KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV7003 / 5.1

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan AU90 I, 30 hp Education Sciences for AU90 I, 30 credits Avancerad nivå Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning ( ) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden ( ) och gäller från och med vårterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde/utbildningsvetenskap inom lärarexamen, Allmänt utbildningsområde (AU) 90 hp. Behörighetskrav Behörighet till lärarprogrammet, AU 90 hp. Allmänt utbildningsområde (AUO) Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Minst 75% av poängen, inkl verksamhetsförlagd utbildning (VFU), inom AUO/Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Kursens mål Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxisoch skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Syftet med kursen är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande synoch arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Efter avslutad kurs förväntas studenten: visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål kunna kritiskt granska teorier om lärande och utveckling i för området relevanta vetenskapliga perspektiv kunna reflektera över, kritiskt granska tillämpningen av läroplanens demokratiska riktlinjer i undervisning visa kunskap och förmåga att på ett självstyrt sätt utveckla egen kompetens för att hantera krav på komplexa lärandemiljöer visa grundläggande kunskaper om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt, vetenskapliga samt traditionella och icke-traditionella metoder. Efter avslutad delkurs 1, Kunskap, lärande och bedömning, förväntas studenten: kunna kritiskt granska och reflektera över teorier om lärande och skriftligt diskutera teorierna i olika sammanhang kunna analysera och klart redogöra för olika sätt att se på kunskap och kunskapsutveckling visa goda kunskaper i att analysera och bedöma elevers kunskaper, färdigheter och utveckling visa förmåga att observera, dokumentera och kommunicera elevers utveckling visa kunskaper om det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar kunna analysera och kritiskt granska samband mellan kunskapssyn, examinationer och bedömningssätt, samt skriftligt tydligt kunna redogöra för sina slutsatser visa goda kunskaper i betygssättning. Efter avslutad delkurs 2, Inkluderande syn- och arbetssätt, förväntas studenten kunna: analysera och reflektera över olika grundläggande teoretiska perspektiv, begrepp och förhållningssätt inom specialpedagogiken analysera skolans styrdokument ur ett inkluderande perspektiv beskriva vetenskapliga metodiska angreppssätt inom läs-, skriv- och matematikutveckling i relation till barn i behov av särskilt stöd analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma och diskutera svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla med grund i relevant vetenskap använda och granska åtgärdsprogram samt förstå skillnaden mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner

2 Sida 2 (5) värdera och genomlysa relationen mellan specialpedagogik och pedagogik samt mellan klasslärare och specialpedagog kritiskt granska och bearbeta det egna förhållningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Efter avslutad delkurs 3, Lärande och undervisning, VFU, förväntas studenten: visa djupa kunskaper om lärares undervisande och fostrande uppgifter i en demokratisk skola med beaktande av genusaspekten, etiska, moraliska, demokratiska och etniska aspekter visa kunskap om hur man i sin pedagogiska verksamhet kan integrera och problematisera kunskaper om hållbar utveckling självständigt formulera frågeställningar om kommunikationens betydelse för undervisning och lärande kritiskt granska styrdokumenten i relation till vetenskapliga teorier om lärande och undervisning kunna identifiera det egna behovet av fördjupade kunskaper inom området, samt visa på utvecklingsmöjligheter kunna kritiskt granska och bedöma Internet som informationskälla för elevers lärande visa kunskap om språkets betydelse för elevers kunskapsutveckling. Efter avslutad delkurs 4, Estetiska lärprocesser, förväntas studenten: kunna analysera estetikbegreppet och dess definitioner i olika historiska, samhälleliga och kulturella kontexter. kunna jämföra olika sätt att definiera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser visa förmåga att diskutera olika legitimeringsstrategier för estetiskt lärande och estetiska lärprocesser i verksamheten kunna tillämpa och integrera olika former av estetiska uttryck i verksamheten visa förmåga att självständigt identifiera, problematisera, värdera och kritiskt granska viktiga aspekter av estetiskt lärande visa förmåga att hantera konkreta, komplexa lärandesituationer av estetisk karaktär. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser. Delkurs 2 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1 och 3 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 3 innehåller verksamhetsförlagd utbildning, (VFU) 7,5 hp. Delkurs 1 Kunskap, lärande och bedömning 7,5 hp (Knowledge, learning and assessment) Delkurs 3 Inkluderande syn- och arbetssätt 7,5 hp (Working for inclusion in school) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionshinder pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Inom läs-, skriv- och matematikutveckling berörs några metodiska angreppssätt i relation till hur val av arbetssätt kan försvåra eller underlätta utveckling. En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. Delkurs 3 Lärande och undervisning, VFU 7,5 hp (Learning, teaching and education) Delkurs 4 Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical processes for learning) Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, lektioner och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, laborationer, gruppövningar, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genomgången kurs har studenten rätt till en ordinarie examination samt därefter minst fyra examinationstillfällen. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskaps-

3 Sida 3 (5) och färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen / VFU-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen /VFU-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad ) Delkurs 1 Kunskap, lärande och bedömning Black, Paul & Wiliam, Dylan.(2001). Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment. BERA short Final Draft 1 November 6, (Googel: Inside the Black Box ) A version of the document, amended for readers in the USA, has been published in the journal. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2) pp October That version has the same title and authors as the version above. However, the copyright in that version is held by the publishers of Kappan. (14 s) Black, P, Harrison, C, Lee, C, Marshall, B, and William, D (2004). Working inside the black box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi, Delta, Kappan sept 2004.(pp 9-21). Biggs, John, & Tang, Catherine (2007). Teaching for quality learning at university: What the student does. 3/e. London :Open university press. (s 77-80, 162, , 169, 177, 178, 191, 15 s). I kompendium, Vaktmästeriet. Hultén, Pernilla, Hultman, Jens, Eriksson, Lars, Torsten (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber. ( s 12-24, 13 s). I kompendium Vaktmästeriet. Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren Kenneth (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s) Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag (250 s). Lipman, Matthew, (2003). Thinking in Education. 2nd edition. Camebridge: Camebridge University Press. (s , 15 s). I kompendium, Vaktmästeriet. Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. (68 s). Skolverket (2004) (red). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. (50 s av 215). Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s). Kohn, Alfie (2007). The homework myth. Dacapo Life Long. ISBN Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: var, när och hur? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Elekronisk resurs, s Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. ( Malmö Educational sciences no 24) Malmö högskola lärarutbildningen. Finns på nätet

4 Sida 4 (5) Moreau, H och Wretman, S. Bedömning för att forma undervisning och lärande. Red Åke Sundström. Fortbildning AB och Grundskoletidningen. Skolverket (2002). Att bedöma eller döma. Malmö: Liber distribution. Stenmark, J K (Ed)(2002/1991). Mathematics Assessement. Myths, Models, Good Questions an Practical Suggestions. Ninth printing USA: NCTM, The National Council of Teachers of Mathematics. Delkurs 2 Inkluderande syn- och arbetssätt Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distrubition. Nilholm, Cleas (2007). Perspektiv på specialpedagogik (omarbetad upplaga). Lund: Studentlitteratur Persson, Bengt. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Tideman, Magnus et al (2004). Den stora utmaningen om att se olikhet som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola. Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar Liber, Stockholm. Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. Skolverket (2008). Kvalitet inom IV hela skolans ansvar. Wennergren, A-C (2001). Dialogiskt lärande i hörselklass. En studie om att utveckla ett förhållningssätt. Välj mellan: Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Ann-Louise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Bergquist m.fl. (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber. Litteratur om olika funktionsnedsättningar via nätet. Ljungblad, A-L (2003). Att möta barns olikheter - åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument. Lundberg, I & Herrlin, K (2005). God läsutveckling - kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande en forskningsöversikt. Stockholm: Liber Distribution. Delkurs 3 Lärande och undervisning, VFU Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Långström, Sture & Wiklund, Ulf (2006) Praktisk lärarkunskap: Lund: Studentlitteratur. Persson, Anders (2003). Skola och Makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Första

5 Sida 5 (5) upplagan Stockholm: Carlssons. (224 s) ISBN Thors C (red) (2007). Utstött - en bok om mobbning. Pedagogiska magasinets skriftserie. Ytterligare material tillkommer enligt lärares anvisningar. Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren Kenneth (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s) Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag (250 s). Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. (68 s). Skolverket (2004) (red). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. (50 s av 215). Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s). Delkurs 4 Estetiska lärprocesser Alerby, E & Elidottir, J (red) (2006). Lärandets konst-betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar) Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Region Värmland. Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Skolverket, publikationer. (Finns att hämta som PDF-fil på Myndigheten för skolutvecklings hemsida - publikationer). (117 s). Saar, Tomas (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik. (112 s). ISBN X Thavenius, J., Persson, M. & Aulin-Gråhamn, L. (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. Litteratur som fördjupningsmaterial och annat arbetsmaterial kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Ericsson, Claes (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Lindgren, Monica & Folkestad, Göran (2005). Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forskningsprojekt kring försöksverksamheten Utan timplan-med oförändrat uppdrag. Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning. Lindstrand, F & Selander, S (red) (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar) Nilsson, Bo (2002). Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Rassmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. (224 s). Sundin, Bertil (2003). Estetik och pedagogik - i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld.