen, ØresundDirekt, Øresundsuniversitetet m.fl. 14
15 Andre forslag er: Mere målrettet formidling af succes-historier Øresundsambassadörer på arbejdspladser, uddannelsesinstitutioner og faglige organisationer. Bedre vejledning og rådgivning til arbejdsgivere om rekruttering af arbejdskraft og personaleadministrative spørgsmål knyttet til ansættelser fra den anden side af Sundet. Opfølgning og stimulering af udvekslingsinitiativer mellem offentlig arbejdsgivere (fx København-Malmø, Lund-Frederiksberg) Bedre information om økonomiske konsekvenser, fx flere fordelspjecer, som inddrager privatøkonomiske aspekter som flytteomkostninger (økonomiske og sociale), hverdagsbudgetter og konsekvenserne af fjernelse af SINK skatten m.v. Bedre information om vilkårene på arbejdsmarkedet på den anden side Udvikle kortlægningen af behov, udbud og efterspørgsel De fleste arbejdssøgende finder nyt job mens de er i beskæftigelse. Ofte etableres kontakten via virksomhedens medarbejdere ( mund-til-øre ), jobannoncer i aviser/fagblade/internet, eller via personlig tilmelding til Arbejdsformidlingen. Ikke alle arbejdssøgende kommer i kontakt med arbejdsformidlingen og de aktuelle tilbud om stillinger på den anden side af sundet. Der er forskel på dansk og svensk praksis omkring arbejdsformidling, eftersom det i Sverige er lovgivet, at alle stillinger skal registreres i Arbejdsformidlingen. Det foregår via en landsdækkende jobbank med mange ledige stillinger og en stor brugerflade. AF i Sverige har desuden haft monopol på jobformidlingen ind til for få år siden. I Danmark råder Arbejdsformidlingen over en tilsvarende job- og cv-bank. Der er konkurrence på jobmarkedet i Danmark, hvor fagforeninger og private vikar- og rekrutteringsbureauer også formidler jobs. Der findes endvidere en række job-sites på internettet med information om stillinger på den anden side af Øresund. Men de skal opsøges aktivt, det vil sige man skal allerede have overvejet positivt at arbejde på den anden side af Øresund. Måske har man kendskab til hvilke fagområder, der aktuelt mangler arbejdskraft i eget land, men oplysninger om efterspørgslen på den anden side af sundet finder man kun, hvis man opsøger dem aktivt. Eftersom mange idéer og ønsker om fremtidige job eller karrierebaner bliver skabt på tidspunkter, hvor man ikke er aktivt jobsøgende, er det nødvendigt at synliggøre disse informationer i dagligdagen. Blandt mulige initiativer er: Regelmæssig, målrettet information om udbud og efterspørgsel på arbejde inden for bestemte faggrupper på den anden side af sundet, etc. Relevante aktører er Arbejdsformidlingen, de faglige organisationer og eksempelvis ØresundDirekt. Der kan fx etableres samarbejde om at udnytte mulighederne i AF s job- og CV banksystemer. Det er i dag teknisk muligt at koordinere Sveriges og Danmarks CV-bank. Endvidere kan de samarbejde 15
16 om jobformidling og kompetenceudvikling på tværs af sundet, erfaringsudveksling og vidensdeling, og fælles markedsføringsinitiativer inden for den enkelte faggruppe. Udvikling af et arbejdskraftbarometer, som kan beskrive og bruges til at forudse det fremtidige behov for arbejdskraft i Øresundsregionen. Det kan blive ét af redskaberne til at sikre en langsigtet kompetensförsörjning i regionen og besvare spørgsmål som: Har vi på længere sigt tilstrækkelig arbejdskraft til at sikre fortsat vækst? Hvordan kan øresundsarbejdsmarkedet bidrage til at fremme beskæftigelsen? Opgaven kan løses i et bredt samarbejde mellem ØAR, arbejdsmarkedsmyndighe der, arbejdsmarkedets parter, de respektive statistikbureauer, relevante Øresundsorganisationer m.fl. Lancere et pilotprojekt, som kortlægger udvalgte faggruppers mobilitet og incitamenter til at udnytte arbejdsmarkedet tværs Øresund. Forskelle i fx leveomkostninger, lønniveau og beskatning er vigtige faktorer for udviklingen af mobilitet over en landegrænse. Det understreges af erfaringer fra andre grænseregioner med en væsentligt større mobilitet, men også i Øresundsregionen er incitamentet for at arbejdspendle i høj grad bestemt af disse forskelle. Markedsbestemte forskelle kan være en drivkraft i hverdagsintegrationen, men systemforskelle kan være begrænsende for udnyttelsen af mulighederne. En række forskelle mellem de to arbejdsmarkedssystemer er omtalt nedenfor. Grundlæggende er det svenske arbejdsmarked i højere grad reguleret ved lovgivning, end ved aftaler, som kendetegner det danske arbejdsmarked. Lovgivningen yder bl.a. arbejdstagerne en vis beskyttelse mod fyringer og er måske en forklaring på, at arbejdstagere i Danmark statistisk set skifter job oftere end i Sverige. I Danmark skifter 22% arbejde efter mindre end 1 år, mens tilsvarende del i Sverige er på 15 %. Gennemsnittet i EU er 16%. (Kilde: Kommissionen for de Europæiske Fællesskaber, 2004). 3.2 Fremme samspil mellem regler og mellem systemer Danmark og Sverige er nærtstående velfærdssamfund, men også forskellige især når det gælder arbejdsmarkedet. Lovgivning, institutionelle rammer, overenskomster, traditioner og aftalesystemer er forskellige. Disse forskelle sætter rammevilkårene for udviklingen af et mere åbent, fleksibelt arbejdsmarked på tværs af Øresund. 16
17 Forskelle i rammer og vilkår mellem Danmark og Sverige på arbejdsmarkedet Lønniveauet er lavere i Sverige, til gengæld er personbeskatningen i Sverige lavere; skyldes at arbejdsgiverafgiften er høj i Sverige, mens denne i Danmark er lav på bekostning af højere personbeskatning. Det svenske arbejdsmarked er i større udstrækning reguleret via lovgivning, mens det danske i er mere overenskomstreguleret. Ansættelsesbeskyttelsen er generelt større i Sverige, hvorved forstås at det er sværere for svenske arbejdsgivere at afskedige ansatte man har en særlig lov, modsat Danmark, som beskytter de ansatte. I Sverige findes en lov der danner grundlag for ansættelseskontrakt, hvilket ikke er tilfældet i Danmark. Arbejdstiden i Sverige er 40 timer pr. uge, mens Danmark ligger på 37 timer pr. uge. Kilde: ØresundDirekt En situation hvor nationalt forskellige rammevilkår virker i samme retning som markedskræfterne rejser spørgsmål om komplementaritet og en balanceret udvikling: Ulighederne skaber tilvækst på kort sigt, men hvad er konsekvenserne på det lange sigt? Udjævnes ulighederne af konkurrencen indenfor regionen eller fortsætter skævvridningen? Kan vi på sigt opretholde en win-win situation, hvis den nuværende udvikling fortsætter eller må vi for at bevare og udvikle dynamikken i regionen fokusere på at bygge bro mellem nationale love, regler og systemer? To områder, hvor en sådan debat er nødvendig, er hhv. aftale- /overenskomstområdet og uddannelses- /kompetenceområdet. Blandt mulige initiativer kan være: Regler og overenskomster Synlighed omkring regler og vilkår, som gælder ved ansættelse i nabolandet er vigtig for at gøre det trygt at arbejdspendle. Der er en række eksempler på samarbejdsaftaler mellem fagforeninger/a-kasser, myndigheder, men der er ikke i dag et samlet overblik over de problemstillinger og praktiske erfaringer, som omhandler arbejdskraftens fri bevægelighed i Øresundsregionen. Øresund har stadig unikke forudsætninger som modelregion for EU s indre marked. Der kan kastes nyt lys over mulighederne, igennem en bred dialog og fælles projekter med henblik på: Kortlægning af ligheder/forskelle i det danske og det svenske arbejdsmarkedssystem, lovgrundlaget, traditioner og praksis omkring overenskomster, og analyser af hvordan disse forskelle påvirker mulighederne for et fleksibelt arbejdsmarked på tværs af Øresund. Kan Øresundsarbejdsmarkedet fremmes gennem en vis tilnærmelse af nationale regler, systemer og praksis? Kan vi fremme øresundsarbejdsmarkedet gennem en vis tilnærmelse af nationale regler, systemer og praksis? Hvilke konsekvenser har disse forskelle i praksis for arbejdsgivere og arbejdstagere? Hvad er myter og hvad er virkelighed? 17
18 Dialog mellem danske og svenske arbejdsgiverog lønmodtagerorganisationer om de langsigtede perspektiver på arbejdsmarkedsudviklingen og mulighederne for at udvikle kontakter, konkret samarbejde og aftaler på tværs af Øresund. Dette projekt har bl.a set på pensionsområdet, hvor der er huller som kan fyldes ud ved fx tværgående aftaler. Det kan også på andre områder være nødvendigt at finde pragmatiske løsninger, hvor lovgivning ikke løser problemet. At sætte fokus på mulighederne for praktikforløb, jobtræning og uddannelse i nabolandet, med støtte i henhold til de respektive arbejdsmarkedslovgivni nger. Tendensen er i dag, at danske arbejdsgivere i Skåne overvejende ansætter danskere og omvendt, fordi der er forskelle i størrelsen af løntilskuddet, restriktioner i lovgivningen og bureaukrati. Der kan være uudnyttede muligheder på den anden side, som man ikke er opmærksom på eller som bremses af formelle hindringer Uddannelse og kvalifikationer Indsigt i nabolandets uddannelser, anerkendelse af formelle kvalifikationer og certifikater fra nabolandet er vigtige forudsætninger i rekrutteringssituationen. Det danske og svenske uddannelsessystem er ikke ens opbygget - derfor er det vigtigt at udvikle forståelsen og de redskaber som bruges i vurderingen af den enkeltes kompetencer. Kravet til anerkendelse af udenlandske uddannelser må forventes at øges med nye EU forordninger til sikring af arbejdskraftens bevægelighed. Der kan tages initiativer til: At fremme dialogen om gensidig anerkendelse af uddannelser, efteruddannelser og ændringer i kravene til certificering. Det kan for eksempel være vanskeligt for personer med erhvervsfaglige uddannelser, at få job på den anden side uden suppleringskurser. Tilsvarende problem gør sig gældende omkring anerkendelse af efteruddannelseskurser. Øget samarbejde og koordinering af efteruddannelsestilbud på tværs af sundet. Dette gælder både for akademisk videre uddannelse og for arbejdsmarkedskurser. Revitalisering af dialogen om de nordiske og europæiske intentioner og konventioner om et ensartet grundlag for anerkendelse og certificering af relevante uddannelser, erhvervsmæssige kompetencer og efteruddannelse Bedre information og vejledning om hvordan man konverterer svenske hhv. danske certifikater og kursusdokumentation til beviser fra det andet land Transportstøtte til studerende i form af klippekort i stedet for månedskort. Mange studerende har ikke kurser på den anden side af Øresund hver dag og har derfor ikke behov for et dyrt månedskort. Transportstøtte til lærlinge og praktikanter, der pendler over Øresund. Generel støtte til transport over Øresund for jobsøgende der skal til interview. I dag tilbydes denne støtte ikke i alle dele af regionen. 18
19 Sikre koordinering og transparens om aktuelle EUfonde og programmer, så de lettere kan anvendes til tværgående projekter over Øresund. Der er forskelle i den danske og svenske administration af EU programmer, bl.a. Den Europæiske Socialfonds Mål 3. Udgangspunktet i EU s krav og retningslinier er ens, men udmøntningen nationalt og regionalt giver forskelle i de prioriterede støtteområder, godkendelseskriterier, ansøgningsprocedurer/- frister m.v. Derfor er det umiddelbart vanskeligt at opnå mål 3 støtte til etablering af dansksvenske projektinitiativer orienteret mod Øresundsarbejdsmarkedet. 3.3 Fremme dialog og arbejdsdeling Den hidtidige udvikling hen imod en integreret og velfungerende Øresundsregion er i høj grad resultat af brede samarbejder i og på tværs af uformelle netværk. Disse samarbejder er under stadig udvikling og nye kommer til. Det er nødvendigt, at vi ser nærmere på, hvordan vi ikke kun i kraft af men også på trods af mangfoldigheden kan fremme en fælles strategi og rationel arbejdsdeling i det videre arbejde med Øresundsarbejdsmarkedet. Der er også på arbejdsmarkedsområdet mange interessenter i Øresundsregionen myndigheder, organisationer, netværk, etc. Der er behov for overblik, gennemsigtighed og for at udvikle en arbejdsdeling mellem de mange aktører. Det er vigtigt, at vi fordomsfrit drøfter roller og ansvarsfordeling mellem de respektive aktører og aftaler en fælles agenda på vigtige strategiske spørgsmål. 3 Det sker allerede fl ere steder f.eks. i IØR (Industriens Øresunds Råd) og i ØAR, hvor der er etableret samarbejde mellem de regionale arbejdsmarkedsmyndigheder og brancheorganisationer (inden for bl.a. IT,BIOTEK) Blandt mulige initiativer er: Videreudvikle Øresundsregionale kontaktorganer, hvor arbejdsgivere og arbejdstagere fra branchespecifikke organisationer mødes på tværs af Øresund for at drøfte og håndtere konkrete problemstillinger til andre dele af arbejdsmarkedsområdet 3. 19
20 Projektsekretariatet Öresundskomiteen: Torben Aaberg (Projektledare) Jette Pedersen Anja Storgaard Öresundssekretariatet: Steen Bach Pallesen (Projektledare) Katharina Backe Rickard Engleson Mimi Myhre Projektets Følgegruppe Bjarke Frandsen (Öresundsuniversitetet) Håkan Hermansson (LO/AF Utland) Johan Kehler (Københavns Kommune) Anette Overby Kristensen (HTS/Handels, Transport og Serviceerhvervene) Martin Steen Kabongo (Dansk Industri) Alf Merlöv (Malmö Stad) Christer Olsson (Arbetsförmedlingen Öresund) Linda Wahlqvist (Visionscenter/Utvecklingsnämnden, Helsingborgs Kommun) Övriga medarbetare: Projektsekretariatet har även biståtts av Mirjam Gork Jensen och Susanna Christensson (Öresundskomiteen) och Jakob Sparre (ÖAR) Projektadministration: Gitte Nielsen (Öresundskomiteen) Gert Peuliche (ÖAR) 20
Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010
Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36
Läs merKan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?
Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et
Läs merSMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN
Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:
Läs merVÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET
En inblick i Öresundsklassrummet 2010 2014 VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET Öresundsklassrummet arbetar gränsöverskridande med hållbar utveckling inom skola och andra lärandemiljöer i Öresundsregionen.
Läs merØRESUNDSREGIONEN - Set gennem udvalgte projekter og initiativer ERFARINGER FRA
En gränsregional arbetsmarknad i Öresundsregionen - ØRESUNDSREGIONENS ARBEJDSMARKEDSPOLITISKE RÅD Öresundskomiteen DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling ERFARINGER FRA ØRESUNDSREGIONEN
Läs mersaknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)
saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) De 45 000 personerna som arbetspendlar i de nordiska gränsregionerna tas inte med i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta motsvarar
Läs merOch hur ska det gå till då?
Och hur ska det gå till då? EN GEMENSAM VISION FÖR DE NORDISKA STÄDERNA POLITISKT LEDARSKAP OCH SAMSKAPANDE De nordiska städerna ska vara hållbara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt genom
Läs merTNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj Public
TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj 2008 Public Metode Feltperiode: 16.-17. April 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)
Läs merNytt från sekretariatet Tack och hej!
Cyklande ambassadör med Öresundsfokus Sommaren 2000 arbetade jag på Utrikesdepartementet i Stockholm. Jag fann färdigställandet av Öresundsbron så omvälvande att jag anmälde mig till cykelloppet över bron
Läs merForbrugsvariationsprojektet
Kontaktudvalget 29. april 2016 Forbrugsvariationsprojektet Finn Breinholt Larsen Disposition Baggrunden for projektet Geografiske forskelle i borgernes sygehusforbrug i Region Midtjylland (1) Variation
Läs merBest Practice undervisningsforløb
Best Practice undervisningsforløb I Smile- projektet er der udviklet over 80 undervisningsforløb og aktiviteter med elever gennem de sidste 3 år. Alle forløb offentliggøres i en e- book senere på året.
Läs mer6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse
01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning
Läs merNyhedsbrev #1, april 2009
Øresundsregionen som Kreativ Metapol Nyhedsbrev #1, april 2009 Indhold: Hvad sker der lige nu i grupperne? Af Søren Buhl Hornskov, sbh@herlevbibliotek.dk I leken er det lättare att hitta kreativa svar.
Läs merVÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö
VÄLKOMNA till TOPPMÖTE i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE 17 april 2018 Malmö PROGRAM NORDIC CITY LAB OCH VÄRLDSUTSTÄLLNING Hannah Wadman Direktör Nordic City Network EN GEMENSAM VISION
Läs merMETODUTVECKLING FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING (1.1) MOBILA YRKESLÄRARE (1.1.1) JOAKIM TRANQUIST CARMA, AALBORG UNIVERSITET TRANQUIST UTVÄRDERING
Workshop METODUTVECKLING FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING (1.1) MOBILA YRKESLÄRARE (1.1.1) JOAKIM TRANQUIST CARMA, AALBORG UNIVERSITET TRANQUIST UTVÄRDERING 1.1 METODUTVECKLING FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING Evalueringen
Läs merIndikatorer för Greater Copenhagen & Skåne Committee. Utarbetat av Øresundsinstituttet på uppdrag av Greater Copenhagen & Skåne Committee
Indikatorer för Greater Copenhagen & Skåne Committee Utarbetat av Øresundsinstituttet på uppdrag av Greater Copenhagen & Skåne Committee Sammanfattning Sex av totalt tretton indikatorer uppvisar en positiv
Läs merEn dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan
En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan Förvaltnin g Öres und Adm inis tration Politik Leders kap H is toria Identitet Religion Ekonom i Danmark och danskarna KURS Nu ges du och dina medarbetare
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merNätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org
Nätverksseminarium Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Agenda NMR:s vision för samarbete Samarbetsprogram för MR-U NVL i Norden och på Färöarna Nytta av nätverkande
Läs merAnsökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt
- Inledning Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet okänt Bästa frun, Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt Bästa herr eller fru, Formellt, både mottagarens namn och kön är okända Kære Hr.,
Läs merSPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER
SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens
Läs merbrev Øresunds Sid 5 Sid 6-7 Debatten som ingen vill föra? Sid 4 Speciallagarbehövs Öresund i Hong Kong Regelverk och bro-bizzar Nr 1 2001
Nr 1 2001 brev Øresunds INFORMATION FRÅN ÖRESUNDSKOMITEEN Debatten som ingen vill föra? Sid 4 Speciallagarbehövs det? Sid 5 Öresund i Hong Kong Sid 5 Regelverk och bro-bizzar Sid 6-7 ØRESUNDSBREVET NR1
Läs merTNS Gallup - Public Temaer: Forsvarschefen (jægerbogen) Den kriminelle lavalder Influenza vaccine og trafik ved topmøder 5. oktober 2009 Public xxxxx
TNS Gallup - Public Temaer: Forsvarschefen (jægerbogen) Den kriminelle lavalder Influenza vaccine og trafik ved topmøder 5. oktober 2009 Public xxxxx Metode Feltperiode: 5. oktober 2009 Målgruppe: Repræsentativt
Läs merGemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Läs mer2005+ - en unik organisation i Europa. Arbejde i Sverige? för Interreg IIIA Öresundsregionen
I N F O R M A T I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N N U M M E R 2. 2 0 0 4 3 ØSR 4 Arbejde 7 Halvtid 8 Malmø 2005+ - en unik organisation i Europa i Danmark? Arbejde i Sverige? för Interreg IIIA
Läs merFördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands
Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en
Läs merUppföljning av huvudämne Innovationer i kontrakt och upphandling Svar på frågor
Lars Forstén Uppföljning av huvudämne Innovationer i kontrakt och upphandling Svar på frågor Del-hovedemne 2014-2015 Opfølgning på - Kontrak3ormer som opfordrer 8l innova8on og udvikling og 8lhørende gruppearbejde
Läs merReferat af Møde i arbejdsgruppen for en øresundsregional mediedækning
Referat af Møde i arbejdsgruppen for en øresundsregional mediedækning Sted: Øresundshuset, Gammel Kongevej 1, 1610 København V Tid: Den 6. oktober kl. 12.00 13.30. DELTAGERE: Bo Adamsson, Region Skåne
Läs merAnsökan Följebrev. Följebrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt
- Inledning Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet okänt Bästa fru, Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt Bästa herr eller fru, Formellt, både mottagarens namn och kön är okända Kære Hr.,
Läs merMycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet
- Öppning Svenska Danska Bäste herr ordförande, Kære Hr. Direktør, Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet
Läs merFramtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
Läs merNordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010
Nordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010 Disposition - Hvad er? - Hvad støtter Fonden? Hvem kan søge? - Hvad støtter Fonden ikke? - Hvornår og hvordan ansøger man? - Tre millioner kroner til kultur
Läs merEfteruddannelse På Tværs. Förutsättningar och. Möjligheter. Denna rapport är en del av ett mikroprojekt inom programmet Interreg IVA-ØKS.
Efteruddannelse På Tværs Denna rapport är en del av ett mikroprojekt inom programmet Interreg IVA-ØKS. Partnerskapet i projekt bestod av ett samarbete mellan Voksen Pædagogisk Center i Københavns Kommune,
Läs merÖresundsbrev TEMA: Möjligheter och hinder i Öresundsregionen
Öresundsbrev TEMA: Möjligheter och hinder i Öresundsregionen 4/07 INFORMATION FRÅN ÖRESUNDSKOMITEEN skattefrågor pension højkonjunktur børnehave språkbarriär billigere bil a-kasse föräldraledighet dynamik
Läs merØrestat III et grænseregionalt statistikprojekt mellem Danmark og Sverige
Ørestat III et grænseregionalt statistikprojekt mellem Danmark og Sverige Daniel.P.Svard@skane.se Vad är Örestat? Samarbete sedan 2000 Öresundsdatabasen, unik data 75 % Region Skåne, 25 % Danmarks Statistik
Läs merDIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE
DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE WHITE PAPER CLIO ONLINE FRÅN BONNIER EDUCATION 2017 INLEDNING IT har fått en framträdande roll i undervisningen i grundskolan I Danmark har IT under de senaste åren
Läs merOversigt over Delprojektenes kommunikation
Oversigt over Delprojektenes kommunikation Delprojekt Mål Målgruppe Kom. ressourcer Aktiviteter Ansvarlig MAX4ESSFUN - Skapa nya samarbetsytor (interface) mellan universiteten och forskningsanläggningarna
Läs merSocialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder
Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Bakgrund Den 1 januari 1958 trädde avtalet om den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) Romfördraget ikraft. Genom detta avtal åtog sig dåvarande
Läs mer2014/1 BRB 60 (Gældende) Udskriftsdato: 28. juni 2016. Beretning afgivet af Miljøudvalget den 14. april 2015. Beretning. over
2014/1 BRB 60 (Gældende) Udskriftsdato: 28. juni 2016 Ministerium: Folketinget Journalnummer: Beretning afgivet af Miljøudvalget den 14. april 2015 Beretning over Forslag til folketingsbeslutning om forbud
Läs merHR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København
www.pwc.dk Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København Revision. Skat. Rådgivning. Dagens program Kl. 08.30 09.00 Morgenmad Kl. 09.00 09.45 Kl. 09.45 10.00 Kl. 10.00 10.45 Kl. 10.45 11.00 Kl. 11.00
Läs mernorden Nordisk Ministerräd Nordisk Rad Att. Prssidiet Ved Stranden 18 DK-1061 Kobenhavn K n Hoybrät
norden Nordisk Ministerräd Nordisk Rad Att. Prssidiet DK-1061 Kobenhavn K DK-1061 Kebenhavn K Tel +4533960200 Fax +45 3396 0202 www.narden.org 30. maj 2016 15-00540-37 Folgebrev til ministerrädsforslag
Läs merØresundskompass. Slutrapport. Januar 2004 REGIONALE UDVIKLINGSTENDENSER
Øresundskompass Slutrapport Januar 2004 REGIONALE UDVIKLINGSTENDENSER Gammel Kongevej 1 DK-1610 København V. Tel. +45 3322 0011 Fax +45 3322 0023 www.oresundskomiteen.dk Øresund Network AB Stortorget 3
Läs merErfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund
Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07
Läs merSveriges överenskommelser med främmande makter
Sveriges överenskommelser med främmande makter Utgiven av utrikesdepartementet g Q J 9 g 7 * J 2 Nr 12 Avtal med Danmark om informationsutbyte och varsel rörande svenska och danska kärntekniska anläggningar
Läs merETT NAV FÖR FORSKNING
ETT NAV FÖR FORSKNING Samarbeta inom etableringen av forskningsanläggningarna MAX IV och European Spallation Source i Lund Projektsatsningar inom regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge och
Läs merDå vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!
1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för
Läs merCHECK-INN Projektstatus
CHECK-INN Projektstatus 1 Fastlæg temaet for projektet Analyser situationen Definer interessenter og målgrupper Udpeg deltagere i projektet Nedsæt en arbejdsgruppe Afhold introduktionsmøder Få den første
Läs merTryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark
Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Svenskt näringsliv 2006 Grafisk form: Brando designbyrå Öresundsungdomar om dagens och morgondagens arbetssituation
Läs merIntegreret i egen cup-portal Sid 1
Integreret i egen cup-portal Sid 1 Forskellen mellem fristående og integreret cup-portal Et lille vigtig synspunkt inden du går videre: Det går hurtigt og enkelt at skifte mellem den fristående og integrerede
Läs merOtraditionella matematikuppgifter
Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från
Läs merTNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober Public 56020
TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober 2008 Public 56020 Metode Feltperiode: 28. til 30. oktober 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)
Läs merKREATIV METAPOL. Øresundsregionen som
Indhold Velkommen/välkomna til projektet Hvad er projekt Kreativ Metapol? Mød deltagere fra projektet De første erfaringer med kunstkompetence Øresundsregionen som KREATIV METAPOL KOLOFON Redaktion Projektleder
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi
Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar
Läs merBeslutningsreferat. Nordisk Ministerråd. Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim.
Nordisk Ministerråd Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 www.norden.org
Läs merFORSÍÐA. Vestnordens ökonomiske relationer til det övrige Norden og disses betydning for erhvervsudviklingen i Vestnorden.
FORSÍÐA Vestnordens ökonomiske relationer til det övrige Norden og disses betydning for erhvervsudviklingen i Vestnorden. Arbetsplan, avgränsningar, metod Dr. Grétar Thór Eythórsson Bifröst Handelshögskola
Läs merReflektioner från LISAs avslutningskonferens
Reflektioner från LISAs avslutningskonferens Datum: 9 maj 2012 Plats: Varbergs kurort En väg in Möten 1 gång i månaden där entreprenörer/arrangörer får träffa alla berörda enheter på en gång. För att sedan
Läs merBetald Vidareutbildning Meriterande tjänstgöring Kulturväxling Skr för nyutexaminerade sjuksköterskor Skr för erfarna sjuksköterskor
Erbjuder svenska sjuksköterskor en meriterande karriärmöjlighet med Betald Vidareutbildning Meriterande tjänstgöring Kulturväxling samt en lägsta lön på 25.000 Skr för nyutexaminerade sjuksköterskor 30.000
Läs merGruppen har utvecklat en gemensam handlingsplan för hur man ska effektivisera gränshinderarbetet och informationsinsatserna.
Informationsarbetet Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna Nordkalottens Gränstjänst, Grensetjänsten Norge Sverige och Øresunddirekt har
Läs merTNS Gallup - Public Tema: Århus Kommune januar Public 56737
TNS Gallup - Public Tema: 21.-26. januar 2010 Public 56737 Metode Feltperiode: Den 21. 26. januar 2010 Målgruppe: Repræsentativt udvalgte vælgere i Århus kommune på 18 eller derover Metode: GallupForum
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merVälkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation
Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/
Läs merPunkt nr. 1 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 1 - Side -1 af 1
Punkt nr. 1 - Fastlæggelse af kongeindikatorer Bilag 1 - Side -1 af 1 Center for Regional Udvikling Til: Forretningsudvalget Kongens Vænge 2 3400 Hillerød Telefon +45 38 66 50 00 Web www.regionh.dk Dato:
Läs merDANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN
DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN Håkan Arheden Ordförande for Svensk Förening För Klinisk Fysiologi 07-01-2009 Kære Håkan Arheden Tak for orientering om de svenske tiltag i retning
Läs merSladdlampor/Kabellygter
Rohrlux handlampor, halogenljus och specialsystem för bl a verkstäder, byggarbetsplatser och laboratorier visar Rohrlux specialistkunnade på ljus. Rohrlux utvecklingsavdelning kounicerar kontinuerligt
Läs merDovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet
Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt
Läs merSOLIDE OG SIKRE LØSNINGER TIL ALLE FORMÅL STÅLKARME PROJEKT
SOLIDE OG SIKRE LØSNINGER TIL ALLE FORMÅL STÅLKARME PROJEKT KLASSISKE LØSNINGER - mange muligheder UTALLIGE MULIGHEDER - færdige løsninger. Hjørnesamlinger i høj kvalitet, samt mulighed for ekstra bredt
Läs merFöretagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs mer1 Forord...2. 2 Program...3. 3 Medvirkende...4. 4 Sammenfatning 5. 5 Åbningstale...9. 7 Kulturforskelle i nordiske virksomheder...
FORENINGARNA NORDENS FORBUND Rapport INDHOLD: 1 Forord...2 2 Program...3 3 Medvirkende...4 4 Sammenfatning 5 5 Åbningstale...9 6 Samarbejde i Nordiske finanskoncerner...11 7 Kulturforskelle i nordiske
Läs merTemanummer: Samarbetet i den norra delen av Öresundsregionen
I N F O R M A T I O N F R Å N Ö R E S U N D S K O M I T E E N N U M M E R 4. 2 0 0 2 Temanummer: Samarbetet i den norra delen av Öresundsregionen 3 Glem 4 Grannfest 5 Världens 7 En ikke den nordlige del
Läs merAvelsstrategier för ökad lönsamhet
Avelsstrategier för ökad lönsamhet Morten Kargo Seges/Aarhus Universitet Växadagerna mjölk och kött 2019 Umeå d. 30-1, Jönköbing d. 6-2 Kommande halvtimme Presentation Frågeställningen Användning av köttrassemin
Läs merTransportbarriärer i Öresundsregionen. - en sammanfattning STMØ - rapport 1
Transportbarriärer i Öresundsregionen - en sammanfattning STMØ - rapport 1 Transportbarriärer i Öresundsregionen - en sammanfattning STMØ fas1 Transportbarriärer i Öresundsregionen - en sammanfattning
Läs merElektronisk personvægt. Manual
Elektronisk personvægt Manual Batteri Batteri typen i vægten afhænger af produktets struktur. Find batteri typen af din vægt ifølge efterfølgende Type 1. 1x3V litium batteri (CR2032). Fjern isolations
Läs merEn sammanbunden stad 2035 Strategi for samarbejdet mellem Helsingør og Helsingborg
En sammanbunden stad 2035 Strategi for samarbejdet mellem Helsingør og Helsingborg Öresundsregionen är ett nordeuropeiskt tillväxtområde med Köpenhamn som metropol. Med 700 000 invånare i sitt omland,
Läs merStudentSamarbetet Øresund
StudentSamarbetet Øresund Referat Möte den 7 februari, kl 14 Studentkåren Malmö, Malmö högskola Närvarande Malmö Högskola (Mah) Manne Gerell Danmarks Tekniske Universitet (DTU) Ann Fugl-Meyer Bjørn Kantsø
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merPROJEKT STÅLKARME. Solide og sikre løsninger til alle formål
PROJEKT STÅLKARME Solide og sikre løsninger til alle formål Klassiske Løsninger - mange muligheder utallige muligheder færdige løsninger. Fuldendte løsninger med model SV Stålkarm model RV til den brede
Läs merSuccé för Bluesbussen
Succé för Bluesbussen Nytt från sekretariatet Nygammalt på nätet De nya hemsidorna ligger nu ute på nätet. För det nya står Interreghemsidan som kommer att innehålla information om Interreg IIIA- Öresund
Läs merHN mange års pålidelig og problemfri brug. Før Stramning brug af møtrikker / bolte / hjul.
INTRODUKTION Diverse Tak Hvis fordi dette du produkt valgte vil at købe blive givet denne væk pedaltræner. eller solgt, Produktet er det vigtigt er lavet at tjekke af de alle bedste tilgængelige produktdele
Läs merKompetensförsörjning så in i Norden
Kompetensförsörjning så in i Norden Presentation av Nordregio nordiskt institut för regional utveckling Photo: Kjell Nilsson Åsa Ström Hildestrand asa.hildestrand@nordregio.se Nordregio, medlem av den
Läs merPROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018
PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:781 ISBN 978-92-893-5265-9 (PRINT) ISBN 978-92-893-5266-6
Läs merNy kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley
Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merVigtigt at vide. F o r å r. 1 1 e t...når du begynder at arbejde i Sverige
Vigtigt at vide F o r å r 2 0 1 1 e t...når du begynder at arbejde i Sverige Några råd till Dig som bor i Danmark och arbetar i Sverige: Du kontaktar Skatteverket via www.skatteverket.se här finner du
Läs merDet foreslås, at en studietur til Sverige med fordel kan omfatte følgende temaer og aktiviteter:
NOTAT Baggrundsnotat til studietur i Sverige 11. juli 2014 Sagsbehandler: LIBI01 Dok.nr.: 2014/0021294-9 Børne- og Ungestaben Studietur til Sverige Det svenske samfund, dagtilbudssektoren og den børnesociale
Läs merPekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet
STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merFolkbildning i Norden, Aarhus
Nordisk Ministerråds vision Norden Sammen er vi stærkere Vedtaget af de nordiske samarbejdsministre (MR-SAM) i 2014 l Folkbildning i Norden, Aarhus 11.09.2018 Om Nordisk Ministerråd Tillsammans är vi 25
Läs merMobilitet Cykel Uppsamling från diskussioner
Mobilitet Cykel Uppsamling från diskussioner Malmö Clean Tech City, 16. januar 2014 Grupp 1. Hur kan vi hantera utmaningen med cykelparkering i städerna? Viktigt att definiera vilken typ av cykelparkering
Läs merUndertecknad utredare erhöll uppdrag från rektor Pam Fredman att
Utredning Undertecknad utredare erhöll 2016-10-10 uppdrag från rektor Pam Fredman att...utreda förutsättningarna för ett fördjupat samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers inom kemiämnet. Analysen
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merFRAMSTÄLLNING. Likalön i arbetslivsprogrammet. Nordiska rådet
FRAMSTÄLLNING Likalön i arbetslivsprogrammet I henhold til Helsingforsaftalen artikel 45 og 56, har Nordisk Råd den 30. november 2015 vedtaget nedenstående fremstilling efter forslag fra Medborgar- och.
Läs merFIRST LEGO League. Stockholm
FIRST LEGO League Stockholm 7-9 2012 Presentasjon av laget Team Rocket Vi kommer fra Österbybruk Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 9 gutter. Vi representerer Österbyskolan
Läs mer42x60 cm 60x60 cm 90x60 cm 120x60 cm CAMDEN 40/60/90/120 cm.
30.11.2016 42x cm x cm 90x cm 120x cm CAMDEN 40//90/120 cm www.bathdeluxe.com CAMDEN 40//90/120 cm Delar / Dele 12 13 2 x ((Ø8 x 35 mm) 2 x (Ø5 x 50 mm) 120 42 90 Verktyg / Verktøj Ø8mm SILIKONE Tack för
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merExklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv.
Exklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv.eu www.gutmann-exklusiv.eu INVISIBLE Der findes emfang - og så findes
Läs merAvsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Läs merÖresundsbrev NOVEMBER 2008. Malmö Arena åbner nye veje - side 4+5. Sådan vil ministrene satse på fremtidens infrastruktur - side 6
NOVEMBER 2008 Öresundsbrev INFORMATION FRÅN ÖRESUNDSKOMITEEN Tilvækst Øresund Malmö Arena åbner nye veje - side 4+5 Sådan vil ministrene satse på fremtidens infrastruktur - side 6 Vejen til bedre forbindelser.
Läs merNyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.
Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Introduktion Innehåll 1 Inledning... 1 2 Bakgrund... 1 3 Syfte & mål... 2 4 Nyanländ
Läs mer