KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV3003 / 3.1

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för undervisningsområdet grundskolans senare del/gymnasieskolan AU90(31-60), 30 hp Education Sciences, First Level 30 credits Grundnivå Progression: Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning ( ) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden ( ) och gäller från och med vårterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde/utbildningsvetenskap inom lärarexamen. Allmänt utbildningsområde (AU) 90 hp och delkurs 4 ges även som fristående kurs. Behörighetskrav Behörighet till lärarprogrammet, AU 90 hp. Allmänt utbildningsområde (AUO) Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Minst 75% av poängen, inkl verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom AUO/Utbildningsvetenskap 1-30 hp. För att läsa delkurs 4 som fristående kurs krävs lärarexamen. Kursens mål Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Syftet med kursen Utbildningsvetenskap hp är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn- och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Efter avslutad kurs förväntas studenten: visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål kunna kritiskt granska teorier om lärande och utveckling kunna reflektera över och granska tillämpningen av läroplanens demokratiska riktlinjer i undervisning visa kunskap och förmåga att utveckla egen kompetens för att hantera krav på generella och specifika lärandemiljöer visa grundläggande kunskaper om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icke-traditionella metoder. Efter avslutad delkurs 1, Kunskap, lärande och bedömning, förväntas studenten: kunna kritiskt granska och reflektera över teorier om lärande kunna analysera och förstå olika sätt att se på kunskap och kunskapsutveckling visa goda kunskaper i att analysera och bedöma elevers kunskaper, färdigheter och utveckling visa kunskaper om det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar visa förmåga att observera, dokumentera och kommunicera elevers utveckling kunna analysera och kritiskt granska samband mellan kunskapssyn, examinationer och bedömningssätt visa goda kunskaper i betygssättning. Efter avslutad delkurs 2, Estetiska lärprocesser, förväntas studenten: kunna redogöra för estetikbegreppet och dess definitioner i olika historiska, samhälleliga och kulturella kontexter kunna redovisa olika sätt att definiera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser ha kännedom om olika legitimeringsstrategier för estetiskt lärande och estetiska lärprocesser i verksamheten kunna tillämpa olika former av estetiska uttryck i verksamheten visa förmåga att identifiera och värdera olika aspekter av estetiskt lärande visa förmåga att hantera konkreta lärandesituationer av estetisk karaktär.

2 Sida 2 (5) Efter avslutad delkurs 3, Lärande och undervisning, förväntas studenten visa kunskaper om lärares undervisande och fostrande uppgifter i en demokratisk skola med beaktande av genusaspekten, etiska, moraliska, demokratiska och etniska aspekter visa kunskap om hur man i sin pedagogiska verksamhet kan integrera och problematisera kunskaper om hållbar utveckling förstå och reflektera över kommunikationens betydelse för undervisning och lärande kritiskt granska styrdokumenten i relation till lärande och undervisning kunna identifiera det egna behovet av kunskaper inom området, samt visa på utvecklingsmöjligheter känna till för- och nackdelar med Internet som informationskälla för elevers lärande. Efter avslutad delkurs 4, Inkluderande syn- och arbetssätt, förväntas studenten kunna: redogöra för olika grundläggande teoretiska perspektiv, begrepp och förhållningssätt inom specialpedagogiken redovisa skolans styrdokument ur ett inkluderande perspektiv beskriva metodiska angreppssätt inom läs- skriv- och matematikutveckling i relation till barn i behov av särskilt stöd översiktligt analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla använda åtgärdsprogram och förstå skillnader mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner värdera och analysera relationen mellan specialpedagogik och pedagogik samt mellan klasslärare och specialpedagog kritiskt granska det egna förhållningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser. Delkurs 2 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1 och 3 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 3 innehåller verksamhetsförlagd utbildning, (VFU) 7,5 hp. Delkurs 1 Kunskap, lärande och bedömning, 7,5 hp (Knowledge, learning and assessment) Delkurs 2 Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical processes for learning) Delkurs 3 Lärande och undervisning, VFU, 7,5, hp (Learning, teaching and education) Delkurs 4 Inkluderande syn- och arbetssätt, 7,5 hp (Working for inclusion in school) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionshinder pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Inom läs-, skriv- och matematikutveckling berörs några metodiska angreppssätt i relation till hur val av arbetssätt kan försvåra eller underlätta utveckling. En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, lektioner och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, laborationer, gruppövningar, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genomgången kurs har studenten rätt till en ordinarie examination samt därefter minst fyra examinationstillfällen. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen / VFU-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till

