Sömnstörningar Åsa Westrin, Läkarprogrammet HT 2013

Transkript

1 Sömnstörningar Åsa Westrin, Läkarprogrammet HT 2013

2 Epidemiologi 1/3 av befolkningen under ett års tid % vid en given tidpunkt Vanligt vid ångest och depression Långvariga besvär vanligt Ökad morbiditet och mortalitet

3 Effekter av sömnbrist Trötthet, sömnighet Minnes- och koncentrationssvårigheter Svårigheter med associationer, problemlösning Minskad kreativitet Labilt humör, depressivitet Koordinationssvårigheter Muskel- och ledvärk, huvudvärk Nedsatt immunförsvar Metabola syndromet Olyckor

4 Trafikolyckor % av alla trafikolyckor förorsakas av trötthet - sömnighet insomnande vilket gör det till den enskilt största riskfaktorn. Olyckor orsakade av insomnande resulterar i 3 ggr så många dödsfall som andra trafikolyckor

5 Sömnens funktioner Återhämtning och uppbyggnad Hjärnan Ämnesomsättning Immunförsvaret Hormoner

6 Den biologiska klockan

7 Insomnande beror på: Rätt tid på dygnet o den biologiska klockan Deaktivering o nedreglering i hjärnstammen Föregående vakenhetstid o Sömnbehov o Sömnbehovet varierar, det är den sammanlagda sömntiden under dygnet som räknas

8 Bibehållande av sömn Yttre faktorer o klockslag, ljud, temperatur mm Inre faktorer o andning, hjärta,muskler, leder,urinproduktion mm Alarmsystem på sparlåga o syn, hörsel, ängslan, oro, grubbel

9 Störd sömn Risk för psykisk sjukdom

10 Jag kan inte sova!!!!

11 Vad menar patienten med att inte kunna sova? Insomningssvårigheter? Frekventa uppvakningar/orolig sömn? Tidigt uppvaknande? Hur mycket sover du per dygn? o När lägger du dig? o När somnar du? o Hur dags vaknar du? o Hur många timmar sover du på natten? o Sover du något på dagen? Hur lång tid? Vad får dig att vakna?

12 Parasomnier Mardrömmar Nattskräck Sömngång Hypnagoga hallucinationer

13 Hur mår patienten när den är vaken? Hur mår du när du vaknar på natten/på morgonen? o o o Ångest? Jobbiga tankar? Pigg? Sömnighet dagtid? Pigg dagtid trots mindre sömn än vanligt? Trött dagtid?

14 Vad är trötthet? Sömnighet Fysisk utmattning Mental utmattning Depressivitet-nedstämdhet Asteni-kraftlöshet Uttråkning

15 Varför kan du inte sova tror du? Sömnvanor dagtid? Regelbunden dygnsrytm? Koffein? Läkemedel? Snarkningar? Restless legs? Smärta?

16 Läkemedel som kan ge sömnsvårigheter Antidepressiva Centralstimulerande (efedrin, koffein, amfetamin) Blodtrycksmediciner Astmamediciner Parkinsonmediciner Allergimediciner Värktabletter Sömntabletter

17 Sömnstörningar Insomni Primär o Sekundär (psykisk störning, missbruk, somatisk sjukdom) Hypersomnier Sömnapne, narkolepsi Sömnfasrubbningar Parasomnier

18 Kan sömnstörningen bero på psykisk sjukdom? Depression? o Ex tidigt uppvaknande med ångest vanligt vid melankolisk depression o Vanligt med för lite sömn (en del sover för mycket) Ångest? o Spänd orolig ångestbenägen patient svårt att koppla avsvårt att somna /att sova. Bipolär sjukdom? o Manisk/hypoman fas- minskat sömnbehov Psykossjukdom? o Sömnbrist-risk för psykosutveckling (ex cykloid psykos) ADHD? PTSD? Alkohol/drogutlöst?

19 Sömnstörningar Insomni Primär o Sekundär (psykisk störning, missbruk, somatisk sjukdom) Hypersomnier Sömnapne, narkolepsi Sömnfasrubbningar Parasomnier

20 Diagnos av insomni enligt ICD 10 Klagomål på att inte falla i sömn, eller att bibehålla sömn, eller sömn som inte ger välbehövlig vila Sömnstörningen förekommer minst 3 gånger/vecka i minst 1 månad Resulterar i tydligt personligt bekymmer eller interfererar med det personliga fungerandet i det dagliga livet

21 Tidsgränser för insomni 1. förlängt insomnande (> 30 minuter) 2. avbruten sömn (vakenhet under natten överstigande 45 minuter eller fler än 3 uppvaknanden) 3. för tidigt uppvaknande (total sömntid < 6 timmar eller < 80% av tidigare sömntid).

22 Utredning, Sömnregistrering Elektroencefalografi- sömn (EEG) Elektrookulografi-sömn (EOG) Elektromyografi (EMG)

23 Hypnogram

24 Obstruktiv sömnapné (OSA) Periodisk apne pga sömnrelaterat luftsvägshinder Stora adenoider Fetma Det är inte alla som snarkar som har OSA Sömnighet dagtid Risk för pulmonär hypertension och hjärtsvikt på lång sikt.

25 Restless Legs Syndrome (RLS) Diagnostiska kriterier: o o o o Obehagliga, ibland smärtsamma parestesier i extremiteterna, oftast i benen. Symtomen uppträder i vila och lindras av aktivitet Symtomen medför ett obetvingligt behov av motorisk maktivitet. Cirkadisk variation föreligger med aggraverade symtom kvälls- och nattetid.

26 Behandling Behandla grundsjukdomen Sömnhygien KBT Läkemedel

27 Sömnhygien Stimuluskontroll Varva ner, koppla av God sovrumsmiljö sängen plats för sömn, ej grubbel, gå upp om ej somnar på 20 min o tyst, mörkt, svalt Trimma in regelbunden dygnsrytm ungefär samma läggtid upp ur sängen samma tid undvik dagsömn Undvik sömnstörare koffein, etyl Regelbunden fysisk aktivitet, var ute (ljus) Ej hungrig, ej proppmätt

28 Behandling, läkemedel Propiomazin (Propavan ) och Prometazin (Lergigan ) o Ej beroendeframkallande Bensodiazepinliknande läkemedel RISK FÖR BEROENDE o Zopiklon (Imovane ) o Zolpidem (Stilnoct ) o Zaleplon (Sonata ) Bensodiazepiner RISK FÖR BEROENDE! o Anxiolytiska o Muskelrelaxerande o Exempel: Oxazepam (Oxascand, Sobril ) Antidepressiva läkemedel (ffa vid depression) o Mianserin o Mirtazapin (Remeron ) o TCA (ex Klomipramin ) (Neuroleptika (vid depression/psykossjukdom) o o Quetiapine (Seroquel ) Levopromazine (Nozinan )

29 KBT, sömnstörning Basal sömnlära Beteende-stimuluskontroll Kognitiv omstrukturering