LAU170, Allmänt utbildningsområde 1, Kunskapens villkor och hållbar utveckling, 15 högskolepoäng

Transkript

1 Gäller fr.o.m. vt 11 LAU170, Allmänt utbildningsområde 1, Kunskapens villkor och hållbar utveckling, 15 högskolepoäng General Education Field 1, Knowledge Forming and Sustainable Development, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning den reviderad , , , samt och gäller fr.o.m. vårterminen Den ersätter den interimistiska kursplanen för LAU160 fastställd den , reviderad och Ansvarig institution: Institutionen för växt och miljövetenskaper Medverkande institutioner: se bilaga Utbildningsområde: 100 % undervisning 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet, allmänt utbildningsområde, och kan ingå i lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier eller motsvarande kunskaper. Sidan 1 av 7 Uppdaterad

2 4. Innehåll Kursen består av två delkurser vilka på olika sätt behandlar kunskapsbegreppet och belyser aspekter av hållbar utveckling. Studenterna får ökad kunskap om dialogen och relationen mellan läraren och den lärande. Det verksamhetsförlagda momentet knyter an till innehållet i båda delkurserna och ger studenterna möjlighet att pröva observationsmetodik. I kursen ges studenterna möjlighet till självreflektion över sitt förhållningssätt och sin gestaltande, verbala och skriftliga kommunikationsförmåga i lärandesituationer. Delkurs 1. Kunskapens villkor (7 hp, varav 1 hp VFU). The Conditions of Knowledge (7 higher education credits, of which 1 higher education credit for school based education). Delkursen innebär en systematisk genomgång och problematisering av olika kunskapsbegrepp som fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet, vilket skall ge en grund för att kritiskt kunna resonera kring styrdokumentens användning av dessa begrepp samt utveckla förståelsen för hur begreppen kan appliceras på skolans dagliga verksamheter. Här behandlas utifrån ett idéhistoriskt och filosofiskt perspektiv hur synen på kunskap har utvecklats och förändrats. Studenterna får därigenom en inblick i de olika former och områden av kunskap som finns och hur dessa påverkar lärarprofessionen, inte minst med avseende på relationen och kommunikationen mellan lärare och elev. Detta moment i delkursen är på det sättet samtidigt en förberedelse inför VFU:n. I delkursen betraktas universitet och skola inte bara som kunskapsproducenter utan även som förvaltare och förmedlare av ett bildningsarv. En viktig diskussion i detta sammanhang är vilka implikationer detta får för synen på eleven. Inom ramen för delkursen introduceras därför grunderna i observation som metod. Studenterna ges också tack vare detta verktyg möjlighet att objektivt reflektera över sin egen inlärningsprocess och förvärvade kunskap utifrån andra premisser än de rent erfarenhetsmässiga. Under delkursen ges studenterna också möjlighet att kritiskt granska, analysera och problematisera följderna av den moderna informationsteknologins utveckling visavi kunskapsbildning och kunskapssyn. Hur har till exempel användningen av internet på olika nivåer inom utbildningsväsendet påverkat och förändrat individens förhållande till kunskap och information? Av delkursens uppläggning följer även att de studerande får grundläggande träning i begrepps och argumentationsanalys. Dessa färdigheter är viktiga för studentens analys och bearbetning av skriftliga och muntliga framställningar och kan direkt tillämpas i såväl de fortsatta studierna som det kommande yrkeslivet. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är integrerad i delkursen och innebär bl.a. studium av kunskapens villkor, utveckling och användning i skolan. Sidan 2 av 7 Uppdaterad

3 Delkurs 2. Hållbar utveckling (8 hp, varav 2 hp VFU). Sustainable development (8 higher education credits, of which 2 higher education credits for school based education). Här belyses den vetenskapliga kunskap som finns och behövs för att nå hållbar utveckling. Det görs genom att behandla hållbar utveckling som ett centralt begrepp där man ska se till att dagens behov tillgodoses utan att framtida generationers behov äventyras. Det handlar här om hur kunskap kan omsättas i praktiskt handling, som i sin tur får implikationer på både individ och gruppnivån. Kunskap om ansvar och rättvisa är en grundläggande förutsättning för att människan ska kunna möta de utmaningar som världen står inför och som bidrar till en hållbar utveckling. Kopplat till denna kunskap, kunskapsutveckling och utbildning som behövs för en hållbar framtid är grundläggande värderingar av vad som utgör ett gott liv, på såväl individ som grupp nivå. Frågor om hur vår livsstil påverkar utvecklingen tas upp. Härigenom erhåller studenten de verktyg som krävs för att kunna förbereda elever att delta i demokratiska processer, göra medvetna val och därmed medverka till att ett hållbart samhälle. Definitionen av hållbar utveckling brukar innehålla minst tre komponenter som alla behövs: ekologisk, social och ekonomisk utveckling. Dessa tre komponenter och deras bakgrund och förhållande till varandra behandlas i kursen. För det fortsatta arbetet med utbildning för hållbar utveckling deklarerade FN ett decennium ( ) för utbildning för en hållbar utveckling, vilket behandlas i kursen liksom olika styrdokuments påverkan på lärarprofessionen. Ett projektarbete i delkursen syftar till att ge ökad förståelse för argumentationens betydelse, liksom kommunikation i skrift och med hjälp av olika digital media. I projektarbetet ska studenterna i grupp arbeta med ett didaktiskt perspektiv på hållbar utveckling. Olika sätt att undervisa om hållbar utveckling i skolan presenteras. Studenterna väljer någon aspekt på hållbarutveckling som man prövar i verksamhetsförlags utbildning. Kunskapen från delkurs 1 angående kunskap och observation används för att identifiera och göra ett tydligt teoretiskt förankrat val för sitt projekt. Arbetet med olika aspekter av hållbar utveckling ger studenterna möjlighet att studera hur undervisning i hållbar utveckling kan bedrivas för olika målgrupper. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är integrerad i delkursen och innebär att studenten i skolan diskuterar och helst tillämpar en uttänkt undervisningsidé om hållbar utveckling. Här får studenterna träna sig i hur de genom didaktisk kompetens kan utveckla ett engagemang för hållbar utveckling i den valda målgruppen. Sidan 3 av 7 Uppdaterad

4 Genomförande Undervisning anordnas i flera olika former, t ex föreläsningar, seminarier, workshops och handledning i projektgrupper. Undervisningens utformning har som mål att förstärka studentens kunskaper om hur kunskap bildas och organiseras. Resultatet av projektarbetet (undervisningsidén) presenteras bland annat med hjälp av digitala verktyg på ett seminarium och på en konferens i slutet av kursen. Projektarbetet diskuteras och kommenteras även ur kommunikativ och upphovsrättlig synvinkel samt inte minst med avseende på sekretess. I kursen ingår tre högskolepoäng VFU. Denna är obligatorisk och skall tillsammans med den högskoleförlagda undervisningen medverka till att belysa såväl innehåll som frågeställningar i kursen. Detta sker i samband med båda delkurserna genom att studenterna får reflektera över kunskapens villkor och dess användning i undervisningsmiljön samt genom reflektion och/eller tillämpning av en undervisningsidé om hållbar utveckling. Detta kan i begränsad omfattning (maximalt två VFU dagar) kompletteras med studiebesök i andra skolor eller i olika miljöer där det uthålliga samhället eller dess motsats kan studeras för att planera ett undervisningsmoment. 5. Mål Det övergripande målet i kursen är att studenten skall utveckla sin kunskapssyn, skapa förståelse för och insikt i att kunskap är föränderlig och situationsbunden samt hur detta påverkar synen på den lärande. Kursen belyser hur kunskap ur olika perspektiv kan omsättas och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Detta skall ge en grund för att välja arbetssätt och organisera arbetet i den egna pedagogiska verksamheten. Efter avslutad kurs skall studenten ha fått sådan grundläggande kunskap i det utbildningsvetenskapliga området att han/hon kan 1. beskriva kontinuitet och förändring i den idéhistoriska utvecklingen vad gäller kunskapsbegreppet och lärandets villkor, 2. analysera villkoren för kunskapsbildning i relation till lärarens roll respektive den lärandes situation i kontexter som kunskaps institutionerna skola och universitet utgör, 3. förhålla sig till de etiska frågor och de demokratiska processer som är kopplade till människan och hennes bidrag till ett hållbart samhälle, 4. redogöra muntligt och skriftligt för kunskapens komplexitet utifrån olika sammanhang (skolan, vetenskapssamhället, det omgivande samhället, olika medier) och perspektiv (lärarens, den lärandes, makt, genus) samt blottlägga och analysera hur argument används för att rättfärdiga olika ståndpunkter, 5. tillämpa observation som metod för att på så sätt utveckla förmågan att reflektera över och problematisera relationen mellan innehållet i utbildningens högskoleförlagda del och erfarenheter från dess verksamhetsförlagda del, 6. med hjälp av digitala verktyg diskutera, reflektera över och presentera en Sidan 4 av 7 Uppdaterad

5 undervisningsidé om hållbar utveckling, 7. anlägga ett prövande perspektiv på skolans verksamhet och på så sätt uppvisa en grundläggande förståelse för det utbildningsvetenskapliga området. Generiska kompetenser Under kursens gång får studenten använda generiska kompetenser såsom självständigt arbete, ansvar för det egna lärandet, kritiskt förhållningssätt samt samverkan med andra i grupp. Vidare ger kursen studenten möjlighet att utveckla källkritiken som verktyg, förmågan att inta ett problematiserande och analyserande förhållningssätt samt förmågan att anlägga olika perspektiv på omvärlden. Därutöver ingår även övning i att använda digitala verktyg som pedagogisk presentationsform. Professionskompetenser I kursen behandlas begreppet kunskap och häri ligger möjligheten för varje student att identifiera och verbalisera sin egen kunskapssyn. Denna bör inte uppfattas som absolut. Tvärtom uppmuntras genomgående ett öppet och dynamiskt synsätt i en föränderlig skola som en del av en föränderlig värld. Studenterna tränas också i att objektivt betrakta olika lärandesituationer och diskutera vilka faktorer som påverkar dessa. På kursen ingår även övningar i att omsätta ett stoff till tydligt avgränsade lärandeobjekt. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ, grupp som samhällsperspektiv. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Bedömning av de övergripande målen görs utifrån en sammanvägning av hur väl studentens har uppfyllt de mer detaljerade målen. Seminarier, workshops, projektarbete och VFU är obligatoriska eftersom de utgör ett inslag i studenternas möjlighet att nå kursens mål. Bedömning av studentens prestation baseras två individuella skriftliga uppgifter på delkurs 1 På delkurs 2 bedöms studentens utifrån prestationerna i ett projektarbete samt en individuell skriftlig uppgift. I projektarbetet bedöms studentens förmåga att koppla den teoretiska delen av delkurs 2 till sin VFU och användandet av digitala verktyg. Skrivuppgiften utgörs av en hemtentamen där studenten bedöms utifrån hur väl han/hon uppfyller läromålen. Sidan 5 av 7 Uppdaterad

6 De generiska kompetenserna och professionskompetenserna bedöms såsom en delmängd av de mer specifika målen för kursen efter dessa utgör väsentliga faktorer som bidrar till studentens möjlighet att nå målen. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som har underkänts två gånger på samma examination har rätt att hos institutionen begära byte av examinator. Begäran ska inlämnas snarast och vara skriftlig. Institutionen har att skyndsamt bifalla sådan begäran. Examination inom verksamhetsförlagd del (VFU) är begränsad till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs kan söka dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Lärarutbildningsnämnden (LUN). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. För godkänt betyg (G) på kursen krävs att den studerande kan visa att de kunskaper som beskrivs i kursinnehåll och dess målbeskrivning är uppnådda genom att: uppvisar förmåga att jämföra olika ståndpunkter och perspektiv. behärskar de grundläggande begrepp som presenteras i kursen. med källkritisk hållning visar insikt i, och med viss grad av självständighet, analyserar frågor om kunskapsbildning och hållbar utveckling. klart och tydligt kan redovisa vad som är egna och andras tankar. För väl godkänt betyg (VG) på kursen krävs, utöver kraven för godkänt, att den studerande: besitter förmågan att självständigt och kritiskt arbeta med flera perspektiv på kursens innehåll samt kan påvisa och diskutera relationen mellan dem. på ett vetenskapligt sätt kan utreda och analysera konsekvenserna av olika slags kunskapssyn. erhållit betyget väl godkänd på minst en skriftlig examinationsuppgift i vardera delkursen Vid sammanvägning av delkursernas betyg erhålles betyget väl godkänd om studenten har erhållit betyget väl godkänd på den skriftliga hemtentamensuppgiften i vardera delkursen. 9. Kursvärdering Kursen utvärderas dels efter första delkursen och dels efter avslutad kurs. Resultaten Sidan 6 av 7 Uppdaterad

7 görs till föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion avrapporteras till kursansvarig. En sammanställning av kursvärderingen lämnas till studentkåren och LUR1. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras det hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. Övrigt Internationella och mångkulturella förhållanden, jämställdhets och jämlikhetsaspekter samt samhällets övriga värdegrunder beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Sidan 7 av 7 Uppdaterad