KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV7003 / 1.1

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan AU90 I, 30 hp Education Sciences for AU90 I, 30 credits Avancerad nivå Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är fastställd i Lärarutbildningsnämnden ( ) och gäller från och med vårterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde/utbildningsvetenskap inom lärarexamen, Allmänt utbildningsområde (AU) 90 hp. Behörighetskrav Behörighet till lärarprogrammet, AU 90 hp. Allmänt utbildningsområde (AUO) Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Minst 75% av poängen, inkl verksamhetsförlagd utbildning (VFU), inom AUO/Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Kursens mål Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxisoch skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Syftet med kursen är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande synoch arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Efter avslutad kurs förväntas studenten: visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål kunna kritiskt granska teorier om lärande och utveckling i för området relevanta vetenskapliga perspektiv kunna reflektera över, kritiskt granska tillämpningen av läroplanens demokratiska riktlinjer i undervisning visa kunskap och förmåga att på ett självstyrt sätt utveckla egen kompetens för att hantera krav på komplexa lärandemiljöer visa grundläggande kunskaper om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt, vetenskapliga samt traditionella och icke-traditionella metoder. Efter avslutad delkurs 1, Kunskap, lärande och bedömning, förväntas studenten: kunna kritiskt granska och reflektera över teorier om lärande och skriftligt diskutera teorierna i olika sammanhang kunna analysera och klart redogöra för olika sätt att se på kunskap och kunskapsutveckling visa goda kunskaper i att analysera och bedöma elevers kunskaper, färdigheter och utveckling visa förmåga att observera, dokumentera och kommunicera elevers utveckling visa kunskaper om det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar kunna analysera och kritiskt granska samband mellan kunskapssyn, examinationer och bedömningssätt, samt skriftligt tydligt kunna redogöra för sina slutsatser visa goda kunskaper i betygssättning. Efter avslutad delkurs 2, Estetiska lärprocesser, förväntas studenten: kunna analysera estetikbegreppet och dess definitioner i olika historiska, samhälleliga och kulturella kontexter. kunna jämföra olika sätt att definiera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser visa förmåga att diskutera olika legitimeringsstrategier för estetiskt lärande och estetiska lärprocesser i verksamheten kunna tillämpa och integrera olika former av estetiska uttryck i verksamheten visa förmåga att självständigt identifiera, problematisera, värdera och kritiskt granska viktiga aspekter av estetiskt lärande visa förmåga att hantera konkreta, komplexa lärandesituationer av estetisk karaktär. Efter avslutad delkurs 3, Lärande och undervisning, VFU, förväntas studenten:

2 Sida 2 (5) visa djupa kunskaper om lärares undervisande och fostrande uppgifter i en demokratisk skola med beaktande av genusaspekten, etiska, moraliska, demokratiska och etniska aspekter visa kunskap om hur man i sin pedagogiska verksamhet kan integrera och problematisera kunskaper om hållbar utveckling självständigt formulera frågeställningar om kommunikationens betydelse för undervisning och lärande kritiskt granska styrdokumenten i relation till vetenskapliga teorier om lärande och undervisning kunna identifiera det egna behovet av fördjupade kunskaper inom området, samt visa på utvecklingsmöjligheter kunna kritiskt granska och bedöma Internet som informationskälla för elevers lärande visa kunskap om språkets betydelse för elevers kunskapsutveckling. Efter avslutad delkurs 4, Inkluderande syn- och arbetssätt, förväntas studenten kunna: analysera och reflektera över olika grundläggande teoretiska perspektiv, begrepp och förhållningssätt inom specialpedagogiken analysera skolans styrdokument ur ett inkluderande perspektiv beskriva vetenskapliga metodiska angreppssätt inom läs-, skriv- och matematikutveckling i relation till barn i behov av särskilt stöd analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma och diskutera svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla med grund i relevant vetenskap använda och granska åtgärdsprogram samt förstå skillnaden mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner värdera och genomlysa relationen mellan specialpedagogik och pedagogik samt mellan klasslärare och specialpedagog kritiskt granska och bearbeta det egna förhållningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser. Delkurs 2 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1 och 3 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 3 innehåller verksamhetsförlagd utbildning, (VFU) 7,5 hp. Delkurs 1 Kunskap, lärande och bedömning 7,5 hp (Knowledge, learning and assessment) Delkurs 2 Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical processes for learning) Delkurs 3 Lärande och undervisning, VFU 7,5 hp (Learning, teaching and education) Delkurs 4 Inkluderande syn- och arbetssätt 7,5 hp (Working for inclusion in school) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionshinder pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Inom läs-, skriv- och matematikutveckling berörs några metodiska angreppssätt i relation till hur val av arbetssätt kan försvåra eller underlätta utveckling. En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, lektioner och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, laborationer, gruppövningar, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genomgången kurs har studenten rätt till en ordinarie examination samt därefter minst fyra examinationstillfällen. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur

3 Sida 3 (5) Delkurs 1 Kunskap, lärande och bedömning Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Serie: Didactica 11. Lärarhögskolan i Stockholm: HLS. (251 s.). ISBN: Biggs, John, Burville. (2003). Teaching for quality learning at university: What student does. London : the Society for Research into Higher Education. Dovelius, Johan (2000). Att samla in och bearbeta data. Verktyg för utvärdering. Stockholm: Statens skolverk Kohn, Alfie (2007). The homework myth. Dacapo Life Long ISBN Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. ( Malmö Educational sciences no 24) Malmö högskola lärarutbildningen Finns på nätet. Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. (68 s.). Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen. (17 s.) Skolverket (2007) Provbetyg-Slutbetyg -Likvärdig bedömning. Rapport nr 300. Stockhol: Statens Skolverk. Tholin, Jörgen (2003). Att kunna klara sig i ökänd natur En studie av betygskriterier historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Skrifter från Högskolan i Borås. Borås: Högskolan i Borås. (211 s.) Aili, Carola, Persson, Håkan & Persson, Kerstin (2003). Mentorskap att ta hand om nya lärare. Lund: Studentlitteratur. Alerby, Eva, Kansanen, Pertti. & Kroksmark, Tomas. (2000). Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur. Claesson, Silwa (1999). Hur tänker du då? Empirisk studie om relationen mellan forskning om elevuppfattningar och lärares undervisning. Diss. Göteborgs Studies in Educational Sciences 130: Acta universitatis Gothoburgensis. 248 s. Delkurs 2 Estetiska lärprocesser Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan. (2003) Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning 9/2003. Malmö högskola, Lärarutbildningen (Finns att hämta som PDF-fil, se nedan) (270 s.). 2 Balldin, Mona & Einarsson, Elisabeth (1995). Berätta, dikta och måla. Serie: Ämnesdidaktiska studier. Institutionen för metodik och ämnesteori. Lärarhögskolan i Malmö. (best. Holmbergs Internetshop) (100 s.). Ericsson, C & Lindgren, M. (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Region Värmland. (200 sid) (Boken finns att köpa på LUT:s expedition). 1 Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Finns att hämta som PDF-fil på Myndigheten för skolutvecklings hemsida - publikationer.) (117 s.). Saar, Tomas (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik. (112 s.) ISBN X 1. För studenter som läser till lärare för gymnasieskolan och grundskolans senare år. 2. För studenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Texten från Malmö Högskola finns som PDF-fil. Gå till Malmö Högskola, Publikationer, Lärarutbildningens publikationsserier, Rapporter om utbildningen, Läs mer om vilka rapporter som publicerats. Här finns de under respektive årtal. Valbar litteratur, ca 300 sidor, som fördjupningsmaterial och annat arbetsmaterial, tillkommer enligt lärares anvisningar. Sundin, Bertil (2003). Estetik och pedagogik - i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld.

4 Sida 4 (5) Lindgren, Monica & Folkestad, Göran (2005). Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forskningsprojekt kring försöksverksamheten Utan timplan-med oförändrat uppdrag. Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning. Ericsson, Claes (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Törnquist, Els-Mari (2000). Skapande föreställning. Elevers uppfattningar av arbetet i ett musikalprojekt. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Nilsson, Bo (2002). Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Delkurs 3 Lärande och undervisning, VFU Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Långström, Sture & Wiklund, Ulf (2006) Praktisk lärarkunskap: Lund: Studentlitteratur. Persson, Anders (2003). Skola och Makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Första upplagan Stockholm: Carlssons. (224 s.) ISBN Thors C (red) (2007). Utstött - en bok om mobbning Pedagogiska magasinets skriftserie. Wrethander Bliding, Marie (2007). Inneslutning och uteslutning barnets relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (192 s.) ISBN Ytterligare material tillkommer enligt lärares anvisningar. Delkurs 4 Inkluderande syn- och arbetssätt Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Dammert, Raoul (2005). Funktionshinder - vad är det? Om olika skador, sjukdomar och funktionshinder som till följd av brister i samhället leder till handikapp. Stockholm: Fritzes. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distrubition. Nilholm, Cleas (2007). Perspektiv på specialpedagogik (omarbetad upplaga). Lund: Studentlitteratur. Persson, Bengt. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Tideman, Magnus et al (2004). Den stora utmaningen om att se olikhet som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola. Wennergren, Ann-Christine (2002). Dialogiskt lärande för elever i hörselklass. En studie om att utveckla ett förhållningssätt. Magisteruppsats Lärarhögskolan i Stockholm. En skönlitterär bok väljs i samråd med kursansvarig lärare. Ljungblad, A-L (2003). Att möta barns olikheter - åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument. Lundberg, I & Herrlin, K (2005). God läsutveckling - kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande en forskningsöversikt. Stockholm: Liber Distribution.

5 Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar Sida 5 (5)