3 Sida 3 (5) kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen /VFU-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur Delkurs 1 Kunskap, lärande och bedömning Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Serie: Didactica 11. Lärarhögskolan i Stockholm: HLS. (251 s.) ISBN: Dovelius, Johan (2000). Att samla in och bearbeta data. Verktyg för utvärdering. Stockholm: Statens skolverk Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren, Kenneth (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups (188 s) Lipman, Matthew (2003). Thinking in Education. (ca 200 s av 316). Camebridge University Press. (Elektroniks resurs.) Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen. (17s) Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. (68 s). Skolverket (2007) Provbetyg-Slutbetyg -Likvärdig bedömning. Rapport nr 300. Stockhol: Statens Skolverk. Tillkommer litteratur enligt lärares anvisningar. Aili, Carola, Persson, Håkan & Persson, Kerstin (2003). Mentorskap att ta hand om nya lärare. Lund: Studentlitteratur. Alerby, Eva, Kansanen, Pertti & Kroksmark, Tomas (2000). Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur. Claesson, Silwa (1999). Hur tänker du då? Empirisk studie om relationen mellan forskning om elevuppfattningar och lärares undervisning. Diss. Göteborgs Studies in Educational Sciences 130: Acta universitatis Gothoburgensis. Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm:HLS. ISBN Jansdotter, Samuelsson, Maria & Nordgren, Kenneth (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (Håller på att utges) Kohn, Alfie (2007). The homework myth. Dacapo Life Long. ISBN Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. ( Malmö Educational sciences no 24) Malmö högskola lärarutbildningen. Finns på nätet. Menckel, Ewa, (2002). Vänskap vinner. Halmstad: Högskolan i Halmstad. (s , , ). Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonniers Tholin, Jörgen. (2003). Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betygskriterier, historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Skrifter från Högskolan i Borås. Borås: Högskolan i Borås. Delkurs 2 Estetiska lärprocesser Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan (2003). Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning 9/2003. Malmö högskola, Lärarutbildningen (Finns att hämta som PDF-fil, se nedan) (270 s). Ericsson, C & Lindgren, M (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och es-

4 Sida 4 (5) tetik i skolan. Region Värmland. (200 sid). Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Finns att hämta som PDF-fil på Myndigheten för skolutvecklings hemsida - publikationer.) (117 s). Saar, Tomas (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik. (112 s) ISBN X Texten från Malmö Högskola finns som PDF-fil. Gå till Malmö Högskola, Publikationer, Lärarutbildningens publikationsserier, Rapporter om utbildningen, Läs mer om vilka rapporter som publicerats. Här finns de under respektive årtal. Valbar litteratur, ca 300 sidor, som fördjupningsmaterial och annat arbetsmaterial, tillkommer enligt lärares anvisningar. Sundin, Bertil (2003). Estetik och pedagogik - i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld. Lindgren, Monica & Folkestad, Göran (2005). Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forskningsprojekt kring försöksverksamheten Utan timplan-med oförändrat uppdrag. Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning. Ericsson, Claes (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Törnquist, Els-Mari (2000). Skapande föreställning. Elevers uppfattningar av arbetet i ett musikalprojekt. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Nilsson, Bo (2002). Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Delkurs 3 Lärande och undervisning, VFU Hedlin, Maria (2006). Jämställdheten en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Långström, Sture & Wiklund, Ulf (2006) Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur. Persson, Anders (2003). Skola och Makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Första upplagan Stockholm: Carlssons. (224 s) ISBN Thors C (red) (2007). Utstött - en bok om mobbning Pedagogiska magasinets skriftserie. Wrethander Bliding, Marie (2007). Inneslutning och uteslutning barnets relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (192 s) ISBN Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Delkurs 4 Inkluderande syn- och arbetssätt Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Bergqvist (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber. Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. www. skolutveckling. se Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distrubition. www. skolverket. se/ publikationer Nilholm, Cleas (2007). Perspektiv på specialpedagogik (omarbetad upplaga). Lund: Studentlitteratur. Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Upplaga 2. Stockholm: Liber. Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. www. skolverket. se

5 Sida 5 (5) Wennergren, Ann-Christine (2001). Dialogiskt lärande för elever i hörselklass. En studie om att utveckla ett förhållningssätt. Wennergren, A-C (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008. (4 st delas ut vid kursstart). Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Ann-Louise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Ljungblad, A-L (2003). Att möta barns olikheter - åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument. Lundberg, I & Herrlin, K (2005). God läsutveckling - kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar Liber: Stockholm. Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Tideman, Magnus et al (2004). Den stora utmaningen - om att se olikhet som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola. Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande en forskningsöversikt.// Stockholm: Liber Distribution. Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.