BÆREDYGTIG UDVIKLING I ØRESUNDSREGIONEN strategisk miljøvurdering. organisation, proces og opfølgning

Transkript

1 BÆREDYGTIG UDVIKLING I ØRESUNDSREGIONEN strategisk miljøvurdering organisation, proces og opfølgning

2 0 FÖRORD Projekt Bæredygtig Udvikling i Øresundsregionen Strategisk Miljøvurdering er afsluttet ved udgangen af Denne rapport er resultatet af et 2-årigt samarbejde mellem Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Hovedstadens Udviklingsråd, Helsingborg stad og Hillerød kommune. Desuden har Stockholms läns landssting og Nordjyllands Amt bidraget med erfaringer fra gennemførte strategiske miljøvurderinger. Även Fredriksborgs Amt och HUT Skåne har deltagit i projektarbetet liksom flera andra myndigheter och organisationer. Ideen til projektet opstod i forbindelse det regionale samarbejde mellem HUR og Region Skåne og som en følge af vedtagelsen af EUs direktiv om strategisk miljøvurdering. Finansiering af projektet blev søgt og bevilget af den Europæiske Regionale Udviklingsfond gennem Interreg IIIA for Øresundsregionen. Ud fra en ressourcemæssig betragtning har det været nødvendigt at begrænse projektet til at omfatte det regionale niveau i Skåne og Hovedstadsområdet. Projektet er medfinansieret af den Europæiske Fond for Regional Udvikling gennem Interreg IIIA for Øresundsregionen. BILAGOR se: A Mål for Øresundsregionens bæredygtige udvikling Lone Kørnøv og Henrik Hvidtfeldts notat om Mål for Øresundsregionens bæredygtige udvikling - i lyset af EU s direktiv om miljøvurdering af planer og programmer den Center for Skov, Landskab og Planlægning, KVL B Muligheder for en fælles planlægning af Øresundsregionen Henrik Hvidtfeldts notat og debatoplæg Muligheder for en fælles planlægning af Øresundsregionen den Center for Skov, Landskab og Planlægning, KVL C Delrapporter från seminarier och arbetsmöten 2

3 INNEHÅLL 0 FÖRORD Definitioner av grundläggande begrepp i rapporten Läsanvisningar, rapportens upplägg INLEDNING OCH BAKGRUND Planläggningssystemen i Sverige och Danmark Danmark Sverige Politiska beslut och projekt i Öresundssamarbetet Öresundskomiteen Interreg Öresundsvattensamarbetet Öresundsluft Miljöprogram för Öresundsregionen OECD-studie av Öresundsregionen Benchmarking the Environment in European Metropolitan regions Miljöindikatorer i Öresundsregionen STRATEGISK MILJÖBEDÖMNING Grundläggande principer i SMB-direktivet Efterföljande lagstiftning i Sverige och Danmark Implementeringen i Danmark Implementeringen i Sverige Skillnader och likheter i implementering Relationer till MKB/VVM och Agenda MÅL OCH MILJÖBEDÖMNING Miljøvurdering med og uden mål Målhierarki for Øresundsregionen Regionale mål i Skåne og i Hovedstadsregionen ÄMNESOMRÅDEN OCH INDIKATORER I SMB Bruk av SMB-verktyg i Öresundsregionen Om ämnesområdena och deras inbördes förhållanden Indikatorer PLANERING OCH STRATEGIER FÖR REGIONEN Incitamenter og barrierer for samarbejde i Øresund Eksisterende samarbejder Forslag til fremtidig planlægningssamarbejde i Øresundsregionen Kriterier for valg af planlægningsalternativ Potentielle udviklingstrin for planlægningssamarbejdet i Øresundsregionen Samarbejdsstrategier Konklusion Miljöbedömningar för en bärkraftig utveckling Miljöbedömningar som demokratiskt instrument i samhällsbyggandet KÄLLOR Litteratur Rapporter med mera om regionala mål Länkar på Internet...32 BILAGOR 33 A Mål for Øresundsregionens bæredygtige udvikling B Muligheder for en fælles planlægning af Øresundsregionen C Delrapporter från seminarier och arbetsmöten 3

4 0.1 Definitioner av grundläggande begrepp i rapporten Denna rapport handlar om strategisk miljöbedömning (SMB) och övergripande planering, vilket är abstrakta företeelser. Det handlar som regel om att beskriva något som ännu inte finns och vad det skulle innebära om det kom till att förverkligas. Viktiga verktyg i detta arbete är ord och begrepp. För att tillgodogöra sig tankarna i denna rapport är det viktigt att förstå hur nedanstående begrepp används i rapporten. Förhållandena mellan begreppen ovan kan illustreras så här: Mål Övergripande ambition som inte behöver föranleda något. Syfte/formål Ändamål, avsikt att åstadkomma något. Ämnesområden Här används begreppet om de områden som ska behandlas i en SMB och som i den danska och svenska lagstiftningen benämns faktor respektive miljöaspekt. Faktor Här används begreppet om förhållanden som ingår som en delmängd i den samlade förståelsen av ett ämnesområde enligt ovan. Indikator Här används begreppet om förhållanden som genom sin mätbarhet ger en förenklad bild av situationen och utvecklingen över tid för ett ämnesområde eller en faktor. Exempelvis anses koldioxidhalten i luften vara en indikator för ämnesområdet klimat. Konsekvenser Effekter som är signifikanta ur samhällsperspektiv, enligt en värdering som sker i bedömningsproceduren. Här används begreppet om de totala sammanvägda effekterna för ett ämnesområde eller en faktor. Orsaken till en plan eller ett program är som regel att ett eller flera mål skall uppfyllas. I arbetet med en strategisk miljöbedömning behöver de ämnesområden som berörs definieras och relevanta faktorer och om möjligt lämpliga indikatorer väljas. Ämnesområdena är stora begreppsområden, till exempel befolkning. En faktor för detta kan vara trivsel. En indikator för trivsel kan vara tillgång till grönområden. Därefter påbörjas arbetet med att upprätta en plan. Den procedur med strategisk miljöbedömning som skall ske parallellt med planeringen innebär bland annat att planförslagets konsekvenser beskrivs samtidigt som planen tar form. Ett sätt att göra detta är att klargöra vilka faktorer och indikatorer som är relevanta för den aktuella planen. Effekter är mätbara och påvisbara följder för en indikator, till exempel om planen leder till fler, bättre eller tillgängligare grönområden för befolkningen. Om trivsel är en viktig målsättning för planarbetet bör relevanta faktorer och indikatorer redovisas för denna faktor så att planens konsekvens kan bedömas och effekterna kan mätas. Konsekvensen för faktorn trivsel bör sedan tillsammans med andra relevanta faktorer redovisas för ämnesområdet befolkning. (Mer om ämnesområdena finns att läsa i avsnitt 4.) Effekt Verkan. Objektivt mätbara eller påvisbara förändringar av ekologisk funktion, människors hälsa, mark- och vattenanvändning och dylikt. 4

5 0.2 Läsanvisningar, rapportens upplägg Rapporten är strukturerad på följande sätt. I avsnitt 1 beskrivs översiktigt hur de danska och svenska plansystemen fungerar. Vidare ges en sammanfattande bild av det gränsöverskridande samarbetet i regionen samt bakgrunden till och målsättningar med samarbetet. Slutligen redovisas ett antal projekt och liknande som har bedömts ha betydelse för detta projekt. I avsnitt 2 redovisas vad EU-direktivet om strategisk miljöbedömning innebär och hur direktivet har hanterats och implementerats i dansk och svensk lagstiftning. Olikheterna i ländernas implementering diskuteras därefter, och slutligen berörs relationerna mellan strategiska miljöbedömningar (SMB/SMV) och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB/VVM) samt Agenda 21-arbetet. I avsnitt 3 diskuteras hur miljöbedömningar kan göras med eller utan mål. Vidare presenteras en sammanställning av de mål som finns i Öresundsregionen på regional nivå i förhållande till ämnesområdena i lagstiftningen om strategiskt miljöbedömning. Avsnitt 4 koncentrerar sig om att beskriva innebörd av ämnesområden i lagstiftningen och förhållandet mellan dessa ämnen och däri ingående faktorer och indikatorer. Här presenteras och diskuteras vilka indikatorer som använts i olika projekt och hur dessa kan användas och utvecklas i samarbetet i Öresund. I avsnitt 5 diskuteras möjligheter till olika grader av integration av fysisk planering i Öresundsregionen. Vidare diskuteras vilka förutsättningar och hinder som finns. Avsnittet avslutas med en diskussion om det framtida samarbetet inom fysisk planering samt konklusioner för hur SMB-verktyget kan användas för att uppnå en hållbar utveckling i regionen. Avsnitt 6, slutligen, innehåller listor på material som har använts i projektarbetet samt lästips med mera för den som önskar fördjupa sig i såväl regionen som SMB. 5

6 1 Inledning och bakgrund Det finns sedan 1994 en gemensam målsättning om att utvecklingen i Öresundsregionen ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt och att Öresundsregionen ska vara en av de renaste regionerna i Europa. Den förväntade ekonomiska tillväxten i Öresundsregionen leder sannolikt till ett intensivare utnyttjande av regionens bebyggelseområden och till ett ökat tryck på regionens natur- och kulturvärden. Utmaningen under de kommande åren blir att säkra att tillväxten i Öresundsregionen sker på ett hållbart sätt med respekt för människornas och naturens livsvillkor. I Öresundsregionen är många människor och organisationer på alla nivåer engagerade i detta arbete. Detta projekt vill bidra till detta viktiga arbete Danmark I de sidste godt 30 år har Danmark haft en uændret kommunal struktur med tre niveauer: staten, amterne (det regionale niveau) og kommunerne. Staten sikrer via planloven, at amterne udarbejder regionplaner, som lægger de administrative rammer for den fysiske planlægning i kommunerne. Kommunerne udarbejder kommune- og lokalplaner, der overvejende konkretiserer arealanvendelsen indenfor byzonen, mens regionplanen langt overvejende regulerer arealanvendelsen i det åbne land, men skal derudover fastlægge hovedstrukturerne for byudviklingen i regionen. Det er kun de kommunale lokalplaner, der har retsvirkninger overfor borgerne. Syftet med projektet Bæredygtig udvikling i Øresundsregionen Strategisk miljøvurdering organisation, proces og opfølgning är att med utgångspunkt i det nyligen implementerade EG-direktivet om miljöbedömning av vissa planer och program (SMB-/SMV-direktivet) diskutera hur i första hand den fysiska planeringen kan bidra till en hållbar utveckling i regionen. Det är vidare syftet att lägga grunden till ett gränsregionalt nätverk av planerare och andra som ska tillämpa de båda ländernas lagstiftning kring strategiska miljöbedömningar inför framtida kunskaps- och erfarenhetsutbyte. I enlighet härmed är målgruppen för projektet samtliga myndigheter, institutioner, organisationer och andra i Öresundsregionen som arbetar med fysisk planering och som kommer att komma i kontakt med strategiska miljöbedömningar. 1.1 Planläggningssystemen i Sverige och Danmark Såväl de danska som de svenska bestämmelserna om strategiska miljöbedömningar riktar sig i väsentlig grad till den fysiska planeringen enligt den svenska plan- och bygglagen (PBL) och den danska planloven. Planläggningssystemen enligt dessa båda lagar har tidigare utförligt beskrivits, bland annat i Interreg IIA-projektet Miljöprogram för Öresundsregionen. I det här sammanhanget är det endast relevant att på en översiktlig nivå rekapitulera huvuddragen i dessa båda system mot bakgrund av kraven på strategiska miljöbedömningar i planeringen. Nye planer, det gælder både regionplaner, kommuneplaner og lokalplaner, skal i følge planloven sendes i offentlig høring. Lokalplaner sendes i høring, når der foreligger et planforslag, mens regionplaner og kommune planer som hovedregel sendes i høring to gange. Første gang når planlægningsprocessen påbegyndes, hvor der skal indkaldes til ideer og forslag til planen og anden gang når der foreligger et forslag til en ny plan. I Danmark er VVM-direktivet (Vurdering af Virkninger på Miljøet) implementeret i planloven og VVM-proceduren følger planlovens bestemmelser for regionplantillæg, og er således også omfattet af samme høringsprocedurer som regionplaner. Agenda 21 er ligeledes indskrevet i planloven med krav om, at kommunerne hvert 4. år skal udarbejde strategier for det lokale Agenda 21-arbejde. Strategien skal offentliggøres, men der er ikke krav om en offentlig høring af Agenda 21-strategien. Gennem de sidste par år har danske politikere og embedsmænd diskuteret en ny kommunalstruktur i Danmark. Strukturudvalget, som blev nedsat 2003, kom med en rapport i begyndelsen af 2004, og umiddelbart før sommerferien 2004 indgik regeringen en smal politisk aftale om en ny kommunalreform. Grundideen i aftalen er, at borgernes adgang til de offentlige institutioner skal gøres enklere. Aftalen omfatter færre regioner og kommuner. 6

7 Fem nye regioner skal fremover varetage sygehusdriften samt udarbejde regionale udviklingsplaner, mens der på det kommunale område skal ske en kommunesammenlægning, så minimumsstørrelsen på kommunerne bliver indbyggere. Mange opgaver, specielt miljø og trafik, skal flyttes fra det regionale niveau til kommunerne og staten. Lovgivningen, der skal sikre gennemførslen af kommunalreformen, forventes at være vedtaget i første halvdel af 2005 og skal træde i kraft ved årsskiftet 2006/2007. Den fremtidige kommunale struktur i Danmark kendes ikke nu og ej heller den præcise opgavefordeling mellem staten, regionerne og kommunerne. Der tegner sig dog et billede, hvor kommunernes og statens kompetencer øges markant, mens regionerne stort set taber kompetencen på miljø og trafikområdet, samt svækkes i forhold til den fysiske planlægning. Det tyder således på, at den danske struktur i højere grad end i dag, vil ligne den svenske model, hvor kommunerne alene har plankompetencen Sverige I Sverige är planläggningen av mark- och vattenområden en kommunal angelägenhet i enlighet med principen om kommunalt självstyre. Detta så kallade planmonopol innebär att kommunerna planerar och genomför i princip all fysisk planering. Plan- och bygglagen (PBL) rymmer flera olika planinstrument från fastighetsplan till regionplan, men det är framförallt via översiktsplanen och detaljplaner som kommunerna fastlägger sin viljeinriktning vad gäller användningen av mark- och vattenområden. Översiktsplanen är inte bindande och ska ange huvuddragen i bebyggelseutvecklingen för hela kommunen, medan detaljplaner är bindande och anger ramarna för den tillkommande bebyggelsen. Det finns enligt PBL en möjlighet för regeringen att utse ett regionplaneorgan, om det behövs för att tillräcklig utredning och samordning ska ske. Det har dock inte utsetts några sådana regionplaneorgan i Sverige sedan PBL:s tillkomst Såväl detaljplaneringen som den översiktliga planeringen innehåller moment av offentlighet. Vid detaljplanering sker samråd med dem som är berörda i regel 1-2 gånger innan det färdiga planförslaget ställs ut. När det gäller översiktsplanen samråder kommunerna framförallt med andra kommuner, myndigheter, organisationer, men även här ska samråd ske med dem som kan ha ett väsentligt intresse av planen. När det gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), så ska en sådan tas fram för en detaljplan om den medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Det finns ingen koppling mellan denna typ av MKB och sådana som ska göras för projekt och verksamheter enligt MKB-direktivet. När det gäller översiktsplan, så ska det i planbeskrivningen redogöras för planens konsekvenser, dock utan närmare angivelse av krav på form och innehåll. Ett undantag från det kommunala planmonopolet gäller planeringen av den överordnade infrastrukturen, som sköts av de centrala sektorsmyndigheterna samt för Skånes vidkommande av det regionala självstyrelse-organet Region Skåne. Det kommunala planmonopolet innebär dock att planer för infrastrukturens utbyggnad i princip inte kan ske mot en kommuns vilja. Ett annat undantag gäller utpekande av skyddsvärda landskap och områden med stora natur- och kulturvärden. Detta kommer till uttryck till exempel genom de centralt utpekade riksintresseområden för natur- och kulturmiljövård, men också genom utpekande av natur- och kulturreservat, strandskyddsområden, utpekande av lämpliga Natura 2000-områden med mera. Det finns möjlighet att delegera beslut kring vissa av dessa områden till kommunerna. I enlighet med det kommunala planmonopolet har kommunerna ett ansvar att omsätta nationellt uppsatta mål och utpekade värden, bland annat inom ramen för den övergripande fysiska planeringen. Kommunerna har här en stor frihetsgrad, men det kan också innebära att två kommuner kan ha skilda uppfattningar om vad som är att betrakta som en lämplig och ändamålsenlig/hensigtsmæssig utveckling. Inom ramen för den fysiska planeringen har staten genom Länsstyrelsen bland annat ett ansvar att säkerställa att en lämplig mellankommunal samordning sker. 7

8 Enligt lagen om försöksverksamhet med regionalt självstyre har landstinget i Skåne övergått till ett regionalt självstyrelseorgan, Region Skåne. Enligt lagen, som reglerar självstyrelseorganens verksamhet, ansvarar Region Skåne bland annat för den regionala infrastrukturplaneringen och det regionala utvecklingsarbetet. Inget av självstyrelseorganen har däremot givits något mandat inom fysisk planering enligt PBL. Region Skånes arbete med att samprocessa kommunala och regionala ambitioner i olika slags program är ändock betydelsefullt för att få en gemensamt riktad aktivitet i kommunerna och för att få en konsensus. 1.2 Politiska beslut och projekt i Öresundssamarbetet Tanken på att knyta samman de båda sidorna av Öresund har en historia som sträcker sig mer än 100 år tillbaka i tiden. Dessa tankar fick ett mer konkret uttryck genom bildandet av Öresundsrådet 1964, vars syfte var att diskutera frågor av gemensamt intresse och främja det kulturella utbytet. Redan 1952 bildades dock det parlamentariska samarbetsforumet Nordiska rådet, och 1971 tillkom Nordiska ministerrådet, de nordiska regeringarnas samarbetsorgan. Såväl Nordiska rådet som Nordiska ministerrådet bedriver samarbete inom en lång rad områden, bland annat inom Bygg & boende, Hållbar utveckling, Miljö, Näringsliv med flera. Det finns idag en lång rad igångvarande projekt, samarbeten och mer eller mindre formaliserade strukturer som verkar över sundet med ett gränsregionalt perspektiv. I sammanhanget kan nämnas Öresundsuniversitetet, Öresundsinstitutet och Öresunds Science Region med tillhörande samarbetsplattformar, samtliga exempel på den mångfald och bredd som samarbetet i Öresundsregionen idag uppvisar. Rapporten fokuserar dock på de gränsregionala samarbetsstrukturer, -initiativ och projekt som är relevanta för detta projekt. I det följande ges en kort presentation av de beslut, samarbeten och projekt som tydligast har medverkat till att främja ett gemensamt gränsregionalt perspektiv på frågor som rör en långsiktigt hållbar utveckling i Öresundsregionen Öresundskomiteen I början på 1990-talet tog lokala politiker initiativ till att bilda Öresundskomiteen med syfte att stärka och synliggöra regionen såväl nationellt som internationellt för att därigenom skapa en grund för en ökad tillväxt i Öresundsregionen i ekonomiskt, kulturellt och socialt hänseende. Öresundskomiteen är idag ett samarbetsforum för regionala och lokala politiker på båda sidor om sundet. Öresundskomiteen arbetar bland annat med att initiera samarbeten mellan myndigheter och intresseorganisationer, administrera EU-programmet Interreg-Öresund samt arrangera konferenser och seminarier för att sprida kunskap om regionen. Andra viktiga arbetsområden är arbetsmarknadsfrågor, sammanställning av aktuella fakta om regionen, öka den folkliga förankringen och det kulturella utbytet, harmonisera ländernas system, miljöfrågor, regionala analyser med mera. Se vidare Interreg Interreg IIIA programmet efterfølger Interreg IIA Øresundsregionen og løber i perioden Det overordnede mål med IIIA-programmet er, at Øresundsregionen skal blive en af EU s mest integrerede og funktionelle grænseregioner. Gennem samarbejdsprojekter mellem offentlige organisationer og myndigheder skal mennesker, virksomheder og organisationer opdage nye muligheder, og drage nytte af hinandens ressourcer og erfaringer. Forhindringer og barrierer skal minimeres, fælles netværk, institutioner og strukturer skal vokse frem og være med til at skabe større integration og samhørighed i regionen. Et samarbejdsprojekt kan ligge indenfor mange forskellige områder. Det væsentligste er, at projektet er relevant for Øresundsregionen. Interreg IIIA-programmet är härmed ett verktyg för att förverkliga de möjligheter som Öresundsregionen rymmer. För att uppnå målen för utvecklingen i Öresundsregionen bör följande strategier följas i det fortsatta arbetet: 8

9 uppbyggnad och etablering av gemensamma institutionella ramar för utvecklingsarbetet i området uppbyggnad av nätverk och samarbetsforum med tonvikt på mervärde och additionalitet för de deltagande genom analyser, handlingsplaner och pilotprojekt medverka till att peka på nya lösningar för att bryta ned barriärer och utnyttja möjligheterna samverkan kring och utveckling av utbildningsutbud och kompetensutveckling för att stärka invånarnas och arbetstagarnas möjligheter i ett integrerat gränsområde genom informationsinsatser sprida och förmedla information och kunskap om Öresundsregionen och olika processer i denna med syfte att skapa en ökad regional samhörighet och attraktionskraft. Med baggrund af udvidelsen af EU til også at omfatte et antal lande i det tidligere øst- og centraleuropa, overvejer EU at ændre organiseringen af de regionale strukturfonde, og tilføre forøgede midler. Der er for perioden blandt andet afsat 13,2 mia EUR til grænseoverskridende samarbejdsprojekter inden for rammerne af European Territorial Cooperation. Midler herfra kan tænkes at indgå i et Interreg IV program, men det er også sandsynligt, at en forholdsvis stor del vil rettes mod grænseområder i de nye EU-lande. Se vidare Öresundsvattensamarbetet Öresundsvattensamarbetet är benämningen på ett samarbetsavtal mellan de danska och svenska kommuner, län och amter som omger Öresund. Avtalet slöts 1995 och samarbetet skall verka för en god vattenmiljö i Öresund. Samarbetet är en fortsättning, på regionalt plan av det dansk-svenska samarbete som funnits i mer än 30 år. Målsättningen med samarbetet är att verka för en god vattenmiljö i Öresund genom utredningar om och undersökningar av Öresunds vattenmiljö, genom förmedling av information till ansvariga parter och till allmänheten samt genom att verka som ett gemensamt dansktsvenskt forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring Öresunds vattenmiljö. Samarbetet ska också i övrigt verka för att de målsättningar och krav som framgår av Helsingforskonventionen förverkligas i Öresundsområdet. I konkreta termer innebär detta att: beskriva tillståndet i Öresunds vattenmiljö för att ge en god kunskapsbas för framtida vattenvårdande åtgärder i området beskriva utsläpp och tillförsel av närsalter och toxiska ämnen till Öresund samt beskriva förhållande och aktiviteter i vatten- och kustområden som påverkar Öresunds vattenmiljö utreda problemställningar med anknytning till större tätorter, hamnområden och belastning från sjöfarten på Öresund formulera miljömål för Öresunds vattenmiljö identifiera vilka faktorer (både inom och utanför Öresundsområdet) som hindrar att miljömålen uppnås och ge en grund för att avhjälpa problemen förmedla kunskap och främja erfarenhetsutbyte om skydd av recipienter och reningsteknik till berörda parter. Se vidare Öresundsluft Öresundsluft är ett samarbete mellan miljöförvaltningarna i Malmö, Köpenhamn, Lund, Landskrona, Helsingborg och Helsingörs kommuner. Syftet med Öresundsluft är att presentera luftkvaliteten i närmiljön. Genom insamling av mätresultat från de deltagande kommunerna sker en sammanställning och gemensam presentation av vissa utvalda luftföroreningar på samarbetets hemsida. Värdena, som presenteras, är tim-medelvärden för i synnerhet kvävedioxid och ozon. På hemsidan presenteras också information om bland annat rikt- och gränsvärden för olika föroreningar samt effekter för miljö och hälsa. Se vidare Miljöprogram för Öresundsregionen Den danska och den svenska regeringen ingick 1994 en överenskommelse om framtagandet av ett gemensamt miljöprogram för Öresundsregionen med det långsiktiga målet att utveckla regionen till en av Europas renaste storstadsregioner. Av avtalet framgick att miljöprogrammet ska innehålla regionala miljökvalitetsmål, dels för bättre luft- och vattenkvalitet, dels för säkerställande av mark för rekreation och naturvård. Miljökvalitetsmålen ska enligt avtalet vara utgångspunkt för gemensamma riktlinjer för en miljöinriktad regional planering. 9

10 Miljöprogrammets långsiktiga mål, att Öresundsregionen ska utvecklas till en av Europas renaste storstadsregioner, har här tolkats med den vidare innebörd som miljöfrågorna givits som en följd av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro Miljöprogram för Öresundsregionen genomfördes som ett Interreg IIA-projekt under perioden Förutsättningarna att skapa långsiktigt hållbara livsmiljöer för människor, djur och växter sammanhänger med den fysiska organisationen av samhället. Miljöprogrammet innehåller därför rekommendationer för en miljöinriktad fysisk planering i Öresundsregionen inom områdena Markhushållning, Begränsning av transporternas resursförbrukning och miljöpåverkan, samt Vård och utveckling av områden för rekreation och biologisk mångfald. En tillämpning av dessa principer innebär ett effektivt utnyttjande av natur- och samhällsresurser och lägger grunden till en struktur som innebär minimerad påverkan på miljön. Miljöprogrammet innehåller vidare gemensamma miljökvalitetsmål inom områdena vatten och luft. Av Miljöprogrammet framgår att det är angeläget att ovan nämnda rekommendationer genom samverkansprojekt utvecklas och konkretiseras, och att det skapas en samsyn i dessa frågor. Ett viktigt steg är inrättandet av ett samverkansforum för övergripande planerings- och miljöfrågor. Miljöprogrammet konstaterar också att informations- och erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän inom miljö- och planeringsansvariga myndigheter främjar en koordinerad implementering av EG-direktiven i Öresundsregionen. Gemensamma utbildningar inom nationell rätt och EG-rätt ger ökad förståelse för respektive lands speciella förutsättningar liksom för de möjligheter som öppnar sig genom regional samverkan OECD-studie av Öresundsregionen I januari 2003 avslutade OECD sin analys av Öresundsregionen, The Metropolitan Review of Öresund. Målet med studien var att analysera och värdera förutsättningarna och resultaten av Öresundsregionens utveckling i förhållande till mål, strategier, potentialer, styrkor och svagheter samt föreslå metoder och initiativ för att främja utvecklingen av en integrerad region. Rapporten togs fram i samarbete mellan OECD, den danska och svenska regeringen, Malmö stad, Københavns Kommune, Hovedstadens Udviklingsråd, Region Skåne, Öresundskomitteen samt Øresundsuniversitetet och delfinansierades med Interreg IIIA-medel. OECD:s rekommendationer bekräftar till stor del de positiva effekterna av de aktiviteter som är igångsatta, men pekar också på strategiskt viktiga områden som måste stärkas inom en snar framtid om påtagliga framsteg i integrationen ska vara möjlig. OECD pekar bland annat på vikten av att analysera graden av integration och enas kring en samlad strategi inför regionens framtid, men fördjupar också sitt resonemang inom områdena infrastruktur och fysisk planering, arbetsmarknad, konkurrenskraft, skattesystemet samt det politiska samarbetet. Inom området infrastruktur och fysisk planering konstaterar OECD att den höga broavgiften har en demotiverande effekt och att priselasticiteten på bron bör analyseras med tanke på en eventuell revidering av avgiftsstrukturen. Transportmöjligheterna bör generellt förbättras, men i synnerhet i regionens ytterområden. Bland annat i syfte att hantera överbelastningsproblem i Malmö och Köpenhamn och hitta långsiktigt hållbara lösningar bör en övervakning av rörelserna över sundet ske i förening med en koordinerad fysisk planering. OECD föreslår därför att koordinering av den fysiska planeringen bör övervägas, till exempel genom upprättande av en kommitté för fysisk planering som kan säkra en dialog om strategiska riktlinjer för en integrerad fysisk planering i regionen. 10

11 1.2.7 Benchmarking the Environment in European Metropolitan regions The Öresund pilot benchmarking initiative Det så kallade benchmarkingprojektet kom till stånd som en vidareutveckling av Miljöprogrammets målsättning om att Öresundsregionen ska vara en av Europas renaste storstadsregioner. Vid en konferens som avhölls 1998 inom ramen för Miljöprogramarbetet, framförde direktören för Europeiska Miljöbyrån, EEA, att Öresundsregionen borde göra en benchmarkstudie av den egna regionen och andra storstadsregioner i Europa. Utöver att man härigenom skulle få en bild av hur goda miljöprestanda som olika storstadsregioner uppvisar, skulle ett sådant projekt också kunna innehålla ett lärande element där man kunde hitta goda exempel på framgångsrikt arbete. Projektet genomfördes av planeringsansvariga myndigheter i Öresundsregionen under och delfinansierades med Interreg IIA-medel. Benchmarkingstudien genomfördes med hjälp av den så kallade DPSIR-metoden, som har tagits fram av EEA i syfte att erbjuda en modell för ökad miljöhänsyn i politiska beslut. DPSIR-metoden innehåller de fem komponenterna Drivers, Pressures, State, Impact och Responses. I projektet studerades de fem programområdena Luft, Vatten, Fysisk planering, Naturresurser samt Hälsa. Studien inriktades på att studera partiklar i stadsluft, övergödning av kustvatten, grundvattenkvalitet, fysisk planering, energi, avfall, trafikolyckor samt barns hälsa. Inom varje område togs förslag till indikatorer fram för att möjliggöra en objektiv mätning och jämförelse mellan Öresundsregionen och de övriga deltagande regionerna Glasgow, Hertfordshire, Stockholm, North Holland South och Barcelona. En av projektets slutsatser var att det är svårt att få fram jämförbara data vid denna typ av jämförelser, även inom Öresundsregionen. Projektet föreslår att de indikatorer som tagits fram läggs till grund för en fortlöpande uppföljning av utvecklingen i regionen Miljöindikatorer i Öresundsregionen Projektet är en uppföljning av Miljöprogrammet. Valet av indikatorer grundar sig bland annat på möjligheter till jämförelse och på datatillgänglighet. Avsikten med en gemensam uppsättning miljöindikatorer för Öresundsregionen är att: Skapa möjligheter till att följa utvecklingen i Öresundsregionen miljöförhållanden och följa upp Miljöprogrammet Skapa en plattform för erfarenhetsutbyte på indikatorområdet Skapa möjligheter till att jämföra miljöförhållandena internt i regionen och lära av varandras erfarenheter samt Göra det möjligt att jämföra Öresundsregionen med andra regioner och därmed sätta regionens miljöförhållanden i ett internationalt perspektiv Arbejdet har taget udgangspunkt i det hidtidige Øresundsarbejde i form af Miljøprogrammet for Øresundsregionen og Benchmarkingprojektet. På baggrund af erfaringerne fra disse projekter har indikatorprojektet arbejdet mod et sæt af få og håndterbare indikatorer, idet et lille antal indikatorer gør det muligt at gå mere i dybden både i forhold til sammenlignelighed, opgørelsesmetoder og bagvedliggende forklaringer på en eventuel udvikling. Indikatorprojektet har gennemført fase 1, og forventer at kunne gennemføre en fase 2, hvor der vil ske en yderligere konkretisering af indikatorer for vand, luft, transport, energi, affald, landbrug, byudvikling og virksomheder. 11

12 2 STRATEGISK MILJÖBEDÖMNING Avsikten med EG-direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, nedan kallat SMB-/SMVdirektivet eller bara direktivet, är att det ska medverka till att: främja en hållbar utveckling och säkra en hög skyddsnivå i EU integrera miljötänkandet i planering, programskrivning och i regionala strategier ge miljökonsekvenser en större uppmärksamhet när politiska beslut tas om den framtida utvecklingen beslutsprocesser blir mer demokratiska och att den lokala förankringen ökar i beslut som har betydelse för miljön Direktivet skulle senast den 21 juli 2004 vara implementerat i medlemsstaternas nationella lagstiftning. I det följande görs en översiktlig genomgång av de grundläggande principerna i direktivet, hur det har implementerats i respektive land samt vilka möjliga skillnader man kan se. 2.1 Grundläggande principer i SMB-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan antogs av medlemstaterna den 27 juni Anledningen till direktivet är bland annat att gemenskapens miljöpolitik ska bidra till att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa och till att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt. Miljöskyddskraven ska integreras i utformningen av gemenskapens politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling. I EU:s åtgärdsprogram för miljön och en hållbar utveckling bekräftas vikten av att bedöma olika planers och programs potentiella miljöpåverkan. Direktivet är ett minimidirektiv, det vill säga att det är upp till medlemsstaterna att välja en högre ambition på miljöområdet om man vill. Miljöbedömningar enligt direktivet syftar till att integrera miljööverväganden vid utarbetande och antagande av vissa planer och program som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Lagändringarna innebär inte att den långsiktigt mest hållbara lösningen måste väljas, utan innebär endast att konsekvenserna av planen eller programmet och motiven för det valda alternativet alltid ska redovisas. Miljöbedömningar har därmed en mycket viktig funktion som underlag för beslutsfattande och för att synliggöra motiven för och konsekvenserna av den valda lösningen. Direktivet omfattar planer och program som utarbetas och/eller antas av en myndighet på lokal, regional eller nationell nivå, eller som utarbetas av en myndighet för att antas av parlamentet eller regeringen genom ett lagstiftningsförfarande och som krävs i lagar och andra författningar Direktivet omfattar dock inte planer och program som endast syftar till att tjäna nationellt försvar eller civil beredskap samt finansiella planer eller budgetplaner. När en plan eller ett program som omfattas av direktivets bestämmelser tas fram, ska en miljöbedömning utföras. Inom ramen för denna ska en miljörapport utarbetas som redovisar den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra. Miljörapporten ska mot bakgrund av ett nollalternativ identifiera, beskriva och utvärdera rimliga alternativ, varvid hänsyn ska tas till planens eller programmets mål och geografiska räckvidd. Innan myndigheten bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för de uppgifter som ska ingå i denna miljörapport, ska samråd ske med de myndigheter som berörs av planen eller programmet. Om genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra betydande miljöpåverkan i annat land, ska detta land ges möjlighet att framföra synpunkter över planen eller programmet. 12

13 En SMB kan beskriva planens påverkan i följande avseenden: Funktionellt och strukturellt Direkt och sekundärt Kumulativt Synergetiskt Permanent och temporärt Positivt och negativt Kortsiktigt, medellångsiktigt och långsiktigt Vid framtagande av planer och program som endast avser användningen av små områden eller mindre ändringar eller som inte omfattar de verksamheter som räknas upp i bilaga, ska planmyndigheten ifråga själv bedöma om planen eller programmet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta ska ske i samråd med andra berörda myndigheter, och myndighetens bedömning i frågan om en plan eller ett program har en betydande miljöpåverkan ska göras tillgänglig för allmänheten. När planen eller programmet har antagits ska myndigheten i en särskild sammanställning redovisa hur miljöaspekterna har integrerats i planen, hur miljörapporten och synpunkter från samråd har beaktats, motiven för den valda lösningen jämfört med andra alternativ samt valda åtgärder för uppföljning och evaluering. Sammanställningen ska göras tillgänglig för de som har deltagit i samråd, och de ska informeras när planen eller programmet har antagits. Miljöbedömning i korthet Miljöbedömning krävs - för planer och program som krävs i lag eller annan författning - som utarbetas och/eller antas av myndighet på lokal, regional eller nationell nivå - dock inte planer/program för försvaret, civil beredskap, finansiella planer eller budgetplaner - dispens, efter samråd, för planer som avser små områden eller mindre ändringar I samband med miljöbedömning ska - en miljörapport tas fram - samråd ske med de myndigheter som berörs av planen för att klargöra miljörapportens omfattning och detaljeringsgrad - miljörapporten vid färdigställande göras tillgänglig för synpunkter inom angiven tid från berörda myndigheter och allmänheten - berörd stat höras vid gränsöverskridande påverkan Miljörapporten ska - tas fram innan beslut fattas om planen eller programmet - redovisa nollalternativ samt identifiera, beskriva och utvärdera rimliga alternativ - redogöra för motiven för och konsekvenserna av det valda alternativet - redovisa planerade åtgärder för uppföljning och evaluering 13

14 2.2 Efterföljande lagstiftning i Sverige och Danmark Det har i dansk respektive svensk lagstiftning valts två principiellt olika modeller för implementering av direktivets bestämmelser. I Danmark har man valt att anta en ny lag, lov om miljøvurdering af planer og programmer, lov nr 316 af 05/05/2004, som i stora drag är en direkt överföring av EG-direktivet. I Sverige har man däremot valt att implementera direktivets bestämmelser dels genom nya bestämmelser i miljöbalkens (1998:808) sjätte kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag, dels genom revideringar i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905). Bestämmelserna gäller inte för plan- och programarbete som påbörjas före den 21 juli 2004 såvida inte antagandet sker först efter den 21 juli Båda länderna har dock valt en minimilösning som inte föreskriver mer långtgående krav än direktivet i sig självt Implementeringen i Danmark Ved implementeringen af direktivet har Danmark valgt at følge direktivteksten meget tæt. Strategisk miljøvurdering er dog omdøbt til blot Miljøvurdering, og loven kaldes i daglig tale Miljøvurderingsloven eller mere formelt Lov om Miljøvurdering af planer og programmer. Miljøvurderingsloven skal anvendes på nye eller ændringer af lovbundne planer, der udarbejdes af en offentlig myndighed. Det betyder, at man med sikkerhed kan sige, at kommune- og lokalplaner samt regionplaner, sådan man kender dem nu, er omfattet af loven. Dertil kommer de kommunale strategiplaner, spildevandsplaner og affaldsplaner samt de regionale indsatsplaner for grundvand med overvejende sandsynlighed vil være omfattet af loven. Endelig kan de kommende indsats- og vandplaner, der skal udarbejdes i henhold til Lov om Miljømål (Vandrammedirektivet) senest 2009 også være omfattet af loven. Til gengæld er alle andre overordnede regionale og nationale planer tilsyneladende ikke umiddelbart omfattet af loven. Miljøministeren kan dog pålægge for eksempel energiselskaberne at gennemføre en miljøvurdering, da de har fået overdraget bemyndigelsen til at udarbejde energiplaner. Når planer eller programmer formodes at få en væsentlig indvirkning på miljøet i en anden stat, skal miljøministeren gøres bekendt med planen, hvorefter det er miljøministerens ansvar at planen sendes i høring i den pågældende stat. Som konsekvens af de planlagte strukturændringer i Danmark vil Regionplan 2005 formentlig være den sidste regionplan. På regionalt niveau forventes det, at der fremover skal udarbejdes regionale udviklingsplaner, der vil være omfattet af Miljøvurderingsloven Implementeringen i Sverige Den svenska implementeringen av direktivet har skett genom en komplettering av bestämmelserna i sjätte kapitlet i miljöbalken om miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag, men också genom revideringar i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905). Eftersom denna förordning inte har antagits före den 21 juli 2004, kan frågan resas om direktivet till fullo kan anses implementerat på den svenska sidan. I de nya bestämmelserna framgår, förutom formkraven enligt SMB-direktivet, att Regeringen får meddela föreskrifter om vilka slags planer eller program som alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan samt om undantag från kravet på miljöbedömning. I förslag till förändringar i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar har föreslagits att detaljplaner och översiktsplaner enligt plan- och bygglagen, kommunala energiplaner och avfallsplaner, åtgärdsprogram enligt 5 kap miljöbalken samt länsplaner för regional transportinfrastruktur, som huvudregel ska antas medföra betydande miljöpåverkan och därmed omfattas av de nya bestämmelserna i miljöbalken. Även om regeringen ännu inte slutligt har meddelat vilka planer och program som kommer att omfattas, talar mycket för att bland annatfysiska planer enligt plan- och bygglagen kommer att omfattas. Det finns i den svenska lagstiftningen möjlighet enligt 7 kap plan- och bygglagen att bedriva regional planering, men eftersom detta inte krävs i lag eller författning omfattas inte en eventuell regionplan av bestämmelserna om miljöbedömning. Det finns självklart inga hinder att utföra en miljöbedömning enligt bestämmelserna i miljöbalken för sådana planer, program, strategier med mera som idag inte omfat- 14

15 tas av kraven. Sammantaget bedöms detta innebära att miljöbedömning av planer och program i hög grad blir en uppgift för kommunerna i deras fysiska planering enligt plan- och bygglagen. I Sverige har det hittills inte funnits någon direkt koppling mellan miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar enligt MKB-direktivet och plan- och bygglagen. Kraven på miljökonsekvensbeskrivningar i plan- och bygglagen har varit mindre av tvingande och mer av frivillig karaktär jämfört med miljöbalkens. Det pågår dock överväganden om att tydligare knyta planoch bygglagen till miljöbalkens krav och därmed till MKB-direktivet. Det förslag som har presenterats innebär att en detaljplan kan komma att möta krav på framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning enligt såväl plan- och bygglagens som miljöbalkens bestämmelser och i det senare fallet enligt både MKB- och SMB-direktivet. Ur tydlighetssynpunkt är detta inte helt tillfredsställande. När en plan eller ett program kan antas få betydande miljöpåverkan i ett annat land, är det Naturvårdsverket som är ansvarig för att planen eller programmet med åtföljande miljökonsekvensbeskrivning sänds till den berörda staten Skillnader och likheter i implementering Implementeringen av SMB-direktivet uppvisar med naturlighet stora likheter de båda länderna emellan. Trots detta finns det vid en jämförelse vissa skillnader mellan den danska och den svenska implementeringen. Vilka effekter kan dessa skillnader få för tillämpningen i de båda länderna? Vilken betydelse kan detta spela i ett gränsregionalt sammanhang? Den primära skillnaden ligger i de två olika modeller som har valts och som kommenteras ovan. Det faktum att man i Sverige har valt att genomföra delar av direktivet i en förordning som ännu inte är antagen, reser frågetecken kring huruvida direktivet som helhet kan anses vara implementerat i Sverige ännu. I avvaktan på en förordning som pekar ut vilka planer och program som omfattas av direktivet, gäller miljöbalkens bestämmelse att en miljöbedömning ska göras när en myndighet eller en kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller i författning, om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Då miljöbalken inte innehåller de närmare kriterierna för denna bedömning, är det i realiteten svårt för den enskilde myndigheten eller kommunen att avgöra när en miljöbedömning ska göras. Det finns andra aspekter av direktivet som inte fullt ut kommer till uttryck i miljöbalken, men effekten av detta är snarast att fler planer och program än nödvändigt omfattas i ett initialt skede. Även om man i Danmark inte på samma sätt som i Sverige använder begreppet program i praktiken, så har lagen ändå givits benämningen Lov om miljøvurdering av planer og programmer. Om denna semantiska diskrepans kan få någon betydelse för den konkreta tillämpningen är svårt att bedöma på förhand. Olikheterna kan dock falla ut åt olika håll. Regionplaner i Danmark (även om framtiden för dessa just nu är osäker) omfattas av direktivet, vilket dock inte regionplaner i Sverige gör eftersom dessa inte krävs enligt lag. Om den regionala planeringen enligt hittillsvarande modell upphör i Danmark, är det framförallt kommunal översikts- och detaljplanering i de båda länderna som berörs. Utöver översikts- och detaljplaner föreslås kommunala energiplaner och avfallsplaner, åtgärdsprogram enligt 5 kap miljöbalken och länsplaner för regional transportinfrastruktur omfattas på den svenska sidan, medan det i Danmark är kommunala spillvattenplaner och regionala insatsplaner för grundvatten som bedöms omfattas. Kommande indsats- og vandplaner med utgångspunkt i ramdirektivet för vatten bedöms också komma att omfattas. Vilka planer och program som omfattas styrs alltså i första hand av vilka som krävs enligt varje lands lagstiftning och som utarbetas eller antas av en myndighet. Gråzoner kan uppstå när sektorer avregleras och driften övergår till bolag med olika ägostrukturer, till exempel inom energi- och avfallssektorerna. Ur miljösynpunkt är olikheterna länderna emellan dock svår att förstå, liksom det förhållande att nationella inriktningsplaner/-program för till exempel trafik och infrastruktur inte omfattas. Med tiden lär det bildas en praxis för tillämpning och utformning av SMB-verktyget beroende på hur olika myndigheter i regionen och i EU kommer att hantera det. 15

16 2.3 Relationer till MKB/VVM och Agenda 21 Strategisk miljöbedömning är miljöbedömning inför ett strategiskt beslut om till exempel en plan eller ett program. SMB fokuserar framför allt på frågorna om och var en verksamhet eller förändring kan ske, medan en MKB på projektnivån mer handlar om hur detta kan göras. Det kan overvejes at bruge Agenda 21 strategien, når planmyndigheden skal tage stilling til hvilke miljøforhold, der skal indgå i en miljøvurdering for et eksempel i forbindelse med en lokalplan. Det kan ske ved at inddrage relevante målsætninger fra Agenda 21 strategien - udover de emneområder, som er nævnt i Lov om miljøvurdering af planer og programmer. På den måde bliver det muligt at måle om de planer og programmer, der vedtages understøtter målene i Agenda 21 strategien. MKB/VVM-lagstiftningen gäller fortfarande för projekt i båda länderna. Enkelt uttryckt ska MKB upprättas när det handlar om konkreta och avgränsade projekt och planer, medan SMB ska tillämpas på övergripande och komplexa projekt, planer och program. Det finns ingen absolut gräns för när de olika instrumenten ska användas. Förhållandet SMB och MKB har beskrivits av Naturvårdsverket och Boverket i rapporten SMB och översiktlig fysisk planering, 2000, varifrån nedanstående illustration är hämtad. I Danmark skal kommuner ifølge den danske planlov lave en Agenda 21 strategi. Første generation lovpligtige strategier blev vedtaget i Strategien fastlægger de helt overordnede mål for, hvordan kommuner vil fremme en bæredygtig udvikling. Ligesom kommuneplanen skal Agenda 21 strategien revideres hvert 4. år. I Sverige är Agenda 21 arbetet inte ett lagkrav, men det heter att myndigheterna bör arbeta i dialogform med medborgare, lokala organisationer och privata företag och bör anta en lokal Agenda 21. Detta varierar starkt mellan olika kommuner. Ansvaret för en hållbar utveckling vilar inte bara på stat och myndighet utan på individnivå. Utifrån detta perspektiv åtog Sveriges kommuner sig att senast vid årsskiftet 1995/96 ha påbörjat det lokala Agenda 21-arbetet, det vill säga varje kommun skall ha utarbetat en lokal Agenda 21 för miljöarbetet inom den egna kommunen. Denna skall omfatta såväl kommunförvaltning som näringsliv, olika organisationer och myndigheter samt alla enskilda individer. Det finns inte någon avstämning när alla kommuner skall ha en Agenda 21-strategi. Agenda 21 og SMV/SMB bliver ofte nævnt som to ting, der kan understøtte hinanden. Det er imidlertid vigtigt at understrege at Agenda 21 er en strategi for en bæredygtig udvikling, SMV/SMB er metode til at synliggøre og vurdere miljøkonsekvenser. 16

17 3 MÅL OCH MILJÖBEDÖMNING Der kan skelnes mellem en miljøvurdering med mål og en miljøvurdering uden mål. Ved en miljøvurdering med mål forstås, at planlægningens konsekvenser vurderes og overvåges i forhold til opstillede politiske mål om bæredygtighed. En miljøvurdering uden mål er derimod alene baseret på en beskrivelse af planlægningens potentielle konsekvenser. Det vil sige, at disse konsekvenser ikke holdes op imod bæredygtighedsmål, som beskriver en ønsket retning for udviklingen. Dette kapitel er baseret på Henrik Hvidtfeldt og Lone Kørnøvs notat om Mål for Øresundsregionens bæredygtige udvikling i lyset af EU s direktiv om miljøvurdering af planer og programmer, se bilag A. 3.1 Miljøvurdering med og uden mål en miljøvurdering beskrive og vurdere planens væsentlige miljømæssige konsekvenser. Ifølge direktivet betyder implementering af SMV, at der foretages en vurdering af planlægningens væsentlige konsekvenser ud fra den sandsynlige væsentlige indvirkning på miljøet, herunder på de emneområder som nævnes i lovene. Der er tale om en minimumsimplementering af direktivet, der benævnes SMV uden mål. Man kan endvidere holde de vurderede væsentlige konsekvenser op imod politiske mål knyttet til de enkelte emneområder, der er oplistet i direktivet. Der er i denne tilgang lagt mere vægt på, at SMV skal styrkes som et styringsredskab i planlægningen og i den politiske proces. Denne tilgang benævnes SMV med mål og forudsætter at der er foretaget en vurdering af miljømæssige konsekvenser forinden, SMV uden mål. Bæredygtig udvikling er indskrevet i formålsartiklen i EU s Direktiv uden at der dog andetsteds i direktivet er skrevet nærmere herom. Miljøvurderingen skal som minimum foregå uden mål og gennem en vurdering af bestemte planer og programmers indvirkning på miljøet antages det, at udviklingen går mod øget bæredygtighed. Der foreligger altså flere muligheder, når der skal vælges metode for udførelse af SMV. Som udgangspunkt skal Endelig kan man udvide sine mål så de dækker et endnu bredere bæredygtighedsbegreb, end det der arbejdes med i direktivet. I denne tilgang lægges der yderligere vægt på bæredygtighed, idet der tages stilling til eksisterende mål og opstiller eventuelt yderligere mål end de, der kan opstilles i tilknytning til direktivets emneområder (biologisk mangfoldighed med videre). Denne tilgang kan populistisk kaldes SMV med flere mål. 17

18 3.2 Målhierarki for Øresundsregionen Målhierarkier er en måde at indtænke bæredygtighed i planlægning og miljøvurdering. I følge Hvidtfeldt og Kørnøvs opfattelse må man være bevidst om, at mål på det regionale niveau kan betragtes som midler for målene på det, i denne sammenhæng mere overordnede statslige niveau og tilsvarende at mål på det kommunale niveau kan betragtes som midler for at realisere målene på det mere overordnede regionale niveau. Et mål hierarki for Øresundsregionen består af internationale mål og EU mål samt af nationale, regionale og lokale mål. Agenda 21 arbejdet, som foregår på lokalt niveau udspringer af en international aftale fra FN s konference om miljø og udvikling i Rio de Janeiro i 1992, og er et eksempel på et internationalt mål, der har meget konkret indflydelse på lokale bæredygtighedsmål og strategier. Et eksempel på et andet internationalt mål er Kyotoprotokollen, der har til formål at bekæmpe klimaændringerne. På europæisk plan findes for eksempel det Sjette Miljøhandlingsprogram, hvis mål er at ophæve sammenhængen mellem økonomisk vækst og miljøbelastninger eller EUs regionale udviklingsprogram, som har til mål mål at fremme en balanceret og langsigtet bæredygtig regional udvikling. Her bør også nævnes EUs Vandrammedirektiv, hvis mål er at alt overfladevand og grundvand skal være af god økologisk kvalitet senest i De nationale bæredygtighedsmål er indtænkt i miljølovgivningen, som for en stor del af miljølovene vurderes at være en udmøntning af EUs direktiver. Dette projekt behandler udelukkende de regionale mål på begge sider af Sundet, idet det forudsættes, at de kommunale mål kan betragtes som en mulighed i Sverige og et middel i Danmark til at realisere målene på det mere overordnede regionale niveau. 3.3 Regionale mål i Skåne og i Hovedstadsregionen Baseret på Hovedstadens Udviklingsråds Forslag til Regionplan 2005, Region Skånes Regionalt Utvecklingsprogram samt Länsstyrelsens i Skåne Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram viser nedenstående tabel, hvilke mål der gælder for de enkelte SMB emner. Tabellen på næste side er det valgt at sammenkoble enkelte af SMV-emnerne. Der er tale om en kobling af biologisk mangfoldighed, fauna og flora. 18

19 Befolkningens levevilkår... HUR... Skåne Sikre adgang til uddannelse og arbejde... X Sikre borgernes mulighed for at deltage i planlægning...x Fremme oplysning, uddannelse og kulturel aktivitet... X Sikre god trafikal tilgængelighed for alle... X... X Integrere byfunktioner for oplevelsesrige og bæredygtige lokalområder... X Menneskers sundhed Sikre gode og sunde boligmuligheder...x Fremme trafiksikkerhed... X... X Mindske støj... X... X Sikre et sikkert stråleniveau... X Sikre friluftsliv og rekreation... X... X Biologisk mangfoldighed, flora og fauna Øge småbiotoper og spredningskorridorer... X... X Beskytte naturtyper i skovene... X... X Udvikle den grønne struktur i og om byerne... X... X Jordbund Forebygge og oprydde jordforurening... X... X Vand Nedbringe forurening af vandløb, søer og det åbne hav... X... X Mindske miljøbelastning fra spildevand... X... X Mindske udslip af miljøgifte og næringsstoffer... X... X Luft Mindske luftforurening... X... X Klimatfaktorer Mindske udslip af klimagasser... X... X Materielle goder Spare på arealer... X... X Fremme flersidighed i anvendelsen af arealer... X... Minimere affald og øge genbrug... X... X Mindske energiforbrug...x Reducere transportbehov og fremme kollektiv trafik... X... Øge energieffektivitet...x Øge anvendelsen af vedvarende energi og brændsler...x Landskabet Mindske eksploitering af landskabet...x... X Beskytte kystområder... X... X Kulturarven Beskytte kulturværdier... X... X Tabellen viser hvilke delmål i Hovedstadsregionen og Region Skåne, der knytter sig til emnerne i SMV-loven. 19

20 Udover de i tabellen viste mål, findes der mål for virksomheder og erhvervssamarbejder, men dette projekt behandler kun mål, der kan relateres til de emneområder, der skal behandles i forbindelse med en strategisk miljøvurdering. Hovedforskellen mellem den danske og den svenske side af Øresund er således, at der er enkelte forhold, hvorom der på svensk side er formuleret mål, mens dette ikke er tilfældet på dansk side og omvendt. Et eksempel herpå er et svensk delmål relateret til menneskers sundhed Sikre et sikkert stråleniveau, hvilket ikke er medtaget på dansk side. Og omvendt er der på dansk side formuleret et mål om at fremme flersidighed i anvendelsen af arealer, hvilket ikke er et formuleret svensk mål. Sidstnævnte eksempel skal ses i lyset af de arealmæssige forskelle mellem Skåne og Hovedstadsregionen. Nogle af de øvrige forskelle kan tilskrives, at nogle af delmålene i Danmark reguleres på nationalt niveau som for eksempel energieffektivitet og øget anvendelse af vedvarende energi og brændsel. På baggrund af ovenstående kunne det umiddelbart se ud som om, at der allerede i dag er enslydende mål for de fleste af SMV-emnerne. Man skal dog være meget opmærksom på at for forhold, hvor der på begge sider af Øresund er formuleret mål på det regionale niveau, kan være forskel på, hvor vidtgående målene er, på detaljeringsniveauet og på i hvilket omfang målene er kvantificerede eller alene er angivet som mere kvalitative betragtninger. Endelig skal det nævnes at mål og retningslinier i de danske regionplaner er bindende for den kommunale planlægning, mens miljømålene, der er formuleret på den svenske side af sundet ikke er styrende for den kommunale planlægning, men forventes at blive realiseret gennem frivillige, forpligtende aftaler. 